LOKAL HANDLINGSPLAN
För missbruk och beroendefrågor mellan
Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011
2009-05-08 reviderad 2011
Lokal handlingsplan för missbruks- och
beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun,
primärvården och psykiatrin.
1. 1. Gemensamma grundläggande värderingar/definitioner/avgränsningar
Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för denna
handlingsplan.
Målgruppen för handlingsplanen omfattar individer som behöver tvärprofessionell
kompetens av minst två av de ingående verksamheterna. Inom målgruppen finns stor
spridning då det gäller problemtyngd och därmed behov av insatser.
Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med individens bästa för ögonen. I alla
överväganden som rör enskild skall denne ges möjlighet att uttrycka sin mening, bli
respekterad och få inflytande över sin situation.
Psykisk ohälsa och missbruk/beroende är ett växande folkhälsoproblem som kräver
uppmärksamhet och förebyggande insatser från kommun och region (allmänmedicin och
psykiatrin). Kommun och region ansvarar båda var för sig och gemensamt för att tidigt
identifiera individer med psykisk ohälsa/psykiska störningar. Detsamma gäller för
missbruk/riskbruk av alkohol, läkemedel och andra droger. Bedömning och insatser skall
ske enligt lägsta effektiva omhändertagande nivå (LEON). Då det inte är uppenbart att
individens behov direkt kräver särskild specialistkompetens.
En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinsk
behandling och habilitering/rehabilitering. Ett funktionshinder uppstår om miljön och
personliga hjälpmedel inte anpassas för att kompensera funktionsnedsättningen.
Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande
faktorer ska undanröjas.
Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då
lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete
och överenskommelser mellan huvudmännen. Individens intressen får aldrig åsidosättas
på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar.
Alla individer som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd,
vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda. Eventuella insatser
skall ske utan oskälig dröjsmål. För personer med samsjuklighet är det viktigt att
behandlingen sker samtidigt och i samordnade former efter den första akuta insatsen.
Kommun och region har ett gemensamt ansvar för detta.
Individens behov av utredning eller behandling ska påbörjas/fullföljas utan dröjsmål även
om kostnadsansvaret är oklart. Ingen av de samverkande verksamheterna har
tolkningsföreträde.
2
2. Förtydligande av ansvar mellan socialtjänst – primärvård – psykiatri
Socialtjänsten ansvarar för att utreda behov och ge insatser i form av:
•
•
•
•
•
•
Vård och behandling för personer med missbruk- och beroendeproblematik såväl i
öppenvård som för insatser på behandlingshem.
Ekonomiskt bistånd/ försörjningsstöd, förmedling av egna medel.
Boende och boendestöd, kontaktpersoner såväl i enskilt boende som särskilda
boendeformer.
Arbetsmarknadsinsatser, sysselsättning och daglig verksamhet.
Ansvarar för övriga insatser som enligt lag åvilar socialtjänsten.
Ansvarar för att utreda behov och ansöka om vård jämlikt LVM (Lag om vård av
missbrukare i vissa fall)
Psykiatrin:
•
•
•
•
•
•
Ansvarar för att utreda, diagnostisera, behandla, vårda och rehabilitera patienter med
psykiska störningar som kräver specialistpsykiatrins kompetens och resurser i öppna
och slutna vårdformer.
Ansvarar för att upprätthålla akutverksamhet för målgruppen.
Ansvarar för myndighetsutövning i form av tvångsvård enligt LPT/LRV (Lagen om
psykiatrisk tvångsvård, LPT 1991:128 och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV
1991:1129, inkl. ändringar i prop. 2007/08: 70).
Ansvarar för att underrätta kommunen vid beslut om öppen psykiatrisk
tvångsvård/öppen rättspsykiatrisk vård, samt i samarbete med berörda enheter inom
kommunen utforma vårdplan för sådan vård.
Ansvarar för att vara konsult till vårdgrannar såsom primärvård, övrig sjukvård,
kommun och andra myndigheter i enskilda ärenden.
Har ett kunskapsansvar för området psykiska störningar/psykisk ohälsa och skall vara
ett resurscentrum för psykiatrisk specialistkunskap gentemot samverkande myndigheter/vårdgivare och ansvarar för utveckling av vårdprogram inom specialiteten.
Primärvården:
•
•
•
•
Ansvarar för den första linjens sjukvård såväl somatisk som psykiatrisk vård.
Ansvarar för somatisk sjukvård för personer med psykiatriska funktionsnedsättningar
inom den öppna vården.
Ansvarar för bedömning avseende LPT när det gäller individer som inte har pågående
kontakt med psykiatrin eller efter överenskommelse med specialistpsykiatrin.
Ger konsultation till kommunens vårdpersonal avseende de patienter som
primärvården har ett behandlingsansvar för.
3. Samverkansskyldighet - Informationsskyldighet
Skyldighet och eget ansvar råder för alla parter att initiera och delta i samverkan.
En individuell samverkansplan(ISP) skall finnas, vilken också kan användas som
genomförandeplan för planerade insatser inom kommunen.
3
Centralt är att samordna insatserna och behandlingen av den psykiska störningen
eller sjukdomen och missbruks/beroende problematiken.
Det är särskild viktigt att det finns långsiktighet i samverkan som omfattar både
vårdplan och uppföljning av behandlingsinsatserna.
I en väl fungerande samverkan är det en skyldighet att informera den andre
huvudmannen om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka
förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för
den andre huvudmannens verksamhet. Respektive verksamhet har ett ansvar för att
inom sin organisation informera om den lokala handlingsplanen och att berörd
personal har kännedom om innehållet.
Samverkan skall ske både på lednings- och på verksamhetsnivå.
Samverkan sker i följande former:
o Gemensam styrgrupp för SIMBA- området samordnas med Västbus
styrgrupp.
o Lokal samverkansgrupp med representation från primärvård, vuxenpsykiatri,
socialtjänst och kriminalvård.
o Samverkan på handläggarnivå.
Lokal samverkansgrupp i Stenungsunds kommun har funnits sedan 90- talet och är basen för
samverkan för psykiatrifrågor. Missbruks- och beroende frågor behandlas i samma
samverkansgrupp.
I gruppen ingår:
Stenungsunds kommun: Representanter från olika enheter inom Individ- och familjeomsorgen
som arbetar med vuxna och unga vuxna klienter.
Primärvården: Representanter från samtliga vårdcentraler.
Psykiatrin: Representanter för allmänpsykiatri, psykospsykiatri och beroendepsykiatri.
Kriminalvården: Representant från frivårdsmyndigheten.
Gruppen är en chefsgrupp och träffas ca 4ggr/år. Syftet med gruppen är utbyte av information
och diskussion av gemensamma frågor. Målet är att skapa en gemensam värdegrund och att
ha ett forum för att diskutera principer för hur samverkan går till.
4. Gemensam metod- och kompetensutveckling - Socialtjänst/Primärvård/Psykiatri
•
•
•
•
•
Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt
respekt för de olika uppdragen.
En förutsättning för detta är gemensamma utbildningsinsatser som på ett
gränsöverskridande sätt belyser möjligheterna att samverka.
Styrgruppen ansvarar för att gemensam metod-. och kompetensutveckling genomförs
årligen.
All personal som deltar i samverkan skall ha god kännedom om de förutsättningar som
finns för samarbetspartens uppdrag.
Respektive chef ansvarar för att samverkan etableras och fungerar, detta skall ingå i
enheternas verksamhetsplan.
4
5. Samverkan kring individen
Samverkan kring den enskilde sker i huvudsak enligt nedanstående modell.
1. Om en handläggare/behandlare inom någon av de inblandade verksamheterna
tillsammans med individen och dess familj/nätverk upplever att man har behov av
ytterligare insatser som finns utanför den egna organisationen tas kontakt med aktuell
verksamhet/verksamheter.
De professionella aktörerna skall prioritera inbjudan till ett sådant möte.
2. Någon i den inbjudande verksamheten leder ett samverkansmöte som hålls snarast, dock
senast inom 4 veckor. Syftet med mötet är att få en gemensam helhetsbild, klargöra
individens resurser (nätverk) och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket
till behoven, upprätta gemensam genomförandeplan och tydliggöra ansvarsområden. Den
gemensamma planen skall vara konkret avseende de insatser som respektive organisation
skall ansvara för.
Där skall tydlig framgå vem som gör vad, omfattningen på insatsen samt var
stödet/behandlingen skall ges. Dessutom skall det tydligt framgå vem som har ansvar för
uppföljning och när den skall ske.
3. Respektive verksamhet ansvarar för bedömning av individens behov utifrån sitt
kompetensområde.
4. Vård och behandling genomförs, respektive huvudman svarar för insatser och därmed
förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar.
För en patient i den psykiatriska slutenvården inträder kommunens betalningsansvar
tidigast 30 vardagar efter det att kommunen mottagit kallelse till vårdplanering.
Vid oenighet kring samverkan lyftes frågan till styrgruppen.
5
I följande figur åskådliggörs modellen.
Primärvården
Psykiatri
Andra
viktiga
aktörer
Social
tjänsten
Individen och
familj/nätverk
Andra
viktiga
aktörer
Individen har behov av insatser från olika organisationer –
Vårdplan upprättas
Vård och behandling genomförs. Respektive huvudman
svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet
med sitt ansvar
Uppföljning/utvärdering
6. Gemensamt ansvar för insatser utanför hemmet
Principer för insatser till individer utanför det egna hemmet skiljer sig inte från dem som
gäller för individer som bor i det egna hemmet. Grundmodellen för samverkan kring den
enskilde följer den modell som beskrivits i punkt nr 5.
Principen för kostnadsfördelning utgår ifrån huvudmännens ansvar enligt lagstiftningen. Det
är socialtjänsten som avgör om den enskilde skall få insatser enligt socialtjänstlagen
och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och det är regionen som
avgör om patienten skall erhålla hälso- och sjukvård. Båda parter har rätt att själva
ombesörja insatserna ovan eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra
uppdraget.
Ingen part kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart
framgår i vårdplanen.
6
7. Uppföljning/genomförande av handlingsplanen
SIMBA:s styrgrupp ansvarar för att genomförande och uppföljning sker utifrån befintliga
samverkansstrukturer.
Genomförande av handlingsplanen sker i respektive primärkommun.
Lokala samverkansgruppen i psykiatri och missbruks/beroende frågor i Stenungsund:
Christina Andersson, enhetschef Socialmedicin, IFO Stenungsunds kommun
Catarina Jutendahl, enhetschef Socialpsykiatri, IFO Stenungsunds kommun
Torbjörn Ericsson, enhetschef Ungdomsteamet, IFO Stenungsunds kommun
Bosse Karlsson, enhetschef Arbetsmarknad och försörjningsstöd, IFO Stenungsunds kommun
Annika Waser, verksamhetschef, Stenungsunds vårdcentral
Ann-Christine Jirblom-Carlsson, verksamhetschef, Stora Höga vårdcentral
Helene Hall-Hardgrave, vårdcentralschef, Stenungstorgs Läkarhus
Mats Leffler, enhetschef Psykiatriska mottagningen Stenungsund/Tjörn, Psykiatriska kliniken,
Kungälvs sjukhus
Eva Aronsson, vårdenhetschef avd. 10, psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus.
7
