Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser

1
Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f.
150 verksamhetspoäng vardera.
Bakgrund
Den nya kursplanen i matematik för grundläggande vuxenutbildning börjar gälla 2012-07-01. Skollagen(2010:800)och förordning(2011:1108) om kommunal
vuxenutbildning ger möjlighet för rektor att bestämma lokala indelningar av nationella kurser i delkurser. Utgångspunkten har varit den indelning i delkurser
som funnits sedan tidigare och som tillämpats av utbildningsanordnare i Malmö Stad.
Indelning i delkurser
Kursen indelas i fyra delkurser c, d, e och f.
Mål
Utbildningens syfte, mål, enligt den nationella kursplanen för kommunal vuxenutbildning:
Genom undervisning i ämnet matematik ska eleven sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll
• Ur den nationella kursplanen har det centrala innehållet på några moment delats upp.
Betygsättning
• På samtliga delkurser sätts betyg. A-F.
• På delkurs f sätts slutbetyg avseende hela kursen matematik inom kommunal vuxenutbildning grundläggande nivå.
Omfattning
Hela kursen i grundläggande matematik är 600 verksamhetspoäng. Det innebär för eleven att hela matematikkursen på grundläggande nivå utgör 30 veckors heltidsstudier.
2
Delkurs c.
Mål.
Genom undervisning i ämnet matematik ska eleven sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Moment delkurs c
Centralt innehåll
Taluppfattning och
tals användning
• Naturliga tal och deras egenskaper. Symboler för tal. Hur talen kan användas för att ange antal och ordning.
• Positionssystemet när det gäller hela tal och tal i decimalform.
• De fyra räknesätten och deras användning i olika situationer.
• Huvudräkning, överslagsräkning och beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och
matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
• Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
Algebra
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
3
Geometri
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, volym, massa, och tid med vanliga måttenheter.
Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
Sannolikhet och
statistik
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar,
till exempel med hjälp av digitala verktyg.
Samband och
förändring
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden. Värdering av valda strategier och
metoder.
4
Delkurs d.
Mål.
Genom undervisning i ämnet matematik ska eleven sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Moment delkurs d
Taluppfattning och
tals användning
Algebra
Centralt innehåll
•
•
•
•
•
•
Naturliga tal och deras egenskaper. Symboler för tal. Hur talen kan användas för att ange antal och ordning.
Positionssystemet när det gäller hela tal och tal i decimalform.
De fyra räknesätten och deras användning i olika situationer.
Huvudräkning, överslagsräkning och beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare.
Rationella tal och deras egenskaper.
Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid
beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Hur enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
5
Geometri
Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos
dessa objekt. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
Lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge.
Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska objekt kan bestämmas och uppskattas.
Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med
användning av nutida och äldre metoder.
Sannolikhet och
statistik
Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar,
till exempel med hjälp av digitala verktyg.
Samband och
förändring
Olika proportionella samband.
Beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
Problemlösning
Strategier för problemlösnig i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och
metoder.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
6
Delkurs e.
Mål.
Genom undervisning i ämnet matematik ska eleven sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Moment delkurs e
Centralt innehåll
Taluppfattning och
tals användning
Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella
sammanhang.
Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar
med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra
ämnesområden.
Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
Algebra
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck och formler som är relevanta för eleven.
7
Geometri
Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av tvådimensionella objekt.
Likformighet och symmetri i planet.
Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
Sannolikhet och
statistik
Samband och
förändring
Problemlösning
Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i
situationer inom olika ämnesområden.
Strategier för problemlösning inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
8
Delkurs f.
Mål.
Genom undervisning i ämnet matematik ska eleven sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Moment delkurs f
Taluppfattning och
tals användning
Algebra
Centralt innehåll
Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra
ämnesområden.
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler
och ekvationer.
• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att
beteckna ett obekant tal med en symbol.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
9
Geometri
Sannolikhet och
statistik
Samband och
förändring
Problemlösning
Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
Skala vid förminskning och förstoring av tredimensionella objekt.
Slumpmässiga händelser.
Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar,
till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid
statistiska undersökningar.
Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla förändringar.
Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra
samband.
Strategier för problemlösning med och utan digital teknik i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.