ORDLISTA/NYCKELORD LUNGCANCER
Adenocarcinom – den vanligaste formen av icke-småcellig lungcancer. Se även icke-småcelling
lungcancer.
Alectinib – den verksamma substansen i läkemedlet Alecensa.
Alecensa – ett läkemedel mot spridd ALK-positiv icke-småcellig lungcancer. Läkemedlet blockerar
aktiviteten hos ett sjukligt förändrat protein (ALK) som driver på cancerutvecklingen.
ALK-hämmare - målinriktade läkemedel som hämmar tillväxten av cancerceller med den mutation som
ligger bakom ALK-positiv icke-småcellig lungcancer.
ALK-positiv lungcancer – svarar för omkring 5 procent av all icke-småcellig lungcancer och är ovanlig
eftersom den främst drabbar kvinnor och yngre varav många aldrig rökt.
Angiogenes – Nybildning av blodkärl. Utvecklas vid tumörer och är viktig för att cancertumören ska få
syre och näring.
Angiogeneshämmare – läkemedel som hämmar bildandet av tumörers blodkärl.
Atezolizumab – den verksamma substansen i det immunterapeutiska läkemedlet TECENTRIQ.
Atezolizumab är en monoklonal antikropp som binder till och blockerar proteinet PD-L1 som uttrycks på
tumör- och/eller immunceller vid exempelvis icke småcellig lungcancer. När PD-L1 binder till sina
receptorer leder det till att immunförsvaret mot tumörcellerna försvagas. Genom att blockera denna
signalväg (checkpoint) återställer TECENTRIQ immunsystemets naturliga förmåga att känna igen, söka upp
och bekämpa cancerceller.
Bronkoskopi – en metod då man med ett instrument undersöker bronkerna (luftrören) och även kan ta
vävnadsprov från en misstänkt tumör.
Checkpoint hämmare - en typ av immunläkemedel som blockerar aktiviteten hos specifika proteiner
som ingår i vissa kontrollmekanismer i immunsystemet (immun-checkpoints). När immunförsvarets Tceller attackerar infekterade eller skadade celler ökar immunsystemet samtidigt aktiviteten i olika
checkpoints, för att förhindra att friska celler attackeras. Vid cancer är dessa checkpoints ofta
överaktiverade vilket hindrar immunförsvaret från att bekämpa cancercellerna. När proteiner i dessa
checkpoints blockeras lossar ”bromsarna” och immunförsvarets förmåga att bekämpa cancerceller
förbättras.
EGFR – en förkortning av epidermal tillväxtfaktor-receptor ( Epidermal Growth Factor Receptor). EGFR är
ett protein på cellers yta som är involverat i regleringen av cellens tillväxt och delning. Om det uppstår en
mutation i genen för denna receptor kan det bidra till att cellerna börja dela sig ohämmat, vilket är
utmärkande för cancer. Cirka 11 procent av patienter med icke-småcellig lungcancer (NSCLC) har en
EGFR-mutation.
ALK –Mutationer i ALK-genen kan stimulera tumörtillväxt. Följden blir ett abnormt protein som driver på
tumörutvecklingen. Cirka 4–5 procent av patienter med icke-småcellig lungcancer (NSCLC) har denna
förändring.
Hjärnmetastaser – lungcancer är en av de cancerformer som oftast kan ge upphov till metastaser i
hjärnan, alltså att cancerceller från den ursprungliga tumören med blodet förts upp till hjärnan.
Icke-småcellig lungcancer – omkring 85 procent av all lungcancer är icke-småcellig lungcancer. Det
finns flera undergrupper av icke-småcellig lungcancer där adenocarcinom och skiveptielcancer är de två
vanligaste.
Immunterapi – syftet med immunterapi i samband med cancer är att stärka immunförsvarets möjligheter
att angripa cancerceller. I dag pågår en intensiv forskning på detta område.
Skräddarsydda behandlingar - Målsökande läkemedel och immunterapi öppnar möjligheter för
individuell cancerbehandling där man med hjälp av tester kan identifiera olika typer av mutationer och
bedöma vilka läkemedel som kan antas ha bäst effekt mot den enskilde patientens tumör. Samtidigt
innebär det att de patienter som inte har nytta av en viss behandling kan ges andra alternativ.
Småcellig lungcancer – Omkring 85 procent av all lungcancer är icke-småcellig lungcancer (se ovan),
medan resterande cirka 15 procent är småcellig lungcancer, en aggressiv och snabbväxande form, eller
odefinierad lungcancer.
Kemoterapi – ett annat ord för cytostatika (cellgifter) som ingår i standardbehandling för de flesta
cancerformer.
KRAS – liksom EGFR en gen som kodar för protein och som vid mutation kan göra att cellerna förökar sig
utom kontroll.
Molekylär diagnostik –DNA-analys av ett vävnads- eller blodtest som identifierar vilka specifika
avvikelser (mutationer) som utmärker en patients tumör. I dag läggs mycket forskning på att hitta nya
sådana mutationer och därmed möjliga angreppspunkter för nya läkemedel.
Monoklonala antikroppar – Antikroppar bildas av immunförsvaret och har till uppgift att känna igen och
oskadliggöra för kroppen främmande ämnen (antigen). Monoklonala antikroppar är identiska och binder till
ett slags protein och är mer specifika än polyklonala antikroppar som kan binda till många slags protein. I
dag finns olika metoder för att stärka immunförsvarets kamp mot cancer genom att framställa monoklonala
antikroppar som kan vara riktade mot till exempel specifika protein i olika check points eller vid nybildning
av blodkärl cancerceller behöver för att växa.
Mutationer – mutationer är genetiska avvikelser som kan vara medfödda eller förvärvade. Mutationer har
stor betydelse för utvecklingen av cancer då de kan bidra till abnorm celltillväxt.
Målinriktad behandling av cancer - Läkemedel och andra substanser som påverkar specifika molekyler
som är involverade i tillväxt och överlevnad av cancerceller. Traditionell kemoterapi verkar, i motsats till
detta, mot alla celler som delar sig.
PD-L1 – står för ”Programmed Death ligand-1” och är ett protein som uttrycks på tumör- och immunceller
vid exempelvis icke småcellig lungcancer. När PD-L1 binder till sina receptorer leder det till att
immunförsvaret mot tumörcellerna försvagas. Hos en del cancerpatienter överuttrycks PD-L1. Genom att
testa hur starkt PD-L1 uttrycket är hos en patient kan sjukvården få viktig vägledning i de fall man
överväger behandling med immunterapi av typen PD-L1 eller PD1 hämmare.
Screening – i Sverige görs ingen screening för lungcancer motsvarande vad som görs för bröstcancer och
tarmcancer. En stor amerikansk studie (National Lung Screening Study) visar att screening med en ny
teknik (lågdosdatortomografi) kunde minska dödligheten i lungcancer med 20 procent. Socialstyrelsen vill
dock avvakta resultat från andra studier innan man tar ställning till om screening ska införas även här.
Skivepitelcancer den näst vanligaste formen av icke-småcellig lungcancer. Se även icke-småcellig
lungcancer, ovan.
Stadier – lungcancer delas in i stadier från I till IV allt efter hur utbredd sjukdomen är. I stadierna I, II och
IIIA kan sjukdomen ofta opereras eftersom den då inte hunnit sprida sig utanför lungan. I senare stadier
kan sjukdomen inte botas utan behandlingen riktar in sig på att lindra symtom, förbättra livskvalitet och
förlänga överlevnaden.
Tarceva – ett målinriktat läkemedel för mutationer i den gen som kodar för EGFR, ett protein på cellers yta
som reglerar tillväxt och delning. Mutationen gör att cellerna i stället kan börja växa till, dela sig ohämmat
och ge upphov till metastaser.
TECENTRIQ – ett immunterapeutiskt läkemedel godkänt i USA för behandling av spridd icke-småcellig
lungcancer och lokalt avancerad eller spridd urinblåsecancer. Verksam substans i TECENTRIQ är den PDL1 hämmande monoklonala antikroppen atezolizumab. En ansökan om godkännande även i Europa
behandlas för närvarande av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA
Tyrosinkinas – ett enzym som sätter fart på den sjukliga process som får cancerceller att föröka sig utom
kontroll.
För mer information
Tommy Ringart, kommunikationschef Roche AB, 0705-62 11 40, [email protected]
