Begreppet kvalitet i förskola

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Barn, unga och samhälle
VT 2016
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Begreppet kvalitet i förskola
The concept of quality in preschool
Camilla Larsson
Jessica Nilsson
Förskollärarexamen, 210hp
Examinator:
Handledare:
JohanAnge
Dahlbeck
handledare
2016-06-02
Handledare: Peter Lilja
Förord
Alla delar av denna studie är skrivna gemensamt av oss.
Vi vill passa på att tacka våra
respondenter som har tagit sig tid att dela med sig av sin syn samt arbetssätt kring kvalitet. Vi
vill tacka varandra för ett gott samarbete samt för att vi har stöttat varandra genom hela
processen. Vi vill även tacka Peter Lilja, vår handledare, för hjälpen av att komma framåt i vårt
arbete.
2
Abstract
Vårt problem i detta arbete är att det i läroplanen för förskolan saknas en tydlig definition av vad
begreppet kvalitet innebär. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger ser på kvalitet
samt hur de arbetar kring kvalitet för att uppnå de strävandemål som finns i läroplanen för
förskolan. För att få en förståelse för detta har vi valt att utgå från två frågor. Hur definierar
pedagogerna ordet kvalitet i förskolorna? Hur arbetas det med kvalitet i förskolorna? Vi har valt
att intervjua pedagoger för att få en så verklig skildring av verksamheten som möjligt.
Det vi har kommit fram till i vår studie är att synen på kvalitet är väldigt personlig och därmed
bedöms kvalitet på många olika sätt. Det har även framkommit att en personlig syn på kvalitet
inte behöver vara någonting negativt eftersom alla pedagoger arbetar mot samma strävandemål i
läroplanen. Pedagogerna anser att genom att uppnå strävandemålen så uppnår de också önskad
kvalitetsnivå på förskolan. I slutändan står ordet kvalitet för en personlig syn som alltid ska
gynna barngruppen. Slutsatsen är att kvalitet handlar om att planera sin verksamhet för att uppnå
läroplanens strävandemål och att barnen med fördel ska vara inkluderade i dessa
planeringsprocesser.
Nyckelord:
Engeström,
Förskola,
Kvalitet,
Verksamhetsteori
3
Kvalitetsmaterial,
Verksamhetsmodell,
Innehållsförteckning
1. Inledning ...............................................................................................................5
2. Syfte och frågeställningar....................................................................................8
3. Tidigare forskning................................................................................................9
3.1 Kvalitet i förskola .............................................................................................9
3.2 Kvalitet i skola ................................................................................................10
3.3 Engeströms modell inom förskola och andra områden ..................................11
4. Teori ....................................................................................................................13
4.1 Engeströms verksamhetsteori .........................................................................13
4.2 Verksamhetsteorin insatt i en förskoleverksamhet .........................................14
5. Metod...................................................................................................................16
5. 1 Metodval ........................................................................................................16
5. 2 Urval, genomförande och forskningsetik ......................................................17
6. Analys ..................................................................................................................19
6.1 Subjekt och Objekt .........................................................................................19
6.1.1 Slutsats .....................................................................................................21
6.2 Redskap och Regler ........................................................................................21
6.2.1 Slutsats .....................................................................................................24
6.3 Arbetsdelning och Praktikgemenskap ............................................................24
6.3.1 Slutsats .....................................................................................................26
6.4 Resultat ...........................................................................................................27
6.4.1 Slutsats .....................................................................................................27
7. Slutsats och Diskussion ......................................................................................29
7.1 Slutsats ............................................................................................................29
7.2 Diskussion ......................................................................................................30
7.3 Våra slutliga tankar kring studien...................................................................34
8. Referenslista .......................................................................................................36
9. Bilaga ...................................................................................................................39
4
1. Inledning
Vårt fokus i detta arbete kommer att vara på hur ordet kvalitet definieras i förskolan. Vad är
kvalitet och vem bedömer om kvaliteten är god? Redan i läroplanen för förskolan som gavs ut
1998 ser vi att ordet kvalitet anges men där finns ingen tydlig definition av vad kvalitet innebär. I
den reviderade läroplanen 98/10 för förskolan står det att ” förskolans kvalitet ska kontinuerligt
och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas” (Skolverket 2010 s.14).
Trots revideringen av läroplanen där det valts att lägga mer fokus på kvalitetsbegreppet så finns
det fortfarande ingen tydlig definition av hur kvalitetsbegreppet faktiskt används i
förskoleverksamhet. I läroplanen står det:
Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans
kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och
genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga
förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst
om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om
arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder
som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn
att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan
(Skolverket 2010, s.14).
Våra tankar kring begreppet kvalitet i förskola står för att kunna utföra en pedagogiska
verksamhet som ger ett bra lärande både för barn och vuxna. Vi tänker även att kvalitet står för
hur barngruppen fungerar och mår samtidigt som strävandemålen uppnås.
För att bedriva en verksamhet med hög kvalitet anser Skolverket (2016) att det finns en del
faktorer som ska uppfyllas. De menar vidare att faktorerna tillsammans utgör god kvalitet till
skillnad från om varje faktor står för sig själv. Skolverket har valt att dela upp faktorerna i fyra
delar. De olika faktorerna är inne- och utemiljö, personalens kompetens, personaltäthet,
5
sammansättning och antal barn i barngruppen. Det anges inte hur man som pedagog kan uppnå
kvalitet och det är ju det som är intressant för oss som blivande pedagoger att kunna få en inblick
i hur det kan se ut när det talas och arbetas kring kvalitet. Vi anser att en tydlig definition av
begreppet kvalitet saknas trots att Skolverket har delat upp begreppet kvalitet i faktorer som
måste samspela för en god kvalitet. Vi tycker att det saknas en beskrivning av vad begreppet
kvalitet betyder för de personer som faktiskt är satta att leverera, alltså pedagogerna på
förskolorna. Det vi hoppas få fram i vår studie är inte en generell syn på vad begreppet kvalitet
innebär utan enbart hur de valda respondenterna ser på kvalitet samt hur de kan garantera kvalitet
i deras verksamhet.
Sheridan & Pramling Samuelsson (2016) hävdar att kvalitet i förskola skiljer sig mycket åt
beroende på hur och i vilket sammanhang det bedöms. De menar att frågan gällande
kvalitetsnivå är svårbesvarad och att det är olika beroende på vem och hur personer väljer att se
på kvalitet. De har valt att dela upp kvalitetsbegreppet i två grupper, det första är att avgränsa
men det kan även ses som någonting att definiera och utvärdera. Det som oftast används inom
förskoleverksamheten är det sistnämnda det vill säga att definiera och utvärdera. Detta eftersom
det ligger närmst det uppdrag som pedagogerna har om man ser till läroplanen och förskolornas
uppdrag. För att ha en god lärandemiljö och ett upprätthållande av arbetet med likvärdighet i
förskolan så krävs det ett fortlöpande kvalitetsarbete. Detta är Sheridan & Pramling Samuelssons
definition av vad som krävs för att uppnå en kvalitetsnivå pedagoger är nöjda med. Vi undrar om
detta går att genomföra samtidigt som pedagogerna ska uppnå de strävandemål som finns i
läroplanen eller är Sheridan & Pramling Samuelssons definition ouppnåeligt när man ser till
kvalitetsarbetet i förskolan?
Vi har valt att utgå från Yrjö Engeströms teori och modell av ett verksamhetssystem i vår studie
gällande kvalitet i förskolan. Enligt Nilsson & Alnervik (2015), som har använt modellen inom
förskola tidigare, är modellen framtagen för att analysera en verksamhet där fokus ligger på
människor och deras omgivning. Detta för att kunna se hur de olika begreppen i modellen
kompletterar eller motsäger varandra. Utifrån detta kan man sedan utläsa var fokus befinner sig i
verksamheten och då indirekt vad verksamheten lägger mindre fokus på. Vi har valt denna
6
modell då en förskoleverksamhet hela tiden är föränderlig precis som Engeström menar att alla
verksamheter är. Vår avsikt är att använda oss av Engeströms modell som ett sätt att skapa
förståelse för det pedagogerna säger. Vi anser att modellen är lämplig att använda i en
förskoleverksamhet då modellen har ett väldigt brett användningsområde inom alla verksamheter
där människor och miljö samverkar med varandra. Modellen har tidigare använts inom vård och
omsorg samt på olika sorters skolverksamheter vilket även detta visar bredden av modellen. Vi
hör, när vi arbetar och under den verksamhetsförlagda utbildningen, att begreppet kvalitet nämns
oerhört ofta i förskolesammanhang men det definieras på väldigt olika vis. Vi ser fram emot att
höra respondenternas åsikter då vi uppfattar det som att definitionen av ordet kvalitet kan
uppfattas olika. Genom att använda oss av denna modell i vår studie kan det även hjälpa andra att
förstå verksamheter då Engeströms verksamhetsteori har ett brett användningsområde. Vi
kommer inte använda Engeströms modell som ett utvärderingsverktyg utan enbart som hjälp för
oss att förstå det respondenterna talar om. Genom att placera insamlat material från
respondenterna under respektive begrepp i modellen hoppas vi kunna få en bättre förståelse för
respondenternas syn på kvalitet.
7
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger tolkar begreppet kvalitet vid arbete i
förskoleverksamhet. Som en röd tråd i denna studie kommer vi att använda oss av Yrjö
Engeströms verksamhetsteori och modell genom att gå in på olika exempel för att försöka förstå
hur det arbetas kring kvalitet för att nå upp till strävandemålen i läroplanen för förskolan.
För att kunna undersöka detta har vi valt att utgå från följande frågeställningar:

Hur tolkar pedagogerna ordet kvalitet i förskolorna?

Hur arbetas det med kvalitet i förskolorna?
8
3. Tidigare forskning
3.1 Kvalitet i förskola
Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson (2010) anser att pedagogernas kompetens är en
mycket viktig aspekt när det talas om kvalitet. Vidare anser de att det är av stor vikt att det finns
tydliga mål för verksamheten och att samarbetet med hemmet är välfungerande. De hävdar att
om det finns bra kommunikation, samarbete, delaktighet och interaktion på förskolan så blir det
också ofta en hög kvalitet.
Sheridan & Pramling Samuelsson (2016) menar att Sverige har rankats högt jämfört med andra
länder när det kommer till kvalitet i förskolan. På senare år har det i den svenska förskolan
uppmätts en försämring samtidigt som kvaliteten har höjts på förskolor i andra länder.
Författarna menar att större delen av Sveriges förskolor har en medelgod kvalitet men det finns
även de förskolor som utmärker sig med hög respektive låg kvalitet.
Pedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet ses enligt Runeson (2004) som en tyst
yrkeskategori. Det hon syftar på är att pedagoger ofta är mindre bra på att visa för personer som
har anknytning till förskolan vilken kvalitet de håller i sin verksamhet. Runeson menar vidare att
eftersom pedagoger tillbringar mycket tid med sina kolleger på förskolan är det viktigt med en
bra sammanhållning där alla trivs och mår bra tillsammans. Detta ger positiv effekt och det blir
lättare för pedagogerna att använda sin kreativitet och uppfinningsrikedom. Runeson hävdar
vidare att pedagoger alltid måste tänka på att rannsaka sig själva och utvärdera sitt arbetssätt. Det
är också viktigt att vara öppen för nya sätt att arbeta på samt att kunna se sitt arbete med kvalitet
ur nya perspektiv. Detta innebär inte att vi som pedagoger inte får lov att vara nöjda och stolta
över det arbete vi utför men inte heller att vi ska stanna vid det vi är nöjda med utan hela tiden se
en utvecklingsmöjlighet i verksamheten.
9
3.2 Kvalitet i skola
Håkansson (2013) beskriver i sin bok att tidigare forskning som har bedrivits angående kvalitet i
skolans värld visar hur viktigt engagemanget och kommunikationen mellan medarbetare och
rektorer är. Detta speglar sig även i kvalitetsarbetet på skolorna. Detta innebär att om skolorna
har en rektor som är drivande och kommunikativ så är det även enklare att hålla en viss kvalitet.
Settergren (2003) hävdar att i skolan är lärarens planering av stor vikt för kvaliteten och det visar
att läraren tar ett ansvar för undervisningen i sin klass. Detta gäller all planering som läraren
utför, det vill säga inte bara veckovis utan även för hela terminen. Settergren menar vidare att om
läraren låter eleverna ta del av den planering samt diskutera arbetsform tillsammans så leder
detta till en mängd fördelar för både elever och lärare i undervisningen. Fördelarna kan bland
annat bli:

Elevernas motivation ökar nu markant. De kan
överblicka vad de ska arbeta med och lära sig under
terminen.

De kan delta i detaljplaneringen av arbetet.

De får också en klarare bild av hur olika
kunskapsområden hänger ihop.

De inser vad som förväntas av dem, och de får
möjligheter till inflyttande över sitt eget arbete.
(Settergren, 2003, s. 25)
Settergren (2003) menar även att kvalitetsnivån höjs när elever och lärare kan arbeta tillsammans
vilket även leder till att självtilliten och säkerheten ökar i lärarens roll. Detta ger även en positiv
effekt för lärarens motivation i kommande arbete.
10
Kragh-Müller & Ringsmose (2015) skriver att kvalitet handlar om hur trygga barnen är samt hur
deras sociala förmåga utvecklas på förskolan. De menar att genom att rusta barnen med en social
kompetens, som de också kommer att ha nytta av senare i livet, är ett tecken på kvalitet. Det är
enligt författarna viktigt att barnen får en god och trygg barndom eftersom detta leder till en
utveckling i den sociala kompetensen vilken i sin tur ger den kvalitet pedagogerna vill uppnå.
3.3 Engeströms modell inom förskola och andra områden
Lundesjö-Kvart (2013) tar i sin avhandling hjälp av Engeströms modell när hon analyserar en
ridskola och dess lärare i ett lärandesyfte. Hon väljer att använda sig av Engeströms modell för
att se på dynamiken mellan alla inblandade parter och dess omgivning. Det Lundesjö-Kvart har
kommit fram till i sin avhandling, genom att använda Engeströms modell, är att beroende på
vilken utbildningsnivå ridlärarna har så sprider sig fokus på olika vis i modellen. Hon menar
vidare att genom att synliggöra motsättningar som framkommer så blir det lättare att
vidareutveckla verksamheten inom svenska ridskolor.
Törnquist (2004) använder sig av Engeströms verksamhetsmodell när hon analyserar sitt arbete
kring yrkeskompetenser inom äldreomsorgen. Syftet med hennes studie är att belysa
yrkeskompetensen som finns inom äldreomsorgen samt att åskådliggöra bredden av den
kompetensen. Resultatet av Törnquists (2004) studie är att kompetens, utbildning samt position i
verksamheten är av stor vikt för att få en verksamhet att fungera. Det vill säga att rätt kompetens
måste finnas på rätt plats.
Nilsson & Alnervik (2015) har använt sig av Engeströms modell för att se hur en verksamhet kan
utvecklas. Nilsson & Alnerviks (2015) syfte är att bidra till forskningen kring kvalitetsarbete
samt kunna ge pedagoger en väg att arbeta kring dokumentation, uppföljning, utvärdering men
11
även för analysering av en förskoleverksamhet. Det Nilsson & Alnervik (2015) har kommit fram
till är att Engeströms modell är ett bra redskap när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. De
kommer även fram till att modellen är användbar för att få en översikt och en insikt i
förskoleverksamheter. De menar att genom användning av Engeströms modell får man syn på
motsättningar som kan tänkas finnas i verksamheten. Genom att få syn på detta kan pedagogerna
arbeta med utveckling av sin verksamhet.
Vårt bidrag till forskning blir att belysa pedagogerna syn på begreppet kvalitet samt hur
pedagogerna arbetar för att nå upp till strävandemålen, i läroplanen för förskolan, ur ett
kvalitetsperspektiv. Genom att använda oss av Engeströms verksamhetsmodell, samt dess
begrepp, hoppas vi få en bättre förståelse för vad respondenterna anser kring kvalitet. Vi hoppas
även att det blir lättare för oss att tolka det respondenterna säger när vi använder oss av
Engeströms modell. Det vill säga att modellen inte kommer att användas för att utvärdera det
respondenterna säger utan istället som ett stöd för oss att tolka empirin. Vi önskar att denna
studie kommer att vara användbar för alla som är involverade i en förskoleverksamhet.
12
4. Teori
I detta kapitel kommer vi att redogöra för hur Engeströms verksamhetsmodell och dess begrepp
är uppbyggt. Vi kommer även att beskriva hur vi valt att använda oss av modell i vår studie.
4.1 Engeströms verksamhetsteori
Engeströms (2005) verksamhetsteori beskrivs med hjälp av en modell. Denna teori bygger på
Lev Vygotskij och Aleksei Leontievs tankar kring hur en verksamhet är uppbyggd. Den har
sedan byggts på av Engeström och det var även Engeström som utvecklade modellen utifrån
teorin, det vill säga Engeströms teori innebär en tredje generation.
Vygotskijs tankar om mediering räknas som den första
generationen. Till den andra generationen räknas Leontievs
arbete i vilket han utvecklar teorin om verktygsmediering till
teorin om kollektiv i verksamhet som analysenhet vilket senare
grafiskt modelleras av Engeström.
(Alnervik 2013, s. 61-62)
Det är Engeströms teori vi kommer att använda oss av när vi gör vår analys. Då Nilsson &
Alnervik (2015) har översatt denna modell till svenska har vi valt att utgå från denna
översättning i vår studie. Verksamhetsteorin är framtagen för att kunna analysera verksamheter
där det arbetas med människor som till exempel förskolor. Företeelser som kan analyseras med
hjälp av denna teori kan bland annat vara kvalitet, gruppsammansättningar och traditioner. Det
som analyseras med hjälp av denna teori är relationen mellan människan och dess omgivning.
Det vi kommer att använda modellen till är att försöka förstå pedagogernas resonemang kring
begreppet kvalitet. Nilsson & Alnervik (2015) menar att Engeström har tagit fram denna modell
för att visa att alla verksamheter är under ständig rörelse och förändras hela tiden. Med denna
13
modell menar Nilsson & Alnervik (2015) att Engeström även vill visa hur de olika delarna
samverkar för att i slutändan nå ett resultat. De menar vidare att motsättningar i en verksamhet
oftast ses som personliga men när man ser närmre på delarna så visar det sig att det ofta uppstår
motsättningar mellan de olika begreppen och hur de gestaltas genom personernas handling. Med
hjälp av de olika delarna i modellen och hur de står mot varandra menar Nilsson & Alnervik
(2015) att det går att påvisa hur motsättningar och spänningar uppstår i en verksamhet. Beroende
på hur dessa förändras eller förskjuts i modellen kan man utläsa vad i verksamheten man behöver
arbeta mer med. Denna modell samt begrepp är inget våra respondenter känner till utan används
enbart av oss för att få en förståelse för vad det är respondenterna menar när de talar kring
kvalitet. Vi kommer att använda denna modell för att förstå pedagogernas tolkning av vad
begreppet kvalitet står för och hur de arbetar kring kvalitet. Genom att lyfta in vår empiri i
modellen så hoppas vi på att få en bättre förståelse för hur pedagogerna ser på kvalitet och vad
kvalitet innebär för dem och vilka motsättningar som kan uppstå.
4.2 Verksamhetsteorin insatt i en förskoleverksamhet
Som vi tidigare nämnt har Nilsson & Alnervik (2015) tagit fram en svensk översättning av
Engeströms modell och vi har valt att använda oss av denna. Nedan kommer vi att gå in på de
olika begreppen men först ger vi en beskrivning av hur de står i relation till varandra. Relationen
mellan begreppen, se pilar i modellerna nedan, är centrala i vår studie eftersom det krävs en
delaktighet av innehållet som placeras i de olika begreppen för att få ett resultat.
(Figur 1. Engeströms modell av verksamhetssystem)
(Figur 2. Nilsson & Alnerviks översättning av Engeströms modell)
14
Denna modell är, som ovan nämnts, tänkt att användas för analys av olika verksamheter. Vad
händer då om vi använder det i en förskoleverksamhet? Subject/Subjekt representeras i vårt
arbete av pedagogerna. Pedagogerna arbetar i arbetslag och i modellen ovan kallas detta för
Division of labour/Arbetsdelning vilket visar den arbetsfördelningen som finns på förskolan.
Object/Objekt innebär enligt Nilsson & Alnervik (2015) barnen som går på förskolan och hur
deras behov ser ut i förhållande till fostran, omsorg och undervisning. För att få en fungerande
verksamhet med en bra kvalitet kommer begreppen Instruments/Redskap, Rules/Regler och
community/Praktikgemenskap in. Begreppet redskap innebär i denna översättning alla aktiviteter
samt de hjälpmedel som används i en verksamhet och här har Nilsson & Alnervik (2015) även
valt att inkludera läroplanen för förskolan. Regler innebär hur verksamheten är uppbyggd, vilka
värdegrunder och traditioner som pedagogerna arbetar efter. Det innefattar även det normsystem
som är framtaget för att styra och reglera verksamheten. Vi har valt att använda Nilsson &
Alnerviks (2015) beskrivning av innehåll i de olika begreppen. Det vill säga att läroplanen går
under begreppet redskap i denna modell och kvalitetsmaterialet pedagogerna använder sig av
ingår i begreppet regler. Det tredje begreppet, Praktikgemenskap, handlar om alla personer som
har någon form av koppling till förskolan till exempel föräldrar, barn, pedagoger, förskolechef
med flera.
När innehållet som placeras i de olika begreppen förs samman skapas det ett outcome/resultat
vilket betyder utfallet det blir i arbetet. Nilsson & Alnervik (2015) menar att i resultatet kan
pedagogerna se vad som behöver arbetas mer med i hela verksamheten. De menar vidare att
brister samverkan mellan några av begreppen så visar det sig i resultatet. Eftersom vi har fokus
på kvalitet i vår studie så blir det också kvalitet vi ser på i resultatdelen. Anledningen till att
Nilsson & Alnervik (2015) har valt att sätta en skuggad cirkel över området objekt och resultat, i
modellen ovan, är eftersom de vill visa att alla begrepp leder till denna cirkel som i slutändan
uppvisar ett resultat. Vi kommer i vårt arbete sätta in vår tolkning av pedagogernas syn på
kvalitet samt deras syn på sitt kvalitetsarbete i Engeströms modell. På så sätt tror vi oss kunna få
en bättre förståelse för vad kvalitet står för och hur pedagogerna arbetar med kvalitet.
15
5. Metod
5. 1 Metodval
För att vi ska kunna uppnå vårt syfte har vi valt att göra en empirisk studie. Vi kommer i detta
kapitel redogöra för hur vårt arbete är upplagt, hur vi har gått tillväga för att samla in vår empiri
samt hur vi har analyserat vår empiri. Vi är medvetna om att vår studie inte kommer att kunna ge
en generell bild av hur kvalitet tolkas och arbetas med på förskolor i Sverige. Denna studie
kommer istället att vara vår personliga tolkning av respondenternas syn på kvalitetsarbete i
förskolan.
Vi har valt att göra en kvalitativ studie för att få en så djup förståelse kring kvalitetsbegreppet
som möjligt. Brinkmann & Kvale (2014) menar att genom att utföra en kvalitativ studie så får de
som intervjuar en mer personlig och djupare förståelse för respondenterna istället för en generell
bild av ämnet. För att vi ska kunna komma så nära respondenternas personliga syn på begreppet
kvalitet i förskolan så är den kvalitativa studien det som passar vår studie bäst enligt oss. För att
kunna samla in vår empiri har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Alvehus (2013)
beskriver detta som att man inte har ett exakt frågeformulär att följa utan man använder sig av
tema. De teman vi har valt är tid, engagemang, barn, pedagoger med mera i förhållande till
kvalitet som vi pratar kring tillsammans med respondenterna. Alvehus (2013) menar vidare att
detta gör att respondenterna har större påverkan på intervjuns riktning. Anledningen till att vi
valde denna form var att vi inte ville låsa pedagogerna vid fasta frågor utan istället ville att de
skulle känna att det fanns möjlighet att tala fritt. Vi valde att skriva stödord kring vårt tema som
baserades på vårt syfte för att sedan kunna ha en öppen dialog med pedagogen som intervjuades.
16
5. 2 Urval, genomförande och forskningsetik
I vår studie har vi valt att intervjua pedagoger som arbetar som förskollärare. Pedagogerna är
mellan 35 år och 60 år och har en arbetslivserfarenhet inom yrket som sträcker sig mellan 10 år
och upp till 45 år. Vi har medvetet valt att inte ange antal respondenter då vi anser att detta är
irrelevant för vår studie då vi inte kan spegla en generell bild av begreppet kvalitet. Detta urval vi
har valt kallas för ett homogent urval enligt Alvehus (2013) vilket innebär att det är samma ”typ”
av intervjupersoner. Detta menar Alvehus (2013) ska underlätta när man drar paralleller mellan
de olika respondenternas svar.
Vi valde att både anteckna och ha ljudinspelning när vi utförde våra intervjuer. Alvehus (2013)
menar att om man enbart antecknar så finns det en stor risk att den som antecknar inte hinner
med att skriva allt som respondenten säger och då kan man tappa viktig information. Fördelen
med att ha ljudinspelning är att vi har möjlighet att lyssna på samtalen flera gånger för att
uppfatta respondentens åsikter. Genom att använda oss av både ljudinspelning och anteckningar
så tror vi att vi kan återge respondentens svar så detaljerat och sanningsenligt som möjligt.
Alvehus (2013) hävdar att transkribering kan göras på olika sätt och ses ofta som första steget i
analysen. I vissa fall tar man med allt ordagrant från början och då inkluderas skratt, pauser med
mera. Man kan även välja att ändra talspråket som respondenten använder till skriftspråk vid
vissa tillfällen (Alvehus 2013). Vi har valt att använda oss av en blandning av dessa två. Det vill
säga att vi har skrivit ner allt ordagrant men inte tagit med pauser. Vi har även valt att ändra
talspråk som till exempel ordet ”nån” till någon. Detta har vi valt att göra för att inte missa något
som sagts och för att materialet ska bli så likt intervjutillfället som möjligt. Vi anser även att
materialet blir mer levande än om vi hade ändrat all text till skriftspråk.
Innan vi påbörjade varje intervju informerade vi respondenterna om de forskningsetiska
principerna. Vetenskapsrådet (2002) skriver att första principen är informationskrav. Denna
17
innebär att respondenten ska få information om syftet med studien samt att empirin kommer att
användas i en studie. Detta var vi noga med att tala om för våra respondenter redan när vi bokade
in en tid för intervju. Andra principen som Vetenskapsrådet (2002) tar upp är principen om
samtyckeskrav som innefattar att informera respondenterna att de deltar frivilligt i studien och
kan när som helst välja att avbryta intervjun. Respondenterna kan även höra av sig i efterhand
och be att få materialet och sin medverkan borttagen. Innan varje intervju påbörjades var vi noga
med att påpeka de rättigheter de har i förhållande till samtyckeskravet. Konfidentialitetskrav
innebär enligt Vetenskapsrådet (2002) att alla som deltar i studien är helt anonyma. Detta innebär
att vi som utför studien fingerar namn, ort och annat som skulle kunna avslöja respondentens
identitet. Detta tog vi upp dels innan intervjuerna men även efter för att vi anser att det är en
väldigt viktigt med anonymitet. Den fjärde och sista principen Veteskapsrådet (2002) nämner är
Nyttjandekrav. Detta betyder att informationen som framkommer vid intervjuerna enbart får
användas i den studie som vi har informerat respondenten om. Det vill säga att informationen är
låst till den studie som informationen är insamlad till och får inte ges vidare som grund till en
annan studie. Våra respondenter blev tydligt informerade om denna princip innan intervjun
påbörjades. De forskningsetiska principerna är något som vi hela tiden arbetar efter i vår studie.
18
6. Analys
I detta kapitel kommer vi att redovisa vad som framkommit i våra intervjuer med pedagogerna
samt analysera vårt material. Som tidigare nämnts kommer alla namn, orter och förskolor att ha
fingerade namn. Vi har valt att använda de olika begreppen som Engeströms modell bygger på
som rubriker för att sedan dra våra slutsatser. Då olika begrepp kan gå in i varandra har vi valt
att göra följande uppdelning i rubrikerna: Subjekt och Objekt, Redskap och Regler, Arbetsdelning
och Praktikgemenskap för att sedan låta Resultat stå som en egen rubrik.
Som vi tidigare nämnt i studien kommer vi att använda oss av Nilsson & Alnerviks (2015)
svenska översättning av Engeströms verksamhetsteori när vi analyserar vårt material. Detta för
att deras översättningar har använts i förskolesammanhang tidigare vilket gör att det stämmer bra
överens med det vi kommer att använda det till i vår studie.
6.1 Subjekt och Objekt
Catrin beskriver ordet kvalitet som engagemang och drivkraft hos pedagogerna. Hon menar att
kvalitet är att pedagogen hela tiden riktar blicken mot sig själv. Hon säger vidare:
Om någonting fallerar i verksamheten, vad är det vi som
pedagoger utsöndrar som gör att det fallerar? När det fungerar väl,
vad är det då vi förmedlar eftersom det funkar så bra? Så att hela
tiden utgå från oss och vårt ledarskap. Det visar ju forskningen
också att de förskolor som har en bra kvalitet har ett bra ledarskap.
(Pedagog Catrin 2016-04-19).
19
Catrin menar att kvalitetsuppfattning är personligt och att det är väldigt viktigt att varje pedagog
går till sig själv och ställer frågan: vad känner jag? Hon säger vidare att hon inte kan berätta för
någon vad definitionen av kvalitet är utan det är upp till varje person att utifrån strävandemål
komma fram till vad kvalitet betyder för just den pedagogen. Catrin avslutar med att säga ”jag
tycker inte att det behöver stå, för har man ett engagemang och ett driv så kommer definitionen
av kvalitet av sig själv” (Pedagog Catrin 2016-04-19).
Nilsson & Alnervik (2015) beskriver begreppet subjekt som pedagogerna och det fokus som
riktas mot dem. De menar vidare att det är viktigt att pedagogerna har möjlighet att vara sig själv
och få den plats de behöver. Detta för att det lättare kan komma fram styrkor hos pedagogerna
som annars kanske inte hade blivit synliga. Vi tolkar detta som att olikheter hos pedagoger ger
ett bättre resultat i slutändan när det kommer till kvalitetsarbete. Nilsson & Alnervik (2015)
pratar mycket om hur subjektets roll i att kunna vara sig själv och se sina egna kunskaper och
brister. Vi tolkar detta som att subjektet behöver vara tryggt i sig själv för att kunna vara en bra
ledare för att i slutändan uppnå en kvalitetsnivå de kan vara nöjda med samt för att uppnå
strävandemålen i läroplanen.
En av de första saker som nämndes när vi sa ordet kvalitet var trygg barngrupp. Alma menade att
det var viktigt med en fungerande grupp för att få verksamheten att gå runt. Alma sa att om
barnen får lov att ha roligt och vågar ta plats i gruppen så blir det automatiskt en trygg barngrupp
och detta är kvalitet för henne. Kvalitet för pedagogerna handlar även väldigt mycket om att följa
barnens intresse när de planerar för den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna går hela tiden
tillbaka till att det ska vara roligt för barnen eftersom de anser att lärande kommer automatiskt
om de har kul. Det pedagogerna pratar om ovan är det Nilsson & Alnervik (2015) beskriver som
samverkan mellan subjekt och objekt, det vill säga pedagoger och barn, och dess relation till
varandra i Engeströms modell. Vi tolkar detta som att pedagogerna tycker att fokus ska ligga på
relationen mellan pedagoger och barn då de anser att detta är det viktigast för att få en bra
kvalitet i slutändan. Vi tolkar det även som att pedagogerna anser att kvaliteten ligger i hur
barnen mår, känner sig, trivs och vågar ta plats på avdelningen. Nilsson & Alnervik (2015)
menar att genom att barnen ser och får vara med när pedagogerna reflekterar blir det då också
naturlig för barnen att se sig själv och då blir det automatiskt en reflektion från barnets sida.
20
Kvalitet för pedagogerna handlar även om att en barngrupp fungerade tillsammans.
Barbro
menar att
Sen är ju kvalitet även att där är tillräckligt med personal och
att vi håller en bra professionell nivå, fint bemötande i
relationen till föräldrarna, engagemang allt sånt ÄR ju kvalitet.
(Pedagog Barbro 2016-04-18)
Nilsson & Alnervik (2015) menar att det finns olika sätt att se på en barngrupp. Det första är att
se på barnen som kompetenta människor som är utforskande och nyfikna men man kan även se
på en barngrupp där man fokuserar på vad barnen inte kan, en så kallad bristsyn.
Vi tolkar detta som att det Barbro syftar till är att som pedagog måste man ha en tro till sin
barngrupp för att få den att fungera. Barbros syn på kvalitet tolkar vi som att samverkan mellan
subjekt och objekt är viktiga för att verksamheten skall fungera då hon väljer att se barn som
kompetenta.
6.1.1 Slutsats
Nilsson & Alnervik (2015) trycker på vikten av ett gott samspel mellan subjekt och objekt. Vi
tolkar det som att det är väldigt viktigt för pedagogerna att visa ett engagemang som smittar av
sig på kollegor och barngrupp för att i sin tur kunna vidareutveckla sitt kvalitetsarbete. Vi utläser
även att kvalitet för pedagogerna innebär att det måste finnas tillräckligt med pedagoger samt tid
att planera för sin verksamhet.
6.2 Redskap och Regler
Redskap innefattar läroplanen för förskolan, aktiviteter som utförs samt de materiella redskap
som behövs vid utförandet av aktiviteterna hävdar Nilsson & Alnervik (2015). De menar vidare
att begreppet regler i Engeströms modell omfattar traditioner, värdegrund och de lokala
21
normsystemen som styr förskolan. Pedagogerna vi har intervjuat använder sig av olika
kvalitetsmaterial för att uppnå de stävandemål som finns i läroplanen. Följande sägs av pedagog
Barbro:
En god planering är a och o, utan en bra planering så faller ju
hela kvaliteten. För mig är kvalitet att systematiskt följa upp
aktiviteterna för att sedan planera vidare utifrån det vi får syn
på. Kvalitet är ju inte att ”bara” planera för att man måste, utan
det ska hela tiden ligga en tanke bakom så att cirkeln av
kvalitet blir sluten och vi når upp till läroplanen.
(Pedagog Barbro 2016-04-18)
Dokumentationen som Barbro pratar om går enligt Nilsson & Alnervik (2015) under begreppet
regler i Engeströms modell då det är ett normsystem som förskolan måste arbeta med kring
kvalitet. De menar vidare att regler är de handlingar, som till exempel användning av
kvalitetsmaterial, pedagogerna använder sig av för att kunna se och ”värdera” sin barngrupp. De
aktiviteter de kommer fram till med hjälp av reglerna blir en form av redskap. Genom detta
utläser vi att det är viktigt med en utförlig dokumentation som är väl genomtänkt för att kunna
utföra aktiviteter som barnen uppskattar, vill vara delaktiga i samt är lärorika. En väl genomtänkt
aktivitet tolkar vi som ett bra lärande och en bra grund i utvecklingen för barnen. Vi förstår det
som att Barbro anser att det i slutändan är ett tecken på kvalitet i förskolan då hon säger att utan
en väl utförd dokumentation blir det svårt att få en aktivitet som går att genomföra och även ger
ett lärande till barnen.
Nilsson & Alnervik (2015) menar att begreppet regler innefattar även de outtalade normer som
kan reglera och styra en verksamhet. De menar vidare att det även handlar om hur pedagogerna
ser på sin verksamhet samt hur de väljer att värdera verksamheten. Pedagog Cecilia menar:
En strävan mot god kvalitet gör ju att man utvecklas och att
man utvecklar verksamheten, så att man inte står och stampar
på samma ställe, ”såhär har vi alltid gjort och såhär gör vi”. Det
ligger ju på oss pedagoger att styra upp verksamheten så det
22
blir en bra kvalitet på förskolan och då har vi ju bra hjälp av
RAN.
(Pedagog Cecilia 2016-04-28)
RAN som Cecilia pratar om är ett av de kvalitetsmaterial som pedagogerna använder sig av. Så
här beskriver Catrin RAN:
Där sätter vi ju upp mål som till exempel likabehandling sen
lägger vi upp delmål hur vi ska jobba kring det. Sen går vi in i
det dokumentet och skriver vad som behövs skrivas…tidigare
tema som är inskrivna i RAN ger ett resultat som visar hur vårt
kvalitetsarbete behöver justeras inför nästa tema och vilka
aktiviteter vi ska utföra.
(Pedagog Catrin 2016-04-19)
Pedagogerna använder sig även av andra kvalitetsmaterial än RAN. De är uppbyggda på olika
vis men vi tolkar det som att alla till slut grundar sig i de strävandemål som finns i läroplanen för
förskolan. Förutom RAN använder sig pedagogerna även av Blomman, Paletten och
”Systematiskt kvalitetsarbete”.
Nilsson & Alnervik (2015) hävdar att begreppet regler innefattar till exempel material som
vägleder pedagogerna i deras kvalitetsarbete. De menar vidare att det är enklare att skapa kvalitet
i verksamheter när det finns ett bra kvalitetsmaterial att utgå från. Nilsson & Alnervik (2015)
menar även att i begreppet regler ingår även lokala normsystem. Vi tolkar pedagogernas arbete
med kvalitetsmaterial som ett lokalt normsystem då det är ett direktiv som respektive
förskolechef tagit beslut om att pedagogerna ska använda sig av. Vi kan även utläsa att
pedagogerna ser kvalitetsmaterialet som en regel som är bra för att kunna komma fram till
begreppet redskap. Vi tolkar det även som en del av begreppet regler eftersom dessa material
som pedagogerna använder är framtagna för att styra och reglera kvalitetsarbetet i verksamheten.
23
6.2.1 Slutsats
Vi utläser det pedagogerna pratar om ovan som att de anser att det finns en tydlig koppling
mellan regler och redskap. Pedagogerna menar att utan de kvalitetsmaterial de använder så är det
svårt att komma fram till redskap i form av aktiviteter. Vi har förstått det som att begreppen
regler och redskap är snarlika när vi tolkar det respondenterna säger och placerar in det i
modellen. Vi tolkar det även som att dessa två begrepp är beroende av varandra för att få
verksamheten att fungera.
6.3 Arbetsdelning och Praktikgemenskap
Nilsson & Alnervik (2015) menar att begreppet arbetsdelning innebär hur arbetet i en
verksamhet är fördelat mellan pedagogerna på avdelningen det vill säga vem som gör vad.
Jag tänker att då får man ju utforma kvalitet själv, bara man har
ett gemensamt fokus. Man måste ju sträva mot samma håll
tycker jag, en kan ju inte sträva åt ett annat håll! Sen måste
man även ha grunden men det blir ju olika ändå eftersom vi är
olika personer. Vad vill vi ha för kvalitet på avdelningen just
nu?
(Pedagog Cecilia 2016-04-28)
Cecilia menar att det är viktigt att avdelningen ser lika på vad kvalitet innebär och att arbetslaget
jobbar mot samma mål. Hon menar att de kan ställa sig frågan ”vad är kvalitet för oss här?”
(Pedagog Cecilia 2016-04-28). Hon säger vidare att pedagogerna då även kan se om det finns ett
visst ”ämne” som de har mer kunskap om för att på så sätt kunna fördela arbetsuppgifterna
mellan sig för att utnyttja all den kunskap som finns. Nilsson & Alnervik (2015) menar att
Engeströms begrepp arbetsdelning handlar om att pedagogerna fördelar arbetet mellan sig genom
att diskutera och inspireras av varandras synsätt. På så sätt undviker de att fastna i gamla mönster
utan blir istället tvungna att fokusera på nytänkande.
24
Vi tolkar detta som att kommunikationen mellan pedagogerna på förskolan är viktig för att kunna
jobba med kvalitet. Att ha kunskap om hur de bäst fördelar uppgifterna efter pedagogernas
styrkor verkar vara något pedagogerna anser vara oerhört viktigt i kvalitetsarbete eftersom de
menar att detta leder till en utveckling av verksamheten. Vi utläser även det pedagogerna säger
som att det krävs att de arbetar tillsammans för att kunna utveckla verksamheten framåt. Vi
uppfattar det som att ett fungerande arbetslag krävs för att få den kvalitet pedagogerna vill
uppnå.
En av pedagogerna berättar att på förskolan hon arbetar på har de valt att skriva i ett gemensamt
RAN för hela förskolan eftersom de känner att de får en bättre helhetsbild och insyn i vad som
händer på alla avdelningar samt att ”vi-känslan” stärks. Hon berättar även att detta gör att
förskolechefen lättare får en helhetsbild, när hon i sin tur får in materialet, kring hur pedagogerna
arbetar med kvalitet.
Vi får alltid feedback från vår chef vilket gör att där hela tiden
finns en röd tråd genom hela arbetet med RAN men samtidigt
kan jag känna att det kunde varit ännu mer feedback.
(Pedagog Catrin 2016-04-19)
Begrepp praktikgemenskap menar Nilsson & Alnervik (2015) är de personer som är involverade
på ett eller annat sätt i förskolans verksamhet. De menar att personerna inte nödvändigtvis är
fysiskt närvarande hela tiden men ändå innehar en betydande roll för verksamheten såsom
förskolechefer och föräldrar med flera. De menar vidare att begreppet som helhet även innebär
vikten av att reflektera tillsammans, det vill säga alla som ingår i en praktikgemenskap.
Vi tolkar detta som att kontakten mellan alla som ingår i en praktikgemenskap behöver vara tät
för att få en fungerande verksamhet när det handlar om kvalitet. Genom att pedagogerna skriver
tillsammans i RAN uppfattar vi det som att pedagogerna stärker relationen mellan begreppen
praktikgemenskap och arbetsdelning. Vi tolkar detta som att pedagogerna känner att de får ett
positivare klimat i verksamheten vilket i sin tur gynnar alla involverade. Vi kan även utläsa att
pedagogerna anser att förskolecheferna är en del av kvalitetsarbetet även om de inte är på plats.
25
Vi uppfattar det som att cheferna hela tiden vet vad pedagogerna har gjort och kan följa deras
arbete kring kvalitet.
Jag tycker det är bra att hon (förskolechefen) har krav, så att vi
inte bara kan gå här och lalla runt och få vår lön, tycker jag
personligen då. Hon gör ju det här för att få en bra och god
kvalitet i verksamheten, både för oss och utåt. Det skapar en
god kvalitet med ett bra rykte utåt.
(Pedagog Cecilia 2016-04-28)
Det som Cecilia går in på i citatet ovan är att förskolans kvalitet speglar sig utåt och ger ett gott
rykte kring förskolan. Vi tolkar det som att det känns, enligt henne, viktigt som pedagog att få en
bekräftelse på att verksamheten är på rätt väg när det gäller kvalitet. Precis som vi nämnt tidigare
så menar Nilsson & Alnervik (2015) att praktikgemenskap även innefattar föräldrarna då de
också har en stark koppling till förskolan. De menar att föräldrarnas reflektioner är betydelsefulla
inom begreppet praktikgemenskap. Vi förstår detta som att pedagogerna anser att det är viktigt
att även inkludera personer utifrån, såsom föräldrar, i praktikgemenskapen. Vidare tolkar vi detta
som att kvalitet inte bara handlar om vad som sker innanför väggarna på förskolan utan även att
pedagogerna lägger stor vikt vid vad föräldrarna tycker och tänker kring pedagogernas arbete
med kvalitet.
6.3.1 Slutsats
När vi med hjälp av Engeströms begrepp arbetsdelning och praktikgemenskap tolkar det
pedagogerna har sagt ser vi vikten av att ha en väl fungerade kommunikation mellan alla
involverade i verksamheten. Vi tolkar det vidare som att det är viktigt att ha en öppen
kommunikation i verksamheten för att pedagogerna ska kunna uppnå den kvalitet de vill att
förskolorna ska hålla.
26
6.4 Resultat
Denna rubrik avser Yrjö Engeströms begrepp ”resultat” i hans verksamhetsmodell.
Nilsson & Alnervik (2015) menar att samtliga av Engeströms begrepp i modellen som vi har
beskrivit ovan mynnar ut i begreppet resultat. De menar vidare att begreppet resultat kan innebär
trygga, kunniga och lärande barn vilket också leder till en kvalitetsutveckling. Resultatet beror på
vilka motsättningar som kan bli synliga samt att pedagoger arbetar konstruktivt med dessa
motsättningar. De menar vidare att om pedagogerna lyckas med detta kan verksamheten växa
och utvecklas.
Vi tolkar utifrån pedagogernas svar gällande kvalitet i verksamheten att de anser att engagemang
är viktigt då detta ger en positiv effekt på barngrupp samt alla involverade i verksamheten. Vi
kan även utläsa att kvalitet för pedagogerna handlar om att kunna kommunicera med varandra
samt att kunna se sina egna brister då detta hjälper till att höja kvaliteten. Detta menar även
Nilsson & Alnervik (2015) då de skriver att vikten av samarbete mellan alla involverade är av
stor betydelse för att kunna kvalitetsutveckla en verksamhet.
Kvalitet för pedagogerna vi har intervjuat handlar, utifrån vår tolkning, mycket om det
kvalitetsmaterial de använder sig av. Vi uppfattar det pedagogerna säger som att
kvalitetsmaterialen används till att få verksamheten att fungera och för att kunna uppnå en
tillfredställande kvalitetsnivå, det vill säga materialet ligger som en grund för kvalitetsbegreppet.
Vi tolkar det som att hela uppbyggnaden av verksamheten utgår i grund och botten från de
kvalitetsmaterial de använder sig av samt att det hjälper pedagogerna att nå upp till
strävandemålen i läroplanen för förskolan.
6.4.1 Slutsats
Enligt Nilsson & Alnervik (2015) är Engeströms begrepp resultat det slutgiltiga utfallet av hur
samtliga begrepp i modellen samspelar med varandra.
27
De hävdar vidare att begreppen i
modellen tillsammans gör att man får en syn på hur verksamheten fungerar och är uppbyggd.
Utifrån resultatet kan man sedan vidareutveckla verksamheten.
28
7. Slutsats och Diskussion
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger tolkar begreppet kvalitet vid
arbete i förskoleverksamhet. Vi har även gått in på olika exempel av hur det kan arbetas med
kvalitet i förskola. Detta har vi gjort genom att använda oss av Yrjö Engeströms
verksamhetsteori som en röd tråd genom hela studien.
För att kunna undersöka detta valde vi att utgå från följande frågeställningar:

Hur definierar pedagoger ordet kvalitet i förskolan?

Hur arbetas det med kvalitet i förskolorna?
7.1 Slutsats
Nilsson & Alnervik (2015) menar att samverkan mellan de olika begreppen är det viktigaste för
att få en verksamhet att fungera och utvecklas framåt. Pedagogerna pratar om begreppet kvalitet
som synonymt med Engeströms begrepp resultat. Vi anser att allt de gör i sin verksamhet handlar
hela tiden om att få en så bra kvalitet i slutändan som möjligt. Det blir tydligt för oss vad
pedagogerna anser vara kvalitet när vi använder oss av Engeströms verksamhetsmodell och dess
begrepp. Vi kan tydligt se en samverkan mellan alla begreppen i modellen när vi analyserar vårt
material. Samverkan mellan subjekt och objekt blir väldigt tydliga när våra pedagoger pratar om
vikten av att ha en tydlig och bra kommunikation. Är kommunikationen mellan subjekten bra
tolkar vi det som att detta även överförs till objekten vilket i slutändan leder till en högre kvalitet.
Begreppen subjekt och objekt samspelar även tillsammans med begreppen regler och redskap.
Regler och redskap behövs för att få verksamheten att fungera samt för att få en god kvalitet där
man når upp till strävandemålen. I modellen delas regler och redskap upp som två olika begrepp
29
men vår tolkning av pedagogernas svar gör att vi anser att de två begreppen samspelar så pass
mycket att de går in i varandra. Vi ser att pedagogernas arbete kring arbetsdelning och
praktikgemenskap handlar mycket om kommunikation. Att kommunicera både inom arbetslagen
men även med övriga involverade personer med anknytning till förskolan är viktigt när det
handlar om att uppnå kvalitet. Vi ser att för att nå den kvalitet man vill så måste alla begrepp i
Engeströms modell samverka med varandra för att nå begreppet resultat. Begreppet resultat är en
samlad produkt av arbetet kring de övriga begreppen. Det vill säga att allt arbete som görs i en
verksamhet visar sig i begreppet resultat. Detta innebär att det är i begreppet resultat vi kan tolka
pedagogernas syn på begreppet kvalitet. Pedagogerna definierar ordet kvalitet som högst
personligt samt trycker på vikten av att varje pedagog har sin egen tolkning av vad kvalitet
innebär för just den pedagogen. Vi har även fått syn på att det inte gör någonting för
pedagogerna hur begreppet kvalitet definieras så länge alla jobbar mot samma strävandemål i
läroplanen. Vi har förstått att det kan arbetas väldigt olika med kvalitetsmaterial men att det i
slutändan är strävandemålen som ligger till grund för samtliga material pedagogerna använder
sig av. Engeströms verksamhetsmodell samt dess begrepp har gjort det lättare för oss att få syn
på vad kvalitet faktiskt innebär för pedagogerna samt hur de arbetar kring kvalitet för att nå upp
till de strävandemål som finns i läroplanen. Engeströms begrepp har även gjort att vi tydligt kan
se att modellen fungerar samt går runt som ett naturligt kretslopp. Alla begreppen är involverade
för att kunna få ett resultat och utifrån detta kunna utveckla en verksamhet som i vår studie
betyder hur pedagogerna ser på kvalitet i förskola.
7.2 Diskussion
Vi kommer nu att diskutera och problematisera vårt resultat av studien i förhållande till tidigare
forskning samt Engeströms modell.
Enligt Sheridan & Pramling Samuelsson (2016) är frågan om kvalitet svårbesvarad då det är
olika beroende på vem man frågar och hur de ser på det. Nilsson & Alnervik (2015) menar att
begreppet subjekt står för pedagogerna i verksamheten samt deras trygghet i sin yrkesroll. Vår
studie visar att pedagogernas tolkning av begreppet kvalitet i förskola är högst personligt.
30
Pedagogerna vi har intervjuat har alla en egen definition av vad kvalitet innebär. De menar att så
länge pedagogerna arbetar mot samma strävandemål i läroplanen gör det inget att vägarna dit blir
olika. Vi kan inte annat än att hålla med Sheridan & Pramling Samuelsson (2016) när de säger att
frågan om kvalitet är svårbesvarad. Vi anser att begreppet kvalitet är svårt att få grepp om då det
hela tiden handlar om personliga tolkningar. Vi har även förstått att trots dessa personliga
tolkningar så ser pedagogerna inget problem då alla ändå utgår från samma strävandemål i
slutändan.
Sheridan & Pramling Samuelsson (2016) har tagit upp att Sverige har legat högt i förhållande till
andra länder när det kommer till kvalitet på förskolor. Vår studie visar att pedagogerna anser att
deras förskolor har en hög kvalitet trots att det saknas kriterier för vad hög kvalitet innebär. Vår
slutsats är att pedagogerna utgår från sin personliga bedömning av vad hög kvalitet är och om de
når alla de strävandemål som finns i läroplanen samt har en trygg barngrupp så är det enligt dem
en bra kvalitet.
Vi har även kommit fram till att kommunikationen mellan alla pedagoger på förskolan samt
deras förskolechef är oerhört viktig för ett kvalitetsarbete. Våra respondenter trycker mycket på
att samarbetet är grunden för att kunna utveckla verksamheten vilket även Nilsson & Alnervik
(2015) menar att begreppen praktikgemenskap och arbetsdelning står för. Pedagogerna menar
även att det inte spelar någon större roll vilket sätt de personligen ser på kvalitet så länge de alla
arbetar mot samma mål. Vår slutsats stärks av det Runeson (2004) skriver då hon anser att ett
enat arbetslaget som kan kommunicera med varandra och fungera bra tillsammans ger ett bättre
slutresultat. Vi menar inte att pedagogerna behöver ha en gemensam förståelse för begreppet
kvalitet utan att vikten läggs vid hur de når strävandemålen. Vi har även kommit fram till att om
vårt placerade innehåll från respondenterna i Engeströms begrepp praktikgemenskap och
arbetsdelning inte är fungerande visas detta i begreppet resultat. Väljer pedagogerna att inte göra
någonting åt problemen brister kvalitetsarbetet.
Runeson (2004) nämner även att det är av stor vikt att pedagoger tänker på vad och hur de utför
saker kring kvalitet. Hon menar vidare att det är viktigt att hela tiden ha ett nytänkande kring sitt
arbete trots att det redan fungerar bra. Runeson menar att pedagogerna ska vara nöjda med det
31
arbete de utför och visa upp för andra utanför förskolan vilken kvalitet de faktiskt håller. I vår
studie är detta något som tas upp ofta av respondenterna. Pedagogerna menar att kvalitet står för
engagemang och drivkraft hos dem och att hela tiden våga rikta blicken mot sig själv som
pedagog. Vi menar att detta är en väldigt viktig förmåga att ha för att främja kvalitet på förskolor
samt utveckla verksamheten. Här anser vi att Engeströms begrepp subjekt, redskap och regler
blir synliga. Nilsson & Alnervik (2015) beskriver de begreppen som till exempel aktiviteter,
läroplanen, pedagogerna och normsystem. Vi anser att det blir väldigt tydligt när vi placerar in
vår tolkning av pedagogernas tankar i de olika begreppen. Vi anser även att pedagogernas
gemensamma arbete mot strävandemålen gör att kvaliteten höjs och verksamheten utvecklas. Vår
slutsats är att man som pedagog aldrig kommer att bli fullärd då det i vår studie har framkommit
att ett kvalitetsarbete i förskolan är i ständig rörelse. Vi har även kommit fram till att eftersom en
förskoleverksamhet är expansiv så måste vi som pedagoger följa med i den utvecklingen.
Håkansson (2013) hävdar att om en rektor för en skola visar engagemang och har en bra
kommunikation med lärarna på skolan så är det lättare för dem att hålla en god kvalitet. Även om
detta handlar om skolverksamheten så kan vi dra paralleller till vår studie där fokus ligger på
förskoleverksamheten. Här syns Nilsson & Alnerviks (2015) tolkningar av begreppen
praktikgemenskap och subjekt där praktikgemenskap står för förskolechefen och subjekt för
pedagogerna. De menar att om motsättningar uppstår mellan dessa begrepp så kommer resultatet
visa på spänningar som måste hanteras för att få en fungerande verksamhet. Respondenterna vi
har intervjuat menar att de överlag är väldigt nöjda med den feedback och respons de får tillbaka
från förskolechefen. Vi anser att detta stämmer bra överens med vad Håkansson (2013) och
Nilsson & Alnervik (2015) hävdar. Detta eftersom respondenterna anser att de har en god
kvalitet samt att kontakten med förskolechefen är välfungerade. Det vill säga att ju mer drivande,
engagerad och kommunikativ förskolechefen är med pedagogerna desto större är chansen att de
har en kvalitetsnivå de är nöjda med.
Vi har även i vår studie kommit fram till att om förskolechefen introducerar tydliga
kvalitetsmaterial att arbeta efter till pedagogerna så underlättar detta i arbetet kring kvalitet i
förskolan. Enligt Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson (2010) är det viktigt att det finns
tydliga mål för verksamheten och att detta oftast leder till en hög kvalitet. Detta visar även vår
32
studie då pedagogerna känner att kvalitetsmaterialet de får av förskolechefen är väldigt bra
riktlinjer som kan hjälpa dem i arbetet kring kvalitet, trots olika syn på begreppet kvalitet. Vikten
av tydliga mål kan vi även se i Nilsson & Alnerviks (2015) tolkning av begreppet regler och
arbetsdelning. Utan kvalitetsmaterial samt arbetsdelning av detta material så tolkar vi det som att
det är svårt att uppnå verksamhetens mål gällande kvalitet.
Grethe Kragh-Müller & Charlotte Ringsmose (2015) menar att kvalitet handlar om att ge barnen
en bra grund för social kompetens. Detta får man enligt författarna genom att barnen får känna
sig trygga och njuta av barndomen. Nilsson & Alnervik (2015) menar att begreppet objekt
beskrivs som barnen och begreppet resultat visar på ett samspel mellan samtliga begrepp i
modellen. Detta menar de i slutändan ger ett resultat i form av kunniga, lärande och trygga barn.
Vår studie visar att kvalitet för pedagogerna handlar i grund och botten om hur barnen har det i
verksamheten. Vår slutsats är att kvalitet handlar om att planera sin verksamhet. Detta leder i
slutändan till en kvalitet man är nöjd med samt att det då är lättare för dem att nå upp till
strävandemålen i läroplanen. Detta i sin tur leder till barn som känner trygghet och har en god
barndom.
Kvalitetsnivån höjs om lärare låter elever ha inflytande och vara delaktiga i utförandet
planeringen hävdar Settergren (2003). Han menar vidare att det ger en ökad motivation hos alla
inblandade, det ger en klarare bild över elevernas arbete samt vad som förväntas av dem. Det
Settergren (2003) pratar om ovan blir bekräftat av Nilsson & Alnervik (2015) då de pratar om
vikten av samverkan mellan subjekt och objekt. Det vi kan utläsa från våra respondenter är att de
anser att det är viktigt ur ett kvalitetsperspektiv att ta tillvara på barnens intressen, åsikter samt
att låta barnen ha inflytande över vad som händer i deras vardag. I vår studie ser vi att kvalitet
handlar mycket om att pedagogerna inkluderar barnen samt att de ser barnens kunskaper och tar
tillvara på dessa.
33
7.3 Våra slutliga tankar kring studien
I denna studie har vi kommit fram till att kvalitetsbegreppet kan tolkas på olika vis samt att det
skiljer inte bara från förskola till förskola utan dessutom från pedagog till pedagog. Avsaknaden
av kriterier för att mäta kvalitet såg vi som ett stort problem när vi började vår studie. Vi kan till
viss del fortfarande se problemet men vi ser även fördelarna med en personlig tolkning av
begreppet kvalitet. Genom att det inte finns några konkreta kriterier som pedagogerna kan gå
efter när det gäller kvalitet betyder det i sin tur att det finns väldigt många vägar man kan välja i
arbetet för att uppnå strävandemålen. Beroende på vilka vägar pedagogerna väljer att ta och
vilken syn de har på kvalitet blir det en varierande nivåuppfattning. Detta behöver inte betyda att
någon förskola är sämre eller bättre än någon annan utan enbart att pedagogerna väljer att utgå
från sin egen personliga tolkning för att i slutändan nå upp till strävandemålen. Det vi har fått syn
på angående begreppet kvalitet är att det är svårdefinierat då det tolkas personligt av alla. Vi
anser vidare att det kan bli svårt för pedagogerna att kunna utföra sitt arbete på en hög nivå när
forskning och läroplan säger emot varandra om hur de ska arbetas kring kvalitet. Sheridan &
Pramling Samuelsson (2016) menar att kvalitet inom förskolan handlar mer om att definiera och
utvärdera än att avgränsa men vi anser att ibland blir man tvungen att använda någon form av
avgränsning i sitt arbete med barnen för att kunna nå upp till strävandemålen. Idealet hade varit
om vi som pedagoger alltid hade kunnat definiera och utvärdera istället för att avgränsa men
tyvärr fungerar det inte alltid att arbeta så i verksamheterna.
Genom att använda oss av Engeströms modell har det underlättat för oss att förstå vad
pedagogerna faktiskt menar och lägger störst vikt vid. Det har även visat sig att genom att
använda denna modell i vår studie så har vi tydligt kunnat se hur de olika begreppen fyller sin
funktion samt hur alla delar av en verksamhet hänger ihop för att i slutändan nå ett resultat. Vi
har även sett att Engeströms modell är väldigt användbar när det rör sig om utveckling av
verksamheter då vi tydligt ser att våra pedagogers fokus mynnar ut inom samma skuggade cirkel
som Nilsson & Alnervik (2015) har markerat i Engeströms modell. Det vill säga att här ser man
hur verksamhetens resultat är och det är utifrån det resultatet man kan arbeta vidare med
verksamhetens utveckling. I vår studie har det framkommit att begreppet resultat i Engeströms
34
modell är synonymt med begreppet kvalitet för våra pedagoger. För att uppnå en tillfredställande
kvalitetsnivå visar vår studie att det krävs att fokus ligger på barnen och hur de mår, trivs och
utvecklas i verksamheten.
Det vi känner oss mindre nöjda med i efterhand är att vi valde att utgå helt och hållet från
Nilsson & Alnerviks tolkningar av Engeströms begrepp. I efterhand har det blivit tydligt för oss
att det är väldigt svårt att skilja på begreppen regler och redskap då de går ihop väldig mycket.
Läroplanen går enligt Nilsson & Alnervik (2015) inom begreppet redskap men vi tolkar det
snarare som att det borde ligga under regler då det är en värdegrund och ett styrdokument som
alla pedagoger måste använda sig av.
För att utveckla denna studie hade vi kunnat välja att använda oss av respondenter från olika
delar av Sverige då det troligen används olika kvalitetsmaterial beroende på var förskolan är
placerad. Vi anser även att det hade varit intressant att involvera förskolechefer för att få deras
syn på hur de väljer ett kvalitetsmaterial för förskolorna att använda.
Något som vi har tänkt på som förslag till fortsatt forskning är att studera hur olika
yrkeskategorier inom förskoleverksamheten ser på begreppet kvalitet. Skiljer sig synen på
kvalitet mellan förskollärare, barnskötare och förskolechef?
Det vi har kommit fram till i vår studie gällande kvalitet anser vi vara en relevant kunskap att ha
med oss i vår kommande yrkesroll. Att inte ta för givet att de andra pedagogerna definierar
kvalitet på samma sätt som vi gör utan att alla har olika tolkningar av vad kvalitet är. Vi känner
att det är viktigt att lyfta synen på kvalitet för diskussion i arbetslagen då man bättre kan
komplettera varandra om man vet deras syn på kvalitet i förskola.
35
8. Referenslista
Alnervik, Karin (2013). "Men så kan man ju också tänka!" [Elektronisk resurs] : Pedagogisk
dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Diss. Jönköping : Högskolan i Jönköping,
2013. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22446
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm:
Liber
Engeström, Yrjö (2005). Developmental work research: Expanding activity theory in practice.
Berlin: Lehmanns Media, LOB.de
Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier
och metoder. Lund: Studentlitteratur
Kragh-Müller, Grethe & Ringsmose, Charlotte (2015) Educational Quality in Preschool Centers.
Childhood Education, 91(3), s. 198-205.
Tillgänglig på internet: http://dx.doi.org/10.1080/00094056.2015.1047311
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 2.
Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3.
Lund: Studentlitteratur.
36
Lundesjö-Kvart, Susanne (2013). Ridlärares pedagogiska praktik: en verksamhetsteoretisk
studie. Lic.-avh. Uppsala : Uppsala universitet, 2013.
Nilsson, Monica & Alnervik, Karin (2015). Verksamhetsteori som redskap i förskolans
systematiska kvalitetsarbete. I Åsén, Gunnar (red.) (2015). Utvärdering & pedagogisk
bedömning i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Upplaga 4. Lund: Studentlitteratur.
Runeson, Katarina (2004). Kvalitet i förskolan. I Holmlund, Kerstin (Red.) (2004). Vad har
kvalitet med skolan att göra? Lund: studentlitteratur.
Settergren, Per (2003). Bättre skola: om kvalitet och kvalitetsutveckling i grundskolans
arbetsmiljö och undervisning. Solna: Ekelund
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet.
Upplaga 2. Stockholm: Liber.
Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010). Förskolan: arena för
barns lärande. Stockholm: Liber
37
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (ny rev. utg.). Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (Hämtad 2014-01-22).
Skolverket (2016). Faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/skolformer/forskola/kvalitet-i-forskolan/faktorer-som-paverkarkvaliteten-1.226734
Törnquist, Agneta (2004). Vad man ska kunna och hur man ska vara: en studie om enhetschefers
och vårdbiträdens yrkeskompetens inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Diss.
Stockholm : Stockholms universitet, 2004.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:191600/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-05-17)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
(Hämtad 2016-01-28).
38
9. Bilaga
Intervjutema:
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger tolkar begreppet kvalitet
vid arbete i förskoleverksamhet. Vi kommer i denna studie även, med stöd i Yrjö
Engeströms verksamhetsteori och modell, att gå in på olika exempel av hur det
arbetas kring kvalitet för att nå upp till strävandemålen i läroplanen för förskolan.
Det vill säga att modellen kommer att löpa som en röd tråd genom hela studien.
För att kunna undersöka detta har vi valt att utgå från följande frågeställningar:
 Hur definierar pedagogerna ordet kvalitet i förskolorna?
 Hur arbetas det med kvalitet i förskolorna?
Forskningsetiska regler
Tema i förhållande till kvalitet i förskola
 Subjekt, Objekt, Regler, Redskap, Praktikgemenskap, Arbetsdelning och
Resultat.
1. Tid till kvalitetsarbete?
2. Pedagoger?
3. Barn?
4. Schema/planeringstid?
5. Engagemang?
6. Förskolechefens krav?
7. Vem ansvarar för vad, pedagoger/förskolechef?
8. Kvalitetssäkra?
9. Utvärdering av kvalitetsarbete?
10.Kvalitet på verksamheten eller kvalitet på pedagogerna?
39