ILarsson Sjukgymnaster Stockholm 20131129

advertisement
2013-11-26
Disposition
§  Vad ingår i hälsosam mat?
Evidensbaserade råd om hälsosam
mat och vid fetma
§  Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan?
§  Mat vid fetma – en systematisk litteraturöversikt, SBU 2013
Levnadsvaneprojektet inom LSR och SLL
29 november 2013
Stockholm
Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr
Sektionen för endokrinologi, diabetologi och metabolism
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Förvirrande budskap
LSR Stockholm 20131129
Alla äter, alla vet vad
som är bäst och sämst
2013
Varje människa äger
sina matvanor
Kunskap eller åsikter
Vad är svårigheterna med att ge råd
om hälsosamma matvanor?
2010
Näringsämnen
eller mat
Mer av något
mindre av annat,
sällan utesluta
Matvanorna speglar
vilka vi är
2011
2012
Det finns flera aktuella evidensbaserade
litteraturgenomgångar om mat
Evidens eller
egen erfarenhet
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
Dietary Guidelines for Americans, 2010
§  Balancing calories: enjoy your food but eat less, avoid
oversized portions
§  Foods to increase: make half of your plate fruits and
vegetables, make at least half of your grains whole
grains, switch to fat-free or low-fat (1%) milk
§  Foods to reduce: compare sodium in foods like soup,
bread and frozen meals – and choose the foods with low
numbers, drink water instead of sugary drinks.
Vilka råd ska vi ge?
Hur ska vi ge råden?
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
1
2013-11-26
Öka, byt ut, begränsa
Mer fokus på hälsosamma kostmönster än på hur
mycket av olika näringsämnen (NNR 2012)
§  Mer fullkorn, grönsaker, frukt och bär
–  för mer vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer, samt för att de ger lite
energi i förhållande till volym, vilket gör det lättare att hålla vikten och
minskar risken för diabetes och hjärtkärlsjukdomar
§  Mer fisk
–  för fettsyrornas skull och för att tillföra bland annat D-vitamin, jod och
selen
§  Mjukare fett och mindre salt
–  för att förebygga hjärtkärlsjukdomar
§  Mindre socker
–  för att öka näringstätheten i kosten som helhet, och för att minska övervikt
och fetma
Nordiska näringsrekommendationer 2012 – en presentation, Livsmedelverket 2013
LSR Stockholm 20131129
Nordiska näringsrekommendationer 2012
i tre punkter
§  Eftersträva normalvikt och förebygg viktökning
§  Medelhavskost
§  Ökad fysisk aktivitet och minskad inaktivitet
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
Rekommendationerna för hälsosam mat ser liknande ut
i de flesta länder
§  Grönsaker, rotfrukter, baljväxter
§  Frukt och bär
§  Fullkornsprodukter
–  Grovt bröd
–  Flingor, gryn
–  Pasta och ris
§ 
§ 
§ 
§ 
Fisk och skaldjur
Mjuka/flytande margariner och oljor
Magra mjölkprodukter
Magert kött
LSR Stockholm 20131129
Hur mycket behöver vi ?
Näringsämne
Typ
Andel av energiintag
Kolhydrat
Totalt
oraffinerade och raffinerade
45-60 E%
Socker
< 10 E%
Kostfiber
25-35 gram (3 gram/ MJ)
Totalt
25-40 E%
Omättade fetter
-  Enkelomättade
-  Fleromättade
10-20 E%
5-10 E%
Mättade fetter
< 10 E%
Fett
Protein
10 – 20 E%
Alkohol
< 5 E%
Nordiska näringsrekommendationer, 2012
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
2
2013-11-26
3-5 portioner frukt och grönsaker per dag
sänker risken för hjärthändelser med 7 procent jfr. med
lägre intag
Mer grönsaker och frukt –
lägre risk för hjärtkärlsjukdom och stroke
§  17% lägre risk för hjärtkärlsjukdom >5 portioner per
dag jfr med lägre intag
§  11% lägre risk för stroke 3-5 portioner per dag jfr
med lägre intag
§  26% lägre risk för stroke >5 portioner per dag jfr med
lägre intag
J Hum Hypertension 2007;21:717-728, Lancet 2006;367:320-326.
Dauchet et al J. Nutr. 136: 2588–2593, 2006.
LSR Stockholm 20131129
Mer fullkorn och fiber –
lägre vikt och lägre risk för hjärtkärlsjukdom och diabetes
LSR Stockholm 20131129
15 procent lägre dödlighet i hjärtkärlsjukdom om man
äter fisk 1 gång per vecka
222364 personer, 12 års uppföljning
§  Fullkorn och fiber minskar risken att insjukna i
hjärtkärlsjukdom bland diabetiker (kvinnor)
§  Mer fiber och mindre fett minskar risken att insjukna i diabetes
bland personer med glukosintolerans (kvinnor & män)
§  Mer fiber och mindre fett leder till lägre vikt (kvinnor & män)
§  Mer fullkorn skyddar mot viktökning (kvinnor & män)
Circulation 2010;121:2162-2168, Am J Clin Nutr 2004;80:1237–45
N Engl J Med 2011;364:2392–404, Diabetologia 2006; 49:912-920,
Public Health Nutrition 2011;14:2316-1322
Circulation 2004;109:2705-2711
LSR Stockholm 20131129
Ju oftare fisk desto lägre risk för
hjärtkärldöd
LSR Stockholm 20131129
Minskat intag av mättat fett ger lägre
hjärtkärlsjuklighet
§  Linjär minskning i risken
för hjärt-händelser över
tid när man minskat
intaget av mättat fett
Jämfört med att aldrig äta fisk:
§  1-3 gång per månad: 11% lägre risk
§  1 gång per vecka: 15% lägre risk
§  Minskat intag av mättat
fett över en period av
minst 2 år innebar 24%
reduktion i antalet hjärthändelser (0.76, CI:
0.65-0.90)
§  2-4 gånger per vecka: 23% lägre risk
§  ≥5 gånger per vecka: 38% lägre risk
Circulation 2004;109:2705-2711
Hooper, L. et al. BMJ 2001;322:757-763
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
3
2013-11-26
Reducerat eller modifierat intag av fett för
kardiovaskulär prevention
Fett och fettsyror och hjärtkärlsjukdom
Uppdaterad översikt
§  14% reduktion av kardiovaskulära händelser när mättat fett byts
ut mot omättat fett i studier upp till två år (män ej kvinnor). 24
jämförelser, 65508 deltagare
§  Inte tydligt om enkelomättat eller fleromättat är mest fördelaktigt
§  Ingen tydlig effekt på total mortalitet
§  Ingen tydliga fördelar om mättat fett byts ut mot stärkelserik mat
ie, reduktion av totalt fettintag
Det finns övertygande bevis för:
§  att om man ersätter mättat fett med enkel- och
fleromättat fett
–  sjunker LDL-kolesterol
–  minskar risken för hjärtkärlsjukdom
§  att omega-3 fettsyror eller fisk minskar risken för
hjärtkärlsjukdom
Fats and fatty acids in human nutrition FAO/WHO Expert Consultation 2008
Ann Nutr Metab 2009:55:173-201.
.
Hooper et al. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012, Issue 5.
Art. No.: CD002137. DOI: 10.1002/14651858.CD002137.pub3.
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
19% lägre risk för hjärthändelser om man byter ut en del av det mättade
fettet mot omättat
Mozaffarian D, Micha R, Wallace S (2010) Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of
Saturated Fat: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 7(3): e1000252. doi:
10.1371/journal.pmed.1000252
Mozaffarian D, Micha R, Wallace S (2010) Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of
Saturated Fat: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 7(3): e1000252. doi:
10.1371/journal.pmed.1000252
LSR Stockholm 20131129
Medelhavskosten är en sorts prudent diet
består till stor del av:
§ Grönsaker & frukt
§ Baljväxter
§ Fullkorn
§ Nötter
§ Fisk
§ Fågel
§ Magra mejeriprodukter
§ Oljor
Salas-Salvado Nutr Metab Cardiovasc Dis 2011:21:B32-B48
LSR Stockholm 20131129
Varje månad:
§  rött kött
Varje vecka:
§  fisk, fågel
§  oliver, baljväxter och
nötter
§  potatis, ägg
§  sötsaker
Dagligen:
§  grönsaker och frukt,
§  fullkornsbröd/pasta/ris
§  olivolja
§  mjölkprodukter
Panagiotakos et al. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2006;16:559-568
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
4
2013-11-26
Sänkt risk för hjärtkärlsjukdom med
Medelhavskost
Att äta Medelhavskost minskar risken att drabbas av…
§ 
§ 
§ 
§ 
§ 
§ 
Hjärtkärlsjukdom*
Metabola syndromet
Diabetes
Vissa cancerformer*
Parkinson s sjukdom
Alzheimers sjukdom
*också minskad dödlighet om man har fått sjukdomen
Sofi et al. BMJ 2008;337:1344a, Kastorini J Am Coll Nutr 2011;57:1299-1313
Sofi BMJ 2008;337;a1344
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
Kostrekommendationerna:
sjuklighet och dödlighet
Kostrekommendationerna:
sjuklighet och dödlighet
§  Sänkt fettintag, sänkt intag av mättat fett, ökat intag av omättat fett:
sänkt kardiovaskulära händelser (Hopper et al BMJ 2001;322:757-763)
§  Medelhavskost: sänkt total mortalitet, kardiovaskulär- &
cancermortalitet (svenska kvinnor) (Lagiou et al Br J Nutr 2006;96:384-392)
§  Mat enligt svenska rekommendationer: lägre kardiovaskulär risk
(svenska kvinnor och män) (Berg et al Am J Clin Nutr 2008;88:289-297)
LSR Stockholm 20131129
Salt och hypertension effekter av DASH-dieten
§  DASH: Dietary Approaches to Stop Hypertension
–  Öka intaget av:
§ 
§ 
§ 
§ 
§ 
Frukt och grönsaker
Magra mejeriprodukter
Fullkorn
Fjäderfä
Fisk
§ Mat enligt svenska rekommendationer: sänkt total- &
kardiovaskulärmortalitet men inte cancermortalitet (svenska män)(Kaluza et
al Eur J Clin Nutr 2009;63:451-457)
§ Mat enligt svenska rekommendationer: total-, kardiovaskulär- &
cancermortalitet (svenska män) (Drake et al Public Health Nutrition 2013;16:468-478)
LSR Stockholm 20131129
Sänka risken av riskfaktorer och insjuknande i
hjärtkärlsjukdom och diabetes
- det vetenskapliga underlaget för kostfaktorer idag
§  Livsstilsförändringar i form av viktminskning eller bibehålla
normal kroppsvikt
§  Öka intaget av grönsaker, baljväxter, frukt, fullkorn och fisk
§  Öka intaget av enkel- och fleromättat fett på bekostnad av
mättat fett
–  Nötter
–  Begränsat intaget av:
§ 
§ 
§ 
§ 
§ Medelhavskost: sänkt total-, kardiovaskulär- & cancermortalitet, sänkt
incidens av Parkinson, Alzheimer (Sofi et al BMJ 2008;377:a1344)
rött kött
sockersötade drycker
saltintaget till <5 g NaCl per dag
alkohol
§  Medelhavskosten är en sorts prudent diet med stor
vetenskaplig evidens
N Engl J Med 2001;344:1343-1350, N Engl J Med 2002;346:393-403, N Engl J Med 1997;336:1117-1124,
Lancet 2002;359:1969-1974, BMJ 1992;304:1015-1019, Lancet 2002;360:1455-1461,
Arch Intern Med 2009;169:659-69, BMJ 2008;337;a1344, Am J Med 2000;113:13S-24S,
BMJ 2001;322:757-768, Am J Clin Nutr 1999;69:632-646, Nordiska Näringsrekommendationer, 2012
(www.nnr5.org).
Sacks et al. N Engl J Med 2001;344:3-10.
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
5
2013-11-26
Den stora utmaningen:
Följa de rekommendationer om
hälsosamma matvanor som finns
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
Antalet publicerade artiklar om
kost och viktminskning per år
Primärt fokus för Mat vid fetma-rapporten
Vad ska man äta om man lider av övervikt eller fetma?
§  Kost ( kostmönster , proportioner av makronutrienter)
§  Livsmedel
§  Dryck
§  VLED-preparat (lågenergipulver)
§  Fysisk aktivitet
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
Population
Övergripande frågor
Vilken effekt har råd om eller faktiskt intag av – kost/livsmedel
dryck på:
§  erhållande av viktminskning, riskmarkörer
§  bibehållande av viktminskning, riskmarkörer
§  Fetma: BMI≥30 kg/m2
§  Midjeomfång ≥88/102 cm
§  Sagittal diameter ≥25 cm
§  Vid blandad population: särredovisning fetma, ≥75% eller
1 SD ≥ 30 kg/m2
§  sjuklighet, livskvalitet eller risk för dödlighet
§  Alla ≥2 år
§  PICO-modellen:
–  Population
–  Intervention
–  Control (intervention)
–  Outcome
§  Viss samsjuklighet t ex hypertoni, T2DM, IGT,
lipidrubbningar, annan hjärt-kärlsjuklighet, artros, astma
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
6
2013-11-26
Råd om mat vs. fak.skt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster §  Systema.sk sammanställning av den vetenskapliga li;eraturen om råd om mat eller fak.skt intag av mat .ll personer med fetma §  Samtliga koststudier behandlar råd om olika koster inte det fak.ska intaget av kosterna §  Kostråd: det önskade/ inten.onen vad studiedeltagaren ska äta §  Fak.skt intag: delvis något annat §  Tiden påverkar inte kostråden §  Det fak.ska intaget påverkas med .den Totalt: 68 artiklar
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
Resultatdriven li;eraturgenomgång Kost Energigivande näringsämne, E% Kolhydrat §  Må;lig lågkolhydratkost §  Strikt lågkolhydratkost (motsvarar sk. LCHF) §  Högkolhydratkost §  Lågfe;kost §  Strikt lågfe;kost §  Kost med standardinnehåll av fe; §  Högproteinkost §  Kost med standardinnehåll av protein §  Kost med fokus på högt intag av enkelomä;ade fe;er §  Kost med fokus på lågt glykemiskt index/ låg glykemisk belastning §  Medelhavskost Underlaget för koster baseras på 23 RCT och två observa.onsstudier Må-lig lågkolhydratkost ≤40 (20-­‐40) Strikt lågkolhydratkost ≤20 Högkolhydratkost ≥55 Fe- Lågfe-kost ≤30 Strikt lågfe-kost 10* Kost med standardinnehåll av fe- 30-­‐45 Högt innehåll av enkelomä-at fe- (MUFA**) 40 (20E% MUFA) Protein Högproteinkost >15*** Kost med standardinnehåll av protein 10-­‐15 * The Ornish diet , vegetarisk, **MUFA: mono-unsaturated fatty acids,
***oftast 30 E% exempelvis the Zone diet
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
Kostråd i studierna: Strikt lågkolhydratkost Kostråd i studierna: Må;lig lågkolhydratkost Kost
Beskrivning
Kostråd
Kost
Beskrivning
Kostråd
Måttlig
lågkolhydratkost
≤40 E% kolh.
Fokus: grönsaker, rotfrukter, frukt och bär,
fullkorn och fiberrika livsmedel
Fett: ibland med fokus på omättat fett och
fisk, begränsat intag av mättat fett. Ibland
Atkins-kost med fokus på livsmedel rika
på mättat fett. Majoriteten av studierna
har inte beskrivit rekommendation av olika
typer av fett eller begränsat intaget av fett
Strikt
lågkolhydratkost
≤20 E% kolh.
Oftast en mängdangivelse ex. 20 gram
kolhydrat/dag i två veckor, därefter öka
med 5 gram/dag tills önskvärd vikt
uppnåtts
Fokus: grönsaker, fullkorn och fiberrika
livsmedel
Fett: ibland med fokus på omättat fett och
fisk, begränsat intag av mättat fett. Ibland
Atkins-kost med fokus på livsmedel rika
på mättat fett. Majoriteten av studierna
har inte beskrivit rekommendation av olika
typer av fett eller begränsat intaget av fett
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
7
2013-11-26
Kostråd i studierna: Medelhavskost Kostråd i studierna Kost
Kostråd
Medelhavskost
Traditionell Medelhavskost: Högt intag av grönsaker,
frukt, nötter, fullkornsprodukter, olivolja, måttligt intag
av fisk och fågel, lågt intag av mejeriprodukter, rött
kött, charkvaror och sötsaker, måttligt intag av vin
som konsumeras till måltider
I samtliga studier: Begränsat intag av sötsaker, bakverk, läsk, chips, glass LSR Stockholm 20131129
Energirestrik.on i förekommande fall (12 av 23 RCT) §  -­‐200 .ll -­‐500 kcal per dag energirestrik.on från beräknat energibehov för viktstabilitet eller §  25% .ll 30% energirestrik.on från beräknat energibehov för viktstabilitet eller §  E; bestämt dagligt energiintag ex. 1600 kcal (kvinnor) och 1800 kcal (män) LSR Stockholm 20131129
14 kostjämförelser Interven.onskost Kontrollkost Antal RCT Evidensstyrka för vikt Må-lig lågkolhydratkost Lågfe-kost 6 +++ -­‐ + Strikt lågkolhydratkost Lågfe-kost 6 +++ -­‐ + Strikt lågkolhydratkost Lågt glykemiskt index 1 ++ Må-lig lågkolhydratkost Högproteinkost 1 ++ Lågkolhydratkost och hög andel enkelomä-at fe- Lågkolhydratkost med hög andel protein 1 + Låg glykemisk belastning Lågfe-kost 1 ++ Lågt glykemiskt index Högt glykemiskt index 1 +++* Lågfe-kost med hög andel protein Lågfe-kost med standardinnehåll av protein 1 +++* *Bibehållande av vikt
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
14 kostjämförelser, forts. Interven.onskost Kontrollkost Antal RCT Evidensstyrka för vikt Högproteinkost Lågfe-kost 3 +++ -­‐ ++ Högproteinkost Standardinnehåll av protein 2 +++ Strikt lågfe-kost Lågfe-kost 1 ++ Högt innehåll av enkelomä-at fe- Högkolhydratkost 1 ++ Medelhavskost Lågfe-kost 1 ++ Medelhavskost Lågfe-kost 1* Lågfe-kost Standardinnehåll av fe- 1** Kost och dödlighet eller sjuklighet (observa.onsstudier) Kost U\allsmå; Antal Evidensstyrka Medelhavskost Dödlighet (10 år) 1 + Kost med fokus på ökat intag av fleromä-at fe- samt reducerat intag av transfe-er och kolesterol Insjuknande i typ 2 diabetes (14 år) 1 + *insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom
**insjuknande i diabetes
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
8
2013-11-26
Viktminskning Interven.on vs. Kontroll 6 mån, kg 12 mån, kg 24 mån, kg Må-lig lågkolhydratkost vs. lågfe-kost -­‐10,1 vs. -­‐8,5 -­‐9,2 vs. -­‐8,5 -­‐6,3 vs. -­‐7,4 Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe-kost -­‐5,3 vs. -­‐2,4 -­‐1,5 vs. -­‐0,2 Må-lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost -­‐7,0 vs. -­‐6,9 Strikt lågkolhydratkost vs. låg GI-­‐kost -­‐11,1 vs. -­‐6,9 -­‐ -­‐ -­‐ -­‐6,5 vs. -­‐4,6* -­‐ Låg glykemisk belastning vs. lågfe-kost Högproteinkost vs. lågfe-kost -­‐3,6 vs. -­‐3,9 Högproteinkost vs. kost med standardinnehåll av protein -­‐ Strikt lågfe-kost vs. lågfe-kost -­‐6,7 vs. -­‐4,7 Medelhavskost vs. lågfe-kost -­‐8,9 vs. -­‐7,2 -­‐2,4 vs. -­‐2,4 -­‐ -­‐ -­‐3,4 vs. -­‐2,7 -­‐3,9 vs. -­‐6,0 -­‐2,7 vs. -­‐2,2 -­‐ -­‐6,6 vs. -­‐4,6 -­‐ -­‐ -­‐ Sammanfa;ning viktändring: interven.on vs. kontroll §  6 månader I: -3,6 till -11,1 kg
§  6 månader K: -2,4 till -8,5 kg
§ 
§ 
12 månader I: -2,4 till -9,2 kg
12 månader K: -2,2 till -8,5 kg
§ 
§ 
24 månader I: -1,5 till -6,3 kg
24 månader K: -0,2 till -7,4 kg
Evidensgradering: från måttligt starkt (+++) till
otillräckligt (+) vetenskapligt underlag
*40 veckor
LSR Stockholm 20131129
Effekt av koster på midjeomfång och kroppssammansä;ning, interven.on vs. kontroll §  E`er 6 månader: gynnsam effekt på midjeomfång och kroppssammansä;ning (reduk.on av kroppsfe;) §  Evidensgradering för midjeomfång och kroppssammansä;ning: må;ligt starkt (+++) .ll o.llräckligt vetenskapligt underlag (+) §  E`er 12 .ll 24 månader: o.llräckligt underlag (+) för a; dra slutsatser LSR Stockholm 20131129
Intervenbon vs. Kontroll Totalt LDL-­‐
HDL-­‐
kolesterol kolesterol kolesterol Triglycerider Må-lig lågkolhydratkost vs. lågfe-kost 12m: I>K 24m: I=K 6m: I=K 12m: I=K 24m: I=K 6m: I>K 12m: I>K 24m: I>K 6m: I=K 12m: I<K 24m: I=K Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe-kost 12m: I=K 6m: I<K 12m: I=K 6m: I>K 12m: I=K 24m: I=K 6m: I<K 12m: I=K 6m: I<K 6m: I=K -­‐ 6m: I=K 6m: I>K 6m: I=K 40v: I=K 40v: I=K 6m: I=K 12m: I=K 6m: I=K 12m: I=K 12m: I=K 12m: I=K 6m: I=K 12m: I=K 6m: I=K 12m: I=K Må-lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost Strikt lågkolhydratkost vs. Låg GI-­‐kost 6m: I=K Låg glykemisk belastning vs. lågfe-kost 40v: I=K Högproteinkost vs. lågfe-kost 6m: I=K 12m: I=K Högproteinkost vs. kost med standardproteinkost 12m: I=K Strikt lågfe-kost vs. lågfe-kost 6m: I=K 12m: I=K LSR Stockholm 20131129
Intervenbon vs. Kontroll Blodsocker HbA1c Insulin Må-lig lågkolhydratkost vs. lågfe-kost 12m: I=K (utan DM) 12m: I=K (utan DM) 6m: I=K (utan DM) 12m: I=K (utan DM) Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe-kost 6m: I<K (med DM) 6m: I<K (med DM) 12m: I=K (med DM) 6m: I=K (utan DM) Må-lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost -­‐ -­‐ -­‐ Strikt lågkolhydratkost vs. Låg GI-­‐kost 6m: I=K (med DM) 6m: I<K (med DM) Låg glykemisk belastning vs. lågfe-kost 40v: I<K (med DM) 40v: I<K (med DM) Högproteinkost vs. lågfe-kost Obllräckligt underlag Obllräckligt underlag 6m: I=K (utan DM) 12m: I=K (utan DM) Högproteinkost vs. kost med standardproteinkost 12m: I=K (utan DM) 12m: I=K (med DM) Obllräckligt underlag Strikt lågfe-kost vs. lågfe-kost 6m: I=K (utan DM) 12m: I=K (utan DM) -­‐ -­‐ -­‐ -­‐ 6m: I=K 12m: I=K -­‐ 6m: I=K 12m: I=K LSR Stockholm 20131129
Evidensgradering för blodfe;er och blodsocker, HbA1c och insulin §  Evidensgradering blodfe;er, blodsocker, HbA1c, insulin: må;ligt starkt (+++) .ll o.llräckligt vetenskapligt underlag (+) §  O`are högre evidensgrad vid 6-­‐12 månader -­‐ 6m: I=K (utan DM) 12m: I=K (utan DM) LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
9
2013-11-26
Informa.on som saknas/är knapphändig §  Informa.on om fysisk ak.vitet saknas för a; kunna värdera grad av energi-­‐obalans §  Informa.on om förändring av följsamhet –  Visual Analogue Scale (VAS) (två studier) –  Die.ster och studiedeltagarna besvarar VAS om deltagarnas följsamhet (en studie) –  Utsöndring av ketonkroppar i urin (sju studier) A; beakta vid studier av kosters effekt på vikt och markörer för hälsa och sjukdom §  Viktnedgång per se förbä;rar metabola riskmarkörer §  Minskat energiintag betyder a; det absoluta intaget av fe;, kolhydrat och protein minskar §  Reducerat intag av sötsaker reducerar triglycerider och ökar HDL-­‐kolesterol §  När man förändrar intaget av e; näringsämne förändras sam.digt intaget av andra näringsämnen då maten innehåller flera näringsämnen per livsmedel §  När intaget förändras, kan också andra levnadsvanor påverkas, exempelvis fysisk ak.vitet, alkohol-­‐, rök-­‐ och sömnvanor §  Följsamheten sjunker med .den
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
Kliniska överväganden §  Flera olika koster har effekt på vikt och riskmarkörer och kan erbjudas .ll/provas av personer med fetma –  En ini.al viktminskningskost? och en behålla-­‐vikten kost ? §  Kontrollkosten (o`ast lågfe;kost) har i flera jämförelser en kliniskt signifikant effekt på vikten på kort sikt (6 månader) §  Flera av lågkolhydratstudierna men inte alla, har ha` fokus på typ av fe; i kostråden. §  I samtliga studier har man ge; råd om ökat intag av grönsaker och minskat intag av sötsaker §  Den individuella riskbedömningen måste ligga .ll grund vid val av kostbehandling .ll personer med fetma Sammanfa;ning -­‐ koster §  Må;lig lågkolhydratkost §  Strikt lågkolhydratkost –  ger större viktminskning än lågfe;kost på kort sikt (6 månader) § 
§ 
§ 
§ 
§ 
§ 
Må;lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost Kost med lågt glykemiskt index Lågfe;kost Högproteinkost Medelhavskost –  ger på längre sikt (12-­‐24 månader) lägre vikt, utan sta.s.skt signifikanta skillnader jämfört med kontrollkost –  midjeomfång, kroppsfe;, blodfe;er, blodsocker och insulin följer viktändringen LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
Livsmedel - slutsatser
Drycker - slutsatser
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma
effekten på dödlighet, sjuklighet eller viktminskning hos
personer med fetma av:
§  Frukt
§  Grönsaker
§  Fullkornsprodukter
§  Baljväxter
§  Potatis
§  Sojaprodukter
§  Kött och charkuteriprodukter
LSR Stockholm 20131129
§  Mjölk: viktminskning hos barn, ungdomar och vuxna
§  Kaffe: lägre dödlighet, lägre risk att insjukna i
diabetes
§  Alkohol: lägre risk att insjukna i diabetes
§  Söta drycker: högre risk att insjukna i diabetes
LSR Stockholm 20131129
10
2013-11-26
Effekt av energirestriktion och
fysisk aktivitet på viktändring
Lågenergipulver och fysisk aktivitet
- slutsatser
§  Tillägg av lågenergipulver till energireducerad
lågfettkost lägre vikt på 6-12 månaders sikt jämfört
med energireducerad kost
§  Fysisk aktivitet som tillägg till energireducerad kost
ger inte lägre vikt än energireducerad kost som
ensam behandling
§  Energireducerad kost ger större viktminskning än
fysisk aktivitet motsvarande 1500 kcal/vecka
Heilbronn et al. JAMA 2006;295:1539-1548
LSR Stockholm 20131129
LSR Stockholm 20131129
Några slutsatser finns i flera systematiska
litteraturgenomgångar
§ 
§ 
§ 
§ 
Medelhavskost
§  Mat vid diabetes, 2010
Måttlig lågkolhydratkost §  Nordiska näringsrekommendationer, 2012
Kaffe
§  Mat vid fetma, 2013
Alkohol
LSR Stockholm 20131129
Följsamheten .ll en kost är avgörande för dess effekt men är inte .llräckligt beforskat för fetma LSR Stockholm 20131129
Take-home message
§  Det råder INGEN förvirring bland nutritionsforskare/
experter om vad som är evidensbaserad hälsosam
mat
§  Lagom vikt, Medelhavskost och rörelse varje dag
bidrar till ökad hälsa, lägre morbiditet, lägre
mortalitet
§  Flera kostsammansättningar ger lägre vikt
§  Vi har begränsad kunskap om följsamhet till kostråd
LSR Stockholm 20131129
11
Download
Random flashcards
Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards