AUO i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle Enligt beslutet om ny lärarutbildning innefattar allmänt utbildningsområde frågor om ”lärande, undervisning och specialpedagogik” ”socialisation, kulturfrågor och samhälle” ”yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund” ( ”såväl relationer mellan människor som människors förhållande till miljö och andra livsformer”). Vi kan i huvudämneskurserna identifiera följande innehåll: socialpsykologi gruppsykologi barn- och ungdomspsykologi ämnesdidaktik pedagogiskt ledarskap kommunikation och konflikthantering nutida och dåtida pedagogiska riktningar specialpedagogik miljöer för lärande/läroprocesser bedömning och dokumentation Detta innehåll gestaltas i kursplanerna enligt bilaga, vars innehåll utgår ifrån befintliga kursplaner och kursplaneförslag. Annika Cederberg Scheike Christer Elfversson Bitte Johannesson Pia Jäderquist Ulf Petersson Gunnel Stjernfeldt Malmö högskola Lärarutbildningen Christer Elfversson Allmänt utbildningsområde i SvM – matematiken kring poängsättningen – ett NYTT förslag till hur man får fram 40 poäng AU i huvudämnet VFT AU I AU I AU I AU ”REN” POÄNG VFT SEM SERIE SVM TOTALT SVM 2:1 alla 2,5 1,5 0,5 3,0 5,0 5,0 2:2 alla 2,5 1,5 0,5 1,0 3,0 7,0 3:1 gtföfp 2,5 1,5 0,5 1,0 3,0 7,0 3:1 gsgy 2,5 1,5 0,5 1,0 3,0 7,0 3:2 gtföfp 2,5 1,5 0,5 3,0 5,0 5,0 3:2 gsgy 2,5 1,5 0,5 2,0 4,0 6,0 4:1 alla 3,5 2,0 0,5 4,5 6-7,0 3-4,0 4:2 alla 3,5 2,0 0,5 4,5 7,0 3,0 5:1 gsgy 0,5 0,5 9,5 5:2 gsgy 0,5 0,5 9,5 KURS 6:1 gy 10,0 6:2 gy 10,0 7/9:1 alla 4,0 1,5 3,5 5,0 5,0 7/9:2 alla 1,0 0,5 2,5 5,0 5,0 Genomgång av AUO på KSM Kurs poäng Befintlig AUO T 2:1 Socialpsykologi, AUO mål 5, 6 5p Gruppsykologi, mål 7 Sv-didaktik, mål 8 Synligt i innehållet Förslag till förändring Kurslitteratur Stryk kurslitteratur, Lindblad & Sahlström, Interaktion i pedagogiska sammanhang. Angelöw, B & Jonsson, T, (2000) Socialpsykolog. Studentlitteratur Svedberg. L, (2003) Gruppsykologi om Förstärk AOU-utrymme grupper, i form av timresurs organisationer och ledarskap s. 1-123. Studentlitteratur Einarsson, J, Språksociologi Examination Hemtenta Gruppuppgift Individuell läslogg Skönlitteratur: Andersson, L (1999) Var det bra så? Johansson, E, (1996) Glasfåglarna Bakthiaris, M Kalla det vad fan du vill Orstavik, H (2000) Tiden det tar T 2:2 Mål 3 och 7 AUO 3p T 3:1 Lägg till mål fö/gt och gs/gy AUO 3p Film: Blåögd Vingar av glas Wir bellum I denna kursen finns inte Skönlitteratur: ”rent” AOU, det är Nord Wahldens, C därför viktigt att ge (1998) Kort kjol större timresurs till T 2:1 Film: Lejontämjaren Lägg till mål; ha Erling, A & Hwang, kunskap om olika P, (2001) utvecklingspsykologi Ungdomspsykologi, teorier med tonvikt på Natur och Kultur ungdomstiden och den tidiga adolescensen. Skönlitteratur: Lägg till innehåll för Gs/Gy gs/gy: Adolescensen Schlink, B (1997) som begrepp Högläsaren problematiseras med utgångspunkt i Khemeni, JH (2003) utvecklingspsykologiska Ett öga rött Gruppuppgift i form av fallbeskrivning villkor för ungdomar. För fö/gt förståelse för utvecklingspsykologiska villkor för ungdomar T 3:2 Mål 2,3, 5,7, 8 Stryk mål 8 och flytta fö/gt AOU täcks väl upp det till 4:1 AUO Pedagogiska riktningar 5p Elever med behov av Koncentration i AOU på pedagogiska särskilt stöd inriktningar, förekommande situationer med behov av särskilt stöd. I innehållet måste det synliggöras att pedagogiska riktningar finns som mål. I kursen ingår scenarios som konkretiserar begreppet gestaltande läroprocesser med fokus på förståelse för barn och ungdomars utveckling och olika sätt att lära i relation till olika pedagogiska inriktningar. Film: Tala! Det är så mörkt. (gy) Att vara och ha (fö/gt) Svedberg, L & Zaar, M, (1998) Boken om pedagogerna, Liber Taube, K, (2004), Läsinlärning och självkänsla. Studentlitteratur Zetterqvist Nelson, K, (2003) Dyslexi- en diagnos på gott och ont, Studentlitteratur. Individuell läslogg. Gruppuppgift i form av fall. Skönlitteratur: Pullman, P. (1999) Råttpojken Film: Filmen om Robert I en annan värld Fjärilens tunga Lägg till mål: Ha utvecklat en beredskap att stödja barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter och andra särskilda behov. Lägg till innehåll: Kursen ger en insikt om begreppen allmänna och specifika läs- och skrivsvårigheter samt dess orsaker och konsekvenser. En beredskap att stödja barn och ungdomar med olika problematik ges. T 3:2 Mål 1, 5, 7 Stryk mål 5 och flytta Einarsson, J. gs/gy AOU täcks väl upp det till 4:1 Språksociologi AUO Pedagogiska riktningar Svedberg, L & Zaar, 4p Elever med behov av Koncentration i AOU på M, Boken om Individuell läslogg Gruppuppgift i form av särskilt stöd lägg till pedagogiska inriktningar, Här behöver AOU ökas förekommande med poäng och innehåll situationer med behov så att gs/gy får samma av särskilt stöd. innehåll som fö/gt I kursen ingår scenarios som konkretiserar begreppet gestaltande läroprocesser med fokus på förståelse för barn och ungdomars utveckling och olika sätt att lära i relation till olika pedagogiska inriktningar. pedagogerna Liber. Taube, K, (2004) Läsinlärning och självkänsla. Studentlitteratur. Zetterqvist Nelson, K, (2003), Dyslexien diagnos på gott och ont. Studentlitteratur. fallbeskrivning Film: Filmen om Robert I en annan värld Vildängel Lägg till mål: Ha utvecklat en beredskap att stödja barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter och andra särskilda behov. Lägg till innehåll: Kursen ger en insikt om begreppen allmänna och specifika läs- och skrivsvårigheter samt dess orsaker och konsekvenser. En beredskap att stödja barn och ungdomar med olika problematik ges. T 4:1 Mål 4 AUO Pedagogiskt 7p ledarskap, grupprocesser, arbetslagets kultur konflikthantering, mobbning Målet behöver specificeras i innehållet: I kursen ingår studier av teorier samt gestaltningar i olika scenarios om grupprocesser och gruppdynamik i ett vidgat socialpsykologiskt perspektiv. Fokus läggs på teorier om begreppet konflikthantering. Ledarskapet riktat mot lärande situationer aktualiseras, Einarsson, J. Språksociologi Svedberg. L, (2003) Gruppsykologi om grupper, organisationer och ledarskap. Studentlitteratur. s.124-400 Maltén, A, (1998), Kommunikation och konflikthantering – en introduktion. Studentlitteratur. Lelander/Johansson Ungdomskulturer Individuell analys av VFTarbetslaget Läslogg problematiseras och konkretiseras. Bringeus Du har huvudrollen i ditt liv Carlgren, I. Miljöer Förstärk AOU-utrymme för lärande i form av timresurs. Claesson, S. (2002) Spår av teorier i praktiken Molloy Att läsa skönlitteratur med tonåringar Skönlitteratur: Cunningham, M Timmarna Nafasi, A. (2005) Att läsa Lolita i Teheran T 4:2 Lägg till mål och AUO innehåll, 7p Inse betydelsen av samtalet som arbetsredskap. Bedömning, Ha fördjupade föräldrakontakten, kunskaper om utvecklingssamtalet individuella samtal, föräldrasamtal samt individuella planer. Lägg till innehåll: Det pedagogiska ledarskapet aktualiseras i ett fördjupat perspektiv. Olika påverkansfaktorer för undervisningens utformande diskuteras. Skolans möten lyfts fram och konkretiseras i form av enskilda möten, individuella planer, utvecklingssamtal samt olika typer av föräldramöten och föräldrasamverkan. Konflikthantering problematiseras i ett Film: Metoder Dirty dancing Boys don´t cry Utvecklingssamtal Portfolio Hägg/Kuoppa, Professionell Vägledning – med samtal som redskap Ambjörnsson, F (2003) I en klass för sig Selberg, G. (2001) Främja elevers lärande genom elevinflytande Att bedöma eller döma (2002) Skolverket Pdf Bedömning och betygssättning (2001) Skolverket Pdf Skönlitteratur: Unge, M (2005) Motsols Loe,E ”Naiv super” fördjupat perspektiv. T 5:1 Mål 3, 8 gs/gy AUO 1p Lägg till i mål 3: kännedom om pedagogisk filosofi och fördjupad kunskap om pedagogiska riktningar samt kunna sätt dessa i relation till begreppet vuxenpedagogik Film: Allt om min mamma Gränsen Stensmo, Ch, (1994) Pedagogisk filosofi. Studentlitteratur. Egidius, H, (2003), Pedagogik från 2000-talet. Natur och Kultur. Film: Orlando Skönlitteratur: SemSandberg, S (2005) Härifrån till allmänningen Film: Salaam, Bombay T 5:2 Mål 5,6 gs/gy AUO 1p T 6:1 Mål 4,5,6,8 gs/gy T 6:2 Mål 1,2, 3, 4, Lyft över samtliga mål gs/gy Planera undervisningen, till den avslutande terminen för både fö/gt den egna praxisen samt gs/gy T 7:1 Att vara lärare T 9:1 experten AUO Lärarprofessionens 5p Flytta en del av målen från T 6: 2 hit. Lägg till mål: ha utvecklat sin ideologi och praxis. pedagogiska och Den pedagogiska didaktiska kunskap om grundsynen hur man skapar och utvecklar goda lärandesituationer för barn, ungdomar och vuxna Lärarprofessionalism – om professionella lärare, Lärarförbundet Erdis, M. (2003) Juridik för pedagoger Lägg till innehåll: Det pedagogiska ledarskapet och den egna praxisen problematiseras och aktualiseras i ett fördjupat perspektiv. T 7:2 T 9:2 AUO 5p Flytta en del av målen i T6:2 hit Inledande terminen AUO, kurs 1:1 och 1:2 T1 Att bli lärare Novisen Kunskapssyn Självvärdering Portfolio Läroplan Styrdokument Etik Ideologi Lektionsplanering Utvecklingspsykologi Uppväxtvillkor Kognition Lärstrategier Grupprocess basen Pedagogiskt ledarskap basen Sätt att skapa o se struktur kring AUO på KME Först ett konstaterande. I regeringspropositionen från 1997, se bilaga, finns inget skrivet om innehållt i AUO som går att tolka som tillhörande ett visst ämne eller ett visst perspektiv. Precis vad gäller innehållet i de olika ämnena inom grundskolan finns det därför stor risk, eller chans, att det som traditionen bjuder som nödvändigt innehåll i AUO blir något oreflekterat förgivettaget Vi vill hellre utgå från grundfrågor väckta av regeringstexten. Det är vår utgångspunkt. När vi gjorde så upptäckte vi att vi kunde identifiera vissa kompetenser som tillsammans utgör ett innehöll av AUO. Förståelsekompetens Uppdragskompetens Hantverkskompetens Nedan följer en utveckling av de tre kompetenserna. Förståelse och kunskap om läraryrkets som tätt sammanlänkad med dess samhälles gällande värderingar och vetenskapliga paradigm. Förståelsekompetens: (perspektiveringskompetens?)denna kompetens menar vi bygger på ett synsätt, eller kanske snarare ett ställningstagande för ett synätt. Lärandet, och för övrigt alla andra fenomen i världen också, kan inte förstås som något absolut sant eller falskt. Enligt synsättet finns det olika sätt att förstå och förklara lärandet. Dessa olika sätt är beroende på tid och rum, perspektiv, kultur och språk. Denna kompetens måste ständigt synliggöras, medvetandegöras och framför allt levas inom lärarutbildningen bland annat för att alla ingående studenter skall förstå, inse att det är så denna syn kan ledas från ord till handlig i skolans värld. Förståelse och kunskap om läraryrket som en del av samhällets förlängda arm i dess strävan att fostra (och undervisa) barn och ungdomar till demokratiska medborgare. Uppdragskompetens: inget bra begrepp. (Positioneringskompetens ?) Handlar om att veta och förstå det samhälleliga uppdraget, men att göra det utifrån synsättet ovan, vilket innebär en förståelse av att samhällsuppdraget förstås och ser olika ut beroende på tid och rum. I denna kompetens skall ingå kunskap av det synliga, formella, nu gällande uppdraget uttryckt i måldokument, bland annat läroplanen men också det mer osynliga, informella ”uppdraget”; den dolda läroplanen, eller kanske snarare de dolda läroplanerna. Givetvis också hur dessa två kommunicerar och påverkar eller inte påverkar varandra. Förståelse och kunskap om de yrkesspecifika kunskaper en lärare behöver i undervisningen av eleven, men också den kunskap som behövs i bemötandet av eleven, föräldrar, kolleger och andra personer eller samhällsfunktioner som på olika sätt kan komma att bli berörda. Hantverkskompetens: här kunde vi identifiera flera olika ingående kompetenser, men jag nöjer mig med några: kommunikativ kompetens som skall förstås som allt från att organiserat leda en grupp, ett samtal till att i stunden lösa en konflikt. Handlar om en kommunikativ kompetens som praktiseras med barnen, men också kollegor, föräldrar och samhället utanför skolan. En annan kompetens har vi valt att kalla digital kompetens, en definition av denna skrivs just nu fram i samband med en ansökan till KK-stiftelsen och som gäller att gälla hela huset. Vi diskuterade vidare en struktueringskompetens som skulle kunna förstås som en nödvändig förutsättning för att leda o planera pedagogisk verksamhet. Vi lekte vidare med tanken att formulera oss kring en kärlekskompetens, vilket leder fram till ett ställningstagande för vissa värden som måste genomsyra alla ovan beskrivna kompetenser. Kanske kan de sammanfattas som ett ställningstagande för demokrati- förstått som något som ständigt måste levas och erövras. Samarbetet med skolan: En ömsesidig utveckling av lärarhögskolan och ”partnerskolorna” Vår vision är att samarbetet med partnerskolorna fungerar så att båda parter utvecklas. Initiativ har tagits till en utveckling, som innebär att en partnerskola ingår ett flerårigt kontrakt med LUT och att båda parter anger utvecklingsbehov och åtaganden. Gemensamt identifierade problem och behov blir utgångspunkten både för teoretisk analys och för utveckling av konkreta lösningar, som prövas i praktiken tillsammans med partnerskolan. Samarbetet innefattar också studenternas examensarbete. Det innebär, att utbildningen utgår från problem och behov, som identifieras i samverkan mellan partnerskolan personal och studenterna. Samverkan mellan Lärarutbildningen vid Malmö högskola och partnerskolorna/förskolorna i de omgivande kommunerna startade redan 1998. Det bygger på två principer, djup och ömsesidig nytta. De blivande lärarna praktiserar i huvudsak på samma ställe under hela studietiden. Att vara på en arbetsplats under lång tid underlättar förståelsen av läraryrkets villkor. Studenterna och lärarutbildningens personal har möjligheter att bli resurser i skolans dagliga arbete och omvänt har partnerskolan möjligheter till ett långsiktigt inflytande över lärarutbildningen. Högskoleverkets bedömargrupp skriver, att VFU-organisationen vid Malmö högskola ”är väl anpassad för att stödja studenterna under deras verksamhetsförlagda studier, och att både lärosätet och kommunerna har gjort stora ansträngningar för att skapa förutsättningar för ett brett och långsiktigt samarbete i anslutning till den nya lärarutbildningen.” 1 Detta styrks av att 24 kommuner, mer än något annat lärosäte med lärarutbildning 2, anger att Malmö högskola är deras viktigaste samarbetspartner. Genom att samarbetet fungerar väl kan vi lägga kraft på en ömsesidig utveckling med hjälp av digital teknik. Det är vad denna vision och färdplan försöker skissera. Dokumentet har utarbetats i samarbete mellan LUT och representanter för partnerskolorna. Digital kompetens Digital kompetens är en viktig del i elevers medborgerliga kompetens och en förutsättning för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle. Lärares digitala kompetens är en del av en mer generell lärarkompetens med målet att elever ska bli digitalt kompetenta. Kompetensen kan användas för eget och elevers lärande lika väl som för information, kommunikation och produktion. Nya digitala medier möjliggör en förskjutning från konsumtion till produktion. Det som tidigare bara gick att göra på professionella redaktioner kan idag produceras var som helst. För att stödja elevers/studenters språkutveckling har man under lång tid analyserat texter och film. Detta kan nu kompletteras med att elever och studenter själva producerar t.ex. film, läromedel och digitala spel. LUT har erfarenhet av att studenter använder olika uttryckssätt parallellt genom att en och samma frågeställning beskrivs med hjälp av t.ex. en tidning på webben, en film, en scenisk gestaltning eller en bild. Eftersom varje student, tillsammans med andra, får pröva flera olika gestaltningar så blir det också tydligt att det är olika studenter som träder fram vid de olika gestaltningarna. Möjligheten att uttrycka sig på olika sätt ligger i linje med ett utvidgat text- och språkbegrepp som manifesteras i utvecklingsprojektet Kultur och skola, som genomförts med stöd från utbildningsdepartementet 3. För att utveckla studenternas digitala kompetens bör vi alltså utveckla kompetens för att använda olika ”texter” eller ”språk”. Digital kompetens och datorns ”kompetens” Produktion och reception handlar om att från ett utsnitt av världen skapa bilder i digital form. Datorns kompetens eller kapacitet erbjuder rika möjligheter att behandla insamlat material på olika sätt, men erfarenheter från högskola och skola, bl.a. från ITIS-arbetet, pekar på att sådan behandlingen inte står i fokus. I stället handlar det i stor utsträckning om att samla in och presentera information utan någon djupare behandling av det insamlade materialet. Också informationskompetens, förmåga att söka, kritiskt värdera och kreativt utnyttja information, hänger samman med färdigheten att utnyttja datorns databehandlande kapacitet på mer avancerade sätt. Dokumentation av den egna utvecklingen är en grundläggande del i studentens lärande. IT erbjuder möjligheter att följa processer över tid genom att hålla ordning på vad som gjorts och när det är gjort. Digital teknik möjliggör för studenterna att tillsammans och enskilt dokumentera, kommunicera och reflektera. Vår erfarenhet är att det är lätt att åstadkomma olika typer av digitala produktioner. Problemet är att studenter saknar grundläggande kunskaper. De har bristande kunskaper i att hantera filer på en dator eller i ett nätverk. Dessa brister 1 Högskoleverket (2005) Utvärderingen av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor . Del 3 sidan 112116. 2 Högskoleverket (2005) Utvärderingen av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor . Del 2 Lärosätesbeskrivningar och bedömningar. Sidan 250. 3 (http://epiweb.mah.se/templates/Page____3830.aspx medför problem när det gäller att hantera stora filer t.ex. digitala bilder. Förutom att veta var bilderna ska sparas måste de också förstå att bilderna kan ha olika format och olika upplösning. Studenterna måste t.ex. veta hur man kan hantera upplösningen för olika syften, t.ex. tryck eller webb. Digital kompetens utvecklas genom att den används Studenternas digitala kompetens varierar. Bäst kompetens har studenterna när det gäller information och ”enkel” kommunikation. Kompetensen behöver förbättras, när det gäller att utveckla undervisningen och elevers lärande. Kompetensen hos lärarna i partnerskolorna varierar också. Också hos dessa finns de största bristerna, när det gäller att använda tekniken som stöd för lärandet. LUTs grundidé är, att använda digital teknik i alla sammanhang, där den kan innebära stöd och utveckling av undervisning och lärande. Problemet att många nytillkomna studenter saknar grundläggande kunskaper i att hantera och bearbeta information via dator ska lösas genom en kombination av kurser, individuellt stöd och arbete med konkreta uppgifter. Medioteket vid LUT har en ambition att informationssökning bättre ska integreras i studenternas ämnesstudier och övrigt IT-stöd vid LUT håller på att samordnas och förbättras. Utbildningen: Kontinuerlig digital dokumentation. Med utgångspunkt från examensordningens mål4 har LUT beskrivit lärarkompetensens utveckling från novis till professionell. Syftet är att ge underlag för både formativ och summativ bedömning av VFU. Studenternas utveckling skulle överhuvud taget, i högre grad än idag, dokumenteras genom att deras arbeten läggs in i elektroniska portfolios, som kan bearbetas på olika sätt. Detta görs redan i några av LUTs kurser men behöver vidareutvecklas och breddas. Att bedöma studenternas prestationer i en digital värld framställs ofta som en fråga om autenticitet. Autenticitetsproblemet kan lösas genom att all studentproduktion sparas digitalt. Ur det sparade hämtar studenten på begäran vid examination fram goda exempel på vad hon gjort. FÄRDPLAN En gemensam digital kunskapsbank Som ett led i samarbetet planerar vi att bygga upp en digital ”kunskapsbank”. Kunskapsbanken ska ha exempel på situationer, som en professionell lärare måste hantera. Den ska vara tillgänglig för studenter och lärare på LUT och pedagoger i skolan/förskolan). Till kunskapsbanken förs de bästa av studenternas ”produktioner” under utbildningen gällande t.ex. bedömning, barnobservation, läromedelsproduktion, idéer för undervisning, analys av elevsamtal, sociala problemhändelser osv. Exemplen i banken är tematiserade och lätt sökbara. Varje tema, exempelvis ”samarbete” eller ”bedömning” innehåller både ett urval konkreta situationer och en teoretisk bakgrund liksom exempel som är generella och/eller åldersrelevanta och ämnesrelaterade. Bidrag kan självfallet också genereras direkt av partnerskolorna. En väsentlig skillnad jämfört med gängse hemsidor med ”undervisningstips” är, att bidragen i kunskapsbanken skall vara teoretiskt förankrade, tematiskt ordnade och kvalitetsbedömda. Banken byggs upp successivt från år 1. Kunskapsbanken är användbar på många sätt i lärarutbildningen. Samtal kring centrala pedagogiska problem mellan studenter, lärare och lärarutbildare kan i högre grad föras över nätet, bra studentproduktioner för undervisning kan göras tillgängliga, forsknings- och utvecklingsarbete kan utföras i direkt samarbete mellan lärarutbildningens personal och lärare i partnerskolorna. Initiativ av detta slag har redan prövats vid LUT, men det behövs systematisering, vidareutveckling och större spridning. Exempel på innehållet i kunskapsbanken ges nedan. Eftersom utbildningen och samarbetet med partnerskolorna går i varandra, beskriver exemplen samtidigt vad studenterna redan arbetar med i utbildningen och vad de skulle kunna arbeta med som resultat av utvecklingsprojektet. 4 Materialet finns att ladda ner från: www.mah.se/upload/3535/VFTprog050406.pdf