2013-11-26 Disposition § Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma § Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? § Mat vid fetma – en systematisk litteraturöversikt, SBU 2013 Levnadsvaneprojektet inom LSR och SLL 29 november 2013 Stockholm Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Sektionen för endokrinologi, diabetologi och metabolism Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Förvirrande budskap LSR Stockholm 20131129 Alla äter, alla vet vad som är bäst och sämst 2013 Varje människa äger sina matvanor Kunskap eller åsikter Vad är svårigheterna med att ge råd om hälsosamma matvanor? 2010 Näringsämnen eller mat Mer av något mindre av annat, sällan utesluta Matvanorna speglar vilka vi är 2011 2012 Det finns flera aktuella evidensbaserade litteraturgenomgångar om mat Evidens eller egen erfarenhet LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 Dietary Guidelines for Americans, 2010 § Balancing calories: enjoy your food but eat less, avoid oversized portions § Foods to increase: make half of your plate fruits and vegetables, make at least half of your grains whole grains, switch to fat-free or low-fat (1%) milk § Foods to reduce: compare sodium in foods like soup, bread and frozen meals – and choose the foods with low numbers, drink water instead of sugary drinks. Vilka råd ska vi ge? Hur ska vi ge råden? LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 1 2013-11-26 Öka, byt ut, begränsa Mer fokus på hälsosamma kostmönster än på hur mycket av olika näringsämnen (NNR 2012) § Mer fullkorn, grönsaker, frukt och bär – för mer vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer, samt för att de ger lite energi i förhållande till volym, vilket gör det lättare att hålla vikten och minskar risken för diabetes och hjärtkärlsjukdomar § Mer fisk – för fettsyrornas skull och för att tillföra bland annat D-vitamin, jod och selen § Mjukare fett och mindre salt – för att förebygga hjärtkärlsjukdomar § Mindre socker – för att öka näringstätheten i kosten som helhet, och för att minska övervikt och fetma Nordiska näringsrekommendationer 2012 – en presentation, Livsmedelverket 2013 LSR Stockholm 20131129 Nordiska näringsrekommendationer 2012 i tre punkter § Eftersträva normalvikt och förebygg viktökning § Medelhavskost § Ökad fysisk aktivitet och minskad inaktivitet LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 Rekommendationerna för hälsosam mat ser liknande ut i de flesta länder § Grönsaker, rotfrukter, baljväxter § Frukt och bär § Fullkornsprodukter – Grovt bröd – Flingor, gryn – Pasta och ris § § § § Fisk och skaldjur Mjuka/flytande margariner och oljor Magra mjölkprodukter Magert kött LSR Stockholm 20131129 Hur mycket behöver vi ? Näringsämne Typ Andel av energiintag Kolhydrat Totalt oraffinerade och raffinerade 45-60 E% Socker < 10 E% Kostfiber 25-35 gram (3 gram/ MJ) Totalt 25-40 E% Omättade fetter - Enkelomättade - Fleromättade 10-20 E% 5-10 E% Mättade fetter < 10 E% Fett Protein 10 – 20 E% Alkohol < 5 E% Nordiska näringsrekommendationer, 2012 LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 2 2013-11-26 3-5 portioner frukt och grönsaker per dag sänker risken för hjärthändelser med 7 procent jfr. med lägre intag Mer grönsaker och frukt – lägre risk för hjärtkärlsjukdom och stroke § 17% lägre risk för hjärtkärlsjukdom >5 portioner per dag jfr med lägre intag § 11% lägre risk för stroke 3-5 portioner per dag jfr med lägre intag § 26% lägre risk för stroke >5 portioner per dag jfr med lägre intag J Hum Hypertension 2007;21:717-728, Lancet 2006;367:320-326. Dauchet et al J. Nutr. 136: 2588–2593, 2006. LSR Stockholm 20131129 Mer fullkorn och fiber – lägre vikt och lägre risk för hjärtkärlsjukdom och diabetes LSR Stockholm 20131129 15 procent lägre dödlighet i hjärtkärlsjukdom om man äter fisk 1 gång per vecka 222364 personer, 12 års uppföljning § Fullkorn och fiber minskar risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom bland diabetiker (kvinnor) § Mer fiber och mindre fett minskar risken att insjukna i diabetes bland personer med glukosintolerans (kvinnor & män) § Mer fiber och mindre fett leder till lägre vikt (kvinnor & män) § Mer fullkorn skyddar mot viktökning (kvinnor & män) Circulation 2010;121:2162-2168, Am J Clin Nutr 2004;80:1237–45 N Engl J Med 2011;364:2392–404, Diabetologia 2006; 49:912-920, Public Health Nutrition 2011;14:2316-1322 Circulation 2004;109:2705-2711 LSR Stockholm 20131129 Ju oftare fisk desto lägre risk för hjärtkärldöd LSR Stockholm 20131129 Minskat intag av mättat fett ger lägre hjärtkärlsjuklighet § Linjär minskning i risken för hjärt-händelser över tid när man minskat intaget av mättat fett Jämfört med att aldrig äta fisk: § 1-3 gång per månad: 11% lägre risk § 1 gång per vecka: 15% lägre risk § Minskat intag av mättat fett över en period av minst 2 år innebar 24% reduktion i antalet hjärthändelser (0.76, CI: 0.65-0.90) § 2-4 gånger per vecka: 23% lägre risk § ≥5 gånger per vecka: 38% lägre risk Circulation 2004;109:2705-2711 Hooper, L. et al. BMJ 2001;322:757-763 LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 3 2013-11-26 Reducerat eller modifierat intag av fett för kardiovaskulär prevention Fett och fettsyror och hjärtkärlsjukdom Uppdaterad översikt § 14% reduktion av kardiovaskulära händelser när mättat fett byts ut mot omättat fett i studier upp till två år (män ej kvinnor). 24 jämförelser, 65508 deltagare § Inte tydligt om enkelomättat eller fleromättat är mest fördelaktigt § Ingen tydlig effekt på total mortalitet § Ingen tydliga fördelar om mättat fett byts ut mot stärkelserik mat ie, reduktion av totalt fettintag Det finns övertygande bevis för: § att om man ersätter mättat fett med enkel- och fleromättat fett – sjunker LDL-kolesterol – minskar risken för hjärtkärlsjukdom § att omega-3 fettsyror eller fisk minskar risken för hjärtkärlsjukdom Fats and fatty acids in human nutrition FAO/WHO Expert Consultation 2008 Ann Nutr Metab 2009:55:173-201. . Hooper et al. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012, Issue 5. Art. No.: CD002137. DOI: 10.1002/14651858.CD002137.pub3. LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 19% lägre risk för hjärthändelser om man byter ut en del av det mättade fettet mot omättat Mozaffarian D, Micha R, Wallace S (2010) Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of Saturated Fat: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 7(3): e1000252. doi: 10.1371/journal.pmed.1000252 Mozaffarian D, Micha R, Wallace S (2010) Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of Saturated Fat: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 7(3): e1000252. doi: 10.1371/journal.pmed.1000252 LSR Stockholm 20131129 Medelhavskosten är en sorts prudent diet består till stor del av: § Grönsaker & frukt § Baljväxter § Fullkorn § Nötter § Fisk § Fågel § Magra mejeriprodukter § Oljor Salas-Salvado Nutr Metab Cardiovasc Dis 2011:21:B32-B48 LSR Stockholm 20131129 Varje månad: § rött kött Varje vecka: § fisk, fågel § oliver, baljväxter och nötter § potatis, ägg § sötsaker Dagligen: § grönsaker och frukt, § fullkornsbröd/pasta/ris § olivolja § mjölkprodukter Panagiotakos et al. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2006;16:559-568 LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 4 2013-11-26 Sänkt risk för hjärtkärlsjukdom med Medelhavskost Att äta Medelhavskost minskar risken att drabbas av… § § § § § § Hjärtkärlsjukdom* Metabola syndromet Diabetes Vissa cancerformer* Parkinson s sjukdom Alzheimers sjukdom *också minskad dödlighet om man har fått sjukdomen Sofi et al. BMJ 2008;337:1344a, Kastorini J Am Coll Nutr 2011;57:1299-1313 Sofi BMJ 2008;337;a1344 LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 Kostrekommendationerna: sjuklighet och dödlighet Kostrekommendationerna: sjuklighet och dödlighet § Sänkt fettintag, sänkt intag av mättat fett, ökat intag av omättat fett: sänkt kardiovaskulära händelser (Hopper et al BMJ 2001;322:757-763) § Medelhavskost: sänkt total mortalitet, kardiovaskulär- & cancermortalitet (svenska kvinnor) (Lagiou et al Br J Nutr 2006;96:384-392) § Mat enligt svenska rekommendationer: lägre kardiovaskulär risk (svenska kvinnor och män) (Berg et al Am J Clin Nutr 2008;88:289-297) LSR Stockholm 20131129 Salt och hypertension effekter av DASH-dieten § DASH: Dietary Approaches to Stop Hypertension – Öka intaget av: § § § § § Frukt och grönsaker Magra mejeriprodukter Fullkorn Fjäderfä Fisk § Mat enligt svenska rekommendationer: sänkt total- & kardiovaskulärmortalitet men inte cancermortalitet (svenska män)(Kaluza et al Eur J Clin Nutr 2009;63:451-457) § Mat enligt svenska rekommendationer: total-, kardiovaskulär- & cancermortalitet (svenska män) (Drake et al Public Health Nutrition 2013;16:468-478) LSR Stockholm 20131129 Sänka risken av riskfaktorer och insjuknande i hjärtkärlsjukdom och diabetes - det vetenskapliga underlaget för kostfaktorer idag § Livsstilsförändringar i form av viktminskning eller bibehålla normal kroppsvikt § Öka intaget av grönsaker, baljväxter, frukt, fullkorn och fisk § Öka intaget av enkel- och fleromättat fett på bekostnad av mättat fett – Nötter – Begränsat intaget av: § § § § § Medelhavskost: sänkt total-, kardiovaskulär- & cancermortalitet, sänkt incidens av Parkinson, Alzheimer (Sofi et al BMJ 2008;377:a1344) rött kött sockersötade drycker saltintaget till <5 g NaCl per dag alkohol § Medelhavskosten är en sorts prudent diet med stor vetenskaplig evidens N Engl J Med 2001;344:1343-1350, N Engl J Med 2002;346:393-403, N Engl J Med 1997;336:1117-1124, Lancet 2002;359:1969-1974, BMJ 1992;304:1015-1019, Lancet 2002;360:1455-1461, Arch Intern Med 2009;169:659-69, BMJ 2008;337;a1344, Am J Med 2000;113:13S-24S, BMJ 2001;322:757-768, Am J Clin Nutr 1999;69:632-646, Nordiska Näringsrekommendationer, 2012 (www.nnr5.org). Sacks et al. N Engl J Med 2001;344:3-10. LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 5 2013-11-26 Den stora utmaningen: Följa de rekommendationer om hälsosamma matvanor som finns LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 Antalet publicerade artiklar om kost och viktminskning per år Primärt fokus för Mat vid fetma-rapporten Vad ska man äta om man lider av övervikt eller fetma? § Kost ( kostmönster , proportioner av makronutrienter) § Livsmedel § Dryck § VLED-preparat (lågenergipulver) § Fysisk aktivitet LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 Population Övergripande frågor Vilken effekt har råd om eller faktiskt intag av – kost/livsmedel dryck på: § erhållande av viktminskning, riskmarkörer § bibehållande av viktminskning, riskmarkörer § Fetma: BMI≥30 kg/m2 § Midjeomfång ≥88/102 cm § Sagittal diameter ≥25 cm § Vid blandad population: särredovisning fetma, ≥75% eller 1 SD ≥ 30 kg/m2 § sjuklighet, livskvalitet eller risk för dödlighet § Alla ≥2 år § PICO-modellen: – Population – Intervention – Control (intervention) – Outcome § Viss samsjuklighet t ex hypertoni, T2DM, IGT, lipidrubbningar, annan hjärt-kärlsjuklighet, artros, astma LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 6 2013-11-26 Råd om mat vs. fak.skt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster § Systema.sk sammanställning av den vetenskapliga li;eraturen om råd om mat eller fak.skt intag av mat .ll personer med fetma § Samtliga koststudier behandlar råd om olika koster inte det fak.ska intaget av kosterna § Kostråd: det önskade/ inten.onen vad studiedeltagaren ska äta § Fak.skt intag: delvis något annat § Tiden påverkar inte kostråden § Det fak.ska intaget påverkas med .den Totalt: 68 artiklar LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 Resultatdriven li;eraturgenomgång Kost Energigivande näringsämne, E% Kolhydrat § Må;lig lågkolhydratkost § Strikt lågkolhydratkost (motsvarar sk. LCHF) § Högkolhydratkost § Lågfe;kost § Strikt lågfe;kost § Kost med standardinnehåll av fe; § Högproteinkost § Kost med standardinnehåll av protein § Kost med fokus på högt intag av enkelomä;ade fe;er § Kost med fokus på lågt glykemiskt index/ låg glykemisk belastning § Medelhavskost Underlaget för koster baseras på 23 RCT och två observa.onsstudier Må-lig lågkolhydratkost ≤40 (20-­‐40) Strikt lågkolhydratkost ≤20 Högkolhydratkost ≥55 Fe- Lågfe-kost ≤30 Strikt lågfe-kost 10* Kost med standardinnehåll av fe- 30-­‐45 Högt innehåll av enkelomä-at fe- (MUFA**) 40 (20E% MUFA) Protein Högproteinkost >15*** Kost med standardinnehåll av protein 10-­‐15 * The Ornish diet , vegetarisk, **MUFA: mono-unsaturated fatty acids, ***oftast 30 E% exempelvis the Zone diet LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 Kostråd i studierna: Strikt lågkolhydratkost Kostråd i studierna: Må;lig lågkolhydratkost Kost Beskrivning Kostråd Kost Beskrivning Kostråd Måttlig lågkolhydratkost ≤40 E% kolh. Fokus: grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, fullkorn och fiberrika livsmedel Fett: ibland med fokus på omättat fett och fisk, begränsat intag av mättat fett. Ibland Atkins-kost med fokus på livsmedel rika på mättat fett. Majoriteten av studierna har inte beskrivit rekommendation av olika typer av fett eller begränsat intaget av fett Strikt lågkolhydratkost ≤20 E% kolh. Oftast en mängdangivelse ex. 20 gram kolhydrat/dag i två veckor, därefter öka med 5 gram/dag tills önskvärd vikt uppnåtts Fokus: grönsaker, fullkorn och fiberrika livsmedel Fett: ibland med fokus på omättat fett och fisk, begränsat intag av mättat fett. Ibland Atkins-kost med fokus på livsmedel rika på mättat fett. Majoriteten av studierna har inte beskrivit rekommendation av olika typer av fett eller begränsat intaget av fett LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 7 2013-11-26 Kostråd i studierna: Medelhavskost Kostråd i studierna Kost Kostråd Medelhavskost Traditionell Medelhavskost: Högt intag av grönsaker, frukt, nötter, fullkornsprodukter, olivolja, måttligt intag av fisk och fågel, lågt intag av mejeriprodukter, rött kött, charkvaror och sötsaker, måttligt intag av vin som konsumeras till måltider I samtliga studier: Begränsat intag av sötsaker, bakverk, läsk, chips, glass LSR Stockholm 20131129 Energirestrik.on i förekommande fall (12 av 23 RCT) § -­‐200 .ll -­‐500 kcal per dag energirestrik.on från beräknat energibehov för viktstabilitet eller § 25% .ll 30% energirestrik.on från beräknat energibehov för viktstabilitet eller § E; bestämt dagligt energiintag ex. 1600 kcal (kvinnor) och 1800 kcal (män) LSR Stockholm 20131129 14 kostjämförelser Interven.onskost Kontrollkost Antal RCT Evidensstyrka för vikt Må-lig lågkolhydratkost Lågfe-kost 6 +++ -­‐ + Strikt lågkolhydratkost Lågfe-kost 6 +++ -­‐ + Strikt lågkolhydratkost Lågt glykemiskt index 1 ++ Må-lig lågkolhydratkost Högproteinkost 1 ++ Lågkolhydratkost och hög andel enkelomä-at fe- Lågkolhydratkost med hög andel protein 1 + Låg glykemisk belastning Lågfe-kost 1 ++ Lågt glykemiskt index Högt glykemiskt index 1 +++* Lågfe-kost med hög andel protein Lågfe-kost med standardinnehåll av protein 1 +++* *Bibehållande av vikt LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 14 kostjämförelser, forts. Interven.onskost Kontrollkost Antal RCT Evidensstyrka för vikt Högproteinkost Lågfe-kost 3 +++ -­‐ ++ Högproteinkost Standardinnehåll av protein 2 +++ Strikt lågfe-kost Lågfe-kost 1 ++ Högt innehåll av enkelomä-at fe- Högkolhydratkost 1 ++ Medelhavskost Lågfe-kost 1 ++ Medelhavskost Lågfe-kost 1* Lågfe-kost Standardinnehåll av fe- 1** Kost och dödlighet eller sjuklighet (observa.onsstudier) Kost U\allsmå; Antal Evidensstyrka Medelhavskost Dödlighet (10 år) 1 + Kost med fokus på ökat intag av fleromä-at fe- samt reducerat intag av transfe-er och kolesterol Insjuknande i typ 2 diabetes (14 år) 1 + *insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom **insjuknande i diabetes LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 8 2013-11-26 Viktminskning Interven.on vs. Kontroll 6 mån, kg 12 mån, kg 24 mån, kg Må-lig lågkolhydratkost vs. lågfe-kost -­‐10,1 vs. -­‐8,5 -­‐9,2 vs. -­‐8,5 -­‐6,3 vs. -­‐7,4 Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe-kost -­‐5,3 vs. -­‐2,4 -­‐1,5 vs. -­‐0,2 Må-lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost -­‐7,0 vs. -­‐6,9 Strikt lågkolhydratkost vs. låg GI-­‐kost -­‐11,1 vs. -­‐6,9 -­‐ -­‐ -­‐ -­‐6,5 vs. -­‐4,6* -­‐ Låg glykemisk belastning vs. lågfe-kost Högproteinkost vs. lågfe-kost -­‐3,6 vs. -­‐3,9 Högproteinkost vs. kost med standardinnehåll av protein -­‐ Strikt lågfe-kost vs. lågfe-kost -­‐6,7 vs. -­‐4,7 Medelhavskost vs. lågfe-kost -­‐8,9 vs. -­‐7,2 -­‐2,4 vs. -­‐2,4 -­‐ -­‐ -­‐3,4 vs. -­‐2,7 -­‐3,9 vs. -­‐6,0 -­‐2,7 vs. -­‐2,2 -­‐ -­‐6,6 vs. -­‐4,6 -­‐ -­‐ -­‐ Sammanfa;ning viktändring: interven.on vs. kontroll § 6 månader I: -3,6 till -11,1 kg § 6 månader K: -2,4 till -8,5 kg § § 12 månader I: -2,4 till -9,2 kg 12 månader K: -2,2 till -8,5 kg § § 24 månader I: -1,5 till -6,3 kg 24 månader K: -0,2 till -7,4 kg Evidensgradering: från måttligt starkt (+++) till otillräckligt (+) vetenskapligt underlag *40 veckor LSR Stockholm 20131129 Effekt av koster på midjeomfång och kroppssammansä;ning, interven.on vs. kontroll § E`er 6 månader: gynnsam effekt på midjeomfång och kroppssammansä;ning (reduk.on av kroppsfe;) § Evidensgradering för midjeomfång och kroppssammansä;ning: må;ligt starkt (+++) .ll o.llräckligt vetenskapligt underlag (+) § E`er 12 .ll 24 månader: o.llräckligt underlag (+) för a; dra slutsatser LSR Stockholm 20131129 Intervenbon vs. Kontroll Totalt LDL-­‐ HDL-­‐ kolesterol kolesterol kolesterol Triglycerider Må-lig lågkolhydratkost vs. lågfe-kost 12m: I>K 24m: I=K 6m: I=K 12m: I=K 24m: I=K 6m: I>K 12m: I>K 24m: I>K 6m: I=K 12m: I<K 24m: I=K Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe-kost 12m: I=K 6m: I<K 12m: I=K 6m: I>K 12m: I=K 24m: I=K 6m: I<K 12m: I=K 6m: I<K 6m: I=K -­‐ 6m: I=K 6m: I>K 6m: I=K 40v: I=K 40v: I=K 6m: I=K 12m: I=K 6m: I=K 12m: I=K 12m: I=K 12m: I=K 6m: I=K 12m: I=K 6m: I=K 12m: I=K Må-lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost Strikt lågkolhydratkost vs. Låg GI-­‐kost 6m: I=K Låg glykemisk belastning vs. lågfe-kost 40v: I=K Högproteinkost vs. lågfe-kost 6m: I=K 12m: I=K Högproteinkost vs. kost med standardproteinkost 12m: I=K Strikt lågfe-kost vs. lågfe-kost 6m: I=K 12m: I=K LSR Stockholm 20131129 Intervenbon vs. Kontroll Blodsocker HbA1c Insulin Må-lig lågkolhydratkost vs. lågfe-kost 12m: I=K (utan DM) 12m: I=K (utan DM) 6m: I=K (utan DM) 12m: I=K (utan DM) Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe-kost 6m: I<K (med DM) 6m: I<K (med DM) 12m: I=K (med DM) 6m: I=K (utan DM) Må-lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost -­‐ -­‐ -­‐ Strikt lågkolhydratkost vs. Låg GI-­‐kost 6m: I=K (med DM) 6m: I<K (med DM) Låg glykemisk belastning vs. lågfe-kost 40v: I<K (med DM) 40v: I<K (med DM) Högproteinkost vs. lågfe-kost Obllräckligt underlag Obllräckligt underlag 6m: I=K (utan DM) 12m: I=K (utan DM) Högproteinkost vs. kost med standardproteinkost 12m: I=K (utan DM) 12m: I=K (med DM) Obllräckligt underlag Strikt lågfe-kost vs. lågfe-kost 6m: I=K (utan DM) 12m: I=K (utan DM) -­‐ -­‐ -­‐ -­‐ 6m: I=K 12m: I=K -­‐ 6m: I=K 12m: I=K LSR Stockholm 20131129 Evidensgradering för blodfe;er och blodsocker, HbA1c och insulin § Evidensgradering blodfe;er, blodsocker, HbA1c, insulin: må;ligt starkt (+++) .ll o.llräckligt vetenskapligt underlag (+) § O`are högre evidensgrad vid 6-­‐12 månader -­‐ 6m: I=K (utan DM) 12m: I=K (utan DM) LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 9 2013-11-26 Informa.on som saknas/är knapphändig § Informa.on om fysisk ak.vitet saknas för a; kunna värdera grad av energi-­‐obalans § Informa.on om förändring av följsamhet – Visual Analogue Scale (VAS) (två studier) – Die.ster och studiedeltagarna besvarar VAS om deltagarnas följsamhet (en studie) – Utsöndring av ketonkroppar i urin (sju studier) A; beakta vid studier av kosters effekt på vikt och markörer för hälsa och sjukdom § Viktnedgång per se förbä;rar metabola riskmarkörer § Minskat energiintag betyder a; det absoluta intaget av fe;, kolhydrat och protein minskar § Reducerat intag av sötsaker reducerar triglycerider och ökar HDL-­‐kolesterol § När man förändrar intaget av e; näringsämne förändras sam.digt intaget av andra näringsämnen då maten innehåller flera näringsämnen per livsmedel § När intaget förändras, kan också andra levnadsvanor påverkas, exempelvis fysisk ak.vitet, alkohol-­‐, rök-­‐ och sömnvanor § Följsamheten sjunker med .den LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 Kliniska överväganden § Flera olika koster har effekt på vikt och riskmarkörer och kan erbjudas .ll/provas av personer med fetma – En ini.al viktminskningskost? och en behålla-­‐vikten kost ? § Kontrollkosten (o`ast lågfe;kost) har i flera jämförelser en kliniskt signifikant effekt på vikten på kort sikt (6 månader) § Flera av lågkolhydratstudierna men inte alla, har ha` fokus på typ av fe; i kostråden. § I samtliga studier har man ge; råd om ökat intag av grönsaker och minskat intag av sötsaker § Den individuella riskbedömningen måste ligga .ll grund vid val av kostbehandling .ll personer med fetma Sammanfa;ning -­‐ koster § Må;lig lågkolhydratkost § Strikt lågkolhydratkost – ger större viktminskning än lågfe;kost på kort sikt (6 månader) § § § § § § Må;lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost Kost med lågt glykemiskt index Lågfe;kost Högproteinkost Medelhavskost – ger på längre sikt (12-­‐24 månader) lägre vikt, utan sta.s.skt signifikanta skillnader jämfört med kontrollkost – midjeomfång, kroppsfe;, blodfe;er, blodsocker och insulin följer viktändringen LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 Livsmedel - slutsatser Drycker - slutsatser Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten på dödlighet, sjuklighet eller viktminskning hos personer med fetma av: § Frukt § Grönsaker § Fullkornsprodukter § Baljväxter § Potatis § Sojaprodukter § Kött och charkuteriprodukter LSR Stockholm 20131129 § Mjölk: viktminskning hos barn, ungdomar och vuxna § Kaffe: lägre dödlighet, lägre risk att insjukna i diabetes § Alkohol: lägre risk att insjukna i diabetes § Söta drycker: högre risk att insjukna i diabetes LSR Stockholm 20131129 10 2013-11-26 Effekt av energirestriktion och fysisk aktivitet på viktändring Lågenergipulver och fysisk aktivitet - slutsatser § Tillägg av lågenergipulver till energireducerad lågfettkost lägre vikt på 6-12 månaders sikt jämfört med energireducerad kost § Fysisk aktivitet som tillägg till energireducerad kost ger inte lägre vikt än energireducerad kost som ensam behandling § Energireducerad kost ger större viktminskning än fysisk aktivitet motsvarande 1500 kcal/vecka Heilbronn et al. JAMA 2006;295:1539-1548 LSR Stockholm 20131129 LSR Stockholm 20131129 Några slutsatser finns i flera systematiska litteraturgenomgångar § § § § Medelhavskost § Mat vid diabetes, 2010 Måttlig lågkolhydratkost § Nordiska näringsrekommendationer, 2012 Kaffe § Mat vid fetma, 2013 Alkohol LSR Stockholm 20131129 Följsamheten .ll en kost är avgörande för dess effekt men är inte .llräckligt beforskat för fetma LSR Stockholm 20131129 Take-home message § Det råder INGEN förvirring bland nutritionsforskare/ experter om vad som är evidensbaserad hälsosam mat § Lagom vikt, Medelhavskost och rörelse varje dag bidrar till ökad hälsa, lägre morbiditet, lägre mortalitet § Flera kostsammansättningar ger lägre vikt § Vi har begränsad kunskap om följsamhet till kostråd LSR Stockholm 20131129 11