fulltext - DiVA portal

LÄRARUTBILDNINGEN
Examensarbete, 15 hp
Uppföljning av före detta elever vid
Individuella Programmet på en svensk
gymnasieskola
En undersökning av elevernas upplevelse av sin skoltid samt en
kartläggning av sysselsättningen efter tiden på IV
Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik
Handledare: Per-Eric Nilsson
GO 2963, Vt. 2010
Sven Hancke
SAMMANFATTNING
Sven Hancke
Uppföljning av före detta elever vid Individuella Programmet på en svensk
gymnasieskola
En undersökning av elevernas upplevelse av sin skoltid samt en kartläggning av
sysselsättningen efter tiden på IV
A follow up of former students at The Individual Programme in a Swedish secondary
school
A study of the of the students’ experiences of their time in school and a record of their
occupation after their time on IV
Antal sidor: 54
Detta examensarbete är en uppföljning av före detta elever vid Individuella Programmet på en
svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet är att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan
när det gäller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd från vuxna under tiden de gick
där. Frågorna som ställts har handlat om vilka pedagogiska hjälpmedel, vilken pedagogisk
variation av ämnen, storleken på grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har
upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsättningar eleverna haft
sedan de slutat på IV.
Jag har använt kvantitativ metod, med en enkät som skickats till elever via post, för att
undersöka elevernas upplevda skolgång och deras sysselsättningar efter att de slutat. Det
teoretiska materialet har hämtats från forskning inom psykologi och sociologi, men även
statliga rapporter från olika utredningar har ingått.
Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgång, stödet från vuxna och de arbetssätt de
arbetade med i skolan övervägande positivt.
2
Innehåll
SAMMANFATTNING .............................................................................................................. 2
Innehåll ....................................................................................................................................... 3
1. Inledning................................................................................................................................. 4
1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 4
2. Bakgrund ................................................................................................................................ 5
2.1 Förutsättningar för arbetet på IV ...................................................................................... 6
2.1.1 Beskrivning av IV-grupperna på skolan .................................................................... 7
2.2 Avgränsning ..................................................................................................................... 9
3. Metod ................................................................................................................................... 11
3.1 Urval ............................................................................................................................... 11
3.2 Sammanställning av enkäten .......................................................................................... 12
3.3 Bearbetning och analys .................................................................................................. 13
3.4 Reliabilitet, validitet och replikation .............................................................................. 13
3.5 Etik och sekretess ........................................................................................................... 14
3.6 Kritik mot enkätundersökningar ..................................................................................... 16
3.7 Beskrivning av resultaten ............................................................................................... 16
4. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ............................................................... 17
4.1 Översikt av den valda litteraturen .................................................................................. 17
4.2 Ungdomar och problem på den undersökta skolan. En jämförelse mellan perioden
2000-2006 och idag. ............................................................................................................. 19
4.2.1 Förebyggande arbete ............................................................................................... 20
4.2.2 Pedagogisk miljö ..................................................................................................... 23
4.2.3 Vuxenstöd................................................................................................................ 25
5. Resultat ................................................................................................................................. 29
5.1 Presentation av metoden för redovisning av resultatet ................................................... 29
5.2. Redogörelse av inkomna svar och svarsfrekvens .......................................................... 29
5.2.1 Pedagogisk miljö – redovisning av elevernas upplevelse ....................................... 31
5.2.2. Gruppstorlek ........................................................................................................... 33
5.2.3 Förebyggande arbete ............................................................................................... 34
5.2.4 Vuxenstöd – elevernas bild av stödet på IV ............................................................ 37
5.2.5 Sysselsättning efter IV ............................................................................................ 40
6. Analys ................................................................................................................................... 44
6.1 Enkätsvaren som grund för en bedömning av IV-programmet ...................................... 44
6.2 Analys av den pedagogiska miljön på IV ....................................................................... 45
6.3 Analys av svaren om förebyggande arbete .................................................................... 46
6.4 Analys av elevernas upplevelse av vuxenstödet............................................................. 48
6.5 Analys av elevernas sysselsättning efter IV ................................................................... 50
7. Diskussion ............................................................................................................................ 52
Referenser och litteratur ........................................................................................................... 55
Internetadresser: ................................................................................................................... 55
Litteratur ............................................................................................................................... 55
Bilagor ...................................................................................................................................... 56
Bilaga 1. Enkät ..................................................................................................................... 56
Bilaga 2. Följebrev ............................................................................................................... 60
Bilaga 3. Påminnelse ............................................................................................................ 61
Bilaga 4. Kommentarer fråga 15 .......................................................................................... 62
Bilaga 5. Kommentarer till Annat? ...................................................................................... 63
Bilaga 6. Kommentarer till tiden efter IV ............................................................................ 64
3
1. Inledning
Mer än 10 % av Sveriges grundskoleelever hamnar på Individuella Programmet (IV) efter
årskurs nio i grundskolan, för att de inte är behöriga att läsa på gymnasiet. Under mellan ett
och tre år på IV får eleverna hjälp med att försöka skaffa de betyg som ger dem behörighet
innan de fortsätter till annan verksamhet eller andra utbildningar. I en del av fallen fokuserar
man på att förbereda eleverna för ett liv i vuxenvärlden med inriktning på arbete istället för att
läsa för betyg. Kommunerna har ett uppföljningsansvar för alla ungdomar och därför är det
viktigt att en uppföljning av elevernas skoltid samt tiden efter skolan kartläggs. I många
kommuner finns det dock inte resurser till att följa upp varje enskild elev, utan fokus läggs på
de elever som av olika anledningar behöver stöd eller hjälp från myndigheterna. De personer
som döms för brott hamnar av naturliga skäl också i fokus eftersom kommunerna har ansvar
för deras vård. Avsikten med det här arbetet är att bidra med en del av uppföljningen av elever
på en gymnasieskola i Sverige, och söka upp huvuddelen av de elever som gått på IV sedan
programmet startades. Jag kommer att fråga om hur eleverna upplevde skolan för att få reda
på vad som uppfattades som viktigt. Jag arbetar själv på IV-programmet på en gymnasieskola
och har nio års erfarenhet av att arbeta med utsatta elever som är i behov av extra stöd. Min
yrkeserfarenhet, och mitt intresse för att hjälpa ungdomar med särskilda behov, utgör grunden
för mitt intresse av hur det har gått för före detta IV-elever efter de slutade på programmet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera före detta elevers syn på sin
skolgång på Individuella Programmet vid en gymnasieskola i Sverige, samt undersöka vad
eleverna ägnat sig åt efter tiden på IV avslutades. I första hand är det elevernas upplevelse av
skolämnena, de hjälpmedel som fanns tillgängliga, gruppstorleken och vilket pedagogiskt stöd
de fått under skoltiden som kommer att studeras.
Frågorna jag ska försöka besvara i detta examensarbete är:
* Upplever elever som gått på IV på den undersökta skolan att arbetssättet med olika
grupperingar har fungerat bra?
* Upplever eleverna att varierad pedagogisk verksamhet har hjälpt dem inför framtida skola
och arbetsliv?
* Upplever de att lärarstödet som funnits på IV har bidragit till att stärka deras självförtroende
inför framtida skola och arbetsliv?
* Vilka sysselsättningar har eleverna haft sedan tiden på IV?
4
2. Bakgrund
Individuella Programmet har funnits på den undersökta skolan sedan mitten av 1990-talet och
hittills har det inte gjorts någon heltäckande uppföljning av de elever som passerat genom
åren. Själv har jag arbetat på en skola sedan 1999 och med IV sedan 2001. Det finns alltså en
personlig anledning till att göra en uppföljning av IV-elever eftersom jag själv arbetat med
liknande elever. Utöver mina personliga motiv finns ett behov av uppföljning från skolans
sida då man är intresserad av vad som sker med eleverna och vilken status elevgruppen har i
kommunen och samhället idag. Det borde också vara i kommunens intresse att utreda om
satsningarna i skolan burit frukt.
Min uppfattning är att elever med socialt problematisk bakgrund, som haft stora problem i
grundskolan, lyckas bättre om de får möjlighet att studera i lugn takt i lagom stor grupp. Barn
med stabilare social kontext har inte samma behov. En förutsättning för att elever som tidigare
misslyckats i skolan och skolkat mycket ska ha en bra chans att lyckas, är att de får möjlighet
att arbeta tätare med vuxna och återskapa det förtroende för skola och vuxna som de tappat.
Personalen på den undersökta skolan anser att eleverna behöver tillbringa mycket mer tid med
kompetenta vuxna som kan se till deras fördelar och hjälpa dem i arbetet med att
återuppbygga och förbättra sitt egenvärde och självförtroende. Detta är det arbetssätt som
genomsyrat verksamheten på skolan mellan år 2000 och år 2006.
De elever som varit mest utsatta, och som figurerat i sociala myndigheternas eller
rättsväsendets verksamhet, har jag ofta kommit i kontakt med vid flera tillfällen eftersom de
kommer under luppen på ett annat sätt än elever som inte hamnar i den verksamheten. Men de
elever som klarade sig hyfsat, gick vidare till annan skola, eller flyttade vet jag inget, eller
lite, om. Därför finns det ett personligt intresse i att söka dessa elever och försöka kartlägga
vad de gjort sedan tiden på IV och vad de gör idag.
Flera av eleverna har dessutom tagit del av olika specialpedagogiska metoder i sin
undervisning på IV och jag ska också försöka undersöka om eleverna anser att de haft nytta
av att arbeta med de specialpedagogiska sätt som använts på skolan. IV-programmet har
under en stor del av perioden sedan 2001 haft andra pedagogiska verksamheter än vanliga
lektioner med arbete i klassrum och det vore intressant att veta något om hur dessa upplevdes.
5
En annan anledning att studera elever som redan slutat på IV är att stora förändringar inträffat
under senare år. De medel som fanns att tillgå för denna skolverksamhet under de första åren
som IV fanns har kraftigt har minskat under senare år. Nedskärningarna innebär naturligtvis
kraftiga förändringar för förutsättningarna att arbeta framgångsrikt med elever med speciella
behov. Den varierade verksamheten, med andra pedagogiska inslag än rena lektioner för
betygsläsning i kärnämnena som funnits tidigare, har till största del helt försvunnit.
Den förändring som IV tvingats genomgå under senare år kan med fördel studeras i framtiden
då man har möjlighet att analysera eventuella verkningar av de nedskärningar som skett och
göra en jämförelse. I det här arbetet blir det då viktigt att försöka få fram elevernas upplevelse
av sin tid på IV, när det fortfarande fanns tillgång till fler pedagogiska arbetssätt och en större
personalstyrka, för att en jämförelse ska kunna göras senare.
Jag ska här försöka att, överskådligt, beskriva hur vi arbetat med eleverna på IV i de klasser
som valts för undersökningen. Jag har valt att undersöka elever som har nått vuxen ålder,
vilket här jämställs med 20 år. Anledningen till den avgränsningen är att några kriterier ska
uppfyllas: Eleverna ska vara vuxna för att de ska ha haft möjlighet att ta del av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder (kurser i Arbetsförmedlingens regi), de ska ha passerat
gymnasieålder för att kunna gå vidare till annan utbildning och de ska ha haft möjlighet att
söka och prova på arbete genom Arbetsförmedlingens verksamhet, vilket är ovanlig för
ungdomar under 20 år.
2.1 Förutsättningar för arbetet på IV
Eleverna som kommer till IV är ingen homogen grupp. Det finns nästan lika många kunskapsoch ambitionsnivåer som det finns elever. Eleverna saknar oftast ett eller flera av
grundskolebetygen i kärnämnena svenska, engelska och matematik. Eleverna som går på IV i
den undersökta skolan kan bli kvar på programmet i upp till fyra år innan de går vidare till
annan verksamhet.
Under den tid man studerar på IV finns möjligheter att få individuell hjälp med studietakt,
ämnesinriktade studier och praktik Personalen har valt att dela in dem i olika grupper
baserade på elevernas förutsättningar. Läsåret 1999-2000 gick alla elever i samma grupp. Från
2001 delades eleverna in i två grupper. Från 2003 tillkom en tredje gruppering. De tre
6
grupperna har inte varit statiska utan det har funnits möjligheter att flytta eleverna om det av
någon anledning inte har fungerat i den grupp de placerats ifrån början.
2.1.1 Beskrivning av IV-grupperna på skolan
En elevgrupp, som jag kallar IV1 i detta arbete, utgörs av elever som klarat de flesta av
grundskolebetygen men missat betyg i något eller några av kärnämnena (svenska, matematik
och engelska). Denna elevgrupp är normalt relativt studiemotiverad och klarar sin läsning i
kärnämnena genom arbete i traditionella lektioner i klass. Det har också hållits lektioner i
andra ämnen, som t.ex. samhällskunskap, idrott och hälsa, hemkunskap, bild, data och musik,
för de som velat utöka sitt poängtal för att kunna komma in på valda gymnasieprogram.
Lektionstiden har här varierats med en eller ett par praktikdagar, för att eleverna även ska få
känna på arbetslivet och få en chans att prova arbeten inom de intresseområden de har.
Resultaten på skolan visar att många av dessa elever klarar sina betyg under ett läsår och
oftast går vidare till något gymnasieprogram.
En annan grupp, som tillkom 2001 och här kallas IV2, utgörs av elever som haft stora
problem i grundskolan. Ofta består gruppen av elever som mest har skolkat under högstadiet,
särskilt i årskurs nio. Eleverna har få betyg, eller är helt utan betyg från grundskolan och har
även i de flesta fall stora kunskapsluckor i kärnämnena. Gruppstorleken har maximerats till 12
elever. Eleverna i denna grupp har betecknats ligga lågt i motivationsgrad i bedömningen
från grundskolan och det anses vara ett av deras största problem. Ofta har dessa elever också
sociala problem med en splittrad hemsituation där även föräldrarna är i behov av stöd från
sociala myndigheter. Arbetslöshet och missbruk är inte ovanligt i en del hem. Elever som
tagits från hemmet enligt LVU, (lagen om vård av unga), på grund av brott eller andra
problem, kommer också till denna grupp när de lämnar sin vårdplats. Grupp 2 läser
matematik, svenska och engelska beroende på vilket betyg som saknas och i mån av
motivation och ork. Diagnoser som t.ex. dyslexi förekommer i denna grupp. Förutom
möjligheten att läsa för betyg i kärnämnena har gruppen en del annan verksamhet för att
variera skolgången så mycket som möjligt. De har också haft möjlighet att delta i de ämnen
som grupp 1 har förutom kärnämnena (idrott och hälsa, bild, data, samhällskunskap,
hemkunskap, geografi och musik).
7
Friskvård en eftermiddag i veckan har haft ett blandat innehåll. Eleverna har fått prova på
olika idrotter, (exempelvis racketsport, simning, curling, bollspel, klättring), enligt egna
önskemål och för att lära hur de fungerar. Man har också gått promenader till lokala
sevärdheter, gått på teater/ konsert eller metat i sjön. Vid dåligt väder har man haft möjlighet
att se en film och diskutera dess innehåll. Eleverna har haft matlagning/hemkunskap en dag i
veckan. De har fått delta i planering och genomförande av inköp och sedan lagat maten efter
recept. Allmän kunskap om köksarbete och etikett vid middagsbordet har varit moment att
lära sig. Även matematik har tränats t.ex. vid omräkning av recepten och planering av
inköpskostnader. En dag i veckan har använts till utflykter och studiebesök. Här har gruppen
besökt lokala sevärdheter, ofta i ett historiskt perspektiv, och fått lära sig lite om sin närmaste
omvärld. Vid utflykterna har gruppen åkt till någon skog, ett promenadstråk eller en grillplats
där den kunnat umgås avslappnat borta från skolmiljön. Undervisning i djur- och växtliv
brukar vävas in i dessa dagars verksamhet.
Grupp 2 har haft traditionella klassrumslektioner cirka två och en halv dag i veckan. Under
resten av tiden har de haft en verksamhet som inte varit betygsgrundande, men ändå innehållit
flera ämnen som integrerats i aktiviteterna. Målet med att blanda upplägget för dessa elever är
i första hand att erbjuda en skola som de vill komma till. För stor del av lektioner och
betygsgrundat arbete blir bara en fortsättning på högstadiet, i vilket många av dem känner att
de misslyckats. Eleverna är i stort behov av vuxenkontakt och åtgärder som stärker deras
självförtroende snarare än utökad betygsläsning. Genom att personal och elever umgås i
sammanhang som inte liknar elevernas tidigare skolgång så mycket, blir arbetsklimatet
intimare. Personalen har upplevt att de starka band som uppstår med eleverna genom dagliga
samtal, stärker elevernas självförtroende gradvis, och bidrar till möjligheterna att motivera
dem att arbeta med kärnämnena i skolan.
Grupp tre består huvudsakligen av elever med någon form av dokumenterad diagnos.
Eleverna har ofta arbetat i mindre grupper under högstadiet och i flera fall haft personlig
assistent som stöd i skolan. Merparten av eleverna har testats och diagnostiserats för olika
dysfunktioner. Olika lättare förståndshandikapp, AD/HD, Damp, Aspergers Syndrom, autism
och dyslexi är vanligt i denna elevgrupp. Även i grupp 3 har de haft möjlighet att läsa
kärnämnena för betyg, men planeringen har i många fall varit att klara betygen på längre tid
än ett års studier. Eleverna har arbetat i små grupper med 3-5 elever/grupp för att tillgodose
8
deras individuella behov av lugn och ro och för att kunna ge dem mycket stöd i
undervisningen.
I några fall har man konstaterat att eleverna inte har de verktyg som behövs, för att klara
betyg på en nivå motsvarande årskurs nio, och utbildningen har istället inriktats på att höja
grundkunskaperna i respektive ämne för att nå högsta möjliga nivå. Även grupp 3 har haft
möjlighet att delta i andra ämnen som t.ex. matlagning, data, bild och musik. Ett samarbete
med grupp 2 gällande friskvård och studiebesök/utflykter har också funnits, även om gruppen
inte alltid kunnat delta i den verksamheten.
För grupp 3 har arbetet varit inriktat på självförtroendestärkande arbete i samband med
vuxenkontakterna och pedagogiska samtal. Den sociala samvaron är viktig och för en del av
eleverna har man fokuserat på trivsel och samarbete snarare än på ämneslektioner. Avsikten
har varit att stärka eleverna för att i framtiden kunna klara sig själva i samhället. Ett samarbete
med Arbetsförmedlingen har också funnits för de elever som varit inne på sitt tredje år på IV
eftersom de närmat sig yrkeslivet. Denna elevgrupp har ökat något i antal och det blev
efterhand nödvändigt att dela upp IV3-gruppen i tre mindre enheter för att tillgodose
elevernas behov av mindre gruppstorlek.
2.2 Avgränsning
Jag har valt att försöka beskriva och analysera hur före detta IV-elever upplevt sin skolgång
på IV och vad de sysselsatt sig med sedan de slutade där. Undersökningen är begränsad till de
elever som gick på IV-programmet i en svensk gymnasieskola mellan år 2000 och år 2006.
Anledningen till att inte senare årgångar deltar i studien är att jag beslutat vända mig till de
elever som fyller 20 år senast 2010 och därmed haft möjlighet att slutföra
gymnasieutbildningar och/eller delta i Arbetsförmedlingens åtgärder. IV-programmet var inte
organiserat på samma sätt åren före 2000. Eleverna var färre och arbetade med kärnämnen
tillsammans med en pedagog och hade praktik en stor del av tiden. Någon grupp med
skolarbete i en blandning av olika pedagogiska metoder och alternativa ämnen hade ännu inte
bildats.
Det finns också en begränsning som innebär att studier vid kommunala vuxenskolan först får
påbörjas vid 20 års ålder. Meningen är att eleverna också ska kunna ingå i den grupp som
påbörjat studier vid Komvux eller i alla fall sökt sådana. En egen verksamhet inom
9
Individuella Programmet tillkom först på allvar 1999 och det är bland de eleverna, som alltså
kunde slutföra sina studier vid IV år 2000, som undersökningen börjar. Det är följaktligen sex
årgångar av elever som ingår i undersökningen. Totalt har enkäten skickats till 196 personer.
10
3. Metod
I den här undersökningen har jag använt en kvantitativ undersökningsmodell med en enkät
som redskap för faktainsamling. Ett av de vanligaste tillvägagångssätten när forskare arbetar
med kvantitativa metoder är att de använder deduktiv teori, (deduktion), som form för
undersökningen. Det innebär att forskarna utgår från den kunskap de har inom ett visst
område och härleder en eller fler hypoteser som ska testas i en empirisk granskning. 1De utgår
från ett uppställt problem med tillhörande frågeställningar, testar detta genom insamling av
fakta, jämför sina hypoteser med existerande forskning på området och analyserar sina
resultat med stöd av tidigare forskning och den egna frågeställningen. Detta arbetssätt tillhör
den positivistiska kunskapsteorin. Syftet med den är att, med naturvetenskapliga metoder,
arbeta fram hypoteser som kan testas i andra, liknande forskningsarbeten och då kan komma
att utgöra allmänna hypoteser för dem vid vidare forskning av den sociala verkligheten.2
I undersökningen valde jag att använda mig av en enkät för att pröva min
hypotes/frågeställning som rör före detta IV-elevers upplevelser av sin skoltid. Jag undersökte
eleverna utifrån perspektivet vilken nytta de upplevde att de hade haft av de pedagogiska
miljöer och hjälpmedel som fanns för dem under tiden på IV. Min hypotes är att de
pedagogiska metoder och hjälpmedel som användes vid IV på den undersökta skolan, mellan
2000 och 2006, hjälpte eleverna med kunskaper men också med att göra dem bättre rustade
för framtida utbildning och skola. Med avseende på självkännedom och självförtroende har
personalen hjälpt dem att växa som människor. Dessutom avsåg undersökningen att beskriva
vad som hänt i elevernas liv efter tiden på IV utifrån perspektivet arbete och utbildning.
3.1 Urval
Urval är det material forskaren bestämt sig för att använda i ett arbete. Det kan se ut på flera
olika sätt, men det följer ofta en urvalsram som visar alla de enheter i en population från
vilket forskaren gör sitt urval. Ett representativt urval visar en mindre del av hela
populationen.3 När frågorna är fastställda och enkäten är skickad till respondenterna uppstår
oftast problem med bortfall bland respondenterna. Externt bortfall innebär t.ex. att inte alla
som får enkäten svarar på den, att de misstolkar svaren eller undviker att svara på delar av
den. Det kan också finnas fel i det material som ligger till grund för utskicket, t.ex. felaktiga
1
Bryman, 2002, sid. 20
Bryman, 2002, sid. 24
3
Bryman, 2002, sid. 101
2
11
adresser eller att enkäten skickats till fel person, vilket är exempel på internt bortfall. Ett stort
bortfall betyder att de slutsatser forskaren kan dra av arbetet måste baseras på ett mindre antal
svar. Både validitet och reliabilitet är beroende av en hög svarsfrekvens. Vid låg
svarsfrekvens är det svårare att generalisera resultatet eftersom svaren från en stor del av
respondenterna saknas. Det är möjligt att de respondenter som stått för bortfallet skulle ha
påverkat resultatet i en annan riktning om de svarat på enkäten. Undersökningen får då inte
den betydelse som forskaren avsett.4
Jag använde befintliga klasslistor från skolans och kommunens dataregister samt gamla
klasslistor som bevarats i pärmar för att få med så många av de IV-elever som gått vid den
undersökta tiden som möjligt i mitt urval. Adresser och telefonnummer noterades med hjälp
av internetsidorna Eniro.se samt Ratsit.se. Några av de personer som fanns på listorna ströks
då det inte var möjligt att finna någon ny adress. En elev var avliden. Med hjälp av gamla
klasslistor och Internet sammanställdes 196 före detta IV-elever på nya listor med nya
adresser. Därefter numrerade jag varje elev så att det skulle vara möjligt att se vilka som
svarat. Svarskuverten som medskickades fick samma nummer så att de återsända enkäterna
skulle kunna identifieras med rätt årgång och klass. Enkäten, ett introduktionsbrev och ett
svarskuvert med porto skickades sedan med posten. Introduktionsbrevet förklarade vem jag
var, varför jag gjorde undersökningen och vem som skulle komma att ta del av den. En
påminnelse skickades ut efter två veckor där jag återigen bad eleverna att svara på enkäten (se
bilaga 3).
3.2 Sammanställning av enkäten
Jag utförde undersökningen på alla elever i de klasser som avslutat sina studier på IV åren
2000 till 2006. Alla elever erhöll en enkät med posten vid ungefär samma tid och frågorna i
enkäten var inriktade på att kunna besvara den hypotes som riktar sig mot svaren på
frågeställningarna i inledningskapitlet. Jag kvantifierade sedan materialet, genom att räkna
antalet svar per svarsalternativ i de inkomna enkätsvaren, och försökte dra slutsatser efter att
ha analyserat svaren. Förhoppningen var att resultatet skulle visa att det var möjligt att
generalisera en del av den kunskap som undersökningen medförde, och göra ytterligare en
undersökning om några år.
4
Bryman, 2002, sid. 112f
12
3.3 Bearbetning och analys
Enkäter är ett verktyg som oftast används i kvantitativa undersökningar då de har många
fördelar när forskaren vill få in en större mängd svar. Fördelarna med enkäter är bland annat
att det är lättare och billigare att nå respondenterna eftersom forskaren inte behöver uppsöka
dem, vilket är fallet t.ex. vid intervjuundersökningar. Tid och reskostnader kan alltså sparas.
Forskaren kan också nå ett stort antal respondenter samtidigt med samma information. Alla
respondenter får samma frågor och samma svarstid vilket innebär mer exakta förhållanden.
Respondenten kan besvara sin enkät när han/hon tycker att det passar, i lugn och ro. Det finns
också mycket som talar för att en respondent som besvarar frågor i avskildhet är mer benägen
att rapportera sådant som inte är socialt accepterat t.ex. missbruk och sexvanor.5 Vid intervju
är det möjligt att respondenten riskerar påverkas av miljö, dagsform, personlig kontakt mm.
Det kan också vara svårt för respondenten att vara öppen och helt ärlig i en intervjusituation
då han/hon kanske öga mot öga inte vill utlämna sig själv för mycket.
Enkätsvaren som kom in sammanställdes och grupperades i de tre bedömningskategorierna,
förebyggande arbete, pedagogisk miljö och vuxenstöd, för analys. Kategorin Pedagogisk
miljö sammankopplades med frågorna 4-7, kategorin Förebyggande arbete sammankopplades
med frågorna 8, 11 och 13 och kategorin Vuxenstöd kopplades till fråga 14. Det fanns fem
nivåer för värdering av den upplevda skolgången. Alternativet ”bra” i värderingen av frågorna
gav fem poäng, medan alternativet ”mindre bra” gav en poäng. Jag räknade sedan ut
genomsnittliga värden av elevernas sammanlagda svar på respektive fråga. Det genomsnittliga
medelvärdet av en skala med fem alternativ är tre, och alla värden över tre bedömdes vara
positiva i sin hållning till frågan, medan värden under tre räknades som mer negativa. När de
genomsnittliga värdena var uträknade för respektive frågekategori kunde siffrorna användas
för analysen av elevernas upplevda skolgång.
3.4 Reliabilitet, validitet och replikation
De tre viktigaste kriterierna för samhällsvetenskaplig forskning är reliabilitet validitet och
replikation. Reliabilitet handlar om vilken tillförlitlighet undersökningens resultat får om
forskaren genomför samma undersökning igen, alltså hur pålitliga mätmetoderna är för
eventuell framtida forskning. Validiteten bedömer om de slutsatser forskaren fått genom sin
undersökning visar det som avsetts och att forskaren mäter det han eller hon har tänkt. En
5
Bryman, 2002, sid. 146f
13
undersöknings replikerbarhet, (möjlighet till reproduktion), är viktig för att andra forskare ska
kunna genomföra samma eller liknande undersökning. Det är då viktigt att alla detaljer i
arbetet noggrant beskrivits så att forskningen kan utföras på så liknande sätt som möjligt.6
En kvantitativ undersökning är oftast inriktad på att kunna generaliseras till andra grupper och
situationer och då är det viktigt att forskaren håller sig så objektiv som möjligt eftersom det är
svårt för andra forskare att replikera åsikter och förväntningar som inte är deras egna. Trots
min hypotes, att de elever som undersöks i enkäten har fått hjälp som bör ha förstärkt deras
redskap för att ta sig an utbildning och arbete efter IV, har jag försökt utforma enkätfrågorna
så objektivt som möjligt. Det finns en tanke om att göra en ny undersökning med elever som
på senare år varit i verksamheten men inte uppnått åldern 20 år ännu. Den som genomför
undersökningen kan förhoppningsvis använda ungefär samma enkätfrågor vid ett sådant
tillfälle även om inte frågeställningen kommer att vara den samma.
En enkätundersökning av den typ jag genomförde är en surveyundersökning som har
karaktären av tvärsnittsdesign där forskaren undersöker flera fall för att kunna generalisera
resultaten. Undersökningen sker också vid en speciellt given tidpunkt där individerna ungefär
samtidigt svarar på de givna frågorna. Forskaren kan sedan kvantifiera resultaten och dra
slutsatser av det som visar sig i enkätsvaren.7 Det är av stor vikt att mätningen inte kan
påverkas negativt av tidpunkten vid utförandet av undersökningen eller av den forskare som
utför den för att reliabiliteten och validiteten ska kunna uppehållas.
3.5 Etik och sekretess
Enligt Bryman finns det fyra områden av etiska principer som alltid ska beaktas i
vetenskapliga arbeten. Principerna är till för att skydda dem som deltar i undersökningen och
avser att hindra att deras deltagande kan ske utan deras samtycke, att det inkräktar på deras
privatliv, att de blir utsatta för någon sorts bedrägeri eller att de lider någon annan skada.8 I
Sverige använder man fyra kriterier av hänsyn i vetenskapliga arbeten, för att ta tillvara på
deltagarnas intressen. Informationskravet ska tillgodose kravet på att de personer som ska
delta i en undersökning vet undersökningens syfte och vad som ingår. Samtyckeskravet visar
deltagarna att det är frivilligt att delta. Kravet på konfidentialitet ska garantera att forskaren
6
Bryman, 2002, sid. 43
Bryman, 2002, sid. 56f
8
Bryman, 2002, sid. 443
7
14
behandlar alla personliga uppgifter som lämnas av deltagarna med så stor sekretess som
möjligt. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna som undersökningen gett endast används för
det som forskningen avsåg.9
För att tillmötesgå kraven för etiska frågor informerade jag alla respondenter vad avsikten
med undersökningen var i följebrevet till enkäten. Jag utlovade även sekretess genom att inte
några namn skulle komma att nämnas i enkäten. Det framgick av enkäten att det var frivilligt
att svara på den. Jag hade heller inte avsikten att använda enkätsvaren i annat syfte än det jag
utlovat, nämligen i undersökning av före detta IV-elever.
I min enkät om tiden på IV försökte jag undvika fackspråk och vetenskapliga termer i största
möjliga utsträckning, för att undvika missförstånd. Bryman (2002) skriver att det är viktigt att
ställa klara och tydliga frågor eftersom respondenten inte kan få någon hjälp med förståelsen
av forskaren.10 Jag försökte också hålla nere antalet frågor så att enkäten inte skulle verka för
besvärlig att besvara. Flera av de elever som gått på IV under den aktuella perioden har
problem med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi vilket innebär att de kommer att ha extra
besvär med att besvara enkäten.
Jag bedömde det som troligt att ett stort antal av eleverna skulle ignorera enkäten eftersom det
innebar en för stor ansträngning för dem att besvara den. Risken för externt bortfall var större
i denna elevgrupp än andra tänkbara grupper som genomför en enkät på en skola, eftersom
IV-elever normalt tar avstånd från kontakter med institutioner i större utsträckning än andra
elever. De är vana vid utanförskap sedan skoltiden och har inte haft samma relationer till
skolvärlden och vuxna som många andra grupper. Även om misstron delvis försvunnit sedan
grundskoletiden, förhoppningsvis genom skolans arbete med att stärka deras självbild, finns
det säkert ett litet motstånd mot samarbete med representanter för skolvärlden som är typiskt
för IV-elever. Det är även möjligt att eleverna, på grund av svårigheter med läsning och
förståelse, skulle välja att inte svara på enkäten för att de tyckte det var för besvärligt. Att de
kände att de inte orkade. För att försöka öka antalet svar utlovade jag en utlottning av
biobiljetter bland dem som svarat. Bryman (2002) menar att olika belöningar som utlovas
bland respondenterna alltid ökar svarsprocenten.11 Det bästa vore naturligtvis om en biobiljett
kunde ha sänts till varje elev som svarat på enkäten, men de ekonomiska ramarna hade jag
9
Bryman, 2002, sid. 440f
Bryman, 2002, sid. 147
11
Bryman, 2002, sid. 150
10
15
dessvärre inte. Rektorn på skolan lovade mig dock 3-5 biljetter att dela ut bland de svarande,
vilket kändes fullt tillräckligt under omständigheterna.
3.6 Kritik mot enkätundersökningar
De nackdelar som finns med enkäter är exempelvis att respondenten inte har förstått frågan,
inte har någon som kan förklara, och därför har svårt att svara på den. Det går heller inte att
ställa följdfrågor till eventuella kommentarer i enkäten. Om enkäten ser för jobbig ut med för
många frågor är det stor risk att respondenten tröttnar och inte skickar in något svar. Det är
också omöjligt att veta om det är respondenten som själv svarat på enkäten, eller om någon
hjälpt till. I den händelse att någon annan person än den avsedda svarar på frågorna, uppstår
en skevhet i svaren som negativt påverkar reliabiliteten. Det är även troligt att någon eller
några av de personer som får enkäten har svårt att tolka frågorna och svara på dem på grund
av läs- och skrivsvårigheter, dyslexi eller andra problem. Den största nackdelen med
postenkäter är ändå risken för stort bortfall. Om bortfallet är stort ökar risken för felaktigheter
i resultatet av undersökningen. Det är oftast svårt att bevisa att de som inte besvarat enkäten
har samma åsikter som de som har besvarat den. Vid stort bortfall kan man därför aldrig vara
säker på att man fått ett representativt urval av svar som är generaliserbara på hela
populationen.12
3.7 Beskrivning av resultaten
När svaren på enkäterna har kommit in återstår sammanställning och beskrivning av
resultaten. Resultaten redovisades i diagram med summering och kommentarer till respektive
frågeområde. Frågeområdena består av ett fåtal frågor för olika kategorier och handlar om
elevernas upplevda känsla inför varje kategori. Det finns tre sådana kategorier och frågorna
handlar om vilka pedagogiska arbetssätt som utnyttjats under skoltiden, hur eleven upplevt
skolans varierade förebyggande arbete med självförtroendeskapande åtgärder samt hur eleven
upplevt det vuxenstöd från lärare som funnits att tillgå. En fjärde del av undersökningen
fokuserar på vad eleven sysselsatt sig med sedan han/hon lämnade IV. Frågorna är kodade i
fallande skala där 5 anger bästa upplevelse och 1 anger den sämsta. Kodningen innebär att
man kan räkna ut genomsnittliga värden för de olika frågorna och använda den statistik man
får fram i analysen.
12
Bryman, 2002, sid. 147f
16
4. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning
Jag har valt att granska litteratur som relaterar till ungdom och de problem ungdomar kan
uppleva. Tanken var att försöka finna forskare vars skrifter om ungdomar kan relateras till
mina teser om ungdomars behov av stöd. Resultatet av min litteratursökning gav en blandning
av statliga rapporter, sociologiska avhandlingar och psykologiska handböcker. Allmänt kan
sägas att flera statliga utredningar tillkommit under 2000-talet. Avsikten har varit att analysera
forskningsläget kring utsatta ungdomar och göra en inventering för framtiden. Professorer och
forskare från några av Sveriges universitet och högskolor har ingått i det omfattande arbetet.
Framförallt har forskningen skett inom ramarna för statens folkhälsoinstitut.
Forskningen har även inom sociologin fått nya bidrag under det senaste decenniet. I den
svenska frontlinjen ligger bland annat Växjöforskaren Mats Trondman och hans medarbetare
vid Linnéuniversitetet i Växjö. Trondman har genom åren skrivit mycket om ungdomar och
ungdomskultur och hänvisar många av sina tankar och arbeten till den franske sociologen
Pierre Bourdieus forskning. Forskningen rund den moderna synen på psykologi riktad mot
barn och ungdomar har även den berikats med flera nya verk på 2000-talet. Ett flertal
handböcker i ämnet har utkommit och en av de forskare som kan nämnas i denna genre är
Göteborgsprofessorn Philip Hwang. Hwang deltog för övrigt även i de statliga utredningar
som nämns ovan. Här följer en kort, allmän beskrivning av det urval av litteratur som kommer
att ingå i det här examensarbetets teoretiska del:
4.1 Översikt av den valda litteraturen
I
”Generationsklyftan
hotar
demokratin”
beskriver
Anders
Carlberg
(2008)
hur
förutsättningarna för dagens ungdom förändrats. Han beskriver sin egen ungdomstid på 1950och 1960-talen och ger flera exempel på hur unga med problem fångades upp av
vuxenvärlden på ett annat sätt än idag. Han anser att ungdomens problem idag är att denna
naturliga kontakt mellan ungdomar och vuxna saknas, och att ungdomen blivit alltmer
avlägsen och främmande.
Mats Trondmans och Nihad Bunars bok, ”Varken ung eller vuxen” (2001), tillkom efter att
Folksams forskningsstiftelse ville göra en beskrivning av hur välfärden för ungdomar
förändrats och hur det slår snett i samhället. Trondman, som då arbetade vid Centrum för
kulturforskning vid Växjö Universitet, anlitades för uppdraget, och samlade ett nätverk
17
bestående av 18 unga forskare för att få hjälp med utredningen. Deras uppdrag blev att
analysera 1990-talets strukturförändringar och dess följder för ungdomarna. Nätverket
arbetade med beskrivningar av välfärdens problem och fokuserade på faktorer som hindrar
eller gör det möjligt för unga att få en rättvis plats i samhället.
”Tampas med tonåringar” är en bok av Björn Wrangsjö (2004) som har en psykologisk
inriktning om mognad och frigörelseprocesser. Wrangsjö skriver om barn och ungdomars
utveckling, om den förändring som tonåren utgör och om hur det påverkar livet. Även boken
”Ungdomspsykologi - utveckling och livsvillkor” av Ann Erling och Philip Hwang (2003),
handlar om ungdomspsykologi och de problem som kan uppstå när det går fel för ungdomar.
Forskarna beskriver bland annat individuella och psykosociala riskfaktorer.
Birgitta Ander, Malin Andersson, Kajsa Jordevik och Annukka Leisti (2005) har samlat ett
flertal författare med bakgrunder som t.ex. socionomer, med erfarenheter av fältarbete, och
sammanställt en beskrivning av vad fältarbete är. ”Möten i mellanrummet – socialt
förebyggande arbete med ungdomar” fokuserar på arbetet med socialt utsatta ungdomar med
alla kulturella bakgrunder. Ordet ”mellanrummet” skildrar en plats där gränser testas. Det kan
vara ungdomars plats mellan barn och vuxen, men även platsen mellan det privata och
offentligheten.
De statliga utredningar jag valt att använda i detta arbete har tillkommit för att utreda och
beskriva forskningsläget för ungdomar med problem, och ge ett underlag för att föreslå
eventuella åtgärder för de problem som finns. Ingvar Lundberg är professor vid Göteborgs
Universitet och har samordnat arbetet för FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap) räkning. I skriften ”Utsatta flickor och pojkar – en översikt av aktuell svensk
forskning” (2005) sammanfattas den aktuella forskningens aktuella arbeten om barns och
ungdomars situation i Sverige. Skriften behandlar utsatthet, varför barn far illa samt vilka
konsekvenser detta får.
I sin rapport, ”Hur påverkas hälsan av delaktighet och inflytande i samhället?”, gör Karin
Liljeberg en litteratursammanställning över forskningens syn på sambanden mellan hälsa och
delaktighet. Rapporten är skriven på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut och visar ett klart
samband mellan socialt kapital och hälsa som förutsättningar för deltagandet i samhället.
18
Rapporten ”Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande skolutveckling och förebygger
alkoholskador och narkotikamissbruk” (2003) är utarbetad av Statens folkhälsoinstitut och
Myndigheten för skolutveckling. Syftet är att följa regeringsuppdraget att arbeta för
narkotikaförebyggande arbete i den svenska skolan. Rapporten utgör en beskrivning av
problemen med missbruk, vilka förutsättningar som krävs för arbete mot alkohol- och
drogmissbruk samt hur man ska arbeta förebyggande. Avslutningen innehåller ett flertal
förslag till handling och en plan för hur man ska kunna implementera dessa i verksamheten.
4.2 Ungdomar och problem på den undersökta skolan. En
jämförelse mellan perioden 2000-2006 och idag.
Min utgångspunkt för det här arbetet finner man på sätt och vis i förändringen av skolan,
närmare bestämt förändringen av IV-programmet. Som tidigare beskrivits har verksamheten
minskats drastiskt under senare delen av 2000-talet huvudsakligen beroende på sämre
ekonomiska förutsättningar för kommunerna och besparingar inom alla verksamheter. De som
arbetar med IV upplever en stor förändring av arbetsvillkoren och anser att förändringen kan
få svåra följder för de elever som tillhör de mest utsatta i samhället. Eleverna går i skolan tre
dagar, där de läser kärnämnena svenska, engelska och matematik, och praktiserar sedan resten
av veckan. I några fall fungerar praktiken bra och eleverna gör en bra insats på praktiken, där
de tränar på att vistas bland andra människor. I andra fall är de inte mogna att ta steget att
möta andra människor och andra utmaningar och de skolkar från praktiken.
Besparingarna gör att det inte längre finns tid att varje dag ”se” alla elever i skolan eftersom
det bara finns personalkapacitet till de lektioner som är obligatoriska. Därför går det inte att
stötta dem i den utsträckning som behövs för att de ska kunna växa som människor vid sidan
av ämnesstudierna. De pedagogiska inslagen med social träning som tidigare fanns, med
samtalet som pedagogisk målsättning, och etiska ämnen i fokus, finns det inte längre utrymme
för i samma grad. Personalen på skolan upplever att eleverna inte heller i lika stor
utsträckning klarar studierna i kärnämnena som tidigare, då de saknar den sociala träning och
vuxenkontakt som tidigare hjälpte dem att orka även de mer arbetsamma och, som de
upplevde, tråkiga delarna av skolan. För flertalet av de elever som går på IV idag blir
skolgången istället ett nytt misslyckande och inget, eller få saker, av det man gör skapar
välmående.
19
Verksamheten som byggdes upp från år 2000, på den undersökta skolan, hade som
målsättning att stötta utsatta elever med särskilda behov så att dessa fick möjlighet att klara
sig vidare till andra studier och arbete. Genom den gruppuppdelning som gjordes fick alla
elever individuellt stöd att klara sina studier i grundämnena, men också chans att delta i andra
ämnen och andra verksamheter. Tanken var att alla elever skulle möta vuxna som arbetade för
att tillgodose deras behov oftare, och att detta skulle leda till att elevernas självkänsla och
självförtroende förstärktes. Personalen på IV arbetade efter övertygelsen att alla människor
som varje dag blir sedda och accepteras för den de är, trots alla problem, skulle få ökad tillit
till sig själva och växa som personer.
Långt ifrån alla IV-elever avslutade tiden i skolan med de betyg som krävdes men i de allra
flesta fall hade de skapat de kontakter som behövdes för en fortsättning efter IV. De flesta
hade också växt som sociala individer och stod bättre rustade för kontakterna med arbetsliv
och samhälle. I några fall fungerade inte de pedagogiska metoderna och personalen
misslyckades med socialiseringsprocessen. Sett till helheten blev denna arbetsmetod dock
framgångsrik och personalgruppen hade ofta mycket nytt att tillföra på rikskonferensen för
IV-program, där det ansågs att skolan låg långt fram i utvecklingen.
Utifrån det perspektiv personalen arbetat efter, vid IV-programmet på skolan, är det alltså
viktigt att skolan arbetar med förebyggande åtgärder för att säkra goda förutsättningar för
utsatta elever i ett långsiktigt perspektiv. Den bör även arbeta för att den pedagogiska miljön
tillgodoser elevernas krav på såväl en anpassad klassrumsmiljö med rätt pedagogiska redskap
och kompetenta lärare, som en utbyggd social kontext vilken ger eleverna stöttning även
utanför klassrummet. Dessutom är det viktigt med tillräckliga personalresurser så att eleverna
alltid kan få det vuxenstöd som många av dem saknar, och en del av dem alltid saknat på
grund av bristande föräldraomsorg.
4.2.1 Förebyggande arbete
Forskningens syn på förebyggande arbete med ungdomar går i de flesta fallen i samma linje
som IV-personalens arbetssätt. När det gäller förebyggande åtgärder menar Carlberg (2008)
att det är viktigt att stärka barnens självförtroende och självkänsla med ett förebyggande
arbete. Han anser att sådant arbete kostar mycket mindre än senare institutionsplaceringar
eller fängelse kommer att göra och att det ändå i grunden handlar om att visa medmänsklighet
20
med de utsatta.13 Trondman (2001) visar på att stödet till föräldrar minskat under 1990-talets
slut vilket inneburit att de varit sämre rustade att stödja sina barn i deras sociala och
psykologiska utveckling. Samhällets resurser för stöd till unga har samtidigt minskat med
följden att barn som far illa har ökat under perioden. En rapport från Skolverket, från 1990talets slut, visar att antalet IV-elever ökar för att de resurser som behövs minskat.14
Detta tyder på att satsningarna på elever följer konjunktursvängningarna snarare än att de är
långsiktiga. Efter den nedgång vid 1990-talets slut som Trondman beskriver, kom ett lyft med
ökade satsningar under början av 2000-talet. Personal och andra materiella resurser ökade
inledningsvis för att åter minska när konjunkturen började vika omkring 2008/2009.
Trondman hänvisar till Nussbaum som också menar att man ska ge barn och ungdomar de
förutsättningar och redskap de behöver för att kunna välja efter sina egna önskemål. De ska
kunna kräva av samhället att det stödjer dem.15
I ”Möten i mellanrummet” använder Birgitta Ander uttrycket ”social prevention” vilket
innebär att man ska minska problemen för en grupp genom att rikta speciella åtgärder mot
denna som förebyggande arbete. Detta kan göras genom selektiva insatser och riktar sig då
mot särskilda riskgrupper, (till exempel IV-elever, min kommentar), så kallat sekundärt
förebyggande arbete.16 Ander (2005) anser att det är viktigt med klarsynta politiker och ledare
för att kunna arbeta långsiktigt med ungdomars problem. De bör ha kompetens för att kunna
analysera vad som krävs i arbetet med problemen och veta vilka åtgärder som är lämpliga för
målgruppen.17 Hon påpekar att man sparar pengar och socialt lidande genom ett professionellt
förebyggande arbete, men inser också att det inte finns så mycket forskning som stödjer denna
tanke då det finns många olika faktorer att ta hänsyn till i bedömningen. Hypotetiskt anser
forskningen att det är en besparing om färre ungdomar behöver en familjehemsplacering eller
en placering på institution, men det är svårt att exakt visa vilka insatser som är
framgångsrikast.18
I samma bok har Malin Andersson och Emma Andersson (2005) skrivit en rapport som
handlar om arbete i ungdomsgrupper. De påpekar att det är mer effektivt om skolan arbetar
13
Carlberg, 2008, sid. 95
Trondman/Bunar, 2001, sid. 95ff
15
Trondman/Bunar, 2001, sid. 39
16
Ander, Andersson, Jordevik, Leisti, 2005, sid. 15f
17
Ander, Andersson, Jordevik, Leisti, 2005, sid. 17
18
Ander, Andersson, Jordevik, Leisti, 2005, sid. 22f
14
21
utifrån ett helhetsperspektiv gällande livsstilsfrågor, droger, kamratskap, sex- och samlevnad
med mera.19 På den undersökta skolan har personalen alltid eftersträvat ett sådant
helhetsperspektiv för att kontinuerligt arbeta med de problem som finns. Det är svårt att göra
punktinsatser inom t.ex. sex- och samlevnad på ett effektivt sätt och därför vill personalen att
ledningen försöker skapa resurser för ett kontinuerligt arbete. Peter Molin (2005) jämför sina
egna erfarenheter av insatser för ungdomar med en artikel av Sven Andreasson, (Alkohol och
Narkotika Nr.4-5 2003), där Andreasson menar att skolan ska stå för en bra miljö där
ungdomarnas psykiska hälsa främjas. Molin menar att om barn och ungdomar med
problematisk hemmiljö kan få en lugn och trygg tillvaro i skolan innebär det ett effektivt
skydd mot många av de risker som finns i deras närmiljö.20
I de statliga utredningarna talas det också om en positiv skola som skyddsfaktor. I ”Utsatta
flickor och pojkar – en översikt av aktuell svensk forskning” påpekas att skolmiljön kan vara
särskilt viktig för vissa kategorier av barn. Forskningen visar att förekomsten av goda
relationer till kamrater och lärare samt ett meningsfullt skolarbete ger känslan av framgång
och fungerar stärkande för självbilden.21 I rapporten ”Insatser i skolan(…)” har forskarna
kommit fram till liknande slutsatser. De hävdar att Skoltrivsel är en av de avgörande
skyddsfaktorerna mot narkotikamissbruk.22 I rapporten görs även en jämförelse med dansk
forskning där forskarna beskriver hur viktiga relationerna mellan lärare och eleverna är. De
menar att självkänsla utvecklas från den fördjupade relation som uppstår mellan parterna
eftersom eleverna visas respekt och inser att de har ett eget värde. Denna typ av relationer kan
sätta betydelsefulla spår i barnets liv.23 För Sveriges del efterlyser rapporten att ett samspel
sker mellan skolan och kommunen, och att insatserna måste få pågå under lång tid för att
integreras i verksamheten.24 Forskarna skriver också att den undervisning som fungerar bäst,
enligt den aktuella forskningen, är den som är uppbyggd med ett systematiskt långsiktigt
arbete.25
Mina erfarenheter av hur skolan ska arbeta förebyggande för utsatta elever är till största del
samstämmig med den aktuella forskningens synpunkter. Som jag tidigare beskrivit arbetade
19
Ander, Andersson, Jordevik, Leisti, 2005, sid. 93
Ander, Andersson, Jordevik, Leisti, 2005, sid. 109f
21
FAS, 2005, sid. 32
22
Sfh, 2003, sid. 9
23
Sfh, 2003, sid. 25
24
Sfh, 2003, sid. 29
25
Sfh, 2003, sid. 35
20
22
personalen under undersökningsperioden mycket med att bygga upp strukturer och
grupperingar för att tillgodose varje behövande elevs krav. Forskningen verkar vara av samma
mening som mig med åsikten att långsiktigt planerad skolmiljö med fördjupade relationer
mellan elever och lärare är av stor vikt för utsatta elever. I en sådan miljö får de möjligheter
att utveckla sina sociala sidor och kan stärka sin självkänsla när de blir sedda och respekterade
av andra personer. Liksom den forskning jag gått igenom anser jag att pengarna bör satsas på
tillräckliga resurser i ett långsiktigt perspektiv, så att man kan stoppa mänskligt lidande och
onödiga kostnader till olika institutionella insatser.
4.2.2 Pedagogisk miljö
Det finns likheter mellan mitt sätt att se på hur pedagogiska miljöer bör anpassas för
behövande elever och hur forskningen beskriver sin syn på problemet. Duarte (2001) skriver i
sitt arbete i boken ”Varken ung eller vuxen” att det finns mycket som pekar på att
kommunikationen mellan lärare och elever är för liten och att detta bidrar till att man har
svårare hitta nya vägar till positiv utveckling. Duarte undrar om det kan bero på minskade
resurser för pedagogiska hjälpmedel för kommunikation.26 Kanske menar han träning i etiskt
och moraliskt förhållningssätt för att kunna fungera bättre i grupp, men det finns även flertalet
dataprogram med övningar för samtal eller hörförståelse som tydligt arbetar med
kommunikation.
Björn Wrangsjö (2004) menar att ungdomar med problem ofta skapat sig en negativ identitet
för att överskugga sina brister i skolämnena. Eleven trivs inte med sin negativa identitet men
kan inta sluta söka den negativa uppmärksamheten, vilken fungerar som ersättning för beröm,
i brist på positiv feedback. I det fallet är det viktigt att det finns vuxna omkring dem som kan
erbjuda en positiv identitet för att deras självkänsla ska kunna växa.27 Alla som arbetar på IV
vet att skolan inte har någon positiv klang i elevernas öron. De skäms för att gå där. Det är då
viktigt att vara tydlig med anledningen till varför eleven går, vilken målsättning eleven har
med tiden där, samt vilket stöd eleven är i behov av så länge han/hon går där. Arbetet med
självkänslan kommer i fokus och eleverna tvingas avslöja sin okunskap och sitt misslyckande
för att kunna vara mottagliga för den hjälp de behöver. Det är i den utgångspunkten som
läraren kan se eleverna växa som människor och ta nya steg i sin utveckling, en mycket
tillfredsställande upplevelse för båda parter.
26
27
Trondman/Bunar, 2001, sid. 187
Wrangsjö, 2004, sid. 58
23
Carlberg (2008) stöttar också tanken om satsning i skolan på resurser för arbetet med oroliga
elever. Han anser att det viktigaste som finns i en ung människas liv är att bli sedd och
lyssnad på.28 Vidare anser han att man bör satsa mer pengar på att skapa en varierad skola,
exempelvis genom att arbeta med Problembaserat lärande, för att få med elever med
diagnoser och inlärningssvårigheter i skolarbetet.29
Malin och Emma Andersson (2005) har fokuserat sin gemensamma rapport på arbete med
ungdomar i grupp. De anser att de gemensamma upplevelser som arbete i grupp innebär
skapar processer som leder till en större gemenskap, trygghet och därmed ökad självkänsla.30
Detta skulle kunna jämföras med det arbetssätt som utvecklades på IV under den undersökta
perioden. Då fanns andra, alternativa ämnen eller lektioner, som gav tillfälle till att arbeta med
socialiseringsprocessen och som kunde stärka självförtroendet hos eleverna. Till exempel så
kunde en studieresa, en fisketur eller ett konsertbesök innebära förvånande nya upptäckter för
alla inblandade. Många av eleverna hade aldrig varit på konsert, varit ute och fiskat eller
besökt något fornminne tidigare. En sådan ny erfarenhet förde eleverna närmare alla andra
människor med större erfarenhet av sådana aktiviteter. Andersson/Andersson (2005) ser också
vikten av en sådan typ av erfarenhet för utsatta elever. De menar att det är viktigt att eleverna
gör sådana saker som vanliga människor gör, till exempel gå på restaurang eller konsert, och
att de lär sig hur man beter sig i de miljöerna.31
I de statliga forskningsrapporterna speglas för det mesta flera av de andra valda
forskningsarbetenas åsikter om vikten av rätt pedagogisk miljö. I rapporten från Sfh beskrivs
en av skolans viktigaste uppgifter som att skapa goda miljöer för lärande och utveckling. Det
är av stor vikt att eleverna tycker det är roligt att gå till skolan. Där ska de känna sig sedda och
uppskattade av både kamrater och lärare.32 Forskarna talar också om att utveckla social och
emotionell kompetens och menar att skolstrategin ska vara att förebygga riskfaktorer genom
att skapa pedagogiskt arbete som syftar till att stärka eleverna socialt och känslomässigt.33
FAS rapport instämmer med övriga om vikten av att kunna ge eleverna de pedagogiska
möjligheter som hjälper dem att skaffa de basfärdigheter som kan vara av stor betydelse för
28
Carlberg, 2008, sid. 77
Carlberg, 2008, sid. 88
30
Ander, Andersson, Jordevik, Leisti, 2005, sid. 84
31
Ander, Andersson, Jordevik, Leisti, 2005, sid. 98ff
32
Sfh, 2003, sid. 29
33
Sfh, 2003, sid. 33
29
24
deras anpassning i samhället. Man pekar på undersökningar som visar samband mellan
lässvårigheter och låg eller negativ självbild.34
I samtliga fall stämmer den valda forskningens syn på hur den pedagogiska miljön bör se ut
för IV-elever med den arbetsmetod personalen på den undersökta skolan följde mellan år
2000 och år 2006. Trivsel för eleverna och strävan efter att uppmärksamma och se alla
eleverna har haft stor prioritet. Alternativa pedagogiska metoder såsom fisketurer,
konsertbesök och liknande aktiviteter har använts för att ge eleverna större självförtroende i
vardagliga situationer i samhället. Personalens upplevelse är också att denna typ av aktiviteter
varit fruktbara för elevernas personliga utveckling och stärkt dem i självförtroendet när det
handlar om att röra sig otvunget i samhället.
4.2.3 Vuxenstöd
Utsatta elever har oftast en brist på stöd från vuxna. Det kan handla om att en av föräldrarna
saknas i deras närmiljö, att någon eller båda föräldrarna har problem med missbruk eller att
föräldrarna själva tillhör en utsatt grupp med andra sociala problem. Eleverna är då i stort
behov av andra vuxna som stöttar dem i olika situationer. Ett av problemen som IV-elever
tampas med är att de inte har haft någon vuxen kontaktperson som kunnat stötta dem i
skolmiljön. De har istället antagit identiteten som problemelever och utanförskapet har blivit
deras kännetecken. För det mesta hittar de andra elever i samma situation och bildar då små
gäng som driver runt och ställer till ofog på skolorna. Samtidigt blir avståndet till vuxna allt
större eftersom de mest får skäll istället för hjälp.
I den undersökta skolan arbetade personalen med att försöka stötta eleverna kontinuerligt
genom att se eleverna varje dag och uppmärksamma deras behov. På så vis lyckades man i
många fall återskapa förtroendet för vuxna och kunde lättare arbeta i dialog med eleverna. I
boken ”Ungdomspsykologi – utveckling och livsvillkor” påstår Bengt Andersson och Jan
Johansson (2001) i sitt avsnitt att det finns ett sammanhang mellan åldern då ungdomar begår
brott och åldern då ungdomar slutar skolan. De menar att eleven ser sig som en förlorare när
han/hon inte fullföljer sin utbildning. Eleven känner sig oönskad och antar då lättare ett
antisocialt, brottsligt beteende.35 De menar dessutom att även om inte eleven slutar skolan
kvarstår problemen lätt i skolsituationen. Koncentrations- och inlärningssvårigheter följer ofta
34
35
FAS, 2005, sid. 56
Erling/Hwang, 2001, sid. 162f
25
med ett antisocialt beteende och det blir svårt för eleverna att tolka det sociala samspelet i
skolan.36 Följaktligen behövs det ett utökat stöd av vuxna som kan hjälpa eleverna att hantera
umgänget med andra individer.
Björn Wrangsjö (2004) hänvisar till den tyske sociologen Thomas Ziehe när han diskuterar
problematiska ungdomar med inlärningssvårigheter. Han beskriver misslyckade elever som
tappat förtroendet för vuxna. Dessa elever är tveksamma inför att lösa uppgifter om de
riskerar att känna sig ännu mer misslyckade vid ett dåligt resultat. De tar hellre en utskällning,
eller antar en nonchalant attityd, för att slippa avslöja sin okunskap.37 Enligt min uppfattning
går det inte att hjälpa sådana elever i en vanlig klass under vanliga lektioner. Man behöver
stärka förtroendet hos eleven genom att skapa en starkare relation till vuxna och lärare. Detta
görs bäst i små intima grupper med mycket samtal på schemat. Därefter kan eleven ta sig an
det vanliga skolarbetet.
Carlberg (2008) menar att vuxna människor som ställt upp oftast är de viktigaste personerna i
en tonårings liv. Personer som gett dem trygghet, visat tolerans, gett dem kärlek och rättvisa
genom att vara öppna och lyssna på dem, har präglat dem.38 Arbetet på det undersökta IVprogrammet har under tiden mellan år 2000 och år 2006 till stor del gått ut på att göra just det
som Carlberg beskriver, vara en medmänniska som ser eleverna, lyssnar på dem och stöttar
dem. Samtidigt har arbetssättet krävt stora resurser i lärartjänster, viket är en förutsättning för
att kunna lyckas. Problem uppstår när kommunerna skär ner verksamheten för utsatta elever
när det är lågkonjunktur och dessa resurser försvinner.
Duarte (2001) beskriver samma problem och sammanfattar en intervju han gjort med två
lärare som diskuterar de kraftigt minskade resurser som gällde i skolan vid slutet av 1990talet. De två lärarna pekar på kraftigt försämrade resultat i skolan då allt fler elever inte orkar
ta det ansvar som förväntas av dem. Särskilt elever med psykosociala och kunskapsmässiga
problem drabbas av de kraftigt minskade resurserna.39 Jag menar att samma problem drabbar
skolan idag. De kraftiga nedskärningar som drabbat skolan de senaste åren, i det här fallet IVprogrammet på den undersökta skolan, slår hårdast mot de mest utsatta. I skolan finns det
36
Erling/Hwang, 2001, sid. 166
Wrangsjö, 2004, sid. 130
38
Carlberg, 2008, sid. 74f
39
Trondman/Bunar, 2001, sid. 176
37
26
flera exempel på att elever som tillhör den mest utsatta gruppen inte ens går färdigt det första
året på IV, och denna grupp ökar i takt med nedskärningarna.
Ander (2005) har som fältassistent sett hur ungdomar är beroende av olika skyddsfaktorer för
att klara sig undan utanförskap och asocialt beteende. Skyddsfaktorer som lär ungdomarna det
sociala och etiska spelet mellan människor är viktigt för att ge dem en känsla av sammanhang
(KASAM). Kontakten med vuxna och deras omsorg spelar en stor roll menar hon.40 Malin
Andersson (2005) anser att vuxna bör etablera kontakt med unga för att bygga upp relationer
med dem och möta dem på deras villkor.41 Även mina erfarenheter visar att relationen till
elever är avgörande. De som kommer med besvikelser i bagaget från kontakterna med
vuxenvärlden är mycket beroende av ett ömsesidigt bemötande. Den vuxne måste visa en
stark vilja att skapa kontakt och vårda den relation som uppstår med stor försiktighet. Vägen
till konfrontation och ännu ett misslyckande är inte lång. Malin och Emma Andersson (2005)
ser vuxet engagemang som en av de viktigaste skyddsfaktorerna för ungdomar väl värd
investeringar. De hävdar att en förutsättning för att skapa tillit hos ungdomar är att man
skapar en kompetens, socialt och emotionellt, för att främja kontakten med andra människor
och samarbeta med dem.42
I Ingvar Lundbergs (2005) rapport i samarbete med FAS beskrivs en annan sida av effekterna
av vårdande relationer mellan unga och vuxna. Han tar upp de fall där ungdomarna, trots
terapeutiska insatser, återfaller i sitt asociala beteende, till exempel brott. Det kan naturligtvis
bara betraktas som ett misslyckande när inte insatserna fungerar, men det finns andra aspekter
av problemet. Lundberg exemplifierar med ungdomar som, trots att de återfallit i brott,
refererar till tiden på ungdomshemmet som den bästa tiden i deras liv. Där fick de chansen att
uppleva kamratskap och goda relationer till vuxna genom arbete och aktiviteter, vilket de
upplevde gav dem livskvalitet.43 Jag har sett liknande exempel under mitt arbete på IV.
Många elever som kommer till skolan har inte de redskap som krävs för att klara
betygskriterierna eller den ork som krävs för att prestera betygsgrundande resultat. Även om
de inte klarar sina uppsatta studiemål har många av dem, med råge, klarat sina sociala mål. De
har gått nöjda från IV, utan alla de betyg de saknar, men med ett stärkt självförtroende efter en
stimulerande tid med stor social utveckling.
40
Ander, Andersson, Jordevik, Leisti, 2005, sid. 18f
Ander, Andersson, Jordevik, Leisti, 2005, sid. 48
42
Ander, Andersson, Jordevik, Leisti, 2005, sid. 90
43
FAS, 2005, sid. 49f
41
27
Ungdomars problem, och bristen på vuxna, diskuteras i rapporten från Statens
Folkhälsoinstitut och Myndigheten för Skolutveckling, ur elevhälsan som perspektiv.
Författarna redogör för hur kontakten med ungdomar bör vara för att främja framsteg och
hälsa. Samtal med unga bör vara ömsesidigt respektfulla där den vuxne visar intresse,
deltagande, lyhördhet och undviker att komma med moralkakor. Den vuxne ska också försöka
väcka tankar och ge stöd så att ungdomen kan reflektera över sig själv.44 Skolk är en
larmsignal som visar bristen på sådana relationer och blir istället uttrycket för låg skoltrivsel.
Det följer ofta hand i hand med utåtagerande elever som även kan kopplas till alkohol och
drogproblem. Det är därför viktigt att ta tag i och stötta elever som börjar visa riskbeteenden
som t.ex. skolk.45 Dessvärre är det mycket vanligt att IV-elever försvinner mer och mer från
lektionerna ju längre terminen går. En bra uppbyggd organisation, med tillräckligt många
kompetenta lärare, kan effektivt stoppa en sådan negativ trend. Detta kräver dock att det finns
personalresurser som har tid och möjlighet att samla in eleverna vid lektionsstart. I vissa fall
kan det bli nödvändigt att hämta någon elev i hemmet vid några tillfällen för att bryta trenden.
För det mesta uppfattar inte eleverna detta som tjat eller att man kontrollerar dem, utan som
omtanke och att någon faktiskt bryr sig om vad de gör.
44
45
Sfh, 2003, sid. 40
Sfh, 2003, sid. 42
28
5. Resultat
5.1 Presentation av metoden för redovisning av resultatet
Jag kommer att redovisa resultatet av enkätundersökningen med hjälp av diagram som visar
fördelningen av svaren, samt tabeller som visar hur stort antal av eleverna som svarat på
respektive fråga. Sedan ska jag försöka använda den kodning jag bestämt för frågorna till att
räkna ut ett värde på elevernas upplevda miljöer. Jag har gjort tre grupperingar av frågor som
ska jämföras med de tre pedagogiska kategorier som är min utgångspunkt i den teoretiska
genomgången i kapitel 3. Dessa kategorier är förebyggande arbete, pedagogisk miljö och
vuxenstöd. Frågorna i enkäten är kodade med siffrorna 1-5, där 1 är sämre upplevelse och 5 är
bättre upplevelse. Frågeställningen från inledningskapitlet om hur eleverna upplevt
arbetssättet med olika grupperingar, varierad pedagogisk verksamhet samt rikligt med stöd
från vuxna ligger till grund för de tre grupperingar som gjorts.
Jag kommer även att göra en redogörelse för arbetad gruppstorlek kontra önskad gruppstorlek
för att belysa elevernas upplevelser av klassrumsmiljön. Kodningen gäller dock inte i detta
fall eftersom gruppstorleken graderas i fyra olika kategorier och inte i första hand är till för att
bedöma elevernas upplevelser utan ska ge en fingervisning om den mest lämpliga
gruppstorleken till dem som arbetar i skolan.
Dessutom kommer jag att redovisa elevernas sysselsättning efter att de slutat på IVprogrammet för att belysa bilden av hur eleverna gått vidare. I det fallet sker heller ingen
kodning eftersom det inte ligger någon värdering av deras upplevelser i samband med andra
verksamheter än skola.
5.2. Redogörelse av inkomna svar och svarsfrekvens
Som tidigare berättats skickades 196 enkäter ut till IV-elever som gått på programmet i en
svensk gymnasieskola mellan år 2000 och 2006. Av de 196 enkäter som skickades ut hade 7
stycken skickats till fel adress och hänvisning till någon annan adress saknades. Eftersom inga
fler brev har återkommit på grund av felaktig adress antar jag därför att 189 personer har fått
enkäten. Av de 189 personer som antas ha fått enkäten har 7 personer kontaktat mig, eftersom
de ansett att de fått enkäten av misstag. 6 av dem som kontaktat mig hävdar att de aldrig varit
inskrivna på IV. En av dem har bara haft praktik och tyckte inte det var någon mening att
29
svara på frågor om skolan. Kvar finns alltså 182 personer som sannolikt har gått på IV och
bör ha fått enkäten. Det interna bortfallet utgör alltså 14 personer som av olika anledningar
inte deltar i enkätundersökningen. Jag räknar därför denna siffra som min slutgiltiga totala
population.
45 svar av 182 utskick har blivit insända. Vad som kan ligga bakom att det externa bortfallet
är så stort kommer att behandlas i analyskapitlet. Differensen mellan populationen på 182
respondenter och de 45 som svarat blir då 137. Det innebär att det externa bortfallet uppgår
till cirka 75 % (137/182). Fördelningen mellan de olika årskullarna är relativt jämn. Från
läsåren 00/01 och 01/02 har 7 elever från respektive år svarat på enkäten. Från elever som
gick läsåret 02/03 har10 svar inkommit. För 03/04 är siffran 8 svar. Läsåret 04/05 är
motsvarande siffra 5 svar och för läsåret 05-06 är siffran 8 elever.
Tabell 1 Antal inkomna enkätsvar från IV-elever för läsåren 00/01 till 05/06
Läsår
00/01
01/02
02/03
03/04
04/05
05/06
7
7
10
8
5
8
Antal svar
Den skillnad som finns mellan inkomna svar för de olika läsåren kan förklaras med att
klasstorleken skilde sig mellan olika läsår. Året 02/03 var 43 elever inskrivna vid IV och
läsåret 04/05 fanns det endast 22 elever. Eftersom enkäten gått ut till dubbelt så många elever
för läsåret 02/03, är det inte så märkligt att siffran för inkomna svar är dubbelt så hög. I Övrigt
är fördelningen av inkomna svar relativt jämnt fördelad i förhållande till antalet elever per år.
I tabellen nedan utgör de 182 eleverna, som gått på IV under den undersökta perioden och fått
enkäten hemskickad, det totala antalet elever.
Tabell 2 Antal IV-elever på den undersökta gymnasieskolan läsåren 00/01 till 05/06
Läsår
00/01
01/02
02/03
03/04
04/05
05/06
24
29
43
36
22
28
Antal IVelever
Eleverna på det undersökta IV-programmet var, under fyra av de sex undersökta åren,
indelade i tre grupper. Det största antalet elever gick i grupp 1, där det inte var lika stort
behov av pedagogiskt stöd. Grupp 2 utgjorde den näst största elevgruppen och grupp 3, där
behovet av pedagoger och lugnare miljö var stort, utgjorde den minsta elevgruppen. Svaren i
30
enkäten fördelar sig, sett till relationen med gruppstorlek, relativt jämnt. 24 elever som gått i
grupp 1 svarade på enkäten. För grupp 2 var siffran för inkomna svar 10 medan 8 av eleverna
som gått i grupp 3 svarade på enkäten. Tre elever visste inte vilken grupp de gått i.
Tabell 3 Antal enkätsvar per IV-grupp
Elevgrupp
Enkätsvar
Grupp1
per 24
Grupp 2
Grupp 3
Obesvarad
10
8
3
grupp
5.2.1 Pedagogisk miljö – redovisning av elevernas upplevelse
Frågorna 4 till 6 i enkäten handlar om den pedagogiska miljö som fanns på skolan under den
undersökta perioden. Frågorna 4 och 6 beskriver elevernas upplevelser gällande hjälpmedel
och gruppstorlek. Frågorna 5 och 7 beskriver den gruppstorlek eleverna arbetade i, och den de
skulle välja att arbeta i om det var möjligt. Frågorna 4 och 6 har fem svarsalternativ där värdet
fem motsvarar en bra upplevelse av den pedagogiska miljön, och värdet ett motsvarar en
mindre bra upplevelse av den pedagogiska miljön. Mittenalternativet där eleven svarat att
han/hon har ”ingen uppfattning”, motsvarar värdet tre. Ju högre det genomsnittliga värdet blir,
desto bättre upplevelse har eleverna haft av det efterfrågade. Diagram 1 visar hur elevernas
svar på de båda frågorna fördelades.
Diagram 1 Fördelningen av enkätsvaren på fråga 4 och 6
Upplevd pedagogisk miljö
20
23
19
20
15
Hur upplevde du de
särskilda hjälpmedel
som fanns på IV?
10
10
6
3
5
2
0 1
4
1 1
1
Ve
te
j/o
be
sv
2
3
4
0
5
Antal elever
25
Graderad upplevelse
31
Hur upplevde du att
gruppstorleken var
anpassad till
skolarbetet?
De 45 elevernas svar på fråga 4, ”Hur upplevde du de särskilda hjälpmedel som fanns på
IV”?, fördelades enligt tabell 3 nedan. Första raden anger grad av värdering. Andra kolumnen
anger hur många av eleverna som svarat på respektive värdering. Tredje kolumnen visar
vilken andel i % som svaren för varje värdering utgör. Fjärde raden visar totalsumma per
värderad grad.
Tabell 4 Fördelning av svaren på fråga 4
Värde
5 Bra
4
3
Ingen 2
uppfattning
Antal
19
1
Mindre Vet ej/
bra
obesvarad
3
20
0
2
1
6,7 %
44,4 %
0%
4,4 %
2,2 %
12
60
0
2
elever
Del i % av 42,2 %
svaren
Summa
värdet
95
x
antal
Den positiva sidan (värdena 5 och 4) av elevernas värdering utgörs av 22 elever, eller cirka 49
%. Eleverna med mindre positiv inställning till hjälpmedel är 2 stycken (värdena 2 och 1)
eller 4,4 %. 20 elever har svarat på mellanalternativet ”ingen uppfattning”, cirka 44 %.
Summerar man då samtliga svar, och multiplicerar med det värde varje alternativ ger (5x19+
4x3+ 3x20+ 2x0+ 1x2=169), får man ett genomsnittligt värde motsvarande 3,8 för elevernas
upplevda förhållande gällande fråga 4 (169/44=3,8). Svarsalternativet ”vet ej/obesvarad”
räknar jag inte in i värderingen av pedagogisk miljö eftersom det inte speglar någon
uppfattning.
Fördelningen av svaren på fråga 6, ”Hur upplevde du att gruppstorleken var anpassad till
skolarbetet”, fick följande spridning:
32
Tabell 5 Fördelning av svaren på fråga 6
Värde
5 Bra
4
3
Ingen 2
1
uppfattning
Antal
23
Mindre Vet ej/
bra
obesvarad
10
6
1
4
1
22,2 %
13,3 %
2,2 %
8,9 %
2,2 %
40
18
2
4
elever
Del i % av 51,1 %
svaren
Summa
värdet
115
x
antal
Den mer positiva inställningen till gruppstorleken bland eleverna innehas av 33 elever, eller
cirka 73 %, på fråga 6. De som upplever gruppstorleken mindre positivt är 5 stycken eller
cirka 11 %. 6 elever har svarat på mellanalternativet ”ingen uppfattning”. Vid en uträkning av
medelvärdet enligt samma modell som vid fråga 4 får vi 115+40+18+2+4=179, 179/44=4,1.
Det genomsnittliga värdet för elevernas upplevelser angående gruppstorlek är följaktligen
cirka 4,1. Den obesvarade enkäten är undantagen i genomsnittets uträkning.
5.2.2. Gruppstorlek
Frågorna 5 och 7 handlar om vilken gruppstorlek eleverna upplevt under tiden på IV, samt
vilken gruppstorlek de själva skulle ha valt om det varit möjligt. I fråga 5 ställs frågan ”Vilken
gruppstorlek arbetade du oftast i?”. Eleverna redogör här för vilken storlek de uppfattade det
var på den grupp de arbetade i.
Tabell 6 Antal elever per gruppstorlek
Gruppstorlek
1-3 elever
4-7 elever
8-11 elever
Fler än 11
Vet ej/obesv.
Antal elever
8
17
14
4
2
Del i %
17,8 %
37,8 %
31,1 %
8,9 %
4,4 %
Tabell 6 visar att de flesta eleverna gått i grupper med 4-7 elever och 8-11 elever. 31 av de 45
eleverna finns i dessa två intervall, vilket motsvarar cirka 69 % av elevantalet sammanlagt.
33
I fråga 7 efterfrågas den gruppstorlek som eleverna skulle ha valt om de hade haft möjlighet
till det. Svaren ska ge en fingervisning om hur de anser att den gruppstorlek de arbetat i har
fungerat.
Tabell 7 Önskad gruppstorlek
Önskad storl.
1-3 elever
4-7 elever
8-11 elever
Fler än 11
Vet ej/obesv.
Antal elever
11
18
12
1
3
Del i %
24,4 %
40 %
26,7 %
2,2 %
6,7 %
En större del av eleverna hade önskat mindre grupper att arbeta i om de fått vara med och
bestämma. En förskjutning har i flera fall skett från större till mindre grupper. Diagram 2 visar
att elevernas önskemål om gruppstorlek är att de är mindre. Eleverna som skulle ha valt
grupper med 1-3 och 4-7 elever utgör 29 av 45 elever, vilket motsvarar cirka 64 %.
Diagram 2 Upplevd och önskad gruppstorlek
Pedagogisk miljö - gruppstorlek
1718
20
18
16
14
12
Antal elever 10
8
6
4
2
0
11
8
4
2 3
be
sv
.
ev
er
Om du fått välja gruppstorlek,
hur stor skulle du då vilja att
gruppen var?
j/o
te
Ve
Fl
er
än
11
el
el
ev
er
ve
r
811
47
el
e
ve
r
1
el
e
13
Vilken gruppstorlek arbetade
du oftast i?
14
12
Gruppstorlek
5.2.3 Förebyggande arbete
Frågorna 8, 11 och 13 handlar om hur eleverna har uppfattat de möjligheter som skolans
arbete med förebyggande åtgärder ger. Frågorna behandlar deras upplevelser av lärarstöd på
lektionerna, hur de upplevt möjligheten att välja andra ämnen att läsa samt möjligheterna att
få praktisera under tiden på IV. Liksom på frågorna om pedagogisk miljö har eleverna 5
34
alternativ att kryssa i för att visa hur de värderar det som efterfrågas. 5 poäng visar att man
tycker något är bra medan 1 poäng visar att man tycker något är mindre bra. Tabell 8 visar hur
eleverna upplevt stöd på lektionerna enligt svaren på fråga 8.
Tabell 8 Upplevt lärarstöd på lektionerna
Värde
5 Bra
4
3
Ingen 2
uppfattning
Antal
28
1
Mindre Vet
ej/
bra
obesvarad
9
2
1
4
1
20 %
4,4 %
2,2 %
8,9 %
2,2 %
36
6
2
4
elever
Del i % av 62,2 %
svaren
Summa
värde
125
x
antal
Den största delen av eleverna är nöjda med det stöd de fått i skolan och på lektionerna. 28 av
de 44 som svarade på frågan har tillskrivit upplevelsen värdet 5. Tillsammans med de elever
som svarat med värdet fyra består gruppen med den mer positiva upplevelsen av 37 av de 44
svar som getts på frågan. Detta motsvarar cirka 82 %. De elevsvar som tillhör den mindre
positiva upplevelsen består av sammanlagt 5 elever, vilket motsvarar cirka 11 %. Summan av
värdena multiplicerat med antalet elever uppgår till 173. Dividerat med antalet svar,
(173/44=3,9), blir då siffran för genomsnittet av elevernas upplevelse av lärarstöd 3,9.
Undantagen är den obesvarade enkäten.
Fråga 11 handlar om elevernas syn på de möjligheter de haft att läsa andra ämnen i skolan än
kärnämnena svenska, engelska och matematik. Tabell 9 visar svarsfördelningen för fråga 11.
35
Tabell 9 Elevernas syn på möjligheterna att kunna läsa andra ämnen än kärnämnen
Värde
5 Bra
4
3
Ingen 2
uppfattning
Antal
26
1
Mindre Vet
bra
ej/obesvarad
3
12
1
0
3
6,7 %
26,7 %
2,2 %
0%
6,7 %
12
36
2
0
elever
Del i % 57,8 %
av svaren
Summa
värde
130
x
antal
De elever som upplevt det som mer positivt att kunna läsa fler ämnen på IV är sammanlagt 29
stycken, eller cirka 64 %. 26 av dem, cirka 58 %, har svarat med värdet 5. En elev, cirka 2 %,
har svarat på den mer negativa sidan i frågan. 12 elever, cirka 27 %, har svarat att de inte har
någon uppfattning. Genomsnittet av värderingen på frågan blir 4,3, genom uträkningen
180/42=4,3. Liksom tidigare är de obesvarade undantagna då de inte visar någon värdering.
Fråga 13 är den tredje frågan som handlar om olika former av förebyggande arbete för
eleverna på IV. Frågan lyder ”Hur upplevde du möjligheten att kunna praktisera under tiden
på IV?”. Svaren fördelades enligt tabell 10.
Tabell 10 Elevernas upplevelse av möjligheten att kunna praktisera
Värde
5 Bra
4
3 Ingen
2
uppfattning
Antal
29
1
Mindre Vet
bra
ej/obesvarad
1
7
1
3
4
2,2 %
15,6 %
2,2 %
6,7 %
8,9 %
4
21
2
3
elever
Del i % av 64,4 %
svaren
Summa
värde
145
x
antal
36
Den del av elevernas svar som hamnade på den mer positiva sidan uppgår till 30 stycken,
cirka 67 %. Den mindre positiva sidans siffra uppgår till 4 elever, cirka 9 %. 7 elever, cirka 16
% hade ingen uppfattning. Genomsnittet blir då, genom uträkningen 175/41, lika med 4,3.
Åter är de som inte vet eller inte svarat undantagna eftersom de inte redovisar någon
värdering. Elevernas samtliga svar sammanfattas i diagram 3 nedan.
Diagram 3 Sammanfattning av frågorna rörande förebyggande arbete
Förebyggande arbete
35
30
28 29
26
25
Antal elever
Hur upplevde du det stöd du fick av
lärarna i undervisningen på
lektionerna?
20
15
12
9
10
7
3
5
1
2
4
3
111
1
0
34
sv
Hur upplevde du möjligheten att kunna
praktisera under tiden på IV?
Ve
te
j/o
be
1
2
3
4
5
.
0
Hur upplevde du att det fanns andra
ämnen att läsa än svenska, engelska
och matematik på IV?
Gradering av upplevt stöd och möjligheter
5.2.4 Vuxenstöd – elevernas bild av stödet på IV
Fråga 14 i enkäten handlar om hur eleverna har upplevt det stöd de fått av vuxna i skolan, och
hur det förberett dem för framtiden. Frågan är indelad i tre påståenden om elevens upplevelser
av IV. I tabell 11 redovisas svaren på påståendet ”Tiden på IV gav mig bra förutsättningar att
klara mina målsättningar för betygen/skolan”.
37
Tabell 11 Värdering av förutsättningar på IV
Värde
5 Bra
4
3
Ingen 2
uppfattning
Antal
19
1
Mindre Vet ej/
bra
obesvarad
9
9
1
5
2
20 %
20 %
2,2 %
11,1 %
4,2 %
36
27
2
5
elever
Del i % av 42,2 %
svaren
Summa
värde
95
x
antal
28 elever har svarat med värderingar av mer positiva upplevelser av påståendet, vilket
motsvarar cirka 62 %. 6 elever, eller cirka 13 % har svarat med mindre positiv inställning till
påståendet. 9 elever, 20 %, har svarat med alternativet ”ingen uppfattning”. Det
genomsnittliga värdet, baserat på totalsumman av värdena (165) dividerat med antalet svar
(43), blir 3,8 för detta påstående.
Det andra påståendet i fråga 14 lyder ”Tiden på IV hjälpte mig att stärka självförtroendet för
framtida arbete och skola”. Svaren fördelas enligt tabell 12.
Tabell 12 Upplevd förstärkning av självförtroendet för framtiden
Värde
5 Bra
4
3 Ingen
2
uppfattning
Antal
12
1
Mindre Vet
bra
ej/obesvarad
11
11
1
8
2
24,4 %
24,4 %
2,2 %
17,8 %
4,4 %
44
33
2
8
elever
Del i % av 26,7 %
svaren
Summa
värde
60
x
antal
23 elever har en positiv hållning till påståendet i frågan, vilket motsvarar cirka 51 % av
svaren. 9 elever, 20 %, står för en mindre positiv hållning. 11 av eleverna svarar ”ingen
38
uppfattning” inför påståendet, vilket utgör cirka 24 % av svaren. Genomsnittet för elevernas
svar på påståendet är 3,4 (147/43).
Det tredje påståendet i fråga 14 lyder ”Tiden på IV innebar att jag var bättre rustad för
framtiden än tidigare”. Tabell 13 visar elevernas värderingar av påståendet.
Tabell 13 Upplevelse av hur rustade eleverna var för framtiden efter tiden på IV
Värde
5 Bra
4
3 ingen
2
uppfattning
Antal
20
1 Mindre
Vet
bra
ej/obesvarad
10
6
2
5
2
22,2 %
13,3 %
4,4 %
11,1 %
4,4 %
40
18
4
5
elever
Del i % av 44,4 %
svaren
Summa
värde
100
x
antal
30 elever, närmare 67 %, har svarat positivt på det tredje påståendet. 7 elever, 15,5 %, har
svarat med mer negativ inställning till påståendet. 13 % av eleverna, 6 stycken, har svarat
”ingen uppfattning” på påståendet. Summan av det totala värdet dividerat med antalet svar,
(förutom alternativet vet ej/obesvarad), blir 167/43, vilket ger ett genomsnitt på 3,9 för
elevernas upplevda bild av hur de är rustade för framtiden.
Diagram fyra visar en sammanställning över IV-elevernas upplevelser av det vuxenstöd som
fanns på IV under den undersökta perioden.
39
Diagram 4 Upplevd nytta av IV för framtiden
Vuxenstöd - upplevd nytta av tiden på IV
Antal elever
25
20
15
19 20
12
10
11
9 10
11
9
8
6
112
5
5
5
222
1
Ve
te
j/o
be
sv
.
2
3
4
5
0
Lektionerna på IV gav mig
bra förutsättningar att klara
mina målsättningar för
betygen/skolan
Tiden på IV hjälpte mig att
stärka självförtroendet för
framtida arbete och skola
Tiden på IV innebar att jag
var bättre rustad för
framtiden än tidigare
Nytta av IV
5.2.5 Sysselsättning efter IV
I denna del av resultatredovisningen följer en översikt över IV-elevernas sysselsättning efter
att de slutat på IV. Redovisningen utgör en del av uppföljningen av före detta elever och
kommer inte att bedömas efter några värderingar. Frågorna i enkäten var heller inte ställda så
att eleverna kunde lägga värderingar i sina svar. Alla elever har inte svarat på samtliga
alternativ för sysselsättning utan flera av dessa är obesvarade. Frågan är utformad så att
respondenten ska kryssa i de sysselsättningar han/hon deltagit i. I enkäten finns det fem
alternativ för sysselsättningar som kan ha pågått. De är arbete, utbildning, arbetslös,
sjukskriven och praktik. Svarsalternativet ”Annat” har också funnits för att täcka upp de som
inte tycker att de första fem alternativen passar dem. Frågan som ställdes var ”Vilka
sysselsättningar har du haft sedan du slutade på IV”? Svaren var indelade i fyra kategorier för
tid och redovisas i tabell 14 nedan.
40
Tabell 14 Före detta IV-elevers sysselsättning efter tiden på IV
Sysselsättning Mindre än 3 Mellan 3 och Mellan
7 Mer än 1 år
obesvarad
i tid
månader
6 månader
mån. och 1 år
Arbete
3
6
6
24
6
6
2
4
25
8
10
13
1
4
17
8
4
2
13
18
13
2
2
3
24
antal svar
Utbildning
antal svar
Praktik
antal svar
Arbetslös
antal svar
Sjukskriven
antal svar
De inkomna svaren ger en något splittrad bild av elevernas sysselsättningar, men några poster
skiljer sig från mängden. Siffrorna för arbete och utbildning är jämförelsevis höga i kategorin
”mer än 1 år”, vilket visar att flera av eleverna varit i arbete och under utbildning en större del
av tiden efter IV. Frågorna om praktik, arbetslöshet och sjukskrivningar är i många fall
obesvarade, vilket kan ha många olika orsaker.
I diagram 5 sammanställs enkätsvaren över IV-elevernas sysselsättningar efter att de slutat på
IV. Där framgår också tydligt att det är kategorierna arbete och utbildning, som pågått mer än
ett år, som dominerar. Även staplarna för obesvarade enkäter om praktik, arbetslöshet och
sjukskrivning sticker ut från resten av värdena.
41
Diagram 5 Elevernas sysselsättningar efter IV
Vilka sysselsättningar har du haft sedan du slutade
på IV?
30
25
20
Antal elever 15
10
5
0
2425
24
1718
13
13
10
6 8
6
4
3
2 2
13
6
4
122
4 3
68
Arbete
Utbildning
Praktik
Arbetslös
Sjukskriven
Mindre än 3-6 mån. Mellan 7 Mer än 1
Vet
3 mån.
mån. och
år
ej/obesv.
1 år
Tid
I denna redovisning är det även angeläget att visa hur de före detta IV-elevernas
sysselsättning ser ut idag. Frågan som ställdes i enkäten angående detta var ”Vad gör du
idag”? Svaren på frågan om dagens sysselsättning redovisas i diagram 6.
Diagram 6 Före detta IV-elevers sysselsättning idag
Vad gör du idag?
22%
arbete 45 %
18%
7%
utbildning 18 %
4%
arbetslös 22 %
4%
sjukskriven 7 %
praktik 4 %
annat 4 %
45%
42
Diagrammet visar att 45 % av eleverna arbetar idag. Näst största kategorin är arbetslöshet
med 22 %. 18 % av dem är i utbildning medan 7 % är sjukskrivna. Både de som har praktik
och de som gör något annat utgör av 4 % av svaren.
43
6. Analys
I analysen kommer jag att följa samma struktur som används i resultatkapitlet. Det betyder att
analysen börjar med en genomgång av resultatet vad gäller inkomna svar och
svarsfördelningen mellan de olika grupperna. Därefter följer en analys av de tre
bedömningsgrunder jag använt för att värdera skolmiljön på IV, nämligen pedagogisk miljö
(6.2), förebyggande arbete (6.3) och vuxenstöd (6.4). Slutligen ska jag försöka analysera
elevernas sysselsättning efter tiden på IV och hur det går att binda denna till den tidigare
skolgången (6.5) .
6.1 Enkätsvaren som grund för en bedömning av IV-programmet
Efter att ha räknat bort det interna bortfallet i utskicket, genom att stryka de 14 enkätsvar som
var felaktiga eller saknade rätt adress, uppgick det totala antalet enkäter som räknades till
populationen till 182. Av dessa 182 utskick svarade 45 personer på enkäten. Dessa 45
personer utgör cirka 25 % av det totala utskicket varför det externa bortfallet blir cirka 75 %.
Enligt Bryman (2002) är en så låg svarsfrekvens oacceptabel och bäddar för skevheter och fel
i resultatet. Han anser att svarsfrekvensen bör komma upp i 60-70 % för att nå acceptabla
nivåer.46
Det finns naturligtvis flera tänkbara anledningar till att inte fler svar kom in. En av dem har
jag redan diskuterat i metodkapitlet, nämligen att denna typ av elever har flera faktorer som
kan hindra dem att skicka in svaret. Förutom rena problem med läsning och förståelse av
enkätens frågor, har många av dem också en undermedveten spärr mot uppgifter som
besvärliga människor på institutioner har utsatt dem för tidigare i deras liv. Det är möjligt att
många av respondenterna inte var intresserade av att återknyta till en tid som inneburit
svårigheter för dem. Exempel på elever som inte klarat sina mål finns och de anser kanske
tiden på IV vara ett misslyckande som de helst bara vill glömma. Det verkar inte som om det
haft någon större effekt att locka med biobiljetter, eller att skicka påminnelser heller.
Trots den dåliga svarsfrekvensen anser jag att svaren på enkäten ändå har ett värde eftersom
fördelningen av elever som svarat är relativt jämnt spridd över årskullarna. Även spridningen
mellan grupperna är representativ för elevfördelningen. Grupp 1 som var störst har också fått
46
Bryman, 2002, sid. 148
44
flest svar, medan grupp 2 och 3 har färre svar men de stämmer relativt rätt bra med elevantalet
i de grupperna. Även om antalet svar är litet anser jag alltså ändå att undersökningen uppfyller
de vetenskapliga kraven på reliabilitet och validitet så att generaliseringar kan vara möjliga i
jämförelser på den undersökta skolan.
6.2 Analys av den pedagogiska miljön på IV
Jag anser att utsatta elever och elever med inlärningsproblem klarar skolan bäst om
omgivningen är anpassad till elevernas behov genom att de är indelade i små grupper.
Eleverna behöver särskilda hjälpmedel för att klara studierna men också variation som ger en
omväxlande miljö för lärande. Det kan handla om hjälpmedel i skolarbetet, varierade
undervisningsmetoder eller bara att skapa en social miljö där eleverna blir sedda och där
någon lyssnar på dem. Den undersökta forskningen i detta arbete stöttar detta synsätt.
Carlberg (2008) talar till exempel om Problembaserat lärande och större satsningar på
ungdomen i skolan. Duarte (2001) efterlyser pedagogiska hjälpmedel för att främja
kommunikationen mellan lärare och elever. Malin och Emma Andersson (2005) anser att
eleverna måste pröva olika situationer i samhället för att kunna lära in beteenden.
Efter en genomgång av enkätsvaren är bilden av elevernas uppfattning om pedagogiska
hjälpmedel tydlig. Genomsnittet 3,8 på frågan om hur de upplevde särskilda hjälpmedel visar
en hög tillfredsställelse hos respondenterna. Värdet 4,1 vid frågan om värderingen av vilken
gruppstorlek de arbetade i, indikerar att eleverna var mycket nöjda med den pedagogiska
miljön. På frågan om hjälpmedel utgjordes dock en stor del av svaren, (20 stycken), av
alternativet ”ingen uppfattning”. Detta bekräftar svaren på frågan i enkäten som visar att
många av eleverna inte använt hjälpmedel (35 har svarat att de inte använt särskilda
hjälpmedel). Troligen har de som inte använt några speciella hjälpmedel valt alternativet för
att slippa ta ställning för eller emot. Att genomsnittet ändå är så högt beror på att eleverna är
positiva till att möjligheterna att använda hjälpmedlen fanns. Det höga genomsnittet för hur
gruppstorleken uppfattades visar att de flesta var nöjda med de små grupper som användes på
den undersökta skolan. Frågan om vilken gruppstorlek eleverna önskade visar att nästan alla
föredrar lika små, eller ännu mindre grupper, än de som de hade under tiden på IV. Därmed
måste analysen av den pedagogiska miljön bli att det arbetssätt som användes på IV-skolan
som undersöktes var effektivt som metod för att uppfylla elevernas behov och blev uppskattat
av både personal och elever. Arbetssättet får även stöttning från den aktuella forskningen om
45
stöd till utsatta ungdomar, och bör därför vara den metod IV-skolor ska använda för att stötta
utsatta elever på bästa möjliga sätt.
6.3 Analys av svaren om förebyggande arbete
Skolan bör undvika ett alltför enformigt arbetssätt med elever med inlärningssvårigheter och
särskilt behov av stöd. Eleverna behöver stöttning på lektionerna och en varierad skolmiljö så
att deras bild av sig själva och skolan kan stärkas. Sådant arbetssätt är ofta resurskrävande och
därför kostsamt. Jag hävdar dock att kostnaden blir mindre än om eleverna hamnar utanför
skolan och mister den viktiga del av det sociala skyddsnätet som den utgör. Skolan ska satsa
mer pengar på att ta hand om de mest utsatta eleverna så att fler kan ges möjligheter att klara
sig. Mina erfarenheter säger att de som försvinner från verksamheten ofta hamnar i brott och
missbruk och därmed utsätts för onödigt mänskligt lidande, och bidrar till högre
samhällskostnader genom sitt asociala beteende.
Det finns stöd för denna tes i forskningen om ungdomar. Bland annat från Carlberg (2008),
som också anser att man ska försöka stärka barnens självförtroende med hjälp av
förebyggande åtgärder. Trondman (2001) hävdar att barn far mer illa när samhällets resurser
minskar, men att eleven ska kräva att få det stöd han/hon behöver. Ander (2005) anser att alla
forskare rent hypotetiskt vet att kostnaderna för samhället egentligen är mycket större om
eleverna måste placeras i familjehem eller på institution, än om skolan kan behålla dem, men
påpekar att det är svårt att påvisa vad det är som påverkar de olika kostnaderna. Enligt mina
egna erfarenheter är det ofta så att omdömet, hos personal som kräver utökade resurser,
ifrågasätts om de inte kan ge sakliga argument varför ytterligare en pedagog behövs i en redan
personaltät arbetsgrupp. Det är lätt för den oinsatte att se kostnaden för personalstyrkan, men
inte nyttan för de behövande eleverna. Små grupper med IV-elever kan också sticka i ögonen
på dem som jämför med en normal klass på gymnasiet när insikten saknas om att det är två
helt olika elevtyper. Även Peter Molin (2005) menar att det är viktigt att skolan kan ge
eleverna en lugn och trygg miljö så att de riskfaktorer som finns i deras omgivning får mindre
möjligheter att påverka dem.
Den pedagogiska modell man använt på den undersökta skolan har haft ämnen och
grupperingar anpassade för att kunna ge eleverna den stöttning de behöver. Skolan satsade på
flera mindre grupper för att ge så stort lärarstöd som möjligt, men också på variation av
46
ämnen och arbetssätt med dessa. För den som inte var inställd på att tillbringa så mycket tid i
skolan fanns också praktik som en pedagogisk möjlighet. Där fick eleven prova olika arbeten
och möjligheter att knyta sociala kontakter för vuxenliv och arbete.
Statens Folkhälsoinstitut (2003) hänvisar i sin rapport till en dansk undersökning som visar att
kontakten mellan läraren och utsatta elever är mycket viktig. Att starka relationer byggs upp
kan ge eleven stöd och struktur för resten av livet genom det förtroende det skapar till en
vuxen. Arbetssättet på den undersökta skolan har främjat en fördjupad relation mellan elever
och lärare. Ett tätt samarbete under längre, sammanhållna skoldagar har gett en djupare
bekantskap mellan dem, vilket skapar en helt annan relation än den som normalt finns i
skolorna.
Resultaten av elevernas enkätsvar på frågorna om förebyggande miljö, visar till största del ett
positivt förhållningssätt till frågan. Över 82 % av eleverna anger att de upplevt lärarstödet
som positivt. På skalan mellan ett och fem poäng får frågan om lärarstöd ett genomsnitt på
3,9, vilket visar hur viktigt eleverna ansett stödet vara. 28 elever har gett högsta värdet fem,
medan fyra elever gett värdet 1. Det stora flertalet av eleverna är alltså nöjda med lärarstödet,
vilket stärker bilden av hur viktigt det är för eleverna att ha tillgång till omfattande
pedagogisk stöttning. Arbetssättet har ju, trots att 4 elever var missnöjda med det pedagogiska
stödet, visat sig vara omtyckt, vilket flera av elevernas kommentarer bekräftar (se bilaga).
Även de genomsnittliga siffrorna för möjligheten att läsa andra ämnen och möjligheten att
kunna praktisera ligger högt (4,3 i båda fallen).
Eleverna är tydligt positiva till en varierad skolmiljö med möjligheter att läsa flera ämnen och
att praktisera. Valfriheten är säkert betydelsefull i sammanhanget eftersom man inte är
tvingad att läsa alla ämnen, utan kan välja själv om man tror att man orkar. Även när det
gäller det förebyggande arbetet med extra vuxenstöd i form av personalresurs, och en varierad
blandning av ämnes- och praktikmöjligheter, har arbetssättet visat sig vara positivt både för
personal och för elever på den undersökta skolan. Erfarenheterna från verksamheten, och det
stöd som forskningen ger, talar för att detta arbetssätt är att föredra i skolor med IV-elever.
47
6.4 Analys av elevernas upplevelse av vuxenstödet
Huvudmålsättningen med arbetet på IV är inte alltid att eleverna ska uppnå betyg så att de kan
gå vidare med andra studier. I många fall är det viktigare för eleven att växa som människa.
Skolan ska då arbeta med etisk och moralisk bildning för att eleven lättare ska passa in i
sociala sammanhang. En del elever har inte den stöttning som behövs i denna sociala träning
och behöver andra som kan hjälpa dem. Läraren på IV blir den vuxna person som tar tag iden
sociala delen av elevernas utbildning. Arbetet går oftast ut på att hjälpa eleven med hur
beteende i sociala situationer fungerar och på så sätt stärka elevens självförtroende att klara
sig själv.
Även enligt aktuell forskning är det viktigt med förtroendeskapande arbete med
problemelever. Wrangsjö (2004) menar att elever tappar sugen och känner sig misslyckade
när skolan är för svår. Förtroendet för vuxna minskar när de inte får det stöd de behöver och
de antar ofta identiteter som stärker asocialt beteende. Mina erfarenheter visar att det är svårt
att fånga upp de elever som känner sig misslyckade och har funnit en sorts roll utanför
klassrumsverksamheterna. Har man möjligheter att lägga den tid på eleverna som krävs för att
förbättra barn- vuxenrelationen är det dock nästan alltid fruktbart och leder oftast till att
eleven växer som människa och antar ett mer acceptabelt socialt beteende.
Carlberg (2008) anser också att det är viktigt för ungdomar att ha god tillgång till
ansvarstagande vuxna som bryr sig om dem och stöttar dem. Relationen med vuxenvärlden
blir då mer naturlig, vilket är något att sträva efter. Under den tid jag har arbetat på IV har det
varit ett viktigt moment att personligen försöka hälsa på varje elev varje dag. Eleverna får en
förstärkt bild av sitt eget värde om någon varje dag hälsar på dem, med namn och en blick,
och intresserar sig för hur de mår. Ander (2005) är också anhängare av vikten av engagerade
vuxna i ungdomars närhet. Hon menar att det är viktigt att ungdomen får lära sig det etiska
och sociala spelet och att det ger dem en större känsla av sammanhang när de kan bygga
relationer till vuxna.
Det är aldrig bortkastad tid att engagera sig för utsatta ungdomar. Även om jag tyckt att
arbetet med en elev varit misslyckat ibland, så har jag ofta förvånats över elevens positiva
minnen av skoltiden. De har trivts och tycker att skolan har gett dem något, trots att vi lärare
48
ansåg att det inte fungerade. Läraren kan då fortsätta, stärkt i sin tes om hur viktigt det är att
se eleverna, med sitt arbete för att stärka eleverna socialt. Lundberg (2005) tar upp samma sak
i sin rapport för FAS, nämligen att många unga som hamnar på institution ändå ansett att tiden
där varit den bästa i deras liv eftersom de blev en individ som accepterades och deltog i en
gemenskap.
Fråga 14 i enkäten var formulerad som tre påståenden om hur eleverna upplevt IV. Det första
påståendet, som handlar om vilka förutsättningar lektionerna på IV gett eleverna, fick det
genomsnittliga värdet 3,8 i elevernas bedömning. 28 av de 43 elever som kryssade i ett
alternativ, drygt 60 %, gjorde det bland de positiva alternativen. Den stora majoriteten av
eleverna har alltså en bra upplevelse av lektionstillfällena. I kommentarerna finns det flera
exempel på att eleverna faktiskt anser att deras skolgång på den undersökta skolan inneburit
en vändning i deras liv, och de visar stor tacksamhet (se bilaga 4).
5 elever är mer missnöjda vilket kan hänga ihop med att de inte klarat sina mål för betygen
och därför inte tycker att skolan gett dem tillräckliga förutsättningar. Några av
kommentarerna till tiden på IV var också mycket negativa och visade att ett litet fåtal var
missnöjda med skolgången. Det är inte alltid lätt att förstå behovet av att växa som människa
och då anser man att den verksamhet som finns är märklig eller felaktig och efterlyser fler
traditionella lektioner istället. De pedagogiska metoderna som använts passar det stora
flertalet, men det är svårt att nå alla.
Det andra påståendet i fråga 14 handlar om hur IV hjälpt till med att stärka självförtroendet.
Resultatet ger en något mer splittrad bild av åsikterna. Genomsnittet är något lägre, 3,4, och
även om eleverna är klart positiva till påståendet är det fler som inte är beredda att tillskriva
IV så stor betydelse när det gäller självförtroendet. Jag tror att det kan vara lite känsligt att
erkänna att man haft lite lägre självförtroende tidigare. Få personer tycker om att erkänna
svagheter. De flesta av eleverna har säkert hunnit glömma den första tiden på IV när de kände
sig mer osäkra. Människor tenderar också att minnas det positiva om de ska beskriva
upplevelser, men det kan också hända att jag tillskriver IV för stor roll när det gäller att skapa
självförtroende hos eleverna. Ändå anser merparten att skolan haft stor betydelse för dem.
När man granskar elevernas svar på det tredje påståendet, som handlar om ifall eleverna känt
sig bättre rustade för framtiden efter tiden på IV, finner man att de åter är starkt positiva.
49
Genomsnittet för påståendet är 3,9 och 30 av eleverna har svarat med alternativen på den
positiva sidan. Det är svårt att veta om eleverna uppfattar påståendet som ett mått på om
betygen uppnåtts eller om de förstår att det handlar om att vara rustad för framtiden i flera
avseenden, men en stor majoritet anser ändå att de stått bättre rustade och det är deras
upplevelse som är det viktigaste. Jag tror att de tänkt på hela skolsituationen när de svarat. Att
fisketuren, museibesöket och mattelektionen haft lika stor betydelse är viktigt, men också att
eleverna värdesatt de diskussioner och samtal som pågått i grupperna. Svaren på det tredje
påståendet kan möjligen ses som en sorts samlingssvar för de övriga frågorna om
upplevelserna på IV, och i så fall visar det att hållningen är övervägande positiv till tiden på
IV.
Forskare som Lundberg (2005) och Ander (2005) refererar till en miljö med variation och
alternativa pedagogiska metoder för att utsatta ungdomar ska må bra. De anser också att
engagerade vuxna är en av de viktigaste faktorerna för att skapa ordning och trygghet för
dessa ungdomar. Jag har redogjort för mina teser, som är samstämmiga med stora delar av
forskningens ståndpunkter, och visat att även eleverna som deltagit i utbildning med dessa
inslag av speciell pedagogik anser att det är den bästa arbetsformen.
6.5 Analys av elevernas sysselsättning efter IV
Det är inte lätt att dra några paralleller mellan elevernas skolgång och vad de sysselsatt sig
med efter tiden på IV. Man kan ändå konstatera att mer än hälften av dem har arbetat eller
utbildat sig under mer än ett år efter att de slutat. Med tanke på den stora ungdomsarbetslöshet
som finns för tillfället är detta troligen normala siffror. Många av eleverna gick vidare till
gymnasiestudier efter IV och i några fall kan man tolka deras egna kommentarer i enkäten
som att det har fungerat bra. Frågor om arbetslöshet, praktik och sjukskrivningar är ofta
obesvarade, vilket indikerar att eleverna ansett dem besvärliga att svara på. Det kan bero på
att de inte har något givet svar, eller att de inte anser sig omfattas av frågan. Det kan också
bero på att det känns utlämnande att lämna upplysningar i sådana känsliga frågor,
underförstått att det är pinsamt eller skamligt att vara arbetslös eller sjukskriven.
Sysselsättningen idag visar att 45 % av dem har arbete och 18 % är under utbildning. Det
måste betraktas som positivt att cirka 3/5 av IV-eleverna har någon sysselsättning. De 22 %
som angett att de är arbetslösa utgör en relativt låg siffra om man jämför med
50
ungdomsarbetslöshet i landet. Enligt Internetsidan Ekonomifakta.se ligger den relativa
ungdomsarbetslösheten på cirka 28 % idag. Elevernas kommentarer till de olika
sysselsättningarna visar att många av dem har provat flera olika arbeten och vissa fall även
flera olika utbildningar. En stor del av eleverna kan sägas ha klarat kontakterna med
utbildning och arbete bra. Det är svårt att presentera bevis för att det är strukturen på IV som
gjort att de klarat sig lika bra som andra ungdomar efter de slutat där, men mycket talar för att
flertalet har dragit nytta av det som de lärt sig för att gå vidare eftersom siffran för
ungdomsarbetslösheten i gruppen ligger under rikets genomsnitt.
51
7. Diskussion
I det här arbetet har jag gjort en uppföljning av före detta IV-elever på en svensk
gymnasieskola för att försöka utreda hur de upplevt sin tid på skolan och hur de anser att den
har påverkat dem för framtiden. Jag anser att den typ av elever som är i stort behov av extra
pedagogiskt stöd, på grund av inlärningssvårigheter, socialt problematisk bakgrund eller
diagnoser som hämmar inlärning och koncentration i skolan, ska arbeta i mindre grupper med
stort lärarstöd. Dessutom behöver de en stor variation i sitt upplägg för att de ska trivas och
orka arbeta med ämnesstudier. Det ska finnas möjligheter till andra verksamheter som kanske
normalt förknippas med fritidsaktiviteter, för att de ska få ett normaliserat förhållande till
sådana företeelser som tillhör vardagen för de flesta människor. Det kan handla om
restaurangbesök, teater, konserter eller studiebesök på museer eller företag. Eleverna behöver
också träna sig på att umgås i grupp med andra människor där man tränar samarbete och
hänsyn. Det behövs engagerad personal, som har lätt för att kommunicera och arbeta med
dessa elever, som finns på plats för eleverna hela sammansatta dagar.
Den forskning som jag använt för att jämföra mina teser har visat sig stödja de synsätt som jag
beskriver ovan. Forskarna beskriver vikten av att de som arbetar med ungdomar med särskilda
behov visar medmänsklighet och stöttar de unga när de behöver en förebild och vuxet stöd.
Exempelvis så talar Ander (2005) om ”social prevention” och menar att det är viktigt att rikta
insatser till de grupper som behöver det, som ett förebyggande arbete mot de risker de utsätts
för, om de inte får det stöd som behövs. Malin och Emma Andersson (2005) skriver om hur
viktigt det är att skolan har en helhetssyn när det gäller att ta hand om elever med speciella
behov. De menar att skolan ska delta i så stor del av ungdomarnas omvärld som möjligt, så att
man kontinuerligt kan stötta dem. Molin (2005) sammanfattar de flesta av forskarnas syn när
han skriver att om barn och unga med problematisk miljö kan erbjudas lugn och trygghet i
skolan, innebär det ett effektivt skydd mot många av de risker som finns i för dem i samhället.
När det gäller valet av metod i detta examensarbete så finns det en del att diskutera. Eftersom
bara cirka 25 % av dem som fått enkäten svarade på den kan man ifrågasätta om det var rätt
metod att använda till en sådan elevgrupp. En så låg svarsfrekvens innebär ju stor osäkerhet i
resultatets validitet. Det är stor risk att skevheter uppstår när bortfallet är så stort. Jag får till
exempel fråga mig själv om det mest var nöjda elever som svarade på enkäten, eftersom de
52
upplevelser av tiden på IV som redovisades var övervägande positiva. Det kan också ha varit
eleverna som hade lättast för skolarbetet som har svarat, eftersom de kan anses ha mindre
problem med att läsa och tolka frågorna. De med flest problem kanske inte har de verktyg
som krävs för att svara på enkäten och visa eventuella brister som de upplevde. Det som ändå
talar för att resultatet är relativt rättvisande är fördelningen mellan årskullar och IV-grupper
som är relativt jämn. Trots den låga svarsfrekvensen kan de som svarat utgöra en
referensgrupp för generaliseringar på den undersökta skolan eftersom alla är representerade
jämnt efter ålder och IV-grupp.
Möjligen kunde en kvalitativ metod, med djupintervjuer, ha använts istället för eller som
komplement till den kvantitativa undersökning jag gjorde. Om intervjuer skulle ha varit ett
komplement till enkäten hade det blivit ett för omfattande arbete inom den tidsram jag
arbetade efter. Om jag istället hade valt att endast göra intervjuer hade problemet med att
välja intervjuobjekt kvarstått. Det är ju inte säkert att ett slumpmässigt urval från respektive
årskull hade träffat den genomsnittliga elevens åsikter heller. Beroende på hur många
intervjuer man har tid att göra är det ganska osäkert vilken typ av elev forskaren får som
intervjuobjekt.
Jag har ändå lyckats redogöra för svaren på de frågeställningar jag hade för arbetet, nämligen
hur eleverna uppfattat arbetssättet med olika mindre grupperingar, hur de uppfattat den
varierade pedagogiska verksamheten och hur de har upplevt lärarstödet på skolan. Jag har
också kunnat redovisa elevernas sysselsättningar sedan de slutat på IV och vad de har för
sysselsättningar idag.
Sammanfattningsvis kan man säga att en stor majoritet av eleverna som gått på IV vid den
undersökta perioden har uppfattat skolan positivt. De arbetsmetoder, med alternativa
pedagogiska arbetssätt, som använts på den undersökta skolan har gett önskat resultat.
Personalens arbete med den sociala, etisk- moraliska undervisningen i kombination med
vanliga lektioner har varit en fruktbar metod. Det är enkelt att finna stöd för denna typ av
arbetssätt i den aktuella forskningen. Där framgår det att kontakt och kommunikation med
vuxna är viktigt för ungdomars sociala utveckling, och att många av de risker, att komma
snett i livet, som ungdomar utsätts för kan undergrävas med hjälp av engagerade vuxna som
ser individen och är villig att arbeta för att skapa kontakt. Personalresursen kan aldrig bli för
stor när det handlar om människoliv.
53
Som lärare skulle jag vilja dra slutsatsen att eleverna gått stärkta från IV och därför klarar sig
lika bra som andra elever som slutat skolan. Forskningens positiva inställning till de
arbetsmetoder som använts, och flera av elevernas egna kommentarer, gör att jag kan hänvda
att eleverna inte skulle ha klarat tiden efter IV lika bra om inte de använda metoderna funnits.
Det är dock svårt att påvisa eftersom någon referensgrupp inte finns ännu. Eftersom
verksamheten för IV-programmet på många av skolorna i landet är kraftigt förändrad de
senaste åren, kanske en ny undersökning om några år kan visa hur eleverna klarar sig när de
varierade pedagogiska inslagen och det kontinuerliga stödet från vuxna försvinner eller
minskar, vilket är fallet idag.
54
Referenser och litteratur
Internetadresser:
http://www.ratsit.se
http://www.eniro.se
http://www.ekonomifakta.se
Litteratur
Ander, Birgitta, Andersson, Malin, Jordevik, Kajsa, Leisti, Annukka, (2005), Möten i
mellanrummet – socialt förebyggande arbete med ungdomar, Stockholm: Författarna och
förlagshuset Gothia AB
Bryman, Alan, (2002), Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber Ekonomi
Carlberg, Anders, (2008), Generationsklyftan hotar demokratin, Stockholm: Hjalmarsson och
Högberg Bokförlag
Erling, Ann, Hwang, Stephen, (2001), Ungdomspsykologi – utveckling och livsvillkor,
Stockholm: Natur och Kultur
Trondman, Mats, Bunar Nihad, (2001), Varken ung eller vuxen, Stockholm: Atlas
Wrangsjö, Björn, (2004), Tampas med tonåringar, Stockholm: Natur och Kultur
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), 2005, Utsatta flickor och pojkar - en
översikt av aktuell svensk forskning
Statens Folkhälsoinstitut och Myndigheten för skolutveckling, 2003, Insatser i skolan som
stärker hälsofrämjande skolutveckling och förebygger alkoholskador och narkotikamissbruk.
Statens folkhälsoinstitut, 2003, Hur påverkas hälsan av delaktighet och inflytande i
samhället?
55
Bilagor
Bilaga 1. Enkät
Svara så sanningsenligt som möjligt på följande frågor. Om du är tveksam om vilket som är
det rätta svaret så ska du välja det du tycker känns som det bästa alternativet.
Är du
Man 
Kvinna 
1. Hur länge gick du på Individuella Programmet?
1 år 
2 år 
3 år 
4år 
2. Vilken grupp gick du i?
Grupp 1 
Grupp 2 
Grupp 3 
3. Använde du någon gång under skoltiden särskilda hjälpmedel (som t.ex. lättlästa
böcker, dataprogram med övningar, vital talsyntes och stavningshjälp) i skolarbetet på
IV?
Ja 
Nej 
4. Hur upplevde du de särskilda hjälpmedel som fanns på IV?
Bra


ingen uppfattning

mindre bra


5. Vilken gruppstorlek arbetade du oftast i?
1-3 elever

4-7 elever

8-11 elever fler än 11 elever


6. Hur upplevde du att gruppstorleken var anpassad till skolarbetet?
Bra


ingen uppfattning

mindre bra


7. Om du fått välja gruppstorlek, hur stor skulle du då vilja att gruppen var?
1-3 elever

4-7 elever

8-11 elever fler än 11 elever


8. Hur upplevde du det stöd du fick av lärarna i undervisningen på lektionerna?
Bra


ingen uppfattning

mindre bra


56
9. Deltog du i andra ämnen än kärnämnena svenska, engelska och matematik på IV?
Ja

Nej

10. Om ja, vilka ämnen deltog du i?
 Bild
 Musik
 Idrott och hälsa
 Hemkunskap
 Matlagning
 Friskvård
 Utflykter/studiebesök
 Data
 Samhällskunskap
 Geografi
11. Hur upplevde du att det fanns andra ämnen att läsa än svenska, engelska och
matematik på IV?
Bra


ingen uppfattning

mindre bra


12. Har du haft praktik under tiden på IV?
Ja

Nej

13. Hur upplevde du möjligheten att kunna praktisera under tiden på IV?
Bra


ingen uppfattning

mindre bra


14. Hur stämmer följande påståenden med din bild av IV?
Lektionerna på IV gav mig bra förutsättningar att klara mina målsättningar för betygen/skolan
Stämmer bra


ingen uppfattning

stämmer mindre bra


Tiden på IV hjälpte mig att stärka självförtroendet för framtida arbete och skola
Stämmer bra


ingen uppfattning

stämmer mindre bra


Tiden på IV innebar att jag var bättre rustad för framtiden än tidigare
Stämmer bra


ingen uppfattning

stämmer mindre bra


57
15. När slutade du på IV?
2001

2002

2003

2004

2005

2006

Egna kommentarer till tiden på IV (skriv gärna på baksidan om du behöver mer
plats):…………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………...
…………………………………………………………………………………………………...
.......................................................................................................................................................
16. Vad gör du idag?
Arbete

utbildning

Arbetslös

sjukskriven Praktik


Annat

17. Hur länge ungefär kommer dagens sysselsättning att pågå?
Mindre än 3 månader

mellan 3 och 6 månader

mellan 7 månader och 1 år

mer än 1 år

18. Vilka sysselsättningar har du haft sedan du slutade på IV?
Arbete
Mindre än 3 mån.

mellan 3 och 6 mån.

mellan 7 mån. och 1 år

mer än 1 år

Var har du arbetat?........................................................................................................
Utbildning
Mindre än 3 mån.

mellan 3 och 6 mån.

mellan 7 mån. och 1 år

mer än 1 år

Var har du studerat?......................................................................................................
Praktik
Mindre än 3 mån.

mellan 3 och 6 mån.

mellan 7 mån. och 1 år

mer än 1 år

Var har du praktiserat?...................................................................................................
Arbetslös
58
Mindre än 3 mån.

mellan 3 och 6 mån.

mellan 7 mån. och 1 år

mer än 1 år

mellan 3 och 6 mån.

mellan 7 mån. och 1 år

mer än 1 år

Sjukskriven
Mindre än 3 mån.

Annat
Vad?..............................................................................................................................................
.......................................................................................................................................................
.......................................................................................................................................................
Egna kommentarer till tiden efter IV:
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
Tack för att du svarat på frågorna! Var snäll och lägg dem i det frankerade kuvertet
som fanns i brevet till dig och skicka in dina svar senast den 17:e maj, så deltar du i
utlottningen av biobiljetter!
Med vänlig hälsning
Sven Hancke
Tel. 070-443 29 62
Mail: [email protected]
59
Bilaga 2. Följebrev
100426
Sven Hancke
Enkät för uppföljning av Individuella Programmet på (…)
Gymnasium 2000-2006
Hej!
Jag heter Sven Hancke och har jobbat som lärare på (…) Gymnasium/(…) sedan 1999. Jag
skriver just nu ett examensarbete i pedagogik som ska vara färdigt till sommaren. Arbetet går
ut på att göra en uppföljning av de IV-elever som gått på skolan sedan 2000 för att se hur de
uppfattade skolgången på Individuella Programmet. Arbetet ska också undersöka vad som
hänt i elevernas liv sedan de lämnade IV. Arbetet kommer att redovisas på ett
examensseminarium på Linnéuniversitetet. Även (…) Kommun kommer att få del av
resultatet som ett led i kommunens uppföljningsansvar för ungdomar.
Du har fått brevet för att du vid någon tidpunkt mellan 2000 och 2006 var inskriven vid
Individuella Programmet i (…). Dina synpunkter är mycket viktiga! Jag skulle vara
tacksam om du ville vara vänlig och fylla i den enkät som medföljer i brevet. Skicka sedan
tillbaka den med det frankerade kuvert som ligger i brevet senast den 17:e maj, så
deltar du i en utlottning av biobiljetter. Enkäten går ut till ca.200 personer.
Undersökningen kan komma att påverka hur vi utformar IV i framtiden och därför är det
viktigt att så många svar som möjligt kommer in, men det är självklart frivilligt att svara
på frågorna. Det kostar inget och jag kommer inte att ta med några namn i arbetet. Alla
kommer att vara helt anonyma i undersökningen.
Om det är något du undrar över, eller vill fråga om, så kontakta gärna mig på
telefon 070-443 29 62, eller mail: [email protected]
Tacksam för ditt svar
Med vänlig hälsning
Sven Hancke
60
Bilaga 3. Påminnelse
100518
Sven Hancke
Påminnelse
Hej!
Jag skickade en enkät till dig för ett par veckor sedan. Frågorna i enkäten handlar om hur du
upplevde tiden på IV-programmet vid (…) Gymnasium och vad du har sysselsatt dig med
sedan du slutade där. Enkäten utgör en viktig del av mitt examensarbete i pedagogik vid
Linnéuniversitet i Växjö, men kan också hjälpa till i arbetet med kommunens uppföljning av
före detta elever.
Jag skulle vilja be dig att ta tio minuter av din tid, fylla i enkäten och skicka tillbaka den
senast onsdagen den 26/5, så att resultatet av mitt arbete blir så rättvisande som möjligt. Det
är naturligtvis frivilligt att göra det, men det skulle hjälpa mig mycket om fler enkäter blev
inskickade. Alla uppgifter kommer att behandlas anonymt. Alla som skickar in enkäten
kommer att delta i utlottningen av biobiljetter. Om du skickat enkäten någon av de senaste
dagarna kan du bortse från denna påminnelse.
Kontakta mig gärna om du har några frågor.
Mail: [email protected]
Telefon: 070-443 29 62
Med vänlig hälsning
Sven Hancke
61
Bilaga 4. Kommentarer fråga 15
Kommentarer till fråga 15:
- Dålig insikt av lärare om hjälpbehov
- Bästa åren i skolan, var en behövlig paus innan gymnasiet
- Bra gemenskap
- Jag hade terminen innan gått på IV-programmet men upptäckte efter en termin att det var för
svårt. Gick då en termin på IV för att kunna praktisera, (tog aldrig några lektioner), tills jag
listat ut vad jag ville göra istället.
- Det var bra
- Jag tycker tiden på IV va kanonbra med lärare, klasskompisar. Utflykterna man gjorde. De
va det bästa året.
- Gick endast ett halvår
- Väldigt bra lärare. N.N. och N.N. väldigt bra. Hjälpte till med det de kunde
- Jag tyckte att aktiviteterna vi gjorde var mycket roliga. Paddla kanot, curling och Liseberg
var mycket kul. Bodaborg var också kul.
- Det var helt fantastiskt att börja där med IG i matte och komma ut med VG! Alla små
utflykter och roliga evenemang gjorde tiden där trivsammare och man fick en bättre kontakt
med sin klass och grupp 2 och 3. Minns bara glädje från den tiden!
- Jag slutade våren 2004
- Bra. Jag behövde tiden till att mogna och rätta till mina fel från tidigare undervisning.
Dagarna var lätta och man hade lugna dagar. Bra tempo och mycket hjälp till att nå mina
drömmar.
- En tid då jag utvecklades mycket som person. Fick mycket bättre självförtroende.
- Tyckte att det var för många stökiga i grupp 1. Svårt att koncentrera sig. Tyckte att de skulle
vara i grupp 2 som stökade och störde. En del lärare sa ej ifrån när folk störde.
- Kommer inte riktigt ihåg. Jag var bland de första på (…).
- Kommer inte ihåg
- Jag gick bara tre månader och hade praktik under hela den tiden.
- Dåligt
- Jag tyckte det var rätt kul, så jag saknar klassen lite. Saknar en del av lärarna också, dom var
bra och jag fick mycket hjälp
- Otrevlig personal som ej var förstående
- Min tid på IV var kanonbra. Jag trivdes och hade jätteroligt. Det gick bra för mig och jag
fick upp betygen till det jag ville. Däremot tyckte jag det var ganska dåligt med
uppdelningarna. De som gick IV 2 hade inget allvarligt skolarbete och de mest ”gled” hela
dagarna. Många av dem som gick där har det inte gått så bra för. Tyckte att de skulle haft ett
lika seriöst skolarbete som vi i IV 1 hade! Kanske har ändrats nu, det var ju några år sedan!
- Jag tyckte det var bra på IV 2. Byggde upp mina betyg från IG till VG och det hade jag inte
gjort någon annanstans. Det var roligt på IV 2. Bra med utflykter så det inte bara va en massa
pluggande hela tiden! Lärarna va kanon!
62
Bilaga 5. Kommentarer till Annat?
Annat?
-
Pappa var sjuk, problem med psyket
Sjukskriven för mina två graviditeter då jag har kemisk tarmsjukdom
När jag var gravid
Ej varit sjukskriven!
Jag har aldrig varit sjukskriven
Har aldrig varit sjukskriven
Sjukskriven på grund av bruten fot sommaren 2008, därefter har jag varit arbetslös
Jag har pluggat olika saker och jobbat med många olika jobb den tiden efter IV
Spenderat 3 mån. i Tyskland och gått naturbruksgymnasiet, inriktning djurvård i
Spånga, Stockholm
Har varit mammaledig mellan 2006 och 2008
Varit mammaledig i cirka två år!
63
Bilaga 6. Kommentarer till tiden efter IV
Egna kommentarer till tiden efter IV:
-
-
-
-
-
IV är ett bra program men har alldeles för lite erfarenhet och utbildning för ungdomar
med speciella behov av resurser för koncentrationen. Allt fler ungdomar får diagnosen
AD/HD. Jag har det själv och fått diagnosen nu! Det vet jag skulle hjälpa allt mer
ungdomar att komma ut i arbetslivet som alla andra ungdomar som klarar det på egen
hand. Det skulle hjälpa lärare, ja allihopa på ett bra sätt!
Stort tack till alla på IV som fick mig att öppna ögonen och börja kämpa, speciellt
N.N., N.N. och N.N.
2005 började jag på Livsmedelsprogrammet på (…). Tog studenten 2008!
Det hjälpte mig att komma in på mitt gymnasieval
Nöjd med lärarna bl.a. N.N.
Lokalerna på IV var bra. Men som sagt bättre uppdelning på de som verkligen ville
jobba upp betygen och de som störde.
Sökte in på Barn och Fritid för att komma på rätt håll i livet. Läste upp engelskan där
och tog mig vidare efter året på BF och sökte in på måleri på (…). Nu tar jag studenten
(äntligen) har jobb efter på tele 2 men ser det som ett jobb som är starten för mig i
yrkeslivet. En dag jobbar jag som egen företagare inom mitt yrkesval målare.
Bra program, man får jobba i små grupper! Vilket ger bättre koncentration därmed
bättre resultat.
Efter IV gick jag 3 år på gymnasiet Barn och Fritid. Det har varit bra och roligt men
jag har haft det mycket bättre på IV. Det har varit ett lärorikt år.
IV var bra när jag gick där.
Man skulle tagit allvarligare på skolans betyg (nu får man gå komvux) och gjort ett bra
gymnasieval från början ( har gått bl.a. handels, hotell och restaurang och IV igen) för
det var för sent att påbörja ny utbildning då! Det man slarvar med nu får man ta igen
sen!
Gick ut fordon med godkänt i allt och har jobbat heltid sen dess. Tror att IV var
väldigt viktigt för just mig.
Mycket bra är nöjd med allt, fått hjälp med allt jag behövt. Annars har jag frågat N.N.
på IV så hjälpte hon mig med allt.
Vad bra att läsa upp mina betyg
Har varit både roligt och jobbigt. Nu väntar jag bara och kommer precis hinna bli klar
med gymnasieutbildningen på folkhögskolan. Tiden här efter kommer garanterat bli
den största höjdpunkten efter IV-tiden.
Jag tyckte det var väldigt bra att kunna ta igen det jag missade i 9:an och få extra stöd
och tid för matte vilket jag hade extra svårt för. Utan hjälp från N.N. så tror jag aldrig
jag hade klarat matte. Jag ska börja läsa till sjuksköterska i sep. och sedan barnmorska
och även när jag kämpade med att höja upp min matte b, var det grunderna N.N. lärt
mig som gjorde att jag kunde klara det. Hon la ner tid och vilja, mycket mer än lärarna
på högstadiet. Min tid på IV gjorde att jag fick tid att skapa en stadig grund för mitt
framtida lärande. Tack (Hjärta)
64