FILMHANDLEDNING
Kalla mig bara Aksel
Jag är muslim, säger plötsligt tioårige heldanske
Aksel! Kalla mig bara Aksel är en film om ett
oskuldsfullt sökande efter en identitet i en främmande religion. Om att älska sin pappa, trots att
han ständigt sviker. Om att bryta mot traditionella
könsrollsmönster och göra det man bara måste.
Rekommenderad från åk 4
en filmhandledning av
louise lagerström
Handlingen
Tioårige Aksel bor med sin mamma Susanne och sin äldre syster Mia i Rödøvre i Danmark. Skollovet närmar sig och när den
planerade vistelsen hos pappan inte blir av eftersom han återigen börjat dricka blir Aksel enormt besviken. Susanne föreslår
att han skall anmäla sig till någon av aktiviteterna på den
lokala fritidsgården och Aksel går motvilligt dit och antas till
en av grupperna som skall tävla i en sångtävling kommande
lördag, en tjejduo bestående av Annika och Fatima.
Aksel är måttligt road. Han vill hellre hänga ute med Fatimas storebror Ali och de andra coola muslimska killarna som
kör bil, bär tunga guldkedjor och säger häftiga saker på arabiska. Ja, Aksel vill helt enkelt själv bli muslim. Faktum är att
han redan känner sig som en. Nu gäller det bara att övertyga
alla andra om det också.
Ali, som är pojkvän till Mia, finner Aksel lite märklig. Han
roar sig på Aksels bekostnad inför sina kompisar när Aksel ber
att få vara med i gänget. Ingen tar hans muslimska övertygelse
på allvar. Inte ens när han viftar med sin halskedja av guld
(som han ”stulit” av sin syster) blir Fatima och Annika imponerade.
Den första repetitionen inför tävlingen blir lite avslagen då
ingen av dem kan komma på något bra att sjunga. Det måste i
alla fall handla om kärlek, menar tjejerna. Aksel befarar att
juryn, som består av några tuffa invandrarkillar, kommer att
skratta ut dem. De skiljs åt efter att ha bestämt att de var och
en skall försöka skriva en låttext.
På kvällen skall Susanne arbeta och Mia tvingas stanna
hemma med Aksel. Knappt har mamman gått förrän Mia mutar
sig till en stund ute på stan med Ali, mot att Aksel får låna hen-
nes halskedja. Trots att Mia varnat honom för att följa efter
dyker Aksel snart upp. De driver lite med honom och lär
honom några ord arabiska som han inte förstår innan de drar
iväg och lämnar honom ensam i regnet.
Nu upptäcker Aksel att han glömt sina nycklar och är utelåst. Han går till Fatimas och Alis pappas pizzeria för att låna
en telefon. Mamman svarar inte och när han ringer sin pappa
låter denne så berusad i luren att Aksel lägger på. Jamal, som
Fatimas pappa heter, bjuder dock på mat men ler också han åt
Aksels planer på att bli muslim. Särskilt som han inte tror på
Gud.
Aksel somnar utmattad och vaknar upp hemma hos Fatima
och Ali. Han bjuds på starkt kaffe till frukost medan han börjar
fråga Fatima om hur det gått med låtskrivandet. Fatimas
mamma, Leila, blir oroad då hon hör att Fatima skall uppträda
och sjunga på en ”klubb”. Efter ett gräl mellan Leila och Jamal
får Fatima ändå tillåtelse att genomföra tävlingen.
Fatima, Annika och Aksel har tidigare träffat på en herrelös
hund. Egentligen kan ingen av de tre ta sig an den eftersom
Annikas mamma är starkt allergisk, Fatima är muslim och får
inte röra hundar liksom Aksel, som ju numera också är en rättrogen muslim.
Fatima påpekar dock att en muslim alltid måste hjälpa den
som befinner sig i nöd. Aksel slits mellan sina lojaliteter men
bestämmer sig för att hjälpa till att skaffa mat till hunden.
Kanske ett sångframträdande skulle kunna generera lite
pengar?
Fatima avslöjar att hon ordnat en vacker kärlekstext. Att det
rör sig om en kärleksdikt till Mia från Ali som hon stulit ur bro-
filmhandledning utgiven av svenska filminstitutet. tel 08-665 11 00. www.sfi.se/zoom.
51
FILMHANDLEDNING
derns dator ser hon inte som ett problem just nu. Utdelningen
på ett ålderdomshem ger dock inte många kronor så de
bestämmer sig för att framträda lite mer offentligt, i köpcentret.
De har dock inte räknat med att Mia och Ali råkar befinna
sig i närheten och att de såklart känner igen texten. Mia och Ali
blir naturligtvis ursinniga. Aksel får bannor medan Fatimas föräldrar blir så arga att de bestämmer att hon får utegångsförbud
en vecka.
Aksel och Annika tvingas fortsätta repetera själva med förhoppningen om att Fatima på det ena eller andra sättet kommer att vara där med dem på lördag. Det blir dock inte detsamma utan henne och Aksel bestämmer sig för att gå till Imamen, han som enligt Fatima bestämmer över alla muslimer, och
be honom häva hennes utegångsförbud. Väl där blir Aksel så
uppfylld av sin egen önskan att bli muslim och alla sina frågor
till Imamen att han nästan glömmer bort att nämna Fatima.
Han inser att han har långt kvar på sin väg. Trosbekännelsen,
vad är det för någonting?
Aksel letar efter mer information på Internet. ”Det finns
ingen Gud förutom Allah och Mohammed är hans profet.” Nu
känner Aksel att han börjar få grepp om vad det hela handlar
om. Jämte kunskap krävs en stark och uppriktig tro. Hans far
måste också ge sitt samtycke till att han blir muslim. Inga problem, säger Aksel och tar med sig Imamen hem till fadern.
Aksels far, Richard blir lite överrumplad men har inget emot
att sonen vill bli muslim ”Det är bättre än att samla Pokémonbilder i alla fall”, säger han.
Aksel är nu beredd att gå från ord till handling och ber att få
följa med Ali till moskén för att lära sig att be. Efter att ha tvagat sig tre gånger kan Aksel äntligen ta sitt första steg (med
höger fot) in i muslimernas heliga rum. Med stort allvar deltar
han sedan i bönen. Han börjar nu få en viss respekt från det
muslimska gänget när Ali dyker upp i sin bil tillsammans med
”Muslim-Aksel”. Allah är stor!
Aksel lever sig allt mer in i sin roll som muslim. Förfärad
spottar han ut köttbullarna som innehåller fläskkött, lägger sig
på golvet för att be på bestämda klockslag, och tar sig namnet
Achmed.
Annika har nu fått ta hela ansvaret för den övergivna hunden och en natt när det ösregnar tar hon in den och låter den
sova i sin säng. Följande morgon vaknar hennes mamma av en
allergiattack och när föräldrarna upptäcker Kristoffer, som
52
hunden heter, blir de vansinniga. Annika springer ut med
Kristoffer och lyckas till slut övertyga muslimen i Aksel att ta
hand om hunden hemma hos sig.
Imamen har gjort klart för Aksel att han inte kan upphäva
Fatimas utegångsförbud och Annika och han kämpar med låten
och koreografin på egen hand. Fatima gör samtidigt några
fåfänga försök att ta sig ur hemarresten.
Lördagen kommer och tävlingen startar. Aksel och Annika
väntar otåligt i kulisserna men någon Fatima är inte i sikte.
Som god muslim inser Aksel att han nu måste hjälpa den nödställda vännen. Med förevändningen att han vill ha hjälp av Ali
att lära sig be tar han sig in hos Fatima. De byter kläder och
utan att familjen märker det tar sig Fatima ut dold i Aksels
säckiga kläder och munkjacksluva. Fatima hinner precis till
deras nummer och under ett varmt mottagande från publiken
framför hon och Annika; Livet utan kärlek.
Efter en hård omröstning vinner de andra pris och i det
ögonblicket dyker också Aksel upp tillsammans med Ali och
Jamal som hittat honom i Fatimas rum. Aksel får också komma
upp på scenen och motta priset med de andra. Alla är nöjda.
Till och med Ali, som nu är stolt att de använt hans text. Mia,
som också är smickrad, ger Aksel den åtråvärda guldkedjan.
Det viktigaste för Aksel den här eftermiddagen är emellertid
inte att få priser eller applåder. Det är att hans pappa kommit
dit för att se föreställningen. Precis som han lovat.
En fadersgestalt
Aksels föräldrar är skilda och han bor tillsammans med mamman. Vi vet inte hur ofta han träffar pappan men i filmens
inledning förstår vi att Aksel länge sett fram emot att umgås
med honom under skollovet. När det inte kan bli av eftersom
pappan är för berusad, blir Aksel bedrövad. Ett obesvarat telefonsamtal till fadern bekräftar att denne förmodligen ligger
och sover ruset av sig.
Nästa gång Aksel försöker ringa sin pappa är när han låst sig
ute och lånar telefonen på pizzerian. Vi hör att pappan svarar
sluddrande men Aksel låtsas inför Jamal att han inte får något
svar.
Aksel längtar mycket efter sin pappa och tar honom alltid i
försvar trots att han ofta blir sviken på honom. ”Han är aldrig
full tillsammans med mig”, säger han när mamman påpekar
pappans brist på ansvar. Genom gamla videofilmer upplever
han tiden när de var en familj och pappan var en del av hans
filmhandledning utgiven av svenska filminstitutet. tel 08-665 11 00. www.sfi.se/zoom
FILMHANDLEDNING
vardag. När han tillsammans med imamen besöker pappan
ursäktar han det röriga huset och faderns plumpa sätt att
erbjuda alkohol.
• Skilda föräldrar kan ofta vara oense och barnen hamnar i
kläm eftersom de vill vara lojala mot bägge. Aksels mamma
betonar pappans brister vilket bara stärker Aksels vilja att ta
honom i försvar. Hur visar Aksel sin lojalitet mot fadern? Hur
visar man att man behöver bägge sina föräldrar lika mycket
utan att såra? Vad bör föräldrarnas roll vara? Hur skall de
stötta?
• Telefonsamtalet på pizzerian blir en bekräftelse på att mamman har rätt angående pappans drickande. Vad tror ni Aksel
känner i den stunden han låtsas att fadern inte svarar?
• Vårt första intryck av Aksels far är en egoistisk alkoholist som
brustit som förälder. Men genom Aksels obrutna tillit blir bilden så småningom mer komplex. Fadern ringer trots allt och
ber om ursäkt för sitt beteende. Han lovar också att komma på
sångtävlingen, ett löfte som han håller. Fundera över hur deras
relation ser ut? Lyckas filmen förmedla en bild av en far som
älskar och bryr sig om sin son? Får vi något förtroende för
honom?
• En frånvarande fadersfigur måste ibland ersättas med andra.
Aksel tyr sig till flera män som kanske kan fylla lite av det tomrum han egen far lämnat. Ali, med sin pondus, är en självskriven förebild. Imamen som både har makt och karisma blir en
mentor när Aksel närmar sig den islamska kulturen. Även
Jamal, Fatimas far, blir en person som Aksel kan anförtro sig
till. När han låst sig ute är det till honom han går. Fundera över
vilka tomrum de tre personerna fyller hos Aksel. Vad är en
fadersgestalt för dig? Kan någon annan än ens riktiga pappa ge
den tryggheten? Vad är viktigt i en relation mellan barn och
pappa?
Att ha en tro
Det är viktigt att ha något att tro på, säger Aksels pappa när
sonen berättar att han vill bli muslim. Imamen håller med. Problemet är att Aksel inte har tänkt igenom varför han vill bli
muslim. I filmens inledande scen går Aksel runt i en butik med
presentartiklar för muslimer och trånar efter dräkter som skall
bäras vid omskärelsen och vackra smycken. Framför allt de
tunga glimmande guldkedjorna har en särskild dragningskraft
på honom. För honom symboliserar de jämte det arabiska språket något av det han tror att islam innebär. Att han inte tror på
Gud besvärar honom inte. Allah tror han på. När Jamal påpekar att det är samma Gud blir han förvånad. Lika förvånad blir
han över att Jamal överhuvudtaget dricker någonting. Det gör
ju inte muslimer har han hört, men att det var alkohol har inte
riktigt gått upp för honom.
Aksels önskan om att bli muslim hänger samman med den
bild han har av religionen som en livsstil eller image. Han stjäl
en guldkedja av systern i tron att det skall övertyga omgivningen. Hans vaga uppfattning om vad islam egentligen innebär blir tydlig när han besöker Imamen som undrar om han
gjort trosbekännelsen. Aksel behöver studera mera. Men framför allt behöver han vara övertygad i sin tro. Inte bara klä sig i
de yttre attribut som man förknippar med islam. Att kalla sig
Achmed, spotta ut köttbullar med fläsk och vägra klappa hundar gör en inte automatiskt till muslim.
Aksel är dock villig att lära. Genom Internet lär han sig att
det inte finns någon annan gud än Allah och att Mohammed är
hans profet. Ali följer honom till moskén där han får en inblick
i bönens ritualer. Tvagningen, mässandet och kroppsspråket.
Den manliga gemenskapen i moskén bli något nytt för Aksel
och han känner sig lite mer accepterad även om de på skämt
kallar honom Muslim-Aksel.
• Nu är du muslim. Förra månaden var du Stålmannen, säger
Aksels mamma. Hans plötsliga infall att bli muslim förvånar
alla. Särskilt trovärdigt verkar det ju inte när han tror att det
räcker med en guldkedja för att accepteras i den muslimska
gemenskapen. Du ser ändå ut som en dansk som äter leverpastej, säger Fatima som verkligen lever med islam. Inte ens
när Ali påpekar att det innebär uppoffringar att bekänna sig till
islam avskräcker det Aksel. Vad det innebär för det dagliga livet
att leva enligt islamska regler har han inte insett. Fundera över
vad det är i islam som lockar Aksel? I vilka stunder uppstår en
konflikt mellan teori och praktik?
• Aksel medger att han vill vara muslim för att det är ”coolt”.
Tror eleverna att det här bara är något han går igenom och att
han om några månader istället vill bli popstjärna eller något
annat? Eller finns det något genuint i han sökande efter något
att tro på? Kan uppoffringarna vägas upp av att det finns en
trygghet i att ha regler som särskilt Aksel saknar i sitt liv?
• Får muslimer cykla, dricka eller klappa hundar? Aksels kunskaper om islams regler är diffusa. De han har snappat upp
föresätter han sig att följa slaviskt, så slaviskt att det ställer till
problem. När han inser att det viktigaste ansvaret han har som
muslim är att hjälpa sin nästa, vare sig det gäller en vän eller
en hund, blir han splittrad. Vilka beslut tar han till sist?
• Det framgår i Kalla mig bara Aksel att muslimer, och andra
religiösa grupper, lever mer eller mindre traditionellt och rättroget. Inte minst för att man vill anpassa sig till det nya samhälle man lever i. På vilket sätt åskådliggörs detta i filmen?
• Att tro på något är viktigt. Religioner och livsfilosofier har
alltid funnits hos människan. Till de flesta religioner hör också
ett regelverk som både har en religiös och en praktisk betydelse. När livet som för Aksel är lite splittrat kan det vara extra
viktigt att ha något att hålla fast vid. Diskutera om och varför vi
behöver något att tro på? Vad tror ni själva på?
Skilda världar
Kalla mig bara Aksel är en film om kulturer som möts. Med
tanke på att Danmark på senare tid omtalats för en mer restriktiv flyktingpolitik blir filmen en påminnelse om att det också
finns en öppnare attityd. Aksel ser det positiva i den islamska
kulturen där vuxenvärlden, i filmen representerad av Annikas
pappa, är rädd, fientlig och nedlåtande.
Vi ser honom kika ut genom fönstret mot Fatimas familjs balkong där hela släkten står och trängs. För honom verkar mängden folk skrämmande och störande. Själva består de av en liten
kärnfamilj med ordning på veckans matsedel och hur de uppträder.
filmhandledning utgiven av svenska filminstitutet. tel 08-665 11 00. www.sfi.se/zoom.
53
FILMHANDLEDNING
• Fundera över hur filmen skildrar de olika familjerna? Kan det
bli en schablon att framställa invandrarfamiljen som ett härligt
sammanhängande gäng av gnabbande personligheter medan
de kalla skandinaverna hukar bakom sina persienner, nyfikna
men oförmögna att själva ha kul och njuta av tillvaron?
Fatimas, Aksels och Annikas uppfostran och bakgrund skiljer
sig mycket från varandra. Hos Fatima är det föräldrarna som
har sista ordet. Som familjens enda dotter är det självklart att
det är hon som skall gå ner i tvättstugan och hjälpa till hemma.
Fatima får heller inte gärna vara ute på kvällarna. Den stundande sångtävlingen oroar mamman och när Fatima olovandes
använder Alis text ser föräldrarna det som ett skäl att ge henne
utegångsförbud.
• Annika är enda barnet och familjens många flyttar har gett
henne ett stort behov av vänner som hon kan ty sig till. Hon
drömmer om en hund men mammans allergi gör det omöjligt.
Den herrelösa hunden ”Kristoffer” blir hennes sällskap när allt
annat är motigt. På kvällarna vinkar och gestikulerar Annika
och Fatima eftersom de kan se varandras sovrumsfönster. De
två tjejerna har verkligen funnit varandra trots sina olikheter.
Hur ser deras vänskap ut? Vilka prövningar får den utstå? Vad
händer när Aksel kommer in som tredje hjulet? Är det skillnad
på tjejers och killars vänskap?
Islam som hotbild
Kalla mig bara Aksel är en film som också vill vara en motbild
till bilden av islam som enbart ett hot. Exempel kan vara att
många uppfattar präststyret i Iran eller den förra talibanregimen i Afghanistan som representativa för muslimska värderingar. 11 september och medias rapportering har fördjupat
denna bild.
Även om väst, med USA i spetsen, klart har deklarerat att
”kriget mot terrorismen” inte är ett krig mot islam har detta
ökat spänningen mellan väst och den islamiska världen. Västmedia har säkert också, avsiktligt eller oavsiktligt, underblåst
upplevelsen av islam som ett hot mot demokrati, jämlikhet och
religionsfrihet i sin skildring av den muslimska världen.
Vad som mer sällan blir belyst är dynamiken hos islam världen över. Islam är majoritetsreligion i många av världens länder från Marocko till Indonesien. Bland dessa 1.6 miljarder
människor finns en stor variation i sättet att utöva religionen,
inriktning och hur mycket den präglar samhället. För att göra
en jämförelse: Vad skulle vi tycka om påståendet att värderingar och moraluppfattningar hos en svensk frikyrkoförsamling
i Småland och en grekisk-ortodox församling i Bulgarien i princip är desamma eftersom bägge är kristna? Man skulle säkert
komma fram till att de ser ganska olika både på livet och på sin
religion. På samma sätt är det naturligtvis inom islam.
Islam har också blivit en av de största religionerna i väst,
bland människor som i allt högre grad är födda här. I Sverige
räknar man med att det finns cirka 280 000 muslimer och i
Danmark cirka 160 000. Ändå har både främlingsfientliga partier och mer liberala invandrarkritiska strömningar använt
islam som exempel på hotbilder mot vårt sätt att leva. I det
uppmärksammade inslaget i Uppdrag granskning där lokalpolitiker smygfilmades om sina åsikter när det gällde invandring
var det just muslimer som man ansåg vara de som ”ställde till
med bekymmer”.
54
• Diskutera vidare hur ”svenskar i allmänhet” associativt skulle
beskriva en typisk muslim. Hur formar man generellt sina bilder av människor med ett annat ursprung än sitt eget? Ni som
är muslimer i klassen, hur upplever ni att ni bemöts när ni
berättar eller på andra sätt visar vilken religion ni tillhör. Känner ni rädsla för att berätta om er religion eller ökar kanske felaktiga bilder er egen stolthet?
Siffrorna ovan om antalet muslimer i världen totalt, i Sverige och
i Danmark gäller år 2001 och kommer från www.islamicpopulation.com De bör inte ses som exakta siffror eftersom huruvida
man lever som muslim eller inte är en definitionsfråga då graden
av sekularisering varierar väsentligt.
Anteckningar
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
...................................................
Produktionsuppgifter
Danmark 2002
Originaltitel: Kald mig bare Aksel
Manus: Bo Hansen
Regi: Pia Bovin
Producent: Peter Aalbaek Jensen, Ib Tardini, Louise Vesth
Foto: Jacob Banke Olesen
Klippning: Molly Marlene Stensgård
Musik: Poul Halberg
I rollerna
Aksel – Adam Gilbert Jespersen
Fatima – Nour El-Foul
Annika – Nadia Bøgild
Susanne, Aksels mamma – Sarah Boberg
Richard, Aksels far – Jesper Lohmann
Mia, Aksels syster – Sara Bovin
Ali – Abdel Mahmoud
Tekniska uppfigter
Speltid: 82 min
Format: Vidfilm 1:1,85
Ljudsystem: Dolby SR
Censur: Från 7 år
Svensk premiär: 25 oktober 2003
Distribution
Folkets Bio, Box 2068 103 12 Stockholm. Tel: 08 545 275 23 fax: 08
411 25 31 www.folketsbio.se
filmhandledning utgiven av svenska filminstitutet. tel 08-665 11 00. www.sfi.se/zoom
