Yrkande v
Kommunstyrelsen 2006-09-27
Område: 3:2
Göteborgs Stads svar angående Justitiedepartementets remiss av slutbetänkandet En
sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22)
Vi menar att utredningen gjort en sammantaget bra bedömning av rättegångsfrågorna. Vi ser
inte att de problem stadskansliet anför skall vara skäl till att avstyrka att intresseorganisationer
ges talerätt i diskrimineringsmål.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunstyrelsen föreslås besluta:
att stryka stycket ”Rättegångsfrågor” i stadskansliets förslag till svar.
Göteborg den 22 september 2006
Yrkande (m) (fp) (kd)
Omr 3:2, Kommunstyrelsen 2006-09-27
En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22).
Skolan
Det räcker inte med Skolverkets tillsyn för att upprätthålla kraven på att ingen kränks i skolan.
Den mobbningsparagraf som finns i skollagen behövs ändras, för att även täcka de fall av
mobbning och andra kränkningar som inte utgör diskrimineringsfall.
Skolan måste också få de befogenheter som krävs för att komma tillrätta med mobbning och
kränkningar. Som en sista åtgärd ska skolan ha rätt att flytta en mobbare och splittra ett gäng.
Vi tycker att elever ska ha bättre möjligheter till skadestånd när skolan inte agerar genom att ta
ansvar för elevens situation, eller när skolan bidrar till elevens utsatthet. Den föreslagna lagen
kommer varken att ge bättre möjligheter för drabbade elever att få skadestånd eller att antalet
mobbade och kränkta elever på skolorna minskar. En viktig anledning till det är att förslaget inte
fastslår kvalitetskrav på skolans arbete för att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning.
Sådana kvalitetskrav tas fram genom de forskningsbaserade åtgärdsprogram som utvecklats och
tillämpas i flera andra länder, med dokumenterat positiva effekter mot mobbning.
Vi vill ge Skolverket i uppdrag att vetenskapligt utvärdera program mot mobbning och
kränkningar, för att kvalitetssäkra dessa. Arbetet ska följas av krav på att alla skolor arbetar med
denna typ av kvalitetscertifierade, effektiva åtgärdsprogram. Gör skolan inte det, eller låter bli
att följa valt åtgärdsprogram, ska det vara en grund för skadestånd om elever far illa.
Med dessa åtgärder tydliggörs att skolan har ett ansvar. Även vilket ansvar skolan har blir
tydligt. Därmed skapas den nationella kvalitetsnorm för skolors arbete mot mobbning och
kränkande behandling som nu saknas.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunstyrelsen föreslås besluta;
att uppdra åt Stadskansliet att inarbeta ovanstående i förslag till remissvar jämte
konsekvensändringar samt att i övrigt godkänna förslag till remissvar.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-09-06
Göteborg Stads svar angående Justitiedepartementets remiss av slutbetänkandet
En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22)
FÖRSLAG TILL BESLUT
I Kommunstyrelsen
som Göteborg Stads yttrande angående slutbetänkandet En sammanhållen
diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) översända remissvar i enlighet med
bilaga 2 i detta tjänsteutlåtande.
SAMMANFATTNING
Justitiedepartementet har översänt rubricerat betänkande för yttrande senast den 29 september
2006. Betänkandets sammanfattning finns i bilaga 1.
Diskrimineringskommittén har haft i uppdrag att göra en översyn av den svenska
diskrimineringslagstiftningen. I uppdraget har ingått bland annat att överväga dels en gemensam
lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och
samhällsområden, dels en sammanslagning av några eller samtliga av de nuvarande
diskrimineringsombudsmännen.
Slutbetänkandet innehåller förslag till en skärpt och sammanhållen lagstiftning mot
diskriminering och till en ny sammanslagen ombudsmannamyndighet.
Diskrimineringskommittén föreslår bland annat lagstiftning som syftar generellt till att stärka
individers rättsskydd och att bidra till att människor som kränkts får upprättelse och ekonomisk
ersättning för liden skada.
Stadskansliet instämmer i allt väsentligt i de analyser som gjorts i utredningen och tillstyrker till
övervägande del förslagen i betänkandet. Stadskansliet föreslår att vissa synpunkter lämnas i
enlighet med förslag till remissvar (bilaga 2).
Stadskansliet beredning av ärendet har skett i samråd mellan Enheten för välfärd och
utbildning(Välfärdsgruppen, Livslångt lärande), Juridiska enheten samt Personalenheten
(Jämställdhet och mångfald, Arbetsrätt och lönebildning). Stadskansliet har även deltagit i en
referensgrupp angående remissen anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting för ett urval
av kommuner och landsting.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Personalenheten
Johanna Lundqvist
Rigmor von Zweigbergk
Bilagor
1. Sammanfattning av slutbetänkandet SOU 2006:22
2. Förslag till remissvar
ÄRENDET
Justitiedepartementet har berett Göteborgs Stad tillfälle att yttra sig över
Diskrimineringskommitténs slutbetänkande - En sammanhållen diskrimineringslagstiftning
(SOU 2006:22). Remissen inkom till Göteborgs Stad den 11 april 2006 och svar skall enligt
remisskrivelsen vara inkomna till Justitiedepartementet senast den 29 september 2006.
Betänkandet har enligt remisskrivelsen tillställts sammanlagt 149 instanser. I remissen ligger att
regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Myndigheter under
regeringen är skyldiga att svara, medan övriga remissinstanser däribland Göteborgs Stad
inbjudes att lämna synpunkter.
BAKGRUND
Regeringen beslutade i januari 2002 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med
uppdrag att överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning (dir. 2002:11). Kommittén
erhöll under år 2003 och 2005 tilläggsuppdrag (dir. 2003:69 och dir. 2005:8). I maj 2004
avlämnade Diskrimineringskommittén ett delbetänkande - Ett utvidgat skydd mot
könsdiskriminering (SOU 2004:55). Kommittén överlämnade det nu aktuella slutbetänkandet –
En sammanhållen diskrimineringslagstiftning - den 24 februari 2006 och till detta har
reservationer och särskilda yttranden fogats. Kommitténs ordförande var hovrättslagmannen
Göran Ewerlöf och huvudsekreterare var hovrättsassessorn Gudrun Persson Härneskog.
Diskrimineringskommittén uppdrag har varit att göra en översyn av den svenska
diskrimineringslagstiftningen. I uppdraget har ingått bland annat att överväga dels en gemensam
lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och
samhällsområden, dels en sammanslagning av några eller samtliga av de nuvarande
diskrimineringsombudsmännen. En övergripande sammanställning av kommitténs uppdrag
enligt kommittédirektiven finns i betänkandets sammanfattning (se bilaga 1).
Diskrimineringskommitténs slutbetänkande är mycket omfattande. Utredningen innefattar
många komplexa frågor samt spänner över flertalet samhällsområden. Vidare har en del av
frågorna utretts utifrån aspekten om förändringar är nödvändiga eller lämpliga med hänsyn till
vissa EG-direktiv.
DISKRIMINERINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG I SOU 2006:22
I betänkandet lämnas förslag och synpunkter gällande ett flertal frågor inom bland annat
följande områden.
en ny sammanhållen lag mot diskriminering
en ny sammanslagen ombudsmannamyndighet
diskrimineringsförbud och diskrimineringsbegrepp
olaga diskriminering enligt 16 kap 9 § i brottsbalken
utökning av antalet diskrimineringsgrunder
skydd för juridiska personer
diskrimineringsförbud på nya samhällsområden
utökade krav på aktiva åtgärder
möjlighet till positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet
åtgärder för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder
påföljder för diskrimineringsbrott
tillsyn över diskrimineringslagarna
rättegång i diskrimineringsmål.
Stadskansliet instämmer i allt väsentligt i de analyser som gjorts i utredningen och tillstyrker till
övervägande del förslagen i betänkandet. Stadskansliet föreslår att synpunkter lämnas i enlighet
med förslag till remissvar (bilaga 2). I förslaget till remissvar framgår under respektive rubrik
stadskansliets överväganden angående de synpunkter och ställningstaganden som Göteborgs
Stad föreslås lämna.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
I diskrimineringskommitténs betänkande anges att de ekonomiska konsekvenserna av
redovisade förslag i ett generellt perspektiv kan antas bli begränsade. Denna ståndpunkt menar
stadskansliet att det finns anledning att ifrågasätta. Ett skärpt ansvar föreslås på ett flertal
områden som berör en kommun såsom t ex för staden som arbetsgivare, inom skolans område
och vad gäller åtgärder för funktionshindrade. Antalet kollektivavtalsreglerade tvister samt såväl
arbetstvister som övriga rättegångstvister kan sannolikt också förväntas öka. Mot denna
bakgrund bedömer stadskansliet att det finns anledning att anta att betänkandets förslag kan
komma att bli kostnadskrävande för staden.
I stadskansliets förslag till remissvar framhålls att Göteborgs Stad anser att förslagen i
Diskrimineringskommitténs betänkande kan komma att medföra icke obetydliga ekonomiska
konsekvenser. Det anges att det är Göteborgs Stads uppfattning att finansieringsprincipen skall
tillämpas om staden kan antas få ökade kostnader med anledning av en sammanslagen
diskrimineringslagstiftning.
Bilaga 1
Sammanfattning av slutbetänkandet 2006:22
http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/86/96/b2a004cf.pdf
Bilaga 2
Till Justitiedepartementet
103 33 STOCKHOLM
Dnr Ju2006/1926/IM
Justitiedepartementets remiss angående betänkandet En sammanhållen
diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22)
Justitiedepartementet har berett Göteborgs Stad tillfälle att yttra sig över betänkandet En
sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22), slutbetänkande av
Diskrimineringskommittén.
Göteborgs Stad (nedan även kallad staden) tillstyrker till övervägande del förslagen i
Diskrimineringskommitténs slutbetänkande. Staden finner dock anledning att särskilt
kommentera betänkandet i vissa avseenden. Göteborgs Stads synpunkter framgår under
respektive rubrik och med slutligt ställningstagandet i inskjuten text.
En ny sammanhållen lag mot diskriminering
Göteborgs Stad anser i likhet med vad som anförs i betänkandet att en ny sammanhållen
diskrimineringslag har möjlighet att göra lagstiftningen på området tydligare, enhetligare, mer
heltäckande samt effektivare. Nackdelen, att lagen bl a riskerar att bli lång och svåröverskådlig,
uppvägs av fördelarna.
Staden anser dock inte att förbud mot mobbing och annan kränkande behandling än
diskriminering i skolan skall placeras i skollagen. Staden anser att med en ny
diskrimineringslag, samt befintlig skollag och arbetsmiljölag, finns tillräcklig reglering.
Göteborgs Stad tillstyrker betänkandets förslag att införa en ny sammanhållen
diskrimineringslag. Staden tillstyrker dock inte att förbud mot mobbing och
annan kränkande behandling än diskriminering i skolan placeras i skollagen.
En ny sammanslagen ombudsmannamyndighet m m
Göteborgs Stad delar uppfattningen att befintliga diskrimineringsombudsmän (Jämo, DO, HO
och HomO) bör slås samman till en myndighet - Ombudsmannen mot diskriminering. Staden
kan, framförallt i egenskap av arbetsgivare, se många fördelar och effektivitetsvinster med en
sammanslagning. I enlighet med vad som framförs i betänkandet instämmer staden i
uppfattningen att barnombudsmannen (BO) inte bör slås samman med övriga ombudsmän, men
att Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering lämpligen slås samman.
Staden anser för övrigt inte att det finns behov av en särskild jämställdhetsmyndighet i enlighet
med det förslag som presenterats i SOU 2005:66, Makt att forma samhället och sitt eget liv –
jämställdhetspolitiken mot nya mål. De uppgifter en sådan myndighet föreslås få kan enligt
stadens mening utföras inom ramen för de sammanslagna myndigheterna samt inom det
jämställdhetsarbete som utförs i arbets- och samhällsliv. Göteborgs Stad vill dock framhålla
vikten av att den nya ombudsmannen mot diskriminering ges erforderliga resurser för att
upprätthålla hög kompetens gällande de olika diskrimineringsgrunderna, samt att möjlighet till
ett intersektionalitetsperspektiv skapas inom ramen för myndighetens arbete.
Göteborgs Stad tillstyrker betänkandets förslag avseende en ny sammanslagen
ombudsmannamyndighet, med undantag för BO, samt en ny nämnd mot
diskriminering.
Utökning till sammanlagt sju diskrimineringsgrunder
I den nya lagen föreslår kommittén att diskriminering skall vara förbjudet enligt följande
grunder; kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Av dessa utgör könsidentitet och ålder nya
diskrimineringsgrunder. Åldersdiskriminering föreslås vara förbjudet i arbetslivet och andra
verksamheter med anknytning till arbetslivet samt i delar av utbildningsväsendet. För övriga
områden menar kommittén att det krävs ytterligare utredning innan ett diskrimineringsförbud
för ålder kan utformas och införas.
Göteborgs Stad instämmer i uppfattningen att diskrimineringsförbud bör införas för grunderna
ålder och könsidentitet. Staden kan dock konstatera att det i betänkandet på många områden
påvisas ett behov av fortsatt utredning beträffande åldersdiskriminering. Ålder som en ny
diskrimineringsgrund kan enligt stadens mening få stor betydelse inom en kommuns olika
verksamheter. Det är angeläget att god vägledning ges i förarbeten och lagtext avseende t ex
relevanta kriterier, avvägningar och undantag. I de delar förslaget innefattar förbud mot
åldersdiskriminering anser staden att föreslagna undantag är motiverade.
Vad beträffar könsidentitet som diskrimineringsgrund stödjer staden förslaget att detta bör
utgöra en egen diskrimineringsgrund. Staden menar dock att området är oerhört komplext,
särskilt vad avser frågor om identitet och beteenden. Det finns som staden ser det en
gränsdragningsproblematik rörande framförallt vilka beteenden som skall kunna erhålla
diskrimineringsskydd. I dessa delar anser staden att en mer djupgående problematisering och
konsekvensanalys är nödvändig.
Göteborgs Stad tillstyrker förlaget att införa ålder och könsidentitet som nya
diskrimineringsgrunder. Staden anser dock att det krävs en fördjupad analys och
vissa förtydliganden. Beträffande könsidentitet som diskrimineringsgrund menar
staden att begreppet ytterligare behöver problematiseras innan definitionen kan
fastställas.
Diskrimineringsbegreppet
Med diskriminering avses i gällande lagar följande begrepp; direkt diskriminering, indirekt
diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera.
Utgångspunkten i betänkandets förslag är att skyddet mot diskriminering skall vara så lika som
möjligt för de olika diskrimineringsgrunderna för att nå största möjliga grad av enhetlighet.
Innebörden av begreppen skall således vara densamma oavsett diskrimineringsgrund.
I betänkandet lämnas förslag till vissa mindre ändringar i definitionerna av
diskrimineringsbegreppen. Beträffande indirekt diskriminering föreslås en ändring av den nu
gällande formuleringen ”i praktiken särskilt missgynnar” till att istället bli ”är ägnat att särskilt
missgynna”. Den föreslagna lydelsen anfördes av Arbetslivsinstitutet vid remissbehandlingen av
Diskrimineringskommitténs delbetänkande Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (SOU
2004:55). Enligt vad som anges i betänkandet ger nuvarande lydelse inte tillräckligt tydligt ger
uttryck för att bestämmelsen är avsedd att ta sikte på förfaranden som ”typiskt sett missgynnar”
någon.
Göteborgs Stad anser att den i betänkandet föreslagna lydelsen avseende indirekt diskriminering
rent språkligt innebär en inskränkning av skyddet mot diskriminering. Att t ex en bestämmelse
är ”ägnad att särskilt missgynna” någon kan lätt uppfattas som att det krävs ett syfte att
diskriminera. Därvid blir definitionen alltjämt otydlig och svår att tillämpa. Genom att istället
definiera bestämmelsen i enlighet med Arbetslivsinstitutets alternativa förslag, ”i praktiken
särskilt skulle missgynna”, minskar risken för att bestämmelsen missuppfattas och ändringen
blir även mindre.
Göteborgs Stad tillstyrker inte kommitténs föreslagna ändring vad avser
definitionen av indirekt diskriminering. Staden föreslår istället en utformning i
enlighet med Arbetslivsinstitutets alternativa förslag; ”i praktiken särskilt skulle
missgynna”.
Diskrimineringsförbud på nya samhällsområden samt för privatpersoner
Diskrimineringsförbuden gäller idag i arbetslivet, delar av utbildningsområdet,
arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning,
medlemskap m m i bl a arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, tillhandahållande av varor,
tjänster och bostäder, socialtjänsten, socialförsäkringen, hälso- och sjukvården samt statligt
studiestöd.
Enligt betänkandet föreslås förbud mot diskriminering även gälla på följande nya
samhällsområden; utbildningsområdet i sin helhet, allmänna sammankomster och offentliga
tillställningar, värn- och civilplikten, samt offentlig anställning eller offentligt uppdrag.
Förslaget innebär också att förbudet mot diskriminering utvidgas till att omfatta även
privatpersoner som vänder sig till allmänheten med erbjudanden om tillhandahållanden av
varor, tjänster och bostäder.
Göteborgs Stad har inga invändningar vad avser införande av diskrimineringsförbud på nya
samhällsområden utan ser det som naturligt i enlighet med de resonemang som förs i
betänkandet. Staden är dock tveksam till att låta privatpersoners enstaka försäljningar,
andrahandsuthyrning av privatbostad och liknande transaktioner utan större ekonomisk
betydelse omfattas av diskrimineringsförbudet. Det framstår som mycket långtgående och skulle
enligt stadens uppfattning, trots undantaget i andra stycket, kunna komma i konflikt med
bestämmelser om skydd för privat- och familjeliv.
Göteborgs Stad delar de uppfattningar som framförs i betänkandet och tillstyrker
förslagen om införande av diskrimineringsförbud på nya samhällsområden.
Staden ställer sig dock tveksam till i vilken omfattning privatpersoners
transaktioner bör omfattas av förbuden.
Personkretsen, skydd för juridiska personer
I betänkandet föreslås att juridiska personer skall omfattas av diskrimineringsförbuden i 3 kap
för samhällslivet i övrigt (arbetsmarknadspolitisk verksamhet, näringsverksamhet,
tillhandahållande av varor och tjänster, offentlig anställning samt offentligt uppdrag). Göteborgs
Stad är positiv till en utvidgning av diskrimineringsförbudet vad avser juridiska personer och
delar de resonemang som förs i betänkandet i dessa delar.
Göteborgs Stad tillstyrker förslaget att juridiska personer skall omfattas av
diskrimineringsförbuden.
Möjlighet till positiv särbehandling inom arbetslivet p g a etnisk tillhörighet
I Diskrimineringskommitténs betänkande anges att vare sig EG-rätten eller internationella
rättsakter kräver att Sverige inför regler om positiv särbehandling p g a etnisk tillhörighet.
Vidare redovisas att det inte entydigt går att säga att samhällsförhållandena i Sverige är sådana
att det finns ett behov av (just) positiv särbehandling p g a etnisk tillhörighet för att åstadkomma
ändring. I betänkandet anges att det avgörande för förslaget har varit om positiv särbehandling
vid en samlad bedömning av för- och nackdelar kunnat anses önskvärt.
Göteborgs Stad instämmer i de beskrivningar som redovisas i betänkandet om svårigheter kring
positiv särbehandling. Enligt stadens erfarenheter av den möjlighet som idag finns till positiv
särbehandling p g a kön, så är det ett utrymme som lett till begränsade praktiska resultat, men
som däremot har tenderat att skapa betydande tillämpningssvårigheter. Om möjlighet till positiv
särbehandling p g a etnisk tillhörighet införs tillkommer problematiken med motsättningar
mellan arbetssökande tillhöriga olika etniska grupper, eller för den delen kön. I det avseendet,
samt i förhållande till diskrimineringsgrunderna i sig, kan kollisioner uppstå som inte är helt
lättlösta. Dessa kan vidare komma att leda till tvister och domstolsprocesser som i sig kan skapa
oönskade attityder till mångfaldsarbetet. En annan sak är också att för en stor arbetsgivare kan
etnisk registrering komma att bli en oundviklig följd för att överhuvudtaget möjliggöra positiv
särbehandling p g a etnisk tillhörighet.
Göteborgs Stad anser förvisso att det är positivt med den reglerande och balanserande effekt
som resultatet av positiv särbehandling i vissa situationer skulle kunna ge. Enligt stadens
uppfattning är det emellertid arbetsgivarens rekryteringsarbete som istället bör stå i fokus för
mångfaldsarbetet i detta avseende. Således anser staden att t ex kvalitetssäkring av
rekryteringsprocessen, samt att rekryteringsansvariga upprätthåller en hög kunskapsnivå
gällande diskrimineringsfrågor, är faktorer som är av mer avgörande vikt för ett långsiktigt och
framgångsrikt mångfaldsarbete.
Mot bakgrund av frågans komplexitet finns det enligt Göteborgs Stad anledning att ytterligare
fördjupa utredning och analys vad gäller möjlighet till positiv särbehandling p g a etnisk
tillhörighet.
Göteborgs Stad tillstyrker i nuläget inte förslaget att införa möjlighet till positiv
särbehandling inom arbetslivet p g a etnisk tillhörighet.
Utökade krav på aktiva åtgärder, bl a likabehandlingsplan
I betänkandet föreslås utökade krav på aktiva åtgärder för att främja jämställdhet och annan
likabehandling i arbetslivet, på utbildningsområdet och i fråga om värn- och civilplikten.
Förslaget innebär bl a att en det årligen skall upprättas en likabehandlingsplan utifrån samtliga
diskrimineringsgrunder.
Göteborgs Stad är positiv till en likabehandlingsplan som fokuserar på samtliga grunder. Staden
delar uppfattningen att nu gällande krav enligt jämställdhetslagen inte får försvagas. Det är
också viktigt att hjälpmedel såsom t ex lathundar och checklistor utvecklas till stöd för
arbetsgivarens likabehandlingsarbete.
Göteborgs Stad tillstyrker förslaget om likabehandlingsplan för de olika
diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsförbud på grund av underlåtenhet att vidta åtgärder för ökad
tillgänglighet för funktionshindrade personer
Enligt betänkandes förslag införs en skyldighet att vidta skäliga åtgärder avseende tillgänglighet
för funktionshindrade. Enligt betänkandets förslag skall det vara diskriminering att underlåta att
vidta åtgärder för ökad tillgänglighet som skulle kunna bidra till att en funktionshindrad person
får möjlighet att ta del av en viss vara, tjänst eller bostad.
Göteborgs Stad delar de uppfattningar som redovisas rörande behov av åtgärder för ökad
tillgänglighet och anser det nödvändigt med fler åtgärder för ökad tillgänglighet för de
funktionshindrade. Staden kan dock konstatera att det överlämnas åt praxis att klargöra vad som
avses med skäliga stöd- och anpassningsåtgärder. Det är Göteborgs Stads uppfattning att det i
förarbeten och lagtext bör klargöras vilka faktorer som kan få betydelse i en
skälighetsbedömning och även hur en intresseavvägning avseende kostnad/nytta skall göras. Det
är också stadens uppfattning att förslaget sannolikt kan bli kostnadskrävande.
Göteborgs Stad tillstyrker betänkandets förslag angående åtgärder för ökad
tillgänglighet för funktionshindrade. Staden anser dock att lagtexten bör
utvecklas rörande vad som skall utgöra skäliga stöd- och anpassningsåtgärder.
Rättegångsfrågor
Betänkandets förslag innebär bl a en ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen (AD) samt
införande av en expertledamot, s k tredje man. Förslaget innebär vidare att ordförande i AD
ändras till att bli ordinarie domare samt att när diskrimineringsombudsmannen (DO) för talan i
arbetstvister skall tingsrätten vara första instans med AD som andra och sista instans. Förslaget
innebär också att intresseorganisationer ges talerätt i diskrimineringsmål.
Göteborgs Stad befarar att utsträckta handläggningstider och ökade rättegångskostnader blir en
följd av den ändrade instansordningen gällande arbetstvister som förs av DO. Staden menar
också att talerätt för intresseorganisationer kan komma i konflikt med det etablerade systemet
inom arbetslivet, samt att det skulle kunna uppstå gränsdragningsproblem rörande vilka
organisationer som uppfyller lagtextens processförutsättningar.
Göteborgs Stad tillstyrker inte att intresseorganisationer ges talerätt i
diskrimineringsmål. Staden har utöver ovanstående i övrigt inget att invända mot
betänkandes förslag vad avser rättegångsfrågor.
Ekonomiska konsekvenser
Göteborgs Stad anser att förslagen i Diskrimineringskommitténs betänkande kan komma att
medföra icke obetydliga ekonomiska konsekvenser. Detta gäller särskilt kostnader för
kommunal verksamhet rörande skola och tillgänglighet för funktionshindrade, men även ökade
handläggnings- och rättegångskostnader kan förutses. Det är Göteborgs Stads uppfattning att
finansieringsprincipen skall tillämpas om staden kan antas få ökade kostnader med anledning av
betänkandets förslag rörande en sammanslagen diskrimineringslagstiftning.
