Arbetssjukdomar - AFA Försäkring

Arbetssjukdomar
April 2016
FÖRSÄKRING
Om AFA Försäkring
AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och har som uppdrag att administrera de
kollektivavtalade försäkringarna. De ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. 4,5 miljoner människor omfattas av minst
en av våra försäkringar. Eftersom så många av de yrkesverksamma i Sverige omfattas av våra
försäkringar strävar vi efter att varje arbetsplats ska vara så säker att ingen behöver skadas
eller bli sjuk av sitt arbete.
Vi arbetar förebyggande
Totalt satsar arbetsmarknadens parter genom AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor per
år på stöd till forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Det gör oss till Sveriges
främsta anslagsgivare inom området. Resultaten av forskningen omsätts i praktisk handling
genom förebyggande arbetsmiljösatsningar.
För att säkerställa att vi stödjer relevant forskning analyserar vi statistik från de försäkringsfall som vi administrerar. Statistiken hämtar vi ur vår skadedatabas där det finns information
om 13 miljoner försäkringsärenden. Skadedatabasen ger oss stor kännedom om vilka skador
och sjukdomar som är vanligt förekommande i olika sektorer och yrkesgrupper.
För att göra informationen tillgänglig för alla presenterar vi varje år aktuell statistik i vår
återkommande arbetsskaderapport och fyra delrapporter. Arbetsskaderapporten är mer generell medan delrapporterna belyser mer specifika områden, till exempel arbetssjukdomar, som i
den här rapporten.
2
Innehåll
Sammanfattning och slutsatser............................................................ 4
Om rapporten......................................................................................... 5
Arbetsskadeförsäkringen............................................................... 5
Vad är en arbetsskada?.......................................................................... 6
Arbetssjukdom........................................................................................ 6
Regelverket och bevisregler.................................................................... 7
Perioden 1977-07-01 – 1992-12-31................................................ 7
Perioden 1993-01-01 – 2002-06-30................................................ 7
Perioden 2002-07-01 – tills vidare................................................ 7
Andra betydande regelförändringar..................................................... 8
2003-01-01...................................................................................... 8
2008-07-01...................................................................................... 8
När kan ersättning från TFA utgå vid arbetssjukdom?...................... 9
Statistik från AFA Försäkrings skadedatabas................................... 11
Visandeår och anmälningsår...................................................... 11
Godkända arbetssjukdomar – utveckling över tid.............................. 11
Fler anmäler och fler anmäler tidigare............................................... 14
Diagnoser 1994 – 2014......................................................................... 18
3
Sammanfattning och slutsatser
•Antalet godkända arbetssjukdomar har minskat under perioden 1994 – 2014. Den främsta
orsaken till det är förändringar i bevisregeln och prövningstillfälle i den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen samt införandet av rehabiliteringskedjan i den allmänna sjukförsäkringen.
•Sedan 2011 har dock antalet godkända arbetssjukdomar ökat svagt.
•Den största minskningen av godkända arbetssjukdomar har skett bland arbetssjukdomar
med diagnoser i skelettet och rörelseorganen.
•De största grupperna diagnoser som får avslag i proportion till antalet anmälningar är
psykiska sjukdomar och sjukdomar i skelettet och rörelseorganen.
•Andelen kvinnor av de som får godkända arbetssjukdomar har minskat. 1994 – 1995 var
34 procent kvinnor. Under 2013 – 2014 var 19 procent kvinnor.
•Antalet anmälningar om arbetssjukdomar har ökat. År 2014 kom det in mer än dubbelt så
många anmälningar som 2009. Detta har ett samband med införandet av webbanmälan hos
AFA Försäkring 2012.
•Anmälning om arbetssjukdom kommer in tidigare i sjukperioden än vad det gjorde tidigare.
Sedan 2012 har antalet anmälningar som inkommer samma år som visandeåret ökat.
•Vi ser ett samband mellan antalet godkända arbetssjukdomar och antalet beviljade sjuk- och
aktivitetsersättningar. Det beror enligt vår åsikt på att Försäkringskassan oftast inte prövar
arbetssjukdom förrän vid livräntetidpunkten som i sin tur ofta sammanfaller med prövning
av sjuk- och aktivitetsersättning.
•Medelåldern bland de som får godkänd arbetssjukdom har ökat under mätperioden.
Det beror på att majoriteten av ILO-sjukdomarna visar sig sent i arbetslivet. Exempelvis
bullerskador.
•Det är inte meningsfullt att jämföra antalet godkända arbetssjukdomar i närtid med tidigare
perioder eftersom det finns en eftersläpning i godkännande av arbetssjukdomar på grund av
regelverket.
4
Om rapporten
Statistiken i rapporten kommer från AFA Försäkrings skadedatabas. Grunden för statistiken
är skador som har anmälts till Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, TFA-KL och Personskadeavtalet PSA.
I den här rapporten beskriver vi godkända arbetssjukdomar med visandeår 1994 – 2014. Totalt
har 150 271 ärenden studerats under perioden, varav 43 078 godkända arbetssjukdomar.
Arbetsskadeförsäkringen
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt
Näringsliv/LO/PTK och Kooperationen. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner,
Svenska kyrkan och KFS- och Pactaföretag.
Företag som inte är medlemmar i ett arbetsgivarförbund eller har ett hängavtal kan ändå teckna TFA
frivilligt. Det finns ca 100 000 frivilliga avtal om TFA.
AFA Försäkring har också uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga
personskadeavtalet (PSA). AFA Försäkring har därför information om i stort sett alla godkända arbetsskador
i Sverige.
AFA Försäkring använder samma diagnoskodsystem som Socialstyrelsen och Försäkrings­
kassan, ICD10.
5
Vad är en arbetsskada?
En arbetsskada är:
•Arbetsolycksfall (olycksfall som inträffar under arbetstid).
•Färdolycksfall (olycksfall som inträffar under färd till eller från arbetet).
•Arbetssjukdom (sjukdom som kan uppkomma eller försämras till följd av arbetet eller
arbetsförhållandena).
Arbetssjukdom
En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatts för skadlig inverkan i
arbetet. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar
den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. Det kan exempelvis vara
•Tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar som kan orsaka rygg- eller ledbesvär.
•Ensidigt arbete som kan orsaka muskel- och senskador.
•Farliga ämnen som kan orsaka eksem, allergier, luftvägsbesvär och cancer.
•Psykiskt påfrestande arbetsförhållanden som kan orsaka psykiska besvär eller
psykosomatiska sjukdomar som till exempel magsår eller hjärtbesvär.
•Vibrationer som kan skada blodkärl, nerver och leder.
•Buller som kan orsaka hörselskador.
6
Regelverket och bevisregler
Den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen (enligt lag om arbetsskadeförsäkring LAF och socialförsäkringsbalken, SFB) och den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen (TFA och TFA-KL)
har samma bevisregel men den har förändrats över tid.
I följande avsnitt beskrivs utvecklingen i regelverket.
Perioden 1977-07-01 – 1992-12-31
Vid arbetssjukdom bedömer man först om personen har varit utsatt för skadlig inverkan i
arbetet. Därefter tar man ställning till om samband föreligger mellan skadlig inverkan och
besvären.
För arbetssjukdom gäller att den skadade har varit utsatt för skadlig inverkan i arbetet om det
finns någon faktor i arbetsmiljön som sannolikt kan ge upphov till en sådan skada, det vill säga
sådana symtom som den skadade har.
Om man har konstaterat att den skadade har varit utsatt för annan skadlig inverkan i arbetet
bedöms i nästa steg sambandsfrågan. Därvid ska skadan godkännas om inte betydligt starkare
skäl talar mot samband mellan skadan och den skadliga inverkan.
Perioden 1993-01-01 – 2002-06-30
Vid arbetssjukdom bedömer man först om personen har varit utsatt för skadlig inverkan i
arbetet. För att skadlig inverkan ska föreligga ska det finnas någon faktor i arbetsmiljön som
med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till en sådan skada, det vill säga sådana symtom
som den skadade har.
Övervägande skäl ska tala för samband mellan olycksfallet/den skadliga inverkan och skadan
för att denna ska godkännas som arbetsskada.
Perioden 2002-07-01 – tills vidare
En sjukdom ska anses ha uppkommit till följd av annan skadlig inverkan om övervägande skäl
talar för det.
Man frångår uppdelningen i bedömningen i två led av skadlighet och samband, och prövningen
sker med ett enhetligt beviskrav om övervägande skäl. Dock är en given utgångspunkt att det i
personens arbetsmiljö har funnits någon faktor som kunnat ge upphov till sjukdomen.
7
Andra betydande regelförändringar
2003-01-01
Den som vill få sin rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen prövad ska göra en
skriftlig ansökan till Försäkringskassan. Det räcker inte längre att göra anmälan om arbetsskada. Innan denna bestämmelse fanns gjorde Försäkringskassan arbetsskadeprövning i långa
sjukfall om den var anmäld som arbetsskada.
Reglerna för beviljande av livränta ändras. Reglerna gällande varaktighet och arbetsförmågans nedsättning anpassas till reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning. Inkomstförlusten
vid beviljande av livräntan måste vid tidpunkten för beviljandet vara varaktig eller antas vara
bestående under minst ett år.
Försäkringskassan tolkar dessa bestämmelser (som senare bekräftats av högsta förvaltningsdomstol) att man inte behöver pröva fråga om arbetsskada om det inte fanns något att ersätta
från arbetsskadeförsäkringen. Det innebär att vid arbetssjukdom så uppkommer sällan något
tillfälle att pröva ersättning förrän vid sjuk- och aktivitetsersättningsprövning. Då varaktighetskriteriet uppfylls.
2008-07-01
Rehabiliteringskedjan införs i sjukförsäkringen. De olika prövningstillfällena för rätten till
sjukpenning får indirekt påverkan på arbetsskadeförsäkringen, men det finns en rätt till
obegränsade antal sjukpenningdagar om sjukskrivningen beror på arbetsskada. Denna regel
blir endast tillämplig när samtliga sjukpenningdagar är slut.
Det är prövningstillfällena vid 91:a dagen i sjukfallet och 181:a dagen vid sjukfallet som gör att
många med arbetsskadeproblematik inte kan få sin sak prövad eftersom det inte finns någon
ersättning att pröva sjukdomen mot.
8
När kan ersättning från TFA
utgå vid arbetssjukdom?
TFA ger rätt till ersättning vid arbetssjukdom om skadan kvarstår efter 180 dagar från att den
visade sig och att den förklarats vara arbetsskada av Försäkringskassan. Även sjukdomar som
finns upptagna i tabell 1 i ILO-konventionen 121 ger rätt till ersättning om skadan kvarstår
efter 180 dagar efter att den visat sig.
ILO konvention 121 tabell 1 innehåller följande yrkessjukdomar:
1. Pneumokonioser orsakade av fibrosframkallande mineralpartiklar (silikos, antrakosilikos,
asbestos) och silikotuberkulos förutsatt att silikos i väsentlig grad orsakat arbetsoförmågan
eller döden. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
2. Sjukdomar i andningsorganen orsakade av hårdmetalldamm.
3. Sjukdomar i andningsorganen orsakade av damm av bomull (byssinos), lin, hampa eller
sisal.
4. Astma orsakad av sensibiliserande eller irriterande ämnen som kan ge dessa effekter och
som förekommer i arbetsprocessen.
5. Extrinsic allergisk alveolit och sviter därav orsakade av inandning av organiska damm­
partiklar (enligt bestämmelser i landets lagstiftning).
6. Sjukdomar orsakade av beryllium eller giftiga föreningar därav.
7. Sjukdomar orsakade av kadmium eller giftiga föreningar därav.
8. Sjukdomar orsakade av fosfor eller giftiga föreningar därav.
9. Sjukdomar orsakade av krom eller giftiga föreningar därav.
10. Sjukdomar orsakade av mangan eller giftiga föreningar därav.
11. Sjukdomar orsakade av arsenik eller giftiga föreningar därav. Allt arbete där arbetstagaren
blir utsatt för denna risk.
12. Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller giftiga föreningar därav.
13. Sjukdomar orsakade av bly eller giftiga föreningar därav.
14. Sjukdomar orsakade av fluor eller giftiga föreningar därav.
15. Sjukdomar orsakade av koldisulfid.
16. Sjukdomar orsakade av toxiska halogenderivat av alifatiska eller aromatiska kolväten.
17. Sjukdomar orsakade av bensen eller dess giftiga homologer.
18. Sjukdomar orsakade av giftiga amino- och nitroderivat av bensen eller dess homologer.
9
19. Sjukdomar orsakade av nitroglycerin eller andra estrar av salpetersyra.
20. Sjukdomar orsakade av alkoholer, glykoler eller ketoner.
21. Sjukdomar orsakade av kvävande gaser: kolmonoxid, cyanväte eller toxiska föreningar
därav, svavelväte.
22. Hörselnedsättning orsakad av buller.
23. Sjukdomar orsakade av vibrationer (rubbningar i muskler, senor, ben, leder, perifera
blodkärl eller perifera nerver).
24. Sjukdomar orsakade av arbete i komprimerad luft.
25. Sjukdomar orsakade av joniserande strålning. Allt arbete som medför exponering av
joniserande strålning.
26. Hudsjukdomar orsakade av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer som ej tagits upp
under andra rubriker. Allt arbete som medför exponering för den aktuella risken.
27. Primär hudcancer orsakad av tjära, beck, mineralolja, antracen eller föreningar, produkter
eller rester av dessa substanser.
28. Lungcancer eller mesoteliom orsakade av asbest.
29. Infektions- eller parasitsjukdomar förvärvade i yrkesarbete som medför särskilt stor risk
för smitta. (a) Hälsovårds- och laboratoriearbete. (b) Veterinärarbete (c) Hantering av djur,
djurkroppar, delar av djurkropp och handelsvaror som kan ha blivit kontaminerade av
djur, djurkroppar eller delar av djurkroppar (d) Annat arbete som medför särskilt stor risk
för kontaminering.
AFA Försäkring är, med undantag för ILO sjukdomarna, beroende av Försäkringskassans
beslut om arbetssjukdom för att kunna lämna besked om TFA-ersättning vid arbetssjukdom. De två största diagnosgrupperna bland anmälda arbetssjukdomar och bland all sjukfrånvaro i stort, psykiska sjukdomar och besvär i rörelseapparaten, finns inte med på ILO-listan.
Personer med dessa besvär måste godkännas av Försäkringskassan som arbetsskada. Eftersom
Försäkringskassans regelverk om prövning av livränta gör att det i praktiken måste förflyta en
lång tid av sjukskrivning innan de gör en prövning så är dessa diagnoser underrepresenterade
i godkännandefrekvens i relation till antalet anmälningar med dessa besvär.
AFA Försäkring får ett stort antal anmälningar om arbetssjukdom där man måste avböja
ersättning på grund av att Försäkringskassan inte har fattat beslut om arbetsskada.
Detta får naturligtvis konsekvenser för relationen mellan godkända och avböjda arbetssjukdomar.
10
Statistik från AFA Försäkrings
skadedatabas
Visandeår och anmälningsår
När man studerar statistiken över arbetssjukdomar är det viktigt att känna till redovisningsmetoden. Statistiken redovisas antingen efter visandeår eller anmälningsår. Visandeåret är det
år då sjukdomen först visade sig, till exempel när den skadade besökte läkaren med anledning
av skadan för första gången.
Anmälningsåret är det år skadan anmäls. Eftersom skador kan anmälas i efterhand sker ofta
anmälan vid en senare tidpunkt än visandeåret när det gäller arbetssjukdomar.
Godkända arbetssjukdomar
– utveckling över tid
I genomsnitt dröjer det cirka 5 år från det att sjukdomen visade sig till att den blir godkänd
som en arbetssjukdom. Därför finns det en eftersläpning i statistiken som måste tas hänsyn till
när man studerar utvecklingen över tid.
Ett tillvägagångssätt är att läsa av statistiken för olika årgångar med samma eftersläpning.
I diagram 1 visas godkända arbetssjukdomar med två års eftersläpning fördelat på visandeår
för åren 1995 – 2013. Två års eftersläpning innebär att skadorna rapporterats in och godkänts
under en treårsperiod från och med 1 januari visandeåret (år 0) till och med 31 december två
år efter visandeåret (år 2).
I diagram 2 visas en mer detaljerad bild av godkända arbetssjukdomar med två års efter­
släpning fördelat på visandeår för åren 2004 – 2013.
”År 0” i diagram 2 tolkas som visandeåret, ”år 1” tolkas som året efter visandeåret och ”år 2”
tolkas som två år efter visandeåret.
11
Diagram 1.
Godkända
arbetssjukdomar
efter visandeår med två års eftersläpning.
Diagram
1.
3000
Diagram
1.
2500
3000
2000
2500
1500
2000
1000
1500
500
1000
0
500
0
Diagram 2.
Diagram 2.
Godkända arbetssjukdomar efter visandeår med två års eftersläpning
800 på anmälningsår.
fördelade
Diagram 2.
700
800
600 228
700
500
600 228
400 241
500
300
400 241
200
300
264
100
200
0
264
100 2004
0
12
223
223
240
95
85
77
98
85
167
104 185
182
77
175
98
104
95
224
240 224
116 116
182 117
175
185 117
95 104
167
165
177
106
165 177
230
106 230
182
81
182
230
74
230
88
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
116 116 95 104 117 117 81
88
74
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
År 2
År 1
År 02
År
År 1
År 0
Av diagram 2 framgår att antalet godkända arbetssjukdomar per visandeår minskade mellan
åren 2004 och 2008. Sedan 2012 har antalet ökat.
Regelverket i Socialförsäkringsbalken gör att Försäkringskassans prövning av arbetssjukdom
görs med lång eftersläpning i relation till visandetidpunkten. (Se avsnitt om regelverk). Vi kan
se ett samband mellan antalet godkända månadsersättningar i AFA Försäkring sjukförsäkring
AGS och AGS-KL och antalet godkända arbetssjukdomar i arbetsskadeförsäkringen. Detta
eftersom prövningen av livränta och i många fall sker samtidigt. En godkänd månadsersättning i AGS och AGS-KL innebär en godkänd sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Under perioder när fler har beviljats månadsersättning har det också godkänts fler
arbetssjukdomar.
Avtalsgruppsjukförsäkringen täcker kommun- och landstingssektorn och privat sektor inom
avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO. Arbetsskadeförsäkringen har en större täckning då
den även omfattar privatanställda tjänstemän och de statligt anställda via Personskadeavtalet
(PSA). AFA Försäkrings statistik över månadsersättningar ger därför inte en fullständig bild
av antalet sjuk- och aktivitetsersättning som har beviljats av Försäkringskassan, men man kan
ändå se ett samband mellan månadsersättningar i AGS och AGS-KL och godkända arbets­
sjukdomar.
Antalet godkända månadsersättningar visas i diagram 3 som kan jämföras med diagram 1
som visar godkända arbetssjukdomar.
Diagram 3.
Nya sjukfall som har lett till månadsersättning (AGS+AGS-KL) efter insjuknandeår.
Data är avläst med två års eftersläpning.
Diagram 3. Nya sjukfall som har lett till månadsersättning (AGS + AGS-KL) efter
insjuknandeår. Data är avläst med tre års eftersläpning.
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
Fler anmäler och fler anmäler tidigare
År 2004 gjorde AFA Försäkring förändringar i sitt skadesystem. Förändringarna medför
att man inte kan jämför inkomna och avslagna ärenden per arbetsskadetyp för perioden
1994-2004 och 2005 och framåt. 1
Trots det kan vi se ett ökat antal inkomna ärenden de senaste åren. Under de senaste åren
har vi noterat ett ökat antal anmälningar om arbetssjukdom. Även Arbetsmiljöverket
redovisar en sådan utveckling. För visandeåret 2014 har AFA Försäkring mer än dubbelt
så många anmälda arbetssjukdomar som 2009. Vi kan se ett samband mellan det ökande
antalet anmälningar och införandet av webbanmälan år 2012. Detta visas i diagram 4. Vi
har även observerat att fler sjukdomar med en psykisk diagnos anmäls som
13
Fler anmäler och fler anmäler tidigare
År 2004 gjorde AFA Försäkring förändringar i sitt skadesystem. Förändringarna medför att
man inte kan jämför inkomna och avslagna ärenden per arbetsskadetyp för perioden 1994 –
2004 och 2005 och framåt.1
Under de senaste åren har vi noterat ett ökat antal anmälningar om arbetssjukdom. Även Arbetsmiljöverket redovisar en sådan utveckling. För visandeåret 2014 har AFA Försäkring mer
än dubbelt så många anmälda arbetssjukdomar som 2009. Vi kan se ett samband mellan det
ökande antalet anmälningar och införandet av webbanmälan år 2012. Detta visas i diagram 4.
Vi har även observerat att fler sjukdomar med en psykisk diagnos anmäls som arbetssjukdom.
Diagram 4.
Antal anmälningar fördelade på anmälningstyp och visandeår.
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
Pappersanmälan
Webbanmälan
Totalsumma
2000
1000
0
Det har blivit vanligare att man anmäler arbetssjukdom tidigare i sjukdomsperioden. Fler
anmäler skada samma år som visandeåret. Även här ser vi ett samband med införandet av
webbanmälan 2012. Detta illustreras i diagram 5.
Antalet anmälningar som rapporterats in tidigare än 180 dagar från insjuknandetillfället
har ökat. Dessa ärenden ges avslag om de inte finns med på ILO-listan eftersom de per
definition inte kan bedömas som arbetssjukdomar eftersom de inte kan vara godkända av
Försäkringskassan. I diagram 6 visas andelen inrapporterade ärenden som har pågått i
färre än 180 dagar, respektive 180 dagar eller längre.
Diagram 5. Antal inkomna ärenden, ärenden som har inkommit samma år som
visandeåret.
1 År 2004 uppgraderade AFA Försäkring sitt skadesystem. Systemskiftet innebar bland annat att informationen som lagrades om
avböjda ärenden blev betydligt mer detaljerad. Före 2004 registrerades inte arbetsskadetyp (arbetssjukdom, färdolycka eller
arbetsolycka) för samtliga avböjda ärenden. Exempel på sådana ärenden är ärenden som kunde avböjas utan vidare utredning
som exempelvis arbetssjukdomar som ej pågått mer än 180 dagar och som inte finns med på ILO-listan. Följden blir att det inte
går att jämföra antal inkomna och avböjda ärenden per arbetsskadetyp för perioden 1994 – 2004 och 2005 och framåt.
14
Det har blivit vanligare att man anmäler arbetssjukdom tidigare i sjukdomsperioden. Fler
anmäler skada samma år som visandeåret. Även här ser vi ett samband med införandet av
webbanmälan 2012. Detta illustreras i diagram 5.
Antalet anmälningar som rapporterats in tidigare än 180 dagar från insjuknandetillfället har
ökat. Dessa ärenden ges avslag om de inte finns med på ILO-listan eftersom de per definition
inte kan bedömas som arbetssjukdomar eftersom de inte kan vara godkända av Försäkringskassan. I diagram 6 visas andelen inrapporterade ärenden som har pågått i färre än 180
dagar, respektive 180 dagar eller längre.
Diagram 5.
Antal inkomna ärenden, ärenden som har inkommit samma år som visandeåret.
6000
5000
4000
6000
3000
5000
2000
4000
Antal ärenden inkomna
samma år som skadeåret
1000
3000
Antal ärenden inkomna
samma år som skadeåret
0
2000
1000
0 6. Andel anmälda arbetssjukdomar som har pågått i kortare period än 180
Diagram
dagar respektive 181 dagar eller längre efter visandetillfället.
Diagram 6.
Kommentar [EK2]: Årtale
diagrammet står alldeles för tä
80%
Andel som har pågått i kortare period än 180 dagar respektive 181 dagar
eller längre
70% efter visandetillfället.
Diagram 6. Andel anmälda arbetssjukdomar som har pågått i kortare period än 180
dagar
respektive 181 dagar eller längre efter visandetillfället.
60%
80%
50%
70%
40%
60%
30%
50%
20%
40%
10%
30%
0%
20% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
180 dagar
eller färre
Kommentar [EK2]: Årta
diagrammet står alldeles för
181 dagar
180 dagar
eller längre
eller färre
181 dagar
eller längre
10%
0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
15
I diagram 7 visas godkända arbetssjukdomar över tid fördelat på anmälningsår. Man måste
vara medveten om att skador som rapporteras in samma anmälningsår har olika visandeår. Av
I diagram
studeras godkända
arbetssjukdomar
tid fördelat
på anmälningsår.
de 1137 skadorna
som7 godkändes
år 2014 hade
6,5 procent över
visandeår
2014, resterande
skadorMan
måsteföre
man2014.
vara Även
medveten
om graf
att skador
som
rapporteras in samma anmälningsår har
hade visandeår
i denna
finns en
eftersläpningseffekt.
olika visandeår. Av de 1137 skadorna som godkändes år 2014 hade 6,5 procent visandeår
Diagram 7.2014, resterande skador hade visandeår före 2014. Även i denna graf finns en
Godkändaeftersläpningseffekt.
arbetssjukdomar per anmälningsår.
Diagram 7. Godkända arbetssjukdomar per anmälningsår.
30000
25000
20000
15000
10000
0
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
5000
Det höga antalet godkända arbetssjukdomar för framförallt åren 1994 och 1995 förklaras
Det höga antalet
godkända
arbetssjukdomar
förmed
framförallt
åren
1994
och 1995 förklaras
av att det
rör sig om
arbetssjukdomar
visandeår
före
lagändringen
1993. Detavinnebär
att det röratt
sigde
om
arbetssjukdomar
med
visandeår
före
lagändringen
1993.
Det
innebär
har prövats enligt de äldre villkoren. Endast 3 procent av de godkända att de
har prövats enligt de äldre villkoren. Endast 3 procent av de godkända arbetssjukdomarna med
arbetssjukdomarna med anmälningsår 1994 hade visandeår 1994.
anmälningsår 1994 hade visandeår 1994.
I diagram 8 visas godkända och avböjda arbetssjukdomar efter anmälningsår, men skador
med visandeår
före 1994
har godkända
sorterats bort
för att öka
jämförbarheten.
I grafen
syns att men
antaI diagram
8 visas
och avböjda
arbetssjukdomar
efter
anmälningsår,
let godkända
arbetssjukdomar
var
som
högst
år
2000,
sedan
minskade
antalet
godkända
fram
skador med visandeår före 1994 har sorterats bort för att öka jämförbarheten. I grafen
till 2011, därefter
har
en
svag
ökning
skett.
Observera
att
antalet
avböjda
ärenden
för
perioden
syns att antalet godkända arbetssjukdomar var som högst år 2000, sedan minskade antalet
inte är jämförbart mellan början och slutet av mätperioden.
godkända fram till 2011, därefter har en svag ökning skett. Observera att antalet avböjda
ärenden för perioden inte är jämförbart mellan början och slutet av mätperioden.
14
16
Diagram 8.
Godkända och avböjda arbetssjukdomar per anmälningsår med visandeår 1994 eller senare.
Diagram 8. Godkända och avböjda arbetssjukdomar per anmälningsår med
visandeår 1994 eller senare.
12000
10000
8000
6000
Avslag
Godkänd
4000
0
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2000
Diagram 9.
Andel avslagna ärenden som har AGS-ersättning fördelat på insjuknandeår.
Diagram 9. Andel avslagna ärenden som har AGS-ersättning fördelat på
insjuknandeår.
Kommentar [EK3]: Årta
diagrammet står väldigt tätt.
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Många
som anmäler
arbetssjukdom
har redan,
får senare
ersättning
Många
som anmäler
arbetssjukdom
har redan,
ellereller
får senare
ersättning
frånfrån
sjukförsäk2
procent
av defårsom
får avslag
fårAGS eller
sjukförsäkringen
AGS2 Cirka
eller AGS-KL.
ringen
AGS eller AGS-KL.
60 procentCirka
av de 60
som
får avslag
ersättning
från
ersättning
från AGS
eller
AGS-KL.
I diagram
9 visaspå
andelen
av de somsom
fått har
avslag
på
AGS-KL.
I diagram
9 visas
andelen
av de
som fått avslag
TFA-ersättning
AGSTFA-ersättning
har AGS-ersättning
samma
år (visandeår), året före eller året efter.
ersättning
samma år som
(visandeår),
året före eller
året efter.
Eftersom
inte inkluderar
statlig
sektor
hartagits
de tagits
analysen.
Eftersom
AGS AGS
inte inkluderar
statlig
sektor
har de
bortbort
frånfrån
analysen.
Privatanställda
15
Privatanställda
tjänstemän
som
ej
är
berättigade
till
AGS-ersättning
ingår dock. 3
tjänstemän som ej är berättigade till AGS-ersättning ingår dock.3
Diagnoser 1994-2014
I diagram 10 visas antal godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnosgrupp. I
diagram
11 och
diagram 12 visas
fördelningen
av godkända diagnoser för åren 19942 Om ett
ärende beviljas
arbetsskadeersättning
flyttas det
från AGS till TFA.
1995
respektive
2013
och
2014.
I
diagram
30-33
finns inte
samma
information
uppdelat
3 Yrkeskodningen för avslagna ärenden är inte fullständig, därför kan tjänstemän
sorteras
bort på ett tillförlitligt
sätt. på
kön.
Diagram 10. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser med visandeår
2004-2014.
17
Diagnoser 1994 – 2014
Statistiken över diagnoser och yrkesgrupper är avläst den 28 februari 2016. Det finns en eftersläpningseffekt i statistiken och antalet godkända ärenden för de senare årgångarna kommer
att öka. I diagram 10 visas antal godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnosgrupp. I
diagram 11 och diagram 12 visas fördelningen av godkända diagnoser för åren 1994 – 1995
respektive 2013 och 2014. I diagram 30 – 33 finns samma information uppdelat på kön.
Diagram 10.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser med visandeår 2004 – 2014.
3000 3000
Skelettetsoch
och
Skelettets
rörelseorganens
sjukdomar
rörelseorganens
sjukdomar
2500 2500
2000
1500
1000
Buller,
Buller,hörselnedsättning,
hörselnedsättning,
tinnitus
tinnitus
Övriga
Övrigadiagnoser
diagnoser
2000
Andningsorganens
Andningsorganens
sjukdomar
sjukdomar
1500
Tumörsjukdomar
Tumörsjukdomar
Hudens sjukdomar
1000
Hudens sjukdomar
Psykiska sjukdomar och
syndrom
Psykiska sjukdomar och
500
Karpaltunnelsyndrom
syndrom
500
Karpaltunnelsyndrom
Effekter av vibration
0
1994
1995
1996 1994
1997 1995
1998 1996
1999 1997
2000 1998
1999
2001
2000
2002 2001
2003 2002
2004 2003
2005 2004
2006 2005
2007 2006
2008 2007
2009 2008
2009
2010
2010
2011
2011
2012 2012
2013 2013
2014 2014
0
Effekter av vibration
Diagram
Diagram
11. 11. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser med visandeår
1994
1995.
Godkändaoch
arbetssjukdomar
fördelade på diagnoser med visandeår 1994 och 1995.
Diagram 11. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser med visandeår
1%
Skelettets och rörelseorganens
1994 och 1995. 2%
2%
sjukdomar
6%
2% 1%
2% 5% 6%
Buller, hörselnedsättning,
Skelettets
och rörelseorganens
tinnitus
sjukdomar
Andningsorganens sjukdomar
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Hudens sjukdomar
6%
5%
Andningsorganens sjukdomar
7%
6%
7%
53%
18%
53%
Raynalds sjukdom
Hudens sjukdomar
Psykiska sjukdomar och
syndrom
Raynalds sjukdom
Tumörsjukdomar
Psykiska sjukdomar och
Karpaltunnelsyndrom
syndrom
18%
Tumörsjukdomar
Karpaltunnelsyndrom
17
18
17
Kommentar [EK4]: I diagrammet:
Raynauds är felstavat.
Hade nog varit bättre med vita siffror
överlag i diagrammen, det syns bättre.
Kommentar [EK4]: I diagrammet:
Raynauds är felstavat.
Hade nog varit bättre med vita siffror
överlag i diagrammen, det syns bättre.
Diagram
12. 12. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser med visandeår
Diagram
2013 ocharbetssjukdomar
2014.
Godkända
fördelade på diagnoser med visandeår 2013 och 2014.
7%
Skelettets och rörelseorganens
sjukdomar
14%
4%
4%
28%
5%
6%
17%
15%
Psykiska sjukdomar och
syndrom
Tumörsjukdomar
Andningsorganens sjukdomar
Hudens sjukdomar
Karpaltunnelsyndrom
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Effekter av vibration
Övriga diagnoser
Kommentar [EK5]: Vita siffror
överallt?
Under den senaste tjugoårsperioden har vissa diagnoser minskat som andel av de godkända
Under den senaste Den
tjugoårsperioden
har vissa diagnoser
minskat
som andeloch
av de
arbetssjukdomarna.
största minskningen
finns bland
skelettets
rörelseapparatens
godkända arbetssjukdomarna. Den största minskningen finns bland skelettets och
sjukdomar. Det var den största diagnosgruppen i början av mätperioden (1994 – 1995) och den
rörelseorganens sjukdomar. Det var den största diagnosgruppen i början av mätperioden
fjärde
största diagnosen
motstörsta
slutetdiagnosen
av mätperioden.
– 2014). (2013-2014).
(1994-1995)
och den fjärde
mot slutet(2013
av mätperioden.
Diagnoser
som
harharökat
äreffekter
effekteravav
vibration
Raynauds
sjukdom
Diagnoser
som
ökati iandel
andel är
vibration
ellereller
Raynauds
sjukdom
samt samt karpal­
karpaltunnelsyndrom.
Raynauds
sjukdom
fingrar)
sjukdom som
som kan
påpå grund av
tunnelsyndrom.
Raynauds
sjukdom
(vita(vita
fingrar)
är är
enensjukdom
kanuppstå
uppstå
grund av vibrationsskador.
Sammantaget
av vibration
och Raynauds
vibrationsskador.
Sammantaget
utgjordeutgjorde
effektereffekter
av vibration
och Raynauds
sjukdom 6 procent
sjukdom 6 procent av alla diagnoser 1994-1995 och 30 procent av alla diagnoser 2013av alla diagnoser
1994 – 1995 och 30 procent av alla diagnoser 2013 – 2014.4
2014. 4
Karpaltunnelsyndrom
skadai ihandleden
handleden
i många
fallvara
kanorsakad
vara orsakad
av vibration.
Karpaltunnelsyndromär
är en
en skada
somsom
i många
fall kan
av
vibration. Karpaltunnelsyndrom
och vibrationsskador
och finns
med
den så kallade
Karpaltunnelsyndrom
och vibrationsskador
finns med
på den
såpå
kallade
ILO-listan.
ILO-listan.
Bullerdiagnoserna utgjorde 18 procent av alla diagnoser 1994 – 1995 och 17 procent 2013 – 2014.
4
I början
användes
diagnosen
Raynauds
(I73.0)arbetssjukdomarna
oftare vid vibrationsskador.en
Mot
Under
2013av–mätperioden
2014 hade
en större
andel
av desyndrom
godkända
diagnos som
slutet av mätperioden används istället huvudsakligen Effekter av vibration (T75.2)
finns med på ILO-listan jämfört med 1994 – 1995.
18
4 I början av mätperioden användes Raynauds syndrom (I73.0) oftare vid vibrationsskador. Mot slutet av mätperioden används
istället huvudsakligen Effekter av vibration (T75.2)
19
Yrkesgrupper 1994 – 2014
I tabell 1 – tabell 4 redovisas antalet godkända arbetssjukdomar per yrkesgrupp och visandeår. För att få statistik för mindre yrkesgrupper redovisas skadorna aggregerade i femårs­
intervall, 1994 – 1998, 1999 – 2003, 2004 – 2008 och slutligen 2009 – 2014 (6 årgångar). Yrkes­
grupper med färre än 5 fall redovisas ej. Av tabellerna framgår tydligt att det huvudsakligen är
män som får godkända arbetssjukdomar.
Under mätperioden minskar också andelen kvinnor med godkända arbetssjukdomar. Under
perioden 1994 – 1998 var 34 procent kvinnor, under perioden 1999 – 2003 var 32 procent
kvinnor, under perioden 2004 – 2008 var 17 procent kvinnor och under perioden 2009 – 2014
var 19 procent kvinnor.
Under början av mätperioden 1994 – 1998 var yrkesgruppen undersköterskor med flera den
tredje största yrkesgruppen bland de godkända arbetssjukdomarna. Mot slutet av mätperioden
var samma yrkesgrupp den åttonde största yrkesgruppen. De tre största yrkesgrupperna är
de mansdominerade yrkesgrupperna metallarbete, betong-, bygg- och anläggningsarbete samt
övrigt industriellt arbete.
Anledningen till att färre kvinnor får arbetssjukdomar godkända är att färre sjukdomar med
diagnoser i skelettet och rörelseorganen godkänns idag jämfört med för 20 år sedan. I de
kvinnodominerade yrkesgrupperna undersköterskor med flera, städare och fönsterputsare, och
restaurang och storköksarbete förekom en hög andel diagnoser i skelettets och rörelseorganen i
början av mätperioden.
I diagram 14 – diagram 28 finns andelen diagnoser bland de godkända arbetssjukdomarna
indelat efter utvalda yrkesgrupper.
Under mätperioden har medelåldern vid visandeår ökat för samtliga diagnoser. Medelåldern vid
visandetillfället är högre än genomsnittet för bullerskador, tumörer och sjukdomar i skelettet
och rörelseorganen. Lägst medelålder har de som drabbas av arbetssjukdomar inom diagnosgruppen hudens sjukdomar. I diagram visas hur medelåldern vid visandeåret har utvecklats
fördelat på kön. Kvinnor är generellt yngre när de får en arbetssjukdom. Det beror på att män
och kvinnor drabbas av olika typer av arbetssjukdomar beroende på att arbetsmarknaden är
könssegregerad.
20
Tabell 1.
Medelålder vid visandeår fördelat på diagnosgrupp.
Andnings.
Buller
Hud
Infektion
Karpal.
Psyk.
Vibr. +
Rayn.
Skel- o
rörelse
Tumör.
Övr.
43
38
39
Alla
47
47
46
55
43
45
47
46
46
55
45
44
43
48
47
46
56
46
45
37
44
49
45
46
56
48
45
1994
45
42
42
1995
45
40
38
1996
46
41
40
1997
46
42
41
1998
46
42
42
57
43
49
46
47
57
49
46
1999
48
41
41
38
43
48
47
47
57
48
46
2000
46
46
41
55
43
48
49
48
59
49
47
40
2001
46
51
41
2002
48
50
43
2003
48
51
43
2004
49
51
45
48
49
49
60
50
49
44
47
48
49
59
50
49
50
45
46
49
49
61
51
49
42
42
44
49
47
50
61
49
49
2005
51
53
48
45
46
51
47
51
62
53
51
2006
49
53
45
47
46
50
48
54
61
49
51
2007
49
53
37
40
45
52
52
52
61
48
50
2008
48
55
44
46
46
46
49
53
62
49
51
2009
51
55
45
45
48
51
48
51
66
46
51
2010
52
54
44
48
46
51
49
50
66
48
50
2011
48
55
44
46
47
47
50
49
65
50
50
2012
49
54
44
43
46
51
47
50
63
48
49
2013
42
55
42
51
43
50
47
54
66
46
49
2014
50
59
45
47
47
48
49
52
66
44
51
Diagram 13.
Medelålder vid visandeår fördelat på kön.
54
52
50
48
Kvinnor
46
Män
44
42
40
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Diagram 14. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Metallarbete.
2009-2014
2004-2008
Skelettets och rörelseorganens
sjukdomar
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
Kommentar [EK6]: Sakn
mellan bokstäver och +, Rayn
+ Effekter
21
44
42
40
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Diagram 14.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår. Metallarbete.
Diagram 14. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Metallarbete.
Skelettets och rörelseorganens
sjukdomar
2009-2014
Kommentar [EK6]: Saknas mellanru
mellan bokstäver och +, Raynauds sjukd
+ Effekter
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
2004-2008
Andningsorganens sjukdomar
1999-2003
Hudens sjukdomar
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
0
1000
2000
3000
4000
Diagram 15. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Betong-, bygg- och anläggningsarbete.
Diagram 15.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Betong-, bygg- och anläggningsarbete.
2009-2014
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
21
Kommentar [EK7]: Saknas mella
mellan bokstäver och +, Raynauds sju
+ Effekter
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
2004-2008
Karpaltunnelsyndrom
1999-2003
Andningsorganens sjukdomar
Tumörsjukdomar
1994-1998
Hudens sjukdomar
0
500
1000
1500
Diagram 16. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Övrigt industriellt arbete.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Andningsorganens
sjukdomar
2004-2008
Hudens sjukdomar
1999-2003
Karpaltunnelsyndrom
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
1994-1998
Övriga
0
22
200
400
600
800
1000
Diagram 17. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Byggnadsträarbetare.
Kommentar [EK8]: Saknas mella
mellan bokstäver och +, Raynauds sju
+ Effekter
Karpaltunnelsyndrom
1999-2003
Andningsorganens sjukdomar
Tumörsjukdomar
1994-1998
Diagram 16.
Hudens sjukdomar
0
500
1000
1500
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår. Övrigt industriellt arbete.
Diagram 16. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Övrigt industriellt arbete.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Kommentar [EK8]: Saknas mella
mellan bokstäver och +, Raynauds sju
+ Effekter
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Andningsorganens
sjukdomar
2004-2008
Hudens sjukdomar
1999-2003
Karpaltunnelsyndrom
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
1994-1998
Övriga
0
200
400
600
800
1000
Diagram 17. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Byggnadsträarbetare.
Diagram 17.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår. Byggnadsträarbetare.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Kommentar [EK9]: Saknas mellan
mellan bokstäver och +, Raynauds sju
+ Effekter
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Karpaltunnelsyndrom
2004-2008
22
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
1999-2003
Andningsorganens
sjukdomar
Tumörsjukdomar
1994-1998
Hudens sjukdomar
0
200
400
600
800
Diagram 18. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Undersköterskor med flera.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Hudens sjukdomar
Psykiska sjukdomar och
syndrom
2004-2008
Andningsorganens sjukdomar
1999-2003
Infektionssjukdomar
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
1994-1998
Övriga
0
200
400
600
800
1000
1200
23
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
1999-2003
Andningsorganens
sjukdomar
Tumörsjukdomar
1994-1998
Hudens sjukdomar
0
200
400
600
800
Diagram 18.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Undersköterskor
med flera. arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Diagram 18. Godkända
Undersköterskor med flera.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Hudens sjukdomar
Psykiska sjukdomar och
syndrom
2004-2008
Andningsorganens sjukdomar
1999-2003
Infektionssjukdomar
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
1994-1998
Övriga
0
200
400
600
800
1000
1200
Diagram 19. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Godshanteringsoch lagerarbete.
Diagram
19.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Godshanterings- och lagerarbete.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
23
2009-2014
Kommentar [EK10]: Saknas
mellanrum mellan bokstäver och +,
Raynauds sjukdom + Effekter
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Andningsorganens
sjukdomar
2004-2008
Raynauds sjukdom +
Effekter av vibration
1999-2003
Hudens sjukdomar
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
0
200
400
600
800
Diagram 20. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Yrkesförare.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Psykiska sjukdomar och
syndrom
2004-2008
Tumörsjukdomar
1999-2003
Andningsorganens
sjukdomar
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
24
0
200
400
600
800
Raynauds sjukdom +
Effekter av vibration
Kommentar [EK11]: Saknas
mellanrum mellan bokstäver och +,
Raynauds sjukdom + Effekter
2004-2008
sjukdomar
Raynauds sjukdom +
Effekter av vibration
1999-2003
Hudens sjukdomar
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
0
Diagram 20.
200
400
600
800
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår. Yrkesförare.
Diagram 20. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Yrkesförare.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Kommentar [EK11]: Saknas
mellanrum mellan bokstäver och +,
Raynauds sjukdom + Effekter
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Psykiska sjukdomar och
syndrom
2004-2008
Tumörsjukdomar
1999-2003
Andningsorganens
sjukdomar
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
0
200
400
600
800
Raynauds sjukdom +
Effekter av vibration
Diagram 21.
Diagram 21. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Städare.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår. Städare.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Hudens sjukdomar
2004-2008
Andningsorganens sjukdomar
24
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
1999-2003
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
0
200
400
600
800
Diagram 22. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Restaurang- och storköksarbete.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Hudens sjukdomar
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
2004-2008
Andningsorganens sjukdomar
1999-2003
Psykiska sjukdomar och
syndrom
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
0
200
400
600
800
Diagram 23. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Elektriskt arbete.
25
2004-2008
Andningsorganens sjukdomar
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
1999-2003
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Diagram 22.
Övriga
0
200
400
600
800
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Restaurang- och storköksarbete.
Diagram 22. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Restaurang- och storköksarbete.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Hudens sjukdomar
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
2004-2008
Andningsorganens sjukdomar
1999-2003
Psykiska sjukdomar och
syndrom
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
0
200
400
600
800
Diagram 23. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Elektriskt arbete.
Diagram 23.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår. Elektriskt arbete.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Kommentar [EK12]: Saknas
mellanrum mellan bokstäver och +,
Raynauds sjukdom + Effekter
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Andningsorganens sjukdomar
2004-2008
25
Raynauds sjukdom+Effekter
av vibration
Tumörsjukdomar
1999-2003
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Hudens sjukdomar
0
100
200
300
400
500
Övriga
Diagram 24. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Träindustriarbetare.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Andningsorganens
sjukdomar
2004-2008
Hudens sjukdomar
1999-2003
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
Karpaltunnelsyndrom
26
1994-1998
Övriga
0
100
200
300
400
500
Kommentar [EK13]: Saknas
mellanrum mellan bokstäver och +,
Raynauds sjukdom + Effekter
Tumörsjukdomar
1999-2003
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Hudens sjukdomar
0
100
200
300
400
500
Övriga
Diagram 24.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår. Träindustriarbetare.
Diagram 24. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Träindustriarbetare.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Kommentar [EK13]: Saknas
mellanrum mellan bokstäver och +,
Raynauds sjukdom + Effekter
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Andningsorganens
sjukdomar
2004-2008
Hudens sjukdomar
1999-2003
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
0
100
200
300
400
500
Diagram 25.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Försäljare inom detaljhandeln.
Diagram 25. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Försäljare inom detaljhandeln.
26
2009-2014
Skelettets och rörelseorganens
sjukdomar
2004-2008
Andningsorganens sjukdomar
Hudens sjukdomar
Buller, hörselnedsättning, tinnitus
1999-2003
Psykiska sjukdomar och
syndrom
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
0
100
200
300
400
500
600
Diagram 26. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Byggnadsmålare.
Kommentar [EK14]: Saknas
Skelettets och
mellanrum mellan bokstäver och +,
rörelseorganens sjukdomarRaynauds sjukdom + Effekter
2009-2014
Lösningsmedelsskada
Hudens sjukdomar
2004-2008
Raynauds sjukdom +
Effekter av vibration
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
1999-2003
Andningsorganens
sjukdomar
Tumörsjukdomar
1994-1998
0
100
200
300
400
Övriga
27
2004-2008
Buller, hörselnedsättning, tinnitus
1999-2003
Psykiska sjukdomar och
syndrom
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
Diagram 26.
0
100
200
300
400
500
600
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår. Byggnadsmålare.
Diagram 26. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Byggnadsmålare.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Lösningsmedelsskada
Hudens sjukdomar
2004-2008
Raynauds sjukdom +
Effekter av vibration
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
1999-2003
Andningsorganens
sjukdomar
Tumörsjukdomar
1994-1998
0
100
200
300
Övriga
400
Diagram 27. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Diagram
27.och VVS-montörer.
Isolerings-
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Isolerings- och VVS-montörer.
2009-2014
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
27
Kommentar [EK15]: Saknas
mellanrum mellan bokstäver och +,
Raynauds sjukdom + Effekter
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Andningsorganens sjukdomar
2004-2008
Tumörsjukdomar
1999-2003
Karpaltunnelsyndrom
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
1994-1998
0
50
100
150
200
250
300
Övriga
Diagram 28. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Tandvårdsarbete.
Skelettets och
rörelseorganens
sjukdomar
Hudens sjukdomar
2009-2014
2004-2008
Andningsorganens
sjukdomar
Raynauds sjukdom +
Effekter av vibration
1999-2003
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
28
0
100
200
300
400
Kommentar [EK16]: Saknas
mellanrum mellan bokstäver och +,
Raynauds sjukdom + Effekter…
Texterna vid de färgade små fyrkante
behöver justeras, avstånd
Tumörsjukdomar
1999-2003
Karpaltunnelsyndrom
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
1994-1998
0
50
100
150
200
250
300
Övriga
Diagram 28.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår. Tandvårdsarbete.
Diagram 28. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser och visandeår.
Tandvårdsarbete.
Skelettets och
rörelseorganens
sjukdomar
Hudens sjukdomar
2009-2014
2004-2008
Kommentar [EK16]: Saknas
mellanrum mellan bokstäver och +,
Raynauds sjukdom + Effekter…
Texterna vid de färgade små fyrkant
behöver justeras, avstånd
Andningsorganens
sjukdomar
Raynauds sjukdom +
Effekter av vibration
1999-2003
Karpaltunnelsyndrom
1994-1998
Övriga
0
100
200
300
400
Diagram 29.
Diagram
29. Godkändafördelade
arbetssjukdomar
fördelade
diagnoser och visandeår.
Godkända
arbetssjukdomar
på diagnoser
och på
visandeår.
Sjuksköterskor
och barnmorskor.
Sjuksköterskor
och barnmorskor.
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
2009-2014
Psykiska sjukdomar och
syndrom
2004-2008
28
Hudens sjukdomar
Andningsorganens
sjukdomar
1999-2003
Infektionssjukdomar
1994-1998
Övriga
0
50
100
150
Tabell 2. Arbetssjukdomar efter kön och yrkesgrupp 1994-1998.
Metallarbete
Betong-, bygg- och anläggningsarbete
Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl.
Övrigt industriellt arbete
Städare och fönsterputsare
Byggnadsträarbetare
Yrkesförare
Godshanterings- och lagerarbete m. m.
Restaurang- och storköksarbete
Livsmedelsarbete
Försäljare inom handel m.m.
Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete
Elektriskt arbete
Träindustriarbete
Byggnadsmålare
Kvinnor Män
583
3 033
19
1 399
939
45
298
536
635
60
6
619
47
573
123
466
507
70
184
321
419
69
113
366
51
418
76
377
11
343
29
Tabell 2.
Arbetssjukdomar efter kön och yrkesgrupp 1994 – 1998.
Kvinnor
Män
583
3 033
19
1 399
Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl.
939
45
Övrigt industriellt arbete
298
536
Städare och fönsterputsare
635
60
6
619
47
573
Godshanterings- och lagerarbete m. m.
123
466
Restaurang- och storköksarbete
507
70
Livsmedelsarbete
184
321
Försäljare inom handel m.m.
419
69
Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete
113
366
Elektriskt arbete
51
418
Träindustriarbete
76
377
Byggnadsmålare
11
343
Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl.
41
313
Lärare och skolledare
154
140
Tandvårdsarbete
243
48
Brevbärare och tidningsdistributörer m.fl.
166
114
<5
268
6
256
135
48
61
121
Metallarbete
Betong-, bygg- och anläggningsarbete
Byggnadsträarbetare
Yrkesförare
Isolerings och VVS-montörer
Militärt arbete (endast anställda)
Textil-, skinn och läderindustriarbete
Grafiskt arbete
Poliser
35
129
Gruv- och bergarbete, stenhuggare
<5
142
109
27
39
95
Sjuksköterskor och barnmorskor
126
<5
Barnskötare, fritidsledare m.fl.
124
Förskollärare och fritidspedagoger
102
9
Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete
38
5
Brandpersonal
<5
37
Socialt arbete
Pappers- och pappersmassearbetare
Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl
Väktare, ordningsvakter
8
24
11
18
Kriminalvårdare
7
12
Tull- och kustbevakningstjänstemän
7
6
Övriga yrkesgrupper
1 408
2 733
Totalsumma
6 836
13 282
Läkare
30
38
Tabell 3.
Arbetssjukdomar efter kön och yrkesgrupp 1999 – 2003.
Metallarbete
Betong-, bygg- och anläggningsarbete
Övrigt industriellt arbete
Kvinnor
Män
464
2 494
22
1 243
245
538
<5
634
Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl.
583
37
Godshanterings- och lagerarbete m. m.
101
369
35
403
Restaurang- och storköksarbete
351
53
Städare och fönsterputsare
358
35
Elektriskt arbete
42
342
Träindustriarbete
65
291
Livsmedelsarbete
130
219
50
241
Byggnadsträarbetare
Yrkesförare
Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete
Försäljare inom handel m.m.
246
40
Brevbärare och tidningsdistributörer m.fl.
161
110
Lärare och skolledare
136
129
Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl.
27
234
Isolerings och VVS-montörer
<5
253
9
241
Poliser
59
190
Militärt arbete (endast anställda)
15
222
Textil-, skinn och läderindustriarbete
96
37
Socialt arbete
94
36
Grafiskt arbete
36
82
Tandvårdsarbete
94
20
Sjuksköterskor och barnmorskor
93
13
Pappers- och pappersmassearbetare
17
76
Gruv- och bergarbete, stenhuggare
<5
88
Förskollärare och fritidspedagoger
84
5
Barnskötare, fritidsledare m.fl.
81
<5
Kriminalvårdare
20
26
Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete
22
5
Läkare
12
14
Brandpersonal
<5
Byggnadsmålare
24
25
Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl
12
11
9
<5
Övriga yrkesgrupper
1 062
1 363
Totalsumma
4 838
10 151
Väktare, ordningsvakter
Tull- och kustbevakningstjänstemän
31
Tabell 4.
Arbetssjukdomar efter kön och yrkesgrupp 2004 – 2008.
Kvinnor
Män
Metallarbete
88
1 019
Betong-, bygg- och anläggningsarbete
<5
547
Övrigt industriellt arbete
76
331
Byggnadsträarbetare
6
318
Elektriskt arbete
5
145
102
16
Godshanterings- och lagerarbete m. m.
12
104
Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete
14
89
Yrkesförare
<5
97
Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl.
<5
93
Träindustriarbete
11
86
Byggnadsmålare
4
85
<5
83
Livsmedelsarbete
16
63
Lärare och skolledare
21
52
Restaurang- och storköksarbete
49
19
Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl.
Militärt arbete (endast anställda)
81
Isolerings och VVS-montörer
55
Gruv- och bergarbete, stenhuggare
42
13
9
39
Textil-, skinn och läderindustriarbete
26
21
Tandvårdsarbete
33
<5
Sjuksköterskor och barnmorskor
31
<5
Städare och fönsterputsare
Poliser
5
27
Försäljare inom handel m.m.
16
14
Grafiskt arbete
<5
24
Barnskötare, fritidsledare m.fl.
20
Socialt arbete
15
5
Förskollärare och fritidspedagoger
16
<5
6
8
Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl
<5
12
Övrigt hälso- ,sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete
10
<5
7
5
Brandpersonal
<5
7
Kriminalvårdare
<5
5
Övriga yrkesgrupper
147
385
Totalsumma
806
3 859
Pappers- och pappersmassearbetare
Brevbärare och tidningsdistributörer m.fl.
Läkare
32
Tabell 5.
Arbetssjukdomar efter kön och yrkesgrupp visandeår 2009 – 2014.
Kvinnor
Män
Metallarbete
54
715
Betong-, bygg- och anläggningsarbete
10
457
Övrigt industriellt arbete
76
267
Byggnadsträarbetare
<5
286
Elektriskt arbete
<5
89
Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl.
<5
78
Isolerings och VVS-montörer
<5
79
Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl.
72
6
Byggnadsmålare
10
63
9
50
11
46
5
51
40
8
Godshanterings- och lagerarbete m. m.
Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete
Yrkesförare
Restaurang- och storköksarbete
Livsmedelsarbete
14
31
Städare och fönsterputsare
31
10
6
35
Militärt arbete (endast anställda)
<5
37
Gruv- och bergarbete, stenhuggare
<5
34
9
28
Lärare och skolledare
18
17
Försäljare inom handel m.m.
21
11
Sjuksköterskor och barnmorskor
27
3
Tandvårdsarbete
16
2
Grafiskt arbete
<5
12
Socialt arbete
10
4
2
12
Träindustriarbete
Poliser
Pappers- och pappersmassearbetare
12
Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl
Förskollärare och fritidspedagoger
Textil-, skinn och läderindustriarbete
10
7
<5
9
Brandpersonal
Brevbärare och tidningsdistributörer m.fl.
6
2
Barnskötare, fritidsledare m.fl.
6
2
Övriga yrkesgrupper
133
225
Totalsumma
622
2 684
33
Diagram 30.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser. Kvinnor visandeår 1994 – 1995.
1%
3%
4%
1%
3%
4%6%
1%
Skelettets och rörelseorganens
sjukdomar
6%
Hudens sjukdomar
1%
Skelettets och rörelseorganens
Andningsorganens sjukdomar
sjukdomar
6%
Hudens sjukdomar
Psykiska sjukdomar och syndrom
10%
6%
Andningsorganens sjukdomar
Buller, hörselnedsättning, tinnitus
69%
10%
69%
Psykiska sjukdomar och syndrom
Karpaltunnelsyndrom
Buller, hörselnedsättning, tinnitus
Raynauds sjukdom
Karpaltunnelsyndrom
Övriga diagnoser
Raynauds sjukdom
Övriga diagnoser
Diagram 31. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser. Kvinnor
visandeår 2013-2014.
Diagram 31.
Godkända
fördelade på
diagnoser.
Kvinnor visandeår
Diagram
31.arbetssjukdomar
Godkända arbetssjukdomar
fördelade
på diagnoser.
Kvinnor 2013 – 2014.
visandeår 2013-2014.
Skelettets och rörelseorganens
sjukdomar
20%
27%
Hudens sjukdomar
20%
27%
15%
Psykiska sjukdomar och
Karpaltunnelsyndrom
syndrom
12%
12%
Skelettets och rörelseorganens
Psykiska sjukdomar och
sjukdomar
syndrom
Hudens sjukdomar
Effekter av vibration
13%
13%
15%
Effekter av vibration
Övriga diagnoser
Karpaltunnelsyndrom
Övriga diagnoser
13%
13%
34
34
34
Diagram
32.32 Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser. Män visandeår
Diagram
Godkända
arbetssjukdomar fördelade på diagnoser. Män visandeår 1994 – 1995.
1994-1995.
1%
2% 1%
4%
1%
Skelettets och rörelseorganens
sjukdomar
5%
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
Raynauds sjukdom + Effekter
av vibration
7%
45%
8%
Andningsorganens sjukdomar
Hudens sjukdomar
Tumörsjukdomar
Lösningsmedelsskada
Karpaltunnelsyndrom
26%
Psykiska sjukdomar och
syndrom
Diagram 33. Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser. Kvinnor
visandeår 2013-2014.
Diagram 33.
Godkända arbetssjukdomar fördelade på diagnoser. Män visandeår 2013 – 2014.
4%
2%
Effekter av vibration
5%
Buller, hörselnedsättning,
tinnitus
5%
31%
5%
Karpaltunnelsyndrom
Skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
Andningsorganens
sjukdomar
13%
Tumörsjukdomar
Hudens sjukdomar
16%
19%
35
Psykiska sjukdomar och
syndrom
Övriga diagnoser
35
POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18
KUNDCENTER 0771-88 00 99 VX 08-696 40 00 FAX 08-696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se
F6345 16.06
Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor