Rutin för befuktning och värmning av inandningsluft

Rutin för befuktning och
värmning av inandningsluft
Berörda enheter
Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus
Bakgrund
Vid normal andning fuktas och värms inandningsluften av vävnaden på
vägen från munnen/näsan ner till alveolerna. När luften lämnar trackea på
väg ner till lungorna är den värmd till 37 gr och fuktmättad med 44mg/l oavsett omgivningstemperatur.
Under utandningen återvinns ca 25 % av luftens fukt och värme, den större
delen ca 75 % försvinner ut. Så när luften lämnar näsan är den fortfarande
varm och fuktig, med temperatur ca 30 gr och fuktmättad med 30mg/L, det
ser du om du andas mot ett svalt fönster.
Detta är passiv luftkonditionering - kondensation av vattenånga under
utandning och avdunstning under inandning.
Detta förbrukar ca 500 ml vatten/dygn, mer om patienten har tempökning
och stora andningsvolymer. Förbrukningen ökar ytterligare om inandningsluften är kall och torr.
Fukt och värme behövs för att optimera lungans funktioner: gasutbyte och
transport av diverse partiklar, t.ex. sekret, damm, bakterier mm. från lungvävnaden via bronkerna och ut. Den transporten sköts av flimmerhår som
arbetar i ett vätskelager, om vätskelagret torkar ut försämras flimmerhårens
funktion drastiskt.
När vi sätter in en endotrackealtub eller trackealkanyl på patienten förhindras den naturliga värmnings- och befuktningsfunktionen, samtidigt är den
syrgas och luft vi tar från uttag i väggen kall, +15 gr och helt torr.
Inandningsluften ska fortfarande fuktas och värmas, i denna situation är det
den del av luftvägen som ligger nedanför tuben som gör det.
Detta ger en snabb uttorkning av luftvägen och försämring av ciliernas
funktion. Det leder till torrhosta, sekretstagnation, ökad risk för infektion och
ofta förlängd tid i respirator. Sekret fastnar och torkar i trackealkanylen vilket kan orsaka fullständigt stopp för luftpassagen.
Behandling
Hur kan vi förebygga problem med uttorkad luftväg?
Inandningsluften ska alltid befuktas vid behandling med ventilator.
För dagen finns två metoder, dels fuktvärmeväxlare HME, dels aktiv värmebefuktare.
Huvudprocess
Ansvarig
Processledare
Sida
Respiratorbehandling
Per Marcusson
Dan Lind
1 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Dokumenttyp
Vårdrutin
CAREACTNSU-3-701
2017-02-13
6.0
HME fuktvärmeväxlare: resorberar en del av den värme och fukt som
finns kvar i patientens utandningsluft, och ger tillbaka med nästa inandning.
Detta räcker vid kort tids ventilatorbehandling.
Eftersom omgivningens temperatur är svalare fälls en del av fukten ut som
kondens i filter och slangar.
En patient som är allmänt intorkad har svårare att avge fukt till HME.
Storleken på HME skall vara relaterad till patientens tidalvolymer,
vilket står angivet på dem. Även för barn finns olika storlekar relaterat
till storleken på barnets tidalvolym. Barnfilter saknar alltid flexslang
för att minska deadspace.
HME byts var 24 tim. oftare Vb. t.ex. om flödesmotståndet ökar utan
att du kan finna någon annan orsak, eller om det ligger fukt på den
sida som vetter mot ventilatorn, då är funktionen försämrad.
Befuktningen blir sämre vid tidalvolymer större än 1000 ml.
Det är viktigt att HME utgör högsta punkten i andningskretsen för att
undvika ansamling av kondensat i flexslangen som lätt blir en bakteriekallsup för patienten vid ex. vändning.
Aktiv värmebefuktare: blir behandlingstiden längre än två dygn behövs
en effektivare befuktning. Det får vi med en aktiv värmebefuktare. Den ger som vår näsa - 37 gr varm och maximalt fuktmättad luft till patienten. Varm
luft kan bära med sig betydligt mer fukt än kall luft, jämför med bastun. Kastar du vatten på kalla stenar blir det bara blött på golvet, men är stenarna heta
så fyller vattenånga hela bastun.
Aktiv befuktare ska användas kontinuerligt så länge patienten har endotrackealtub/trackealkanyl eller tills patienten lämnar IVA. Den ska användas även
under urträningsfasen, då kopplad till trackealmask.
Vid spontanandning på tub används ”näsa”, O2 kan anslutas vid behov.
Om patienten ska spontanandas längre tid på tub kan värmebefuktare
användas.
Gör som vid spontanandning via trackealkanyl men byt ut trackealmasken till ett Y-stycke. Koppla gröna inandningsslangen till ena benet, låt det andra vara utandningsdel och koppla stå-benet till tuben.
Vid noninvasiv ventilatorbehandling (NIV) blir det stora flöden av
kall och torr luft, och luftvägen torkar snabbt ut.
Vid denna behandling är det nödvändigt att från start använda aktiv
värmebefuktare.
Länk till WILLAMED aktiv värmebefuktare
etCO2 mätning med befuktning
Huvudprocess
Ansvarig
Processledare
Sida
Respiratorbehandling
Per Marcusson
Dan Lind
2 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Dokumenttyp
Vårdrutin
CAREACTNSU-3-701
2017-02-13
6.0
mätadaptern ska placeras så nära patienten som möjligt för att ge rätt
värden. För att minska problemet med kondensdroppar på fönstret
värms adaptern av den infraröda lampan på mätdelen. Att placera adaptern med fönstret lodrätt gör att det fastnar mindre fukt. Adaptern
kan sitta kvar vid inhalation, möjligen får man rengöra den oftare. Byt
och rengör den Vb., men minst en gång/dygn.
Bakterie-virusfilter Ventilatorns utandningssida skall alltid skyddas
mot bakteriekontamination och rester från inhalationsläkemedel med
ett bakterie - virusfilter. Däremot tål den fukt relativt bra eftersom den
blir varm under gång och fukten torkar eftersom.
Bakteriefiltret kan bli ogenomsläppligt pga. fukt och läkemedelsrester,
det ser man på stigande topptryck, ökat utandningsmotstånd.
Det ska bytas 1 gång/dygn, oftare vb.
När aktiv värmebefuktare används ska det bakteriefilter som heter
Servo Duo Gard användas.
Referenser
Alagar R, Garuccio J, m.fl. “Heated humidification reduces saline instillations, nebulized therapy and cost in long term ventilated patients.”American
Journal of Respiratory Crit. Care Med. 2000;161(13):A552
Williams R, Rankin N, m.fl. “Relationship between the humidity and temperture of the inspired gas and the function of the airway mucosa.” Critcal
Care Medicine 1996;24(11):1920-1929.
Rozsasi Ajnacska; Leiacker Rickard; Ficher Yvonne; m.fl.
Influence af passive humidification on respiratory heat loss in tracheostomi. Head & Neck 2006;28(7):609-13
Huvudprocess
Ansvarig
Processledare
Sida
Respiratorbehandling
Per Marcusson
Dan Lind
3 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Dokumenttyp
Vårdrutin
CAREACTNSU-3-701
2017-02-13
6.0