Äldre och infektioner
-enbart ett institutionsproblem ?
Johan Struwe
Smittskyddsintitutet
Utveckling i slutenvård 1996-2006
Index 1996=100
Källa: SKL 2007
Källa: SKL 2007
Vårdtillfällen i sluten vård
4000
1987
1998
2009
3000
2500
2000
1500
1000
500
85+
75-84
65-74
45-64
25-44
15-24
5-14
1-4
0
0
V tf/100.000 inv/år
3500
Källa: Socialtyrelsen
Spridning
Sjukhus
Spridning
Rehabilitering
Försämring
Hem
Samhälle
Äldreboende etc
Spridning
Klinik
Etiologi
Influensa
RS
Calici
VZV
GAS
Pneumokocker
MRSA
Borrelia
Ung
=
=
=
varicella
tonsillit, impetigo
ÖLI
böld
ECM/meningit
Gammal
=
=
=
herpes zoster
erysipelas
pneumoni
asymt/sepsis
acrodermatit
Infektionssymtom mm
Äter, dricker sämre
Trött
Anamnes
Fokalsymtom
Ung
+
+
?
?
Gammal
+
+
?
?
Feber
++
+/-
CRP
+
+
Åldersfördelning laboratoriediagnostiserade
luftvägsvirus
2008-2009 (RS), vintern 2010-2011 (influensa)
100%
Influensa RS
80%
60%
40%
20%
0%
0-4
5-14
15-64
65+
Källa: Smittskyddsinstitutet/ Sandra Rubinova
Vårdtillfällen/100.000 inv influensa
2000
2004
2001
2008
Källa: Socialtyrelsen
Influensavaccin ?
• C:a 50 % skydd mot insjuknande i influensa hos äldre
• Minskar risk för komplikationer (pneumoni, död)
• Rekommenderas bl.a. alla 65+
• Upprepade vaccinationer ej negativt
• Vaccination av personal minskar dödlighet hos patienter inom
geriatrik och sjukhemsvård. Patienterna finns inom alla
vårdformer – all personal rekommenderas vaccination
Åldersfördelning fynd av norovirus
Number of findings per season
7000
6000
5000
0 - 64 år
65+ år
4000
3000
2000
1000
0
2003-4
42.1%
2004-5
72.6%
2005-6
69.1%
2006-7
79.3%
2007-8
74.7%
2008-9
76.3%
Vintersäsong/ andel 65+ (%)
Källa: K-O Hedlund, Smittskyddsinstitutet
Källa: JAGS 2009;57:375-394
Andel antibiotikabehandlade patienter (%)
på geriatriska klliniker
%
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
HT 08
VT 09
HT 09
VT 10
HT 10
Källa: SKL PPM
i:
bl
Hu
d,
m
ng
ti t
ck
ys
sä
,c
ju
, lu
ås
a
ga
in
un
Ur
:L
HM
eu
s:
k
P y d e la
LS
e: r
G
E:
i:
Nj
Le
ur
G
as
d
e
o
tro
in
B r s ke
te
o n le t
st
:B t
i
M na
ro
l
o
Fe
s : ka n
nk
M
b:
it
a
u n le n
Ej
Se
hå
sp
p:
la sm i
e
S
c
G
o c .. .
i fi c
iN e p s
h
er
:N
is
sv
a
pr
alg
ed
d
im
ind
re
ik a
ga är,
ej
st
ro
en tion
G
i
do
ok nte
iÖ
l:
:Ö
s
t in ka r d
H
el
vr
Ö
t o a lk a it
e
li:
g
k la n
Ö
as
vr
r i ale
t
r
e
oi
nd n
lu
ika
ft v n te
st
äg
ti o
a r in a
n
n e lka
na
rt
,o
l
G
C o ,m e n
en
r: , la
:G
Lg
H j ry
a:
en
är nx
Le
ita
ta
ve
lia
,k
r /g
är
ink
l
al
l
lv ä
m
an
ga
li g
r /p
an a
cr
ea
s
CN
S
Pn
Cy
Andel terapier
Fördelning behandlade diagnosgrupper på geriatriska
avdelningar, Stramas (PPS) 2003, 2004, 2006, 2008 och 2010
sammanslagna, n=1255
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Antibiotikabehandlade patienter 2007
Ålder
Antal
behandl.
patienter
Andel
behandl.
patienter
Antal
antibiotikakurer
Antal
kurer per
patient
0–6
250 935
35 %
463 651
1,8
7-19
303 607
21 %
466 796
1,5
20-59
1 091 678
23 %
1 725 640
1,6
60-79
503 917
29 %
936 241
1,9
80 +
182 895
37 %
395 724
2,2
2 332 990
25 %
3 988 052
1,7
Totalt
Källa: Socialstyrelsen
SANT (Swedish Antibiotic Nursing home Trial)
58 boendeenheter med totalt 2752 boende,
890 st infektionsepisoder, medelålder 86 år
%
70
60
50
40
30
20
10
0
UVI
Luftvägsinf
Hud/mjukdel
Övriga
38% av all antibiotika förskrevs efter utan läkarundersökning av pat
212/489 (43%) UVI hade tidigare behandlats < 3 mån
Eva Pettersson et al, Scand J Infect Dis 2008
Uthämtade antibiotikarecept/ 1000 inv
Källa: Concise, Apotekens Service AB
Livräddande, stor effekt
Minskar komplikationer
Symtomlindrande
Ej säker/liten effekt
Ingen effekt
Vanligaste orsaker till onödig antibiotika
• ABU-asymtomatisk bakterieuri
• Bensår
• KOL-exacerbation
• Pneumoni som inte är pneumoni
• ÖLI
• CRP-stegring utan infektion – ”CRP-it”
• Onödigt lång behandling
100
Symtomatiska
80
Asymtomatiska
60
40
20
0
Positiv odling
Negativ odling
Positiv sticka
Positiv odling
Negativ odling
Negativ sticka
Positiv sticka = Nitrit och/ eller leukocytesteras
Från: Ducharme, J., S. Neilson, et al. (2007).
• Misstänkt akut cystit orsakar ca 60% av alla
antibiotikaordinationer på SÄBO
• Symtom som trötthet, förvirring, oro och nedsatt aptit är
inte specifika för nedre UVI
• Bör därför inte föranleda rutinmässig provtagning med
testremsa, odling eller antibiotikabehandling
• Andra möjliga orsaker till ospecifika symtom bör
undersökas
Antibiotikabehandling vid asymtomatisk
bakteriuri
• Antibiotikabehandling av ABU minskar inte
– incidensen av akut cystit
– prevalensen av ABU
• Ökar risken för reinfektion med mer virulenta och
resistenta bakterier!
• Risk för biverkningar, t.ex. Clostridium difficile!
Grupp A streptokocker, invasiva
2005
2006
2007
2008
2009
2010
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
80+
70 - 79
60 - 69
50 - 59
40 - 49
30 - 39
20 - 29
15 - 19
1 0 -1 4
5 -9
0,0
0 -4
a n d e l a v a lla (% )
2004
30,0
Källa: Smittskyddsinstitutet
Invasiva pneumokocker
0-4
60 - 69
70 - 79
80+
andel av total %
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: Smittskyddsinstitutet
Medelvårdtid med huvuddiagnos pneumoni
2006
40
30
20
10
0
0-14
15-24
25-44
45-64
65-74
75-84
ålder
Källa: Socialstyrelsen
CRB 65
Källa: www.infektion.net
Ambulant pneumonibehandling CRB 1-2
Normalpatient:
PcV/PcG
Misstänkt H. influenzae (barn, KOL) eller PNSP:
amoxicillin/PcG
Insjuknat vid influensa:
Cefotaxim eller PcG+kloxacillin
”Atypiskt” agens: erytromycin alt doxycyklin
Behandlingstid 7 dagar
Källa: www.infektion.net
KOL - bakteriell genes?
Minst två av följande symtom talar för bakteriell genes:
• Ökad sputumvolym
• Ökad sputumpurulens
• Ökad dyspné
Övriga faktorer talande för antibiotikabiotika vid
exacerbation av KOL
• Allvarlig/livshotande exacerbation
• Frekventa exacerbationer (> 4/år)
• Allvarlig grundsjukdom (FEV1 < 50% av förväntat)
• Andra kroniska sjukdomar
• Feber, frossa
• Högt CRP
Antibiotikabehandling vid KOL
1.
Amoxicillin 500 mg x 3
2.
Doxycyklin 200 mg x 1 i 3 dagar sedan 100 mg x 1
3.
Trim-sulfa 160/800mg x 2
Behandling i 5-7 dygn
Pneumokockvaccin ?
23-valent vaccin
• 50-60 % skydd mot invasiv sjukdom hos äldre
• En RCT 64 % skydd mot pnkkpneumoni och 45% mot pnemoni UNS
samt lägre mortalitet i vaccingrupp
Rekommenderas till 65+
Ev en revaccination >5 år
Frivillig laboratorierapportering C. difficile (n=4657)
Källa: Smittskyddsinstitutet/ Maria Lysén
