Att skriva sig till läsning

ASL
Att skriva sig till läsning
Sara Bjaaland
Sandra Johansson
Examensarbete I 15 hp
Inom Utbildningsvetenskap
Handledare
Catarina Schmidt
Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och åk 1–3
Vårterminen 2014
Examinator
Carl-Johan Svensson
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH
KOMMUNIKATION (HLK)
Högskolan i Jönköping
Examensarbete I 15 hp
Inom Utbildningsvetenskap
Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och åk 1–3
Vårterminen 2014
SAMMANFATTNING
Sara Bjaaland Sandra Johansson
ASL
Att skriva sig till läsning
Antal sidor: 28
Syftet med litteraturöversikten är att ta reda på hur ASL beskrivs i litteraturen. För att få fram
resultatet har vi utgått från vår frågeställning som berör vilka eventuella fördelar och nackdelar
som forskning påvisar med ASL.
Genom vår analys av det empiriska materialet uppfattar vi att forskare är eniga om att det behöver
tas fram ett alternativt förhållningssätt för läs- och skrivinlärning som är individanpassat. Resultatet av vår litteraturanalys, som består av elva böcker och elva vetenskapliga publikationer, visar
att undervisningen med förhållningssättet ASL ger företrädelsevis fördelar kring inlärningen. Vidare saknas forskning på följderna av en längre studie.
Sökord: IKT, ASL, Att skriva sig till läsning, läs- och skrivinlärning, förhållningssätt
Postadress
Högskolan för lärande
och kommunikation (HLK)
Box 1026
551 11 JÖNKÖPING
Gatuadress
Gjuterigatan 5
Telefon
036–101000
Fax
036162585
Innehållsförteckning
1
Inledning ............................................................................................................................. 1
2
Syfte och frågeställningar ................................................................................................... 2
3
Bakgrund ............................................................................................................................. 3
4
5
6
3.1
En digitaliserad värld ................................................................................................... 3
3.2
ASL.............................................................................................................................. 3
3.3
Läs- och skrivlärande utifrån Lgr 11 ........................................................................... 5
3.4
Teorier utifrån Vygotskij ............................................................................................. 6
3.5
Barns skriftspråksutveckling ....................................................................................... 7
3.6
PIRLS undersökning.................................................................................................... 8
Metod ................................................................................................................................ 10
4.1
Informationssökning och urval .................................................................................. 10
4.2
Materialanalys ........................................................................................................... 11
Resultat ............................................................................................................................. 12
5.1
Teknologi ................................................................................................................... 14
5.2
Motivation ................................................................................................................. 17
5.3
Interaktion .................................................................................................................. 19
5.4
Sammanfattning ......................................................................................................... 19
Diskussion ......................................................................................................................... 21
6.1
Metoddiskussion ........................................................................................................ 21
6.2
Resultatdiskussion ..................................................................................................... 21
6.3
Slutsats ....................................................................................................................... 24
7
Referenslista ...................................................................................................................... 26
8
Bilaga 1 – Översikt över analyserad litteratur
9
Bilaga 2 – Text producerad av två elever i årskurs ett
1
Inledning
Idag har Information- och kommunikationsteknik (IKT) en central roll i samhället och vi som
blivande lärare måste följa med i utvecklingen så att vi kan ge eleverna de kunskaper som de
behöver för att kunna leva i samhället. ASL är ett förhållningssätt där eleverna skriver sig till
läsning med hjälp av exempelvis dator, surfplattor och annan teknisk utrustning. I dagens samhälle är språkliga färdigheter av stor vikt då samhället är uppbyggt av texter i olika former.
Varje dag möter barn och ungdomar texter, till exempel reklam och instruktioner med mera,
det är då av stor vikt att de kan förstå den information de möter. Även för att människan ska
kunna utnyttja sina rättigheter, exempelvis rösträtt, krävs läs- och skrivkunskaper.
Vi bestämde oss för att besöka en skola där de arbetar med ASL för att få lite mer kunskaper
kring det praktiska arbetet utifrån ASL. Tidigare har de pedagoger vi mött som kommit i kontakt med ASL haft en positiv inställning till förhållningssättet. Under besöket på skolan uttryckte sig pedagogen negativt gentemot traditionella förhållningssätt och metoder. Pedagogen
menade att hon aldrig skulle vilja gå tillbaka till en av de traditionella läs- och skrivinlärningsmetoderna efter de positiva resultat hon sett under den period hon arbetat med ASL (Å. Roos,
personlig kommunikation, 24 februari, 2014). I bilaga två i vår litteraturstudie kan ni ta del av
en text som är producerad av två elever i årskurs ett som arbetar med ASL.
I bakgrunden kommer vi att ta upp elevers läs- och skrivinlärning med hjälp av IKT i undervisningen samt teorier kring barns läs- och skrivinlärning. I resultatdelen kommer vi att undersöka
hur forskning kring ASL ser ut samt lyfta för- och nackdelar med förhållningssättet. Vi väljer
att behandla IKT även i resultatdelen då det är en förutsättning för att ASL ska kunna användas.
I bilaga ett redovisas den litteratur som sammanställts till resultatdelen. Därefter kommer resultatet diskuteras och analyseras i diskussionsdelen. För att hitta svar på vår frågeställning har vi
sökt och använt oss av vetenskapliga publikationer. Dessa har vi i sin tur analyserat och ställt
mot vårt syfte samt frågeställning som litteraturstudien avser.
1
2
Syfte och frågeställningar
Förmågorna att kunna läsa och skriva ligger till grund för att samhället ska kunna fungera.
Resultaten i de svenska skolorna har blivit sämre, på grund av detta uppstår det nya metoder/förhållningssätt som är motiverande och elevanpassade. Vi har därför valt att undersöka förhållningssättet Att skriva sig till läsning (ASL). Mot bakgrund av att ASL verkar ge positiva följder
är vårt syfte med litteraturöversikten att undersöka vad forskning lyfter kring förhållningssättet.
För att nå fram till syftet kommer vi att ta hjälp av och besvara vår frågeställning som är:
•
Vilka eventuella fördelar och nackdelar lyfter litteraturen kring arbetet med ASL
fram?
2
3
Bakgrund
I bakgrunden kommer teorier att redogöras. En presentation av vad styrdokumenten lyfter kring
att läsa, skriva och producera texter kommer att redovisas samt en introduktion av begrepp, de
två mest betydande är ASL och IKT.
3.1 En digitaliserad värld
I dagens samhälle tar IKT allt större plats (Wedin, 2011). De flesta vuxna i Sverige och i hög
grad även ungdomar och barn använder dagligen teknik på olika sätt och former. Detta gör att
skolan inte längre kan ta avstånd från användandet av exempelvis datorer och surfplattor utan
borde istället fråga sig på vilket sätt den ska användas i undervisningen. Enligt Wedin möter
barn skriftspråk i allt yngre åldrar, det kan till exempel förekomma instruktioner på leksaker.
Ett barn kan idag sitta vid datorn/surfplattor och ta sig fram på webbsidor där det krävs läsförståelse trots att denne inte lärt sig skriva och läsa ännu. Författaren betonar vidare att det inte
är ovanligt att dessa skriftliga instruktioner är på engelska. Vidare anser Wedin att textproduktionen via IKT-verktyg förutsätter helt andra kunskaper än de som skolan traditionellt lär ut.
Eleverna måste lära sig hantera tangentbord och till exempel T9 funktionen 1, vilket är mer
komplext än att skriva för hand då samma tangent/knapp kan ha varierande symboler beroende
på olika kombinationer. Hon anser vidare att skärmläsning skiljer sig mycket från böcker. Eleverna sitter ofta två eller fler framför en skärm, medan inom den traditionella skrivinlärningen
med papper och penna sker på egen hand. Wedin uppmärksammar att ett flertal lärare upplevt
att det är svårare att få utökade lärarresurser, såsom speciallärare eller modersmålslärare, än det
är att få resurser till IKT i skolan (Wedin, 2011).
3.2 ASL
Trageton (2014) menar att för de flesta eleverna är det lättare att börja skriva än att lära sig läsa.
Fram till för några år sedan har pennan använts som skrivredskap vid läs- och skrivinlärning
men författaren menar att tangentbordet är ett lättare hjälpmedel för eleverna under skrivinlärningen. Trageton antyder att elever som har lärt sig skriva och läsa genom arbetet med ASL får
bättre resultat under sin kommande skolgång jämfört med de elever som har arbetat med de
traditionella arbetssätten. Elevers användande av datorer/surfplattor i hemmet 2 har ökat snabbt,
1
2
T9 är ett skrivverktyg som används på till exempel mobiltelefoner. Verktyget autokorrigerar ord och föreslår nya.
Dock spelar socioekonomiska förutsättningar in när det gäller tillgång till teknik i hemmet.
3
vilket gör att de flesta eleverna har förkunskap och en trygghet i användandet av dator och andra
typer av medier (Trageton, 2014). När ASL ska introduceras för eleverna anser Trageton (2014)
att eleverna ska samarbeta två och två vid en dator/surfplatta. Vinsterna med detta arbetssätt är
att eleverna kan hjälpa varandra språkligt och tekniskt, de får dessutom träna på att turas om
vilket kan vara en stor utmaning i dessa yngre åldrar. Genom bytet i pararbetet turas elever om
att lyssna, i och med detta menar Trageton att eleverna tränar muntliga färdigheter, samtidigt
som det uppmuntras för samtal och diskussioner. Författaren menar att det även är viktigt att
eleverna lär sig grunderna inom teknikanvändandet, såsom hur fingrarna ska placeras på tangentbordet. När detta är automatiserat får eleverna ett stort försprång när det gäller skrivning
på dator i kommande skolår. I årskurs två introduceras handskrivningen och många elever upplever detta som något nytt och spännande. Trageton menar att skriva för hand på så sätt fick en
högre status bland elever och föräldrar (Trageton, 2014).
I den traditionella skolan har läraren och läroboken stått i centrum medan eleven setts som en
mottagare av den kunskap som presenterats (Trageton, 2014). Enligt Trageton skiljer sig ASL
från den traditionella inlärningen genom att inkodningen istället kommer före avkodningen.
Trageton menar att en positiv sida med ASL är att det gör det möjligt att individualisera undervisningen efter varje elevs enskilda behov. Författaren menar att det även är möjligt för lärare
att följa upp och se framstegen som eleven gör. Datorn återkopplar själv till de delar som eleven
tycker är svåra, vilket gör att denne får träna på dessa. ASL gör det även möjligt för elever med
motoriska svårigheter att producera texter som är på samma nivå som sina klasskamraters. Bokstäverna ser likadana ut för alla, på så sätt blir ingen text utmärkande. När det gäller elever med
svårigheter kan de få den anpassning som behövs utan att det tar tid från den övriga klassen
(Trageton, 2014).
Enligt Trageton (2014) har det satsats mycket resurser på att öka användandet av IKT i klassrummet i de nordiska länderna. I ett första steg låg fokus på själva tekniken men idag läggs
vikten på det pedagogiska arbetet med IKT. Det finns inte speciellt mycket forskning på hur
effektiv inlärningen är med hjälp av IKT, Trageton menar att i dagens skola ses det som ett sätt
att komplettera undervisningen, alltså inte som ett eget kunskapskrav för år tre. Författaren menar att forskning visar på att datorn används som skrivmaskin väldigt effektivt utanför skolan.
Dock finns det inte mycket forskning kring hur användandet ser ut i skolan. En av orsakerna
till varför det ser ut som det gör kan vara att det skulle gå åt mycket resurser. Författaren menar
4
att dataföretagen inte är villiga att stödja den typen av forskning. Något annat som påverkar hur
IKT används i skolan är lärarens syn på det, då en del verkar se datorn som något skadligt och
som stjäl dyrbar tid ifrån undervisningen. Trageton anser att IKT har fått större plats som läromedel under de senaste åren i undervisningen men många pedagoger fortfarande undviker tekniken på grund av exempelvis avsaknad av kunskap. Trageton menar att ett bra program till
exempelvis datorn, ska vara öppet och inbjuda till lek och skapande. Dessa program stämmer
bra överens med det sociokulturella synsättet då det skapar en miljö där eleven får lära sig
tillsammans med andra och med hjälp av IKT. I dagens samhälle finns information överallt.
Detta kräver att eleverna får de verktyg de behöver för att hitta rätt information och sortera ut
det som inte är relevant (Trageton, 2014).
Trageton (2014) anser att Norge har gjort en stor satsning för att eleverna ska få kunskaper
inom teknikanvändandet. Skolorna har lagt mycket resurser på ett IKT-användande, vilket enligt Trageton har lett till att böcker och annat skriftligt material har kommit i kläm och på ett
sätt prioriterats bort då resurserna inte räckt till. Den största satsningen har gjorts på gymnasieoch högskolenivå men de yngre eleverna har fått en mindre mängd resurser till IKT. Avdelningen för forskning kring IT satsar enorma resurser för att lyfta fördelarna med IT-användningen i samhället och skolorna (Trageton, 2014).
3.3 Läs- och skrivlärande utifrån Lgr 11
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) läggs vikten i
svenskämnet vid att eleverna utvecklar en säkerhet i användandet av det svenska språket (Skolverket, 2011b). Undervisningen i ”ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
i och om svenska språket” (Skolverket, 2011b, s. 222) och det skrivs fram i kursplanen i svenska
hur viktigt ämnet är eftersom det ligger till grund för fortsatt inlärning. Eleverna ska utveckla
kunskaper om hur språket kan anpassas efter mottagare, situation och syfte. Undervisningen
ska även ge förutsättningar för att eleverna ska träna sina förmågor i att kommunicera, tänka
och lära (Skolverket, 2011b). I Kommentarmaterialet för kursplanen i svenska betonas att genom samspel med andra utvecklas språket ständigt. Genom språket lär människan känna sig
själv, dessutom ger det människan förmåga att kunna samverka och leva tillsammans med andra
(Skolverket, 2011a). Enligt Lgr 11 ska skolgången vara anpassad efter varje elevs behov och
förutsättningar samt skapa en mening med lärandet och en fortsatt lust att söka ny kunskap.
Elevers bakgrund och tidigare erfarenheter ska stå i fokus för dennes fortsatta lärande. Varje
5
elev ska få möjlighet att forma och uttrycka sig i sin utbildning. Det är dessutom viktigt att
eleverna får använda sig av olika uttrycksformer i undervisningen (Skolverket, 2011b).
För blivande lärare finns det många viktiga uppgifter, en av dessa är att stötta och engagera
eleverna i deras skapande och lärande. I Lgr 11 (Skolverket, 2011b) står det att eleverna ska
ges möjlighet att utveckla en självsäkerhet för sina egna förmågor. Skolan ska erbjuda ett klimat
där eleven vill införskaffa ny kunskap och samtidigt ifrågasätta den. Dessutom ska eleverna få
träna sin förmåga i att ta eget ansvar för sitt lärande samt arbeta med problemlösning på egen
hand och/eller i samspel med andra. I Lgr 11 fram skrivs vikten av det sociala samspelet. Pedagogerna ansvarar för att alla elever ska få känna sig trygga i de sociala miljöer de vistas i under
skolgången. Det är i den här miljön eleverna ska motiveras att införskaffa sig ny kunskap och
känna en lust att fortsätta utvecklas. I kursplanen för svenska (Skolverket, 2011b) framställs att
eleverna ska få skriva både för hand och på datorn. De ska även få bearbeta sina texter tillsammans och på egen hand. Bearbetningen kan bestå av ändringar i texten på olika sätt. Eleverna
ska få möjlighet att kombinera olika uttrycksformer såsom bild, ljud och text. Några exempel
på detta kan vara att se på film, skriva en egen låt samt besöka och använda olika webbplatser
anpassade för barn. Lgr 11 betonar att eleverna ska träna sig i att söka information på internet
och text i andra former samt granska dem kritiskt. I kursplanen för svenska i Lgr 11 skrivs det
fram att eleverna ska få visa sina kunskaper på ett varierat sätt med hjälp av skiftande uttrycksformer: sång, dans, text, film etcetera (Skolverket, 2011b).
3.4 Teorier utifrån Vygotskij
Vygotskij menar att eleverna måste gå från att vara passiva mottagare till att bli aktiva deltagare
som ifrågasätter den kunskap de möter (citerad i Lindqvist, 1999). Dagens skola är influerad av
det sociokulturella perspektivet där eleven står i centrum medan läraren ses som en vägledare
mot ny kunskap. I klassrummet sker ett gemensamt lärande där eleverna får utforska och ifrågasätta. När läraren ska introducera något nytt i undervisningen är det viktigt att väcka ett intresse hos eleverna. Det är viktigt att eleverna har intresse och är aktiva i sitt eget lärande,
pedagogerna finns där för att stötta och för att leda in eleverna på rätt väg (Vygotskij citerad i
Lindqvist, 1999).
Vygotskij (citerad i Lindqvist, 1999) anser att ett barns lek spelar stor roll inom den sociokulturella teorin. Det är då barnet lär sig och utvecklar sina förmågor. Barnet tar efter de vuxnas
6
beteenden och härmar gester och miner. Barnet lär sig sedan grunderna i hur relationer fungerar.
Leken gör så att barnet utvecklar erfarenheter inom de sociala aspekterna. Vygotskij ställer sig
negativt till ett arbetssätt där belöning och bestraffning används. Han anser även att betyg inte
medför någonting positivt då eleverna lär sig ny kunskap på grund av betygen och inte för sitt
eget lärande (Vygotskij citerad i Lindqvist, 1999). Enligt Vygotskij (refererad i Säljö, 2010)
stannar människan aldrig upp utan fortsätter ständigt att utvecklas och tillägnar sig nya kunskaper. Under inlärningen av ny kunskap behövs stöttning av en annan människa (medforskare)
som redan har den kunskap som behövs för vidare utveckling, detta kallas scaffolding. Till en
början finns medforskaren med och stöttar men allteftersom minskar detta stöd så att den lärande eleven hela tiden utmanas och kan behärska färdigheten. Den sociokulturella teorin bygger på detta samspel och lägger stor vikt på att det sker ett samspel mellan människor vid kunskapsinlärning. Det är då viktigt att eleverna är delaktiga och inte ses som mottagare. Det är
genom det sociala samspelet som lärandet sker. Kunskapsinlärning är inte något överförbart
utan det är något människan är delaktig i. Den sociokulturella teorin är inte utformat för en
speciell skola utan den ska genomsyra den vanliga skolans pedagogik (Vygotskij refererad i
Säljö, 2010).
Talspråket är ett socialt samspel och ses som ett nödvändigt verktyg för barnen att lära sig
behärska för att kunna verka och leva med andra människor (Vygotskij, 1995). Skriftspråket
däremot ses inte lika naturligt då människan inte har samma självklara behov av det. Det är då
viktigt att som pedagog se till barnens intressen och påvisa varför människan är i behov av
skriftspråket. Författaren menar att läraren har som en viktig uppgift att tydligt förmedla syftet
med att skriva till eleverna eftersom det ger en förståelse för innebörden av skrivandet. Texterna
som eleven ska skapa måste ha en betydelse för den, speciellt i början av det skriftspråkliga
lärandet, annars kan brist på motivation ta bort glädjen av att skapa nya texter. Det är av stor
vikt att eleverna inte skriver för skrivandets skull utan att det har en mening, det måste finnas
en förståelse för textens innehåll (Vygotskij, 1995).
3.5 Barns skriftspråksutveckling
En del barn lär sig prosodin 3 i språket relativt snabbt, medan andra tar längre tid på sig (Wedin,
2011). Wedin anser att språksocialisering är ett sätt för barn att socialiseras till ett språk. Hon
3
Med prosodin menas: intonation, betoning och skillnader mellan långa och korta ljud (Wedin, 2011).
7
betonar vikten av social samvaro och interaktion med andra människor när det gäller barns
språkutveckling (Wedin, 2011). Elbro (2004) anser att språkförståelsen ligger till grund för att
läsning och skrivning ska kunna fungera. För att kunna läsa och skriva krävs det att eleven
behärskar inkodning 4 och avkodning 5. För att kunna utveckla sin skrift- och läsförmåga krävs
även motoriska och kognitiva färdigheter. Dessa använder sig alla elever utav dagligen. Den
motoriska färdigheten innebär rörelse, av alla slag, några exempel kan vara: springa, skriva,
hoppa med mera (Elbro, 2004). Den kognitiva färdigheten däremot handlar istället om tanken
som verktyg. Det som sker i den mentala processen är grunden för kunskap och tänkandet. Här
kommer även sinnesupplevelser och medvetenhet in. När eleverna skriver en text för hand krävs
det att alla dessa färdigheter samverkar för att nå ett bra resultat (Evenshaug & Hallen, 2001).
3.6 PIRLS undersökning
Sedan 2001 har resultaten i den svenska skolan sjunkit när det gäller läsförståelse (Skolverket,
2012). I majoriteten av länderna som deltar i PIRLS undersökning lyckas de flesta eleverna
bättre i den skönlitterära delen, än i sakprosadelen. I Sverige däremot har resultatet under åren
2001–2006 sjunkit i båda delarna. Under åren 2006–2011 är det bara sakprosatexterna som har
sjunkit i PIRLS undersökning. PIRLS granskar två olika processer av förståelse. Den ena är den
textbaserade och den andra är värderande och tolkande. I den textbaserade processen kan eleven
finna svaret relativt enkelt i texten. I den andra delen där eleven själv måste tolka och värdera,
krävs det en förmåga att kunna läsa mellan raderna och tänka utanför texten. I Sverige är nedåtgången synlig i båda dessa processer. I de flesta länderna når flickor oftare ett bättre resultat än
pojkar och det finns hittills inget land där pojkar fått högre resultat än flickor. Elever som är
födda i Sverige presterar bättre än elever med föräldrar med annat modersmål än svenska. De
flesta elever i Sverige når nivån för godkända läsfärdigheter enligt PIRLS undersökning, dock
har de antalet elever som klarar av avancerade läsuppgifter minskat. Dessutom har antalet elever som inte når den godkända nivån, alltså de lägre läsfärdighetsnivåerna, ökat. Skillnaden
beror till störst del på att flickor har börjat prestera sämre. PIRLS studie visar på att den socioekonomiska bakgrunden spelar roll när det kommer till resultatet. Resultatet visar att en elev
4
Enligt Liberg (2008) sker inkodning då människan lär sig nya ord och kan använda och kombinera dessa till
meningar och satser. Enligt Elbro (2004) innebär inkodning även att eleven kan använda den avkodade informationen, exempelvis genom att forma bokstäver.
5
Elbro (2004) förklarar avkodning som något ögat läser in. Alltså att ordet känns igen och kunskap kring dess
betydelse samt grammatiska böjning.
8
som kommer från ett hem med goda socioekonomiska resurser i allmänhet presterar högre än
en elev som kommer från ett hem med mindre sådana (Skolverket, 2012).
9
4
Metod
Under metod presenteras tillvägagångssätt för att få fram material kring det valda undersökningsområdet ASL, samt en presentation av det insamlade materialet i resultatet. I följande avsnitt redovisas tillvägagångssätt för att få fram materialet som presenteras i resultatdelen. Dessutom redovisas behandlingen av den insamlade information samt analys och urval av materialet.
4.1 Informationssökning och urval
Vid första söktillfället användes söktjänsterna Primo samt Google Schoolar då dessa gav en
översikt över vad ASL innebär. Vi har använt oss av databaser och sökord för att få fram den
forskning som sedan presenteras i resultatdelen. 6 Valet av databaser grundade sig på dess inriktning. Databaserna presenterar publikationer med olika inriktningar och därför valdes dem
som publicerar artiklar relevanta för vår litteraturstudie ut. När vi fått fram de vetenskapliga
publikationerna som kändes relevanta påbörjades bearbetningen av dem. Vi har sedan sammanfattat dessa och valt ut de som är relevanta för vår litteraturstudie i förhållande till vårt syfte
och frågeställning. Vi utgick från kriterier som vi analyserade artiklarna utifrån exempelvis: om
problemet beskrivs i bakgrunden, om syftet är relevant, hänger metod och syfte ihop med det
som presenteras i resultatet, har studien uppnått syftet. Sedan granskades artikeln ifall den var
en kvantitativ eller kvalitativ studie och de flesta var kvalitativa då dessa ger en tydligare bild.
Detta på grund av att de flesta studier gjordes genom observationer och intervjuer istället för
via enkäter. Det blir trovärdigare resultat då missförstånd inte uppstår på samma sätt. Vidare
undersöktes ifall forskarna diskuterade trovärdigheten av resultatet i diskussionsdelen. Sedan
granskades artiklarna genom att undersöka ifall forskarna förde resonemang kring det, även hur
vida studien var hållbar eller inte samt ifall de ifrågasatte den. Samt ifall de framförde tankar
kring tillvägagångssätt och hur vidare forskning kan se ut.
6
De databaser och söktjänster som använts är: Academic search elite, SwePub, PsycINFO, Primo, ERIC samt
Google Scholar. Sökorden är: writing to reading (Academic search elite), WTR, Writing to read (SwePub), writ*
to read* (PsycINFO). Vi ville få en överblick över databasernas funktioner. När en artikel med relevant rubrik
upptäcktes lästes inledning och sammanfattning för att sedan med hjälp av vårt syfte kunna göra en bedömning av
artikelns relevans för vårt arbete. Sökord vid kommande tillfälle: writing to read, write to read, WTR ”writing to
reading”, ”writing to reading”, WTR OR RTW, WTR write to read, RTW read to write. När vi hittat elva vetenskapliga publikationer bearbetades dessa och lästes enskilt för att sedan kunna delge varandra innehållet. Vidare i
informationssökningen har kedjesökning utifrån en avhandling använts, dessutom några nya sökord: ICT, write*
AND school, ICT in school*.
10
Under vår informationssökning har elva vetenskapliga publikationer valts ut, varav tio stycken
är artiklar. Dessutom har en vetenskaplig krönika 7 inkluderats då vi fann den relevant för vårt
syfte med arbetet. Artiklarna har analyserats utifrån litteraturstudiens syfte och frågeställning.
Artikeln ska besvara frågeställningen för att den ska vara relevant. Urvalet grundade sig även
på publikationsår då tekniken ständigt är i förändring och därför var det av stor vikt att den är
aktuell. Vi har begränsat urvalet genom att välja artiklar som beskriver arbetet med barn i de
yngre åldrarna. I artikeln av Elvstrand, Hellberg och Hallström (2012) lyfter författarna flickors
och pojkars förhållande till teknik. Dock ansågs artikeln relevant då vi ville ta reda på positiva
och negativa sidor.
4.2 Materialanalys
Genom vår litteraturstudie har vi granskat de vetenskapliga publikationerna och funnit teman
utifrån syfte och frågeställning. Utifrån dessa teman har tre rubriker skapats vilka presenteras i
resultatdelen. Dessa är: Teknologi, motivation och interaktion. Dessutom har inleds resultatet
av en text kring IKT. Resultatet avslutas med en sammanfattning där huvudfynd i publikationerna presenteras. Efter sammanställning av allt material försökte vi finna likheter och skillnader
i hur publikationerna framställer ASL.
7
Texten är en inledande krönika, skriven av professorn Jan Lacina och publicerad i tidskriften Childhood Education.
11
5
Resultat
I följande avsnitt kommer frågeställningen ”vilka eventuella fördelar och nackdelar lyfter litteraturen kring arbetet med ASL fram?” att besvaras. Resultatet kommer att presenteras i följande teman: teknologi, motivation och interaktion.
I dagens samhälle är det av stor vikt att ha goda kunskaper inom läsning och skrivning. Texter
finns överallt, i den traditionella formen och digitala (Westman & Hultin, 2013). För att kunna
sortera och veta vad som är viktigt behövs språkliga kunskaper (Damber, 2013). Utan dessa
kunskaper kan en människa i samhället inte dra nytta av sina demokratiska rättigheter (Westman & Hultin, 2013). Skrivandet är inte neutralt, en del kommer få sina texter uppmärksammade, en del kommer att förbli okända. Att kunna skriva är en viktig kompetens som krävs för
att kunna göra sin röst hörd och påverka samhället samt sitt eget liv (Hermansson, 2011).
Elever lär sig att läsa och skriva på olika sätt, därför är det viktigt att läraren är insatt i och kan
använda sig av flera olika metoder och förhållningssätt inom läs- och skrivundervisningen. På
detta sätt kan undervisningen individualiseras och fånga alla elever (Takala, 2013). Genom
skolans historia har det funnits många olika metoder och förhållningssätt som läraren använt
sig av för att undervisa eleverna i deras läs- och skrivinlärning (Westman & Hultin, 2013).
Westman och Hultin (2013) presenterar två perspektiv som de anser har varit mest framträdande
i svenskundervisningen i skolan, dessa är Phonic tradition och Whole language tradition. Med
Phonic-perspektivet menas att eleverna lär sig en bokstav åt gången i en speciell ordning, dessa
bokstäver sätts sedan ihop till ord och meningar. Författarna menar vidare att med de här förhållningssätten går eleverna från del till helhet inom språkinlärningen. Whole language-perspektivet är motsatsen till Phonic-perspektivet. Den utgår istället från hela texter som delas upp
i mindre delar, såsom meningar och slutligen till ord. I Whole language-perspektivet utgår läraren från elevernas upplevelser, erfarenheter och intressen. Westman och Hultin (2013) anser
att dessa förhållningssätt tidigare har ställts mot varandra men idag kombineras dessa i undervisningen av svenskämnet. De ses inte längre som åtskilda utan de flesta lärarna arbetar med
båda förhållningssätten. ASL är ett förhållningssätt som arbetar utifrån en kombination av de
båda perspektiven. Synen på datorns ställning i skolan har varit en pågående konflikt under lång
tid, redan på 1990-talet hade många skolor i Sverige datorer i klassrummen. Men det är först
idag som IKT har fått en betydande roll i skolan och är förankrad i Lgr 11 (Westman & Hultin,
2013). Takala (2013) menar att lärarens inställning och kunskaper kring IKT spelar stor roll för
12
hur undervisningen kring ASL blir i klassrummet. Eftersom att ASL bygger på att läraren behärskar IKT på ett pedagogiskt sätt och kan använda sig av den i undervisningen (Takala, 2013).
ASL är ett förhållningsätt där läraren till en början inte lägger fokus på den grammatiska delen
utan ligger på lusten att lära och skriva (Takala, 2013). Detta kan vara en stor omställning för
de lärare som arbetar med ASL då det skiljer sig mycket från tidigare förhållningsätt. En annan
utmaning är de tekniska problem som kan uppkomma kring arbetet med till exempelvis datorer.
Det kan till exempel vara brist på skrivare i skolan och eleverna kan då inte få ut sin text i
pappersform. Det har hävdats att elevers användning av datorer har ökat genom ASL men lärarna i Takalas (2013) undersökning anser att detta inte är sant.
I dagens skola räcker det inte med att bara lära eleverna läsa på det traditionella sättet eftersom
texterna på datorn/surfplattan är i en helt annan form än i en vanlig bok (Karchmer, Mallette,
Kara-Soteriou & Leu refererad i Lacina, 2006). På internet utsätts eleven för en mängd texter i
olika former. Det gäller för oss lärare att ge eleven verktyg för att kunna vara kritiska i sitt val
av texter och den information de möter. Det räcker inte att bara lära ut hur teknik brukas utan
eleverna måste även förstå varför den används. Eleverna måste lära sig att vara kritiska i sitt
läsande och skrivande men även när det gäller navigering på internet (Karchmer et al. Refererad
i Lacina, 2006).
Forskning visar på en trend för bristande kunskaper inom svenskämnet (Westman & Hultin,
2013; Damber, 2013). Vad trenden kan bero på är forskarna oense om, men bristen på lärare
och tid eleverna spenderar i skolan kan vara några av anledningarna. På grund av denna nedåtgående trend är skolan och samhället i behov av nya förhållningssätt och metoder för att lära
sig läsa och skriva, dessa bör vara motiverande och nytänkande samt individanpassade (Agélii
Genlott & Grönlund, 2013; Damber, 2013). Det traditionella inlärningssättet med penna och
papper lever fortfarande kvar men nu börjar även IKT ta plats i klassrummen (Damber, 2013).
Internet är en viktig tillgång i dagens samhälle och det är då viktigt att eleverna tidigt skolas in
i användandet av IKT och att läsa andra texter än i tryckt form (Lacina, 2006). ASL har uppkommit genom behovet av att hitta nya förhållningssätt kring läs- och skrivinlärningen (Agélii
Genlott & Grönlund, 2013). Det traditionella sättet att lära sig skriva och läsa på i dagens skola
är att arbeta med två processer samtidigt, den kognitiva och den motoriska. ASL jobbar på ett
annat sätt, där fokus ligger på en process i taget. Först den kognitiva och sedan i årskurs två
introduceras den motoriska (Agélii Genlott & Grönlund, 2013).
13
Under de senaste åren har det kommit en hel del forskning kring arbetet med ASL runt om i
världen. De flesta studierna är utförda på äldre elever (Anning refererad i Fleer, 2000). Men de
studier som har utförts på de yngre åldrarna kring ASL har genomförts i liten skala med endast
enstaka klasser, dessutom har de flesta eleverna inte arbetat med förhållningsättet under en
längre tid. Därför är det svårt att veta hur effektivt förhållningssättet är på sikt samt hur hållbar
den är (Agélii Genlott & Grönlund, 2013; Takala, 2013; Fleer, 2000). Det saknas dock forskning och dokumentation kring i hur eleverna använder tekniken (Fleer, 2000).
5.1 Teknologi
I undersökningen av Folkesson och Swalander (2007) presenteras hur skolorna som observerats
introducerar arbetssättet ASL. Introduktionen skedde genom att eleverna fick leka sig fram till
hur datorn/surfplattan fungerar med hjälp av speciella program. Sedan introduceras svårare program och desto längre eleverna kommer i sin kognitiva utveckling desto svårare utmaningar får
eleverna möta. Eleverna får ”låtsas skriva” de bokstäver och ord de känner till. Till slut kommer
eleverna kunna producera egna texter med hjälp av exempelvis datorn, alltså eleverna skriver
sig till läsning. I årskurs två introduceras pennan och det är först då lärandet lägger mer fokus
på den motoriska processen. Folkesson och Swalander beskriver att eleverna i undersökningen
fick använda digitalkamera och scanner för att tillverka egna bilder då läraren ville komma bort
från användandet av färdiga bilder. Tanken med detta var att eleverna skulle ha färdigställt text
och bild på egen hand. Läraren fanns med som stöd och vägledare vid behov (Folkesson &
Swalander, 2007).
I en undersökning av Westman och Hultin (2013) där förhållningssättet ASL används fick eleverna skriva på tangentbord där varje bokstavsljud sades högt när eleven tryckte på tangenterna.
Lärarna i Dambers (2013) undersökning upplevde att eleverna behövde få ”låtsas skriva” för
att kunna förstå hur ljud och bokstav hänger ihop. Till en början fick eleverna måla bilder och
”låtsas skriva” till dem för att skapa ett sammanhang, men allt eftersom eleverna utvecklade en
språkförståelse ersattes bilderna av text (Damber, 2013).
Lacina (2006) anser att läraren har ett stort ansvar när det gäller undervisningen kring IKT och
internet, då IKT har som tidigare nämnts en stor roll i samhället idag. Det är av stor vikt att
eleverna lär sig använda informationen de tar del av på rätt sätt, det vill säga att kritiskt kunna
14
granska texter. Författaren menar vidare att alla pedagoger inom skolan behöver lägga tid på
att själva vara insatta i teknologin som finns i samhället så att de på bästa sätt kan lära ut sina
kunskaper till eleverna. Det är viktigt att undervisningen blir elevnära och lustfylld menar Lacina eftersom det då underlättar inlärningen av ny kunskap. Datorn kan vara ett sådant redskap
eftersom många elever använder den i hemmet (Lacina, 2006). Dock får läraren ta med i beräkningen att det kan vara skillnader i klassen gällande bakgrundskunskap i arbetet med teknik
(Damer, 2013). Hemförhållanden kan komma att spela in då det kan vara stora skillnader vad
gäller tekniktillgången i hemmet (Damber, 2013). Tekniken har kommit väldigt långt på bara
några år vilket har lett till en framtagning av fler avancerade programvaror till datorer (Westman
& Hultin, 2013). Det öppnar upp för helt nya möjligheter inom undervisning och anpassning
för eleverna till exempel hjälpverktyg, olika pedagogiska program etcetera. Författarna menar
att stavningskontrollprogram, ljudprogram och andra verktyg underlättar för elevernas inlärning via IKT (Westman & Hultin, 2013). Lacina (2006) tar upp några fördelar där internet kan
vara en tillgång vid läsinlärning. Det finns en mängd sagor och texter publicerade på internet
med olika animationer och hjälpverktyg för att underlätta den tidiga läsinlärningen (Lacina,
2006).
I en studie där tre olika skolor observerats använder lärarna datorn i olika utsträckning i undervisningen. En del lärare är negativt inställda till teknikanvändandet i undervisningen (LjungDjärf, Åberg-Bengtsson & Ottosson, 2005). Lärarna i undersökningen hade en ambition att
hjälpa och stötta eleverna för att utveckla sin språkliga kompetens men inte med hjälp av datorn.
De ville finna andra verktyg för att träna elevernas förmågor då de upplevde datorn som ett hot
mot viktigare aktiviteter. Genom att lärarna försökte minska tiden framför datorn så fick eleverna inte möjlighet att utveckla sitt intresse för tekniken. Dessa lärare ställer sig även negativt
till pararbete i samband med datorer då de anser att risken finns att eleverna stör varandra i
arbetet genom exempelvis ojämna arbetsfördelningar. För att motverka risken att eleverna stör
varandra anser lärarna i undersökningen att eleverna istället kan arbeta enskilt vid datorerna.
En annan risk med användningen av datorer i undervisningen är att datorn är en maskin som
kan gå sönder, elever kan trycka på fel knappar eller förstöra datormusen (Ljung-Djärf et al.,
2005).
I Ljung-Djärf et al. (2005) undersökning är lärarna negativt inställda till elevers användande av
datorer i skolan. Forskarna menar på att en anledning till detta kan vara att skydda sin egen
15
bristande kunskap i användandet av teknik. Om elever skulle skada datorn kan detta leda till att
lärarna inte kan lösa ett sådant problem. Lärarna i undersökningen använder endast datorn när
de absolut måste. Lärarna i undersökningen tycker inte att datorn ska inkluderas i undervisningen utan eleverna ska använda datorn på avsedd tid (Ljung-Djärf et al., 2005).
Det är viktigt att skolan och rektor erbjuder lärarna utbildning inom IKT och ASL och inte
lägger över ansvaret på den enskilde läraren och låter denne införskaffa sig kunskap och erfarenhet (Damber, 2013). Damber menar att om läraren inte får rätt utbildning kan detta leda till
att han/hon lägger mycket tid på tekniken istället för att lägga fokus på eleverna, vilken inte är
meningen då tekniken istället ska underlätta och öppna upp för fler möjligheter inom undervisningen. I undersökningen fann författaren att skolan som arbetade med datorn som skrivverktyg
hade lagt fokus på ”görandet” och eleverna producerade texter för lärarens skull istället för sin
egen. Dessa elever fick sedan genomföra ett läsförståelsetest som dock resulterade i att båda
klasserna presterade under medelresultatet i Sverige. Författaren anser att orsaken till de negativa resultaten beror på att lärarna i undersökningen inte har arbetat med meningsskapande gällande texter. Eleverna fick inte tid till att läsa tyst utan fokus låg istället på textproducerandet.
Detta arbetssätt ledde till att många elever fick en avsaknad av motivation då engagemang och
tid istället gick åt att nå ett positivt resultat (Damber, 2013).
Westman och Hultin (2013) beskriver elevers kreativitet, hur det var förut samt hur det ser ut
idag på skolan i undersökningen. Westman och Hultin menar att det tidigare kunde vara så att
eleverna fick ett blankt papper där de skulle producera en text utan någon egentlig uppstart för
att få igång den kreativa tankegången. Detta menar författarna ger eleverna en bild av en textproducent som bara kan sätta på och stänga av kreativiteten när som helst utan några förberedelser. Idag arbetar lärarna i studien med att förbereda eleverna och få dem att komma in i
skrivprocessen innan de börjar producera texterna. Dessa förberedelser kan till exempel vara
att de läser in sig och samlar information om ämnet de ska skriva om eller diskutera/föra tankegångar kring området. Eleverna kan under skrivprocessen föra resonemang, diskutera och
ändra i sina texter, genom detta arbetssätt blir skrivandet mer en process än bara ett ”görande”
(Westman & Hultin, 2013).
16
5.2 Motivation
Elevernas kunskapsutveckling kommer naturligt om lärandesituationen är meningsfull för dem,
ASL är ett förhållningssätt som motiverar eleverna i sitt lärande (Westman & Hultin, 2013;
Agélii Genlott & Grönlund, 2013). I undersökningen som Agélii Genlott och Grönlund (2013)
genomfört om ASL visas det att elever på ett positivt sätt utvecklar sina läs- och skrivkunskaper.
I undersökningen de gjorde observerades två klasser som använde sig av ASL och två klasser
som använde traditionella förhållningssätt och metoder. Resultatet av undersökningen visade
att 56 % av eleverna var på en nivå beskriven som utmärkta läsare i de klasserna som arbetade
med ASL. Medan de elever som hade arbetat med den traditionella inlärningen enbart uppnådde
ett resultat på 36 % utmärkta läsare (Agélii Genlott & Grönlund, 2013). En anledning till positiva resultat med ASL anser Liberg beror på att det är lättare för elever att skriva än att avkoda
vilket ASL som förhållningsätt innebär (Liberg refererad i Damber, 2013).
Folkesson och Swalander (2007) menar att elever som arbetar med förhållningssättet ASL läser
oftare samt texter av varierande typ, detta på grund av att datorn ses som en motivation i sig
själv. Författarna menar att elever som arbetar med den traditionella läs- och skrivinlärningen
kan sakna motivation och därför undvika läsningen dessutom anser författarna att texter på datorn är tydligare (Folkesson & Swalander, 2007). Eleverna behöver inte kunna läsa för att producera texter. Till en början kanske eleverna får lyssna till ord och text de har skrivit och samtal
kring texter spelar större roll. Elever och lärare pratar om texterna, ritar bilder till dem och även
så småningom läser texten. De olika arbetsformerna är ofta baserade på elevernas egna erfarenheter, detta för att kunna skapa en mening och en förförståelse (Eriksen Hagtvet refererad i
Damber, 2013). Eleverna som arbetade med ASL hade skrivit långa texter medan de elever som
arbetat med det traditionella arbetssättet skrev ord och få meningar eftersom fokus ligger på att
forma bokstäver istället för på innehållet (Agélii Genlott & Grönlund, 2013). Lacina (2006)
menar att den här tillgången gör undervisningen elevanpassad och resulterar i en lustfylld inlärningsprocess. Westman och Hultin (2013) menar att eleverna använder sig av olika hjälpmedel, exempelvis stavningsprogram vid textproducering framför datorn. I och med detta arbetssätt får eleverna en direkt respons och får veta om något behöver ändras/rättas till i texten, detta
gör att eleverna numera tar ett större ansvar i korrigeringen av sina texter. Tidigare var det i de
flesta fall läraren som rättade texterna, detta gjorde så att responsen tog längre tid och blev
mastigare. Datorn ger istället en direkt respons vilket är psykiskt lättare för eleverna att ta till
sig. Westman och Hultin (2013) menar att på grund av detta skriver eleverna längre texter och
17
är dessutom mer motiverade i sitt arbete. I och med det här arbetssättet kan eleverna känna att
det är dem själva som bestämmer över sin arbetsgång och får själva ta initiativ när det gäller att
be om hjälp och få respons från pedagogen (Westman & Hultin, 2013). Författarna betonar att
det var viktigt att eleverna fick känna sig som författare, att deras verk var viktiga och sparades.
Allt som eleverna gjorde skulle kännas meningsfullt. Tanken bakom detta arbetssätt är att eleverna skulle hitta sin egen drivkraft, att skrivandet blir en lustfylld aktivitet (Folkesson &
Swalander, 2007).
I en studie kring arbetet med ASL har eleverna uppnått ett högre resultat när det gäller att skriva
och läsa, både som grupp och uppdelat i flickor och pojkar för sig. Pojkarna som arbetat med
ASL nådde högre resultat än de som arbetat med pennan som redskap, detsamma gäller flickorna (Folkesson & Swalander, 2007). Folkesson och Swalander beskriver att lärarna i studien
lät eleverna arbeta väldigt fritt och i par som de själva fått välja. Under lektionerna var det inga
typiska lärare- och elevkonversationer där det krävdes ett svar, utan samtalen utgick ifrån elevens arbete gällande process och resultat (Folkesson & Swalander, 2007).
Elvstrand, Hellberg och Hallström (2012) visar att de olika rollerna i ett klassrum skiljer sig åt
beroende på exempelvis kön. Pojkar och flickors syn på vad teknologi är och vad det är bra för
skiljer sig åt. Författarna beskriver att de flesta pojkarna i undersökningen anser att det är själva
skapandet (vägen till målet) som är det meningsfulla, medan flickorna vill färdigställa och använda produkten. Flickorna har inte lika bred syn på vad teknologi är. De flesta barnen har en
positiv inställning till teknik men pojkarna utmärker sig genom att ha lite större intresse. Studien
visar att både flickor och pojkar använder teknik i förskolan på olika sätt och att båda grupperna
dagligen kommer i kontakt med det (Elvstrand et al., 2012). Elvstrand et al. (2012) menar att
pojkar har en större nyfikenhet och bättre självförtroende när det gäller teknik medan flickor
kan behöva stöttning. Folkesson och Swalander (2007) lyfter i sin undersökning att datorn är
ett verktyg som gynnar pojkars textskapande då de oftast är senare i sin motoriska utveckling
än flickor (Folkesson & Swalander, 2007). Däremot när det gäller att läsa, stava och föra ett
resonemang så anser Williams och Larkin (2013) att det inte skiljer sig så mycket mellan flickors och pojkars prestation. Flickorna i undersökningen har ett lite mer utvecklat språk än pojkarna vilket författarna anser har lett till ett bättre resultat när det gäller att producera texter.
Enligt Williams och Larkin (2013) producerar flickor fler texter än pojkar i allmänhet men
18
texterna är oftast på samma språkliga nivå och inga utmärkande skillnader mellan dem har uppmärksammats.
5.3 Interaktion
ASL ses som ett elevcentrerat förhållningssätt då det utgår från elevens nivå och kunskaper,
detta gör att det blir individanpassat eftersom eleven själv kan välja svårighetsgrad på uppgifterna samt efter eget intresse (Takala, 2013; Damber, 2013). Damber (2013) anser att datorn
erbjuder eleverna rika möjligheter att bearbeta texter och förstärka dem, exempelvis med bilder
och ljud. Detta gör att de kan utforska och lära sig mer om texter (Damber, 2013). ASL gynnar
elever med speciella behov, annat modersmål samt dyslexi eftersom det är ett individanpassat
arbetssätt (Takala, 2013). I en undersökning av Damber (2013) där eleverna arbetade med ASL
ansåg lärarna i studien att de märkt en positiv förändring då eleverna lärde sig att skriva och
läsa snabbare jämfört med de traditionella inlärningsmetoderna och förhållningssätten (Damber, 2013). Läraren ska hela tiden finnas med och stötta eleverna, det är viktigt att de även får
ta hjälp av varandra (Folkesson & Swalander, 2007). I undervisningen ska eleven stå i fokus
och vara med och påverka sitt eget lärande genom exempelvis val av arbetskamrat. Vidare ska
eleverna läsa varandras texter och hjälpas åt att ändra dem, vilket utvecklar deras självmedvetenhet och de får även ta del av andras texter. När elever skriver för hand är detta arbetssätt
mycket svårare att genomföra då textstil och bokstavsform kan skilja sig mycket åt vilket kan
göra att det blir svårläst, speciellt när de är i början på sin läs- och skrivinlärning (Folkesson &
Swalander, 2007).
Takalas (2013) undersökning visar på många positiva följder av att arbeta tillsammans. Elever
tränar sin sociala förmåga vid pararbetet vid datorn, de lär sig att turas om och samarbete
(Takala, 2013). Folkesson och Swalander (2007) menar att en del elever lärde sig att använda
datorn snabbt medan andra behövde mer tid. Det var inte ovanligt att eleverna tog hjälp av
varandra och förde vidare kunskap.
5.4 Sammanfattning
I dagens samhälle har arbetet med datorn fått en högre status och arbetssättet har börjat ta en
allt större plats i undervisningen (Damber, 2013). Litteraturen visar att lärarens inställning och
kunskaper spelar stor roll i hur undervisningen med ASL som förhållningssätt blir (Takala,
2013). Ljung-Djärf, Åberg-Bengtsson och Ottosson (2005) presenterar i sin undersökning att
19
några av lärarna under deras observationer hade en negativ inställning till integreringen av IKT
i ämnesundervisningen, datorn skulle istället användas på en utsatt tid. En annan negativ syn på
IKT i undervisningen med elever som litteraturen lyfter fram är att det är ett känsligt verktyg
där tekniska problem kan förekomma och även förstörelse (Ljung-Djärf, 2005). Damber (2013)
redovisar i sin studie att eleverna skrev långa texter men att de ändå presterade under medelresultatet i Sverige. Författaren anser att fokus ligger på att producera långa texter och visa upp
resultat istället för att motivera eleverna och arbeta med meningsskapande (Damber, 2013).
Sammantaget visar forskning på många positiva upplevelser av arbetet med ASL (Agélii Genlott, Grönlund, 2013; Damber, 2013; Takala, 2013; Folkesson & Swalander, 2007; Westman &
Hultin, 2013). Flera forskare menar att eleverna i testgrupperna oftast når ett högre resultat i
arbetet med ASL då texterna blir tydligare och det är lättare för eleverna att skriva än avkoda
(Agélii Genlott & Grönlund, 2013; Liberg refererad i Damber, 2013). En av anledningarna till
de positiva resultat som litteraturen lyfter fram anses vara de olika hjälpverktyg som datorn
erbjuder, exempelvis stavningskontrollprogram och ljudprogram (Westman & Hultin, 2013).
Sammantaget visar litteraturöversikten att pararbetet med förhållningssättet ASL leder till att
eleverna utvecklar sina sociala kompetenser genom att turas om, samtala och samarbeta, de kan
dessutom ta hjälp av varandra och delge kunskaper (Takala, 2013; Folkesson & Swalander,
2007).
En av tankarna med ASL som litteraturen lyfter fram är att förhållningssättet ska vara elevanpassat genom att utgå från elevens intressen och kunskaper. Dessutom ska eleverna få utveckla
en självkänsla och stärka sitt självförtroende. Forskare menar att ASL gynnar elever med behov
av extra stöd såsom dyslexi och elever med annat modersmål (Damber, 2013; Takala, 2013).
ASL är ett arbetssätt som enligt Folkesson och Swalander (2007) gynnar elever som har motoriska svårigheter eller är lite sena i utvecklingen.
De flesta studier som är genomförda i dagsläget är gjorda i liten skala samt under en kortare
tidsperiod. Dock redovisas företrädelsevis positiva resultat i dessa studier men det är svårt att
säga hur effektiv förhållningsättet är på sikt (Agélii Genlott, Grönlund, 2013; Takala, 2013;
Fleer, 2000).
20
6
Diskussion
I diskussionsdelen kommer vi att reflektera över litteraturstudien gällande metod och resultat.
Dessutom kommer diskussionen att avslutas med några korta slutsatser. Reflektionen i de båda
delarna kommer att behandla det redovisade materialet i metod- och resultatdelen.
6.1 Metoddiskussion
Genom att ASL är ett relativt nytt förhållningssätt var materialet som enbart behandlade området: att skriva sig till läsning med hjälp av IKT relativt smalt vilket resulterade i breddning av
sökorden. Till en början låg fokus enbart på ASL men efterhand fick vi även söka efter skrivoch läsinlärning i allmänhet. Dessutom söktes det en del på IKT eftersom det är en förutsättning
för att förhållningssättet ska kunna användas i undervisningen då ASL utgår från teknik. När
en sökning gav resultat användes inkluderingskriterier såsom publikationsår, då tekniken är i
ständig förändring krävs det att forskningen är uppdaterad. En annan kriterie var att studien
skulle vara riktad till yngre åldrar då det är de eleverna vi ska undervisa, samt att artikeln behandlar vår frågeställning. En annan viktig inkluderingskriterie var att artikelns syfte besvarades i resultatet och att alla delarna i publikationen hänger ihop och skapar en röd tråd, samt att
de är kritiska mot sitt resultat av studien. Ifall något av dessa kriterier inte uppfylls exkluderades
artikeln men i två fall inkluderades artiklar på grund av att dessa ändå sågs relevanta (Hermansson, 2011; Elvstrand, Hellberg och Hallström, 2012).
I det stora hela känner vi oss nöjda med resultatet av informationssökningen då vi fått fram en
empiri som varit relevant för vår litteraturstudie. Vi anser även att det gick relativt bra under
informationssökningstillfällena. Det gick relativt snabbt att förstå hur vi skulle lägga upp sökningen och val av databas samt sökord. Artiklarna var skrivna på engelska, vilket var svårt till
en början men allt eftersom blev det enklare att förstå. Efterhand blev det lättare att upptäcka
mönster i texterna och på så sätt blev det lättare att veta hur vi skulle lägga upp läsningen. Att
tänka på till nästa gång är att bredda sökorden ytterligare och sedan arbeta oss inåt.
6.2 Resultatdiskussion
I samhället idag krävs det att vi som medborgare har kunskaper om IKT då vi utsätts dagligen
i olika situationer. Lgr 11 betonar att elevers kunskaper om det svenska språket är av stor vikt
att kunna behärska när det gäller förmågorna skriva, tala och läsa, detta för att kunna leva och
21
verka i samhället (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b). Tyvärr visar PIRLS-undersökningarna på ett sjunkande resultat bland eleverna i svenskämnet och det är allt fler elever som inte
uppnår kunskapskraven (Skolverket, 2012). I och med detta är skolan i ett stort behov av nya
förhållningssätt för läs- och skrivinlärning. Dock har vi uppfattat att kursplanen i svenska för
år 1–3 behandlar textskapande genom olika medier (dator, surfplatta etcetera) som ett mindre
område i jämförelse med exempelvis textskapande på traditionella sätt. I styrdokumenten beskrivs datorn som ett hjälpmedel istället för att vara ett eget kunskapskrav för år tre (Skolverket,
2011a). Vi anser att IKT behöver skrivas fram tydligare i både det centrala innehållet men även
i kunskapskraven, då vi upplevt att många pedagoger undviker att inkludera exempelvis datorn
i undervisningen i så stor utsträckning de kan på grund av okunskap eller avsaknad av motivation.
Det skiljer sig mycket åt hur läraren ser på IKT idag och variationen i hur exempelvis datorn
används i klassrummen är stor. Genom att ASL är ett förhållningssätt som arbetar utifrån IKT
så har tekniken ändå fått ett större utrymme i skolorna. Många forskare och pedagoger ser ASL
som ett förhållningssätt som främjar elevers läs- och skrivutveckling samt uppmuntrar och motiverar eleverna i deras utveckling då tangentbordet är ett enklare verktyg än pennan (Damber,
2013). Westman och Hultin (2013) menar att elever som arbetar med ASL producerar längre
texter. Utifrån våra egna erfarenheter som baseras på verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
samt besöket i klassen som arbetade med ASL, uppmärksammade vi också att eleverna skrev
längre texter när de skrev på datorn. Det finns dock andra forskare som menar att lärare istället
ser tekniken som något tidskrävande och problematiskt i undervisningen (Ljung-Djärf, ÅbergBengtsson & Ottosson, 2005). Vi kan hålla med om att det kan vara en tidskrävande process
och att det kan förekomma tekniska problem. Utifrån vår erfarenhet har många lärare saknat
intresse och kunskap för inkludering av teknik i undervisningen vilket skulle försvåra en introduktion av ASL i dessa klassrum. Dessutom tror vi att det finns en rädsla på grund av okunskap
samt avsaknad av forskning kring effekterna av ett användande av ASL.
Resultatet visar att det sociala samspelet är av stor vikt inom ASL då eleverna kan lära sig av
varandra samt träna på att turas om och andra viktiga sociala egenskaper. Under besöket, som
vi beskriver i inledningen, upplevde vi att pararbetet bland eleverna fungerade samt att det låg
en hög motivation bakom textskapandet så vitt vi kunde bedöma. Vi upplevde att de lärde sig
av varandra och var duktiga på att stötta och hjälpa den som skrev på ett positivt sätt. På detta
22
sätt får eleverna träna sig i att ta ett eget ansvar för sitt lärande på ett helt annat sätt än i den
traditionella undervisningen med penna och papper. I Lgr 11 står det tydligt att eleverna har rätt
till en undervisning som erbjuder möjlighet för dem att träna sig i att ta eget ansvar för sin
skolgång (Skolverket, 2011b, s.15).
Något som försvårar arbetet med ASL är alla resurser som går till att utrusta en klass för att
kunna arbeta med förhållningssättet (Trageton, 2014). Vi har utifrån egna erfarenheter och litteratur upplevt att det oftast saknas möjlighet för utbildning genom skolan när det gäller IKT,
vilket försvårar arbetet med att kunna undervisa genom ASL. Detta resulterar i att ansvaret
istället ligger på den enskilda läraren att införskaffa sig kunskaper kring IKT, samt lära sig hur
en undervisning med ASL kan se ut. Ett motstånd till förhållningssättet kan vara att det inte
finns så mycket forskning på resultatet av arbetet med ASL under en längre period, dessutom
är de flesta studier vi tagit del av utförda på några få skolor i få klasser. För att stärka trovärdigheten krävs mer forskning för att visa hur ett resultat med ASL kan se ut i längden. Dock
visar de flesta källorna vi tagit del av på positiva resultat av detta arbetssätt i klasserna.
Inställningen till teknik kan se väldigt olika ut från elev till elev. Enligt Elvstrand, Hellberg och
Hallström (2012) har pojkar och flickor ofta skilda inställningar till teknik. Pojkar intresserar
sig för själva processen medan flickorna vill kunna använda den färdiga produkten. Folkesson
och Swalander (2007) menar att textskapande på dator eller liknande gynnar pojkar eftersom
de ofta är senare i sin motoriska utveckling. Genom våra erfarenheter har vi upplevt att pojkar
ofta har ett större självförtroende när det gäller teknik och teknikanvändande. Vi har dock inte
upplevt någon skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller intresse kring teknik utan de
flesta eleverna hade motivation och intresse för IKT. Vi upplevde att under vårt besök var både
flickor och pojkar positivt inställda till tekniken. Som blivande lärare har vi som uppgift att
stötta och motivera flickors och pojkars inställning till användandet av teknik. Ett sätt att utmana både flickor och pojkar är att låta eleverna arbete i par, ibland i samkönade och en annan
gång i blandade. I och med detta arbetssätt kan eleverna motivera varandra och komplettera
svagheter och styrkor. Genom pararbetet får de även träna på det sociala samspelet på olika
sätt.
Under vår egen skolgång sågs datorn som ett finare redskap än pennan och texter skulle renskrivas med tangentbord. Idag anser vi att en vacker handstil ses som något finare och en svårare
23
egenskap att behärska då det krävs lite mer av användaren än några knapptryck på ett tangentbord. Vi tycker dock att en fördel med datorskrivandet är att allas bokstäver ser likadana ut och
en text utmärker sig inte på samma sätt, därigenom minskar exkluderingen bland eleverna. En
annan fördel med ASL är att de motoriska färdigheterna inte hämmar en elevs textskapande och
motivation vilket det kan göra vid handskrift.
De nya stavningsprogrammen på datorn/surfplattan ger nya förutsättningar för att eleverna ska
få hjälp direkt, detta har inte läraren haft möjlighet till tidigare. Den direkta responsen gör att
eleverna får feedback direkt i små doser istället för en enda stor i form av ett dokument. Fördelarna med den här typen av respons är att läraren kan fokusera på den innehållsmässiga responsen och vad eleven kan utveckla. En sak som vi upplever som positivt med ASL är att förhållningssättet är elevanpassat. Takala (2013) menar att detta är viktigt så att varje enskild elev får
det stöd den behöver. Vi anser att ett viktigt uppdrag för oss blivande lärare är att erbjuda möjligheter till inlärning som passar alla elever så att de kan nå kunskapskraven i Lgr 11. Därför
ser vi ASL som ett sådant förhållningssätt där elevanpassad undervisning erbjuds. Anpassningen sker utifrån elevens egna förutsättningar istället för att läraren förbereder detta inför
varje lektion.
6.3 Slutsats
Vi har gått in med en väldigt positiv inställning i vår litteraturstudie kring ASL vilket kan ha
format vår litteraturstudie åt det positiva hållet. Trots detta har vi försökt se kritiskt på materialet
vi samlat ihop och se både för- och nackdelar.
Genom den här litteraturstudien har vi slagit fast att datorns- och surfplattans status i samhället
har stärkts under de senaste åren och det går inte längre att undvika att IKT är här för att stanna.
Tidigare har datorn setts som en resurs men på senare år har den kommit att ta en allt större
plats för att slutligen ses som ett stöd för individuellt lärande. En slutsats som vi dragit utifrån
att vi tagit del av den nuvarande forskningen kring ASL är att det fortfarande finns mycket att
forska på, till exempel hur följderna ser ut av ett längre arbete med förhållningssättet. Vi har
även reagerat på att studierna oftast är utförda i liten skala och under en kortare tid vilket gör
att det fortfarande finns mycket att forska på, dock verkar de flesta studierna visa på positiva
resultat med ASL som förhållningssätt.
24
Avslutningsvis känner vi båda att vi vill arbeta med ASL som blivande lärare, baserat på den
forskning som vi har tagit del av genom litteratur samt egna erfarenheter.
25
7
Referenslista
Agélii Genlott, A., & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading
by writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education, 67, 98–104.
Anning, A. (1994). Dilemmas and Opportunities of a New Curriculum: Design and Technology
with Young Children. International Journal of Technology and Design Education, 4, 155–177.
Anning, A. (1997). Drawing Out Ideas: Graphicacy and Young Children. Journal of Technology and Design Education, 7, 219–237.
Damber, U. (2013). Write to Read in Two Different Practices: Literacy versus Technology in
Focus. Journal of Education and Learning. 2(2), 96–107.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Elvstrand, H., Hellberg, K., & Hallström, J. (2012). Technology and Gender in Early Childhood Education: How Girls and Boys Explore and Learn Technology in Free Play in Swedish
Preschools. Technology Education in the 21st Century: Proceedings from the PATT 26 Conference, Technology Education in the 21st Century, 26–30 June, 2012, 163–171.
Eriksen Hagtvet, B. (2004). Skriftspråksutveckling genom lek - hur skriftspråket kan stimuleras
i förskoleåldern. Stockholm: Natur & kultur.
Evenshaug, O., & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Fleer, M. (2000). Working Technologically: Investigations into How Young Children Design
and Make During Technology Education. International Journal Of Technology & Design Education, 10(1), 43–59.
Folkesson, A. M., & Swalander, L., (2007) Self-regulated learning through writing on computers: Consequences for reading comprehension. Computers in Human Behavior, 23, 2488–2508.
26
Hermansson, C. (2011). Images of writing and the writing child. Nordisk Barnehageforskning. 4(2), 41–59.
Karchmer, R. A., Mallette, M., Kara-Soteriou, J., & Leu, D.J. Jr. (2005). New literacies for
new times: Innovative models of literacy education using the Internet. Newark, DE: International Reading Association.
Lacina, J. (2006). Learning to Read and Write Using the Internet: Sites You Don't Want to
Miss!. Childhood Education, 83(2), 117.
Liberg, C. (1990). Learning to read and write. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet,
Instutitionen för lingvistik och filologi).
Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I A. Engström (red.),
Att erövra världen: dokumentation av konferensen Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik 26–27 november 2007 (s. 53–68). Linköping: Linköpings universitet.
Lindqvist, G. (red.). (1999). Vygotskij och skolan – texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Ljung-Djärf, A., Aberg-Bengtsson, L., & Ottosson, T. (2005). Ways of Relating to Computer
Use in Pre-School Activity. International Journal Of Early Years Education, 13(1), 29–41.
Skolverket. (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). PIRLS 2011 – läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
27
Säljö, R. (2010). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U., Säljö, R., &
Lidberg, C. (RED.), Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. (s. 137–197). Stockholm:
Natur & Kultur.
Takala, M. (2013).Teaching reading through writing. Support for learning, 28(1), 17–23.
Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola (2. Uppl.). Stockholm: Liber AB.
Wedin, Å. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur.
Westman, M., & Hultin, E. (2013). Early Literacy Practices go Digital. Literacy Information
and Computer Education Journal (LICEJ). 4(2), 1005–1013.
Williams, G.J. & Larkin, R.F. (2013). Narrative writing, reading and cognitive processes in
middle childhood: What are the links?, Learning and Individual Differences. 28, 142–150.
Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
28
8 Bilaga 1 – Översikt över analyserad litteratur
Högskolan för lärande kommunikation
Examensarbete I, Grundlärare F–3
Författare
Syfte
Design
Titel
Urval
Tidsskrift
Datainsamling
Resultat
Publikationsår
Land
Databas
Damber, U. (2013). Write to
Syftet med studien var att
Studien är utförd i
Resultatet i studien visar på att datorn
Read in Two Different Prac-
jämföra och diskutera de två
klasser där eleverna
ses som ett bra hjälpmedel i undervis-
tices: Literacy versus Tech-
olika skriv- och läsme-
är mellan 22–24
ningen som låter eleverna utforska
nology in Focus. Journal of
toderna. Både när det gäller
stycken, blandat
textskapandet med hjälp av olika me-
Education and Learning.
hur lekskrivningen och läs-
flickor och pojkar.
dier. Sedan är det även viktigt att lä-
2(2), 96–107.
ningen motiverar elevernas
Forskarna intervjuade
rarna får den utbildning som krävs
Sweden, SwePub
tidiga inlärning.
tre lärare och en förs-
inom IKT för att kunna bedriva en bra
kollärare.
och rättvis undervisning där eleven står
i fokus.
Elvstrand, H., Hellberg, K.,
Syftet med studien är att stu-
Data samlades in ge-
Resultatet visar att vid observationerna
& Hallström, J. (2012).
dera flickors och pojkars ut-
nom observationer
använde både flickor och pojkar tek-
Technology and Gender in
forskande av teknik i den
och intervjuer med
nologi dagligen i förskolan. De använ-
Early Childhood Education:
fria leken i svenska försko-
barn och förskollä-
der det både i den fria leken och i plane-
How Girls and Boys Explore
lor.
rare. Studien utfördes
rade aktiviteter.
and Learn Technology in
på två olika förskolor
Free Play in Swedish Pre-
med barn från ett till
schools. Technology Educa-
fem år.
tion in the 21st Century:
Proceedings from the PATT
26 Conference, Technology
Education in the 21st Century, 26–30 June, 2012.
163–171.
Sweden, SwePub
Fleer, M. (2000). Working
Syftet med studien var att
16 barn deltog i stu-
Resultatet visar att elevernas tankar
Technologically: Investiga-
undersöka planering och ge-
dien och de var mel-
kring vad de ville göra och vad de sedan
tions into How Young Chil-
nomförande samt utvärde-
lan tre och fem år
producerade skiljde sig åt ganska
dren Design and Make Dur-
ring av IKT I undervis-
gamla. Video, ljudin-
mycket då många upplevde tekniken
ing Technology Education.
ningen med elever.
spelningar och inter-
som svårhanterad.
International Journal Of
vjuer användes under
Technology & Design Edu-
en period på två
cation, 10(1), 43–59.
veckor. Fotografier
Australia, Academic search
och elevers arbeten
samlades även in för
att få fram ett resultat.
Folkesson, A. M., &
Syftet med studien var att
Experimentgruppen
Studien visar på att de elever som var
Swalander, L., (2007) Self-
analysera konsekvenserna av
bestod av 42 barn i
med i experimentgruppen presterade
regulated learning through
en inlärningsmiljö som är
årkurs två. Fyra barn
bättre både när det gäller att läsa och
writing on computers: Con-
datoriserad när det gäller läs-
exkluderades från
skriva oberoende av kön.
sequences for reading com-
förmågan hos barn i klass
gruppen på grund av
prehension. Computers in
två.
olika anledningar.
Human Behavior, 23, 2488–
Testgruppen fick ge-
2508.
nomföra olika tester
Sweden, PsycINFO
och prov för att få
fram ett resultat.
Genlott, A. A., & Grönlund,
Syftet med studien är att bi-
Testgruppen bestod
Resultatet i studien visar på att ele-
Å. (2013). Improving liter-
dra till utvecklandet av en
av 41 elever och kon-
verna i testgruppen (de som arbetar
acy skills through learning
bättre metod för att lära ele-
trollgruppen av 46
med ASL) kunde producera mycket
reading by writing: The
ver läsa och skriva på I de ti-
stycken. Eleverna var
längre texter än de som arbetade med
iWTR method presented and
diga åldrarna.
sju år gamla. De har
det traditionella metoderna. Inom läs-
tested. Computers & Educat-
valt existerande klas-
ningen var det också stora skillnader då
ion, 67, 98–104.
ser. Testperioden på-
testgruppen kunde läsa med mer flyt
Sweden, PsycINFO
gick under ett års tid.
och längre texter.
Lärarna genomgick
inte någon speciell
utbildning innan studien utfördes. 20 datorer användes i
undervisningen.
Hermansson, C. (2011). Im-
Syftet med studien är att un-
Författaren har gjort
Resultatet av den här artikeln är att sät-
ages of writing and the writ-
dersöka hur tankegången
en litteraturöversikt
tet att se på skrivandet och det skri-
ing child [Elektronisk
och idéerna ser ut när unga
över hur tankarna ser
vande barnet behöver utvecklas och
resurs]. Nordisk Barne-
skrivare producerar olika
ut när unga produce-
följa med i samhällsutvecklingen.
hageforskning. 4(2), 41–59.
sorters texter.
rar texter.
Sweden, SwePub
Lacina, J. (2006). Learning
Allmän kommentar till forsknings-
to Read and Write Using the
fältet.
Internet: Sites You Don't
Want to Miss!. Childhood
Education, 83(2), 117.
United Kingdom, ERIC
Ljung-Djärf, A., Aberg-
Syftet med studien var att
Det utfördes studier
Resultatet i studien visar att de flesta
Bengtsson, L., & Ottosson,
analysera hur lärarnas an-
på tre olika förskolor.
lärarna anser att det är viktigt att ele-
T. (2005). Ways of Relating
vändning av datorer som
Videoinspelningar
verna kommer i kontakt med datorer
to Computer Use in Pre-
verktyg i undervisningen såg
och fältanteckningar
men att den inte ska inkräkta på den
School Activity. Interna-
ut.
fördes under obser-
traditionella undervisningen. Datorn
tional Journal Of Early
vationerna. Studien
ska få tid utöver de traditionella lekt-
Years Education, 13(1), 29–
sträcker sig över fyra
ionerna.
41.
veckor där skolorna
Sweden, ERIC
besöktes tio–tolv dagar. De intervjuade
nio stycken förskollärare varav tre från
varje skola. Vid dessa
intervjuer användes
videoinspelningar.
Takala, Marjatta
Syftet med studien är att ta
21 lärare och 68 ele-
Lärarna har en positiv syn på ASL och
(2013).Teaching reading
reda på: hur lärare använder
ver deltog i studien.
vill fortsätta arbeta med det. Dock vill
through writing. Support for
ASL samt hur lärares och
Lärarna fick besvara
de kombinera ASL med penna istället
learning, 28(1), 17–23.
elevers upplevelser av meto-
enkäter. Eleverna fick
för att enbart använda tangentbord.
United Kingdom, ERIC
den.
besvara enkäter, delta
ASL motiverar eleverna och låter dem
i intervjuer och blev
skriva utifrån sin kunskapsnivå. Lä-
observerade, dessu-
rarna anser även att pararbetet tränar
tom fick de arbeta
det sociala samspelet mellan eleverna.
med uppgifter som
sedan granskades.
Westman, M., & Hultin, E.
Syftet är att bidra till en för-
De har samlat empi-
Resultatet visar att textproducerandet
(2013). Early Literacy Prac-
ståelse kring hur digitali-
riskt material genom
har blivit längre och mer lustfyllt ge-
tices go Digital. Literacy
sering påverkar tidigt skrift-
att till en början ob-
nom att använda teknik. De flesta lä-
Information and Com-
lärande.
servera lärare under
rarna har övergett den traditionella läs-
puter Education Journal
projektmöten och un-
och skrivinlärningen då de upplevde att
(LICEJ). 4(2), 1005–1013.
der dessa fördes fäl-
datorn var ett bättre hjälpmedel än
Sweden, SwePub
tanteckningar. Åtta
penna.
lärare blev intervjuade och slutligen
gjordes klassrumsobservationer. Observationerna gjordes i
två olika klasser under en veckas tid.
Dokumentation fördes genom fältanteckningar, fotografi och
ljudinspelningar.
Williams, G.J. & Larkin,
Syftet med studien är att un-
64 elever deltog och
Resultatet visar att flickor skriver längre
R.F. (2013). Narrative writ-
dersöka förhållandet mellan
de var mellan åtta och
texter i allmänhet men att innehålls-
ing, reading and cognitive
läsning och skrivning.
elva år. Eleverna fick
mässigt är det ingen större skillnad.
processes in middle child-
genomföra olika tes-
Forskarna har även uppmärksammat re-
hood: What are the links?,
ter för att forskarna
lationen mellan att läsa och skriva.
Learning and Individual Dif-
ska kunna bedöma
ferences, 28, 142–150.
läs- och skrivkun-
United Kingdom, PsycINFO
skaper.
9
Bilaga 2 – Text producerad av två elever i årskurs ett