Ögat på läkemedel nr 1 2006

ÖGAT
PÅ LÄKEMEDEL
01
MARS 2006
NR 130
Drugwatcher – kritisk värdering av läkemedel
utgiven av Södra läkemedelskommittén
Ö G AT P Å L Ä K E M E D E L
Ansvarig utgivare
Eva Andersén Karlsson
Vetenskaplig sekreterare
Christer von Bahr
KLOKA LISTAN
LÄKARVERSION
2006
Rekommenderade läkemedel
vid vanliga sjukdomar
LÄ K S A K
Stockholms läns landsting
Nya kloka rekommendationer
av läkemedel i Stockholms län
Sammanfattning från Kloka Listan Forum 2006 av Eva Andersén
Karlsson, docent, överläkare, Vo Medicin, Södersjukhuset, ordförande Södra
läkemedelskommittén.
Motiveringar till Kloka listans val finns på wwww.janusinfo.se
Kloka Listan Forum är en återkommande konferens för att presentera de årliga
förändringarna i Kloka Listan och uppmärksamma behovet av långsiktig kvalitetsutveckling inom läkemedelsterapin. Innehållet ska inspirera deltagarna till fortsatt
aktivt arbete bland kollegor runt om i de olika medicinska verksamheterna för
evidensbaserad och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling.
I årets upplaga av Kloka Listan finns
endast smärre nyheter i läkemedelsvalet. Några exempel är ramipril (Triatec) som nu finns i generisk form och
tillhör förstahandsmedlen vid både
hjärtsvikt och hypertoni. Amlodipin
(Norvasc) ersätter felodipin (Plendil) som alternativt förstahandsmedel vid ischemisk hjärtsjukdom och
andrahandsmedel vid hypertoni, på
grund av nu vunnen bättre evidens.
Ytterligare ett exempel är att sertralin
(Zoloft) som i generisk form nu finns
upptaget bland förstahandsmedlen mot
ångestsyndrom på grund av minst lika
god dokumentation som citalopram.
Nedan följer några axplock från konferensen med tonvikt på presentationer
som belyser läkemedelsvalet i Kloka
Listan. Ytterligare referat finns under
Nyheter på www.janusinfo.se
Informationsläkare
Per Hedman
Redaktionssekreterare
Sten Ronge
Marknadskoordinator / Layout
Åsa Overgaard
Ann Ahlbom Sundqvist
Redaktionsråd
Eva Andersén Karlsson
Christer von Bahr
Margareta Carlström
Per Hedman
Marianne Jägestedt
Malena Jirlow
Sten Ronge
Åsa Overgaard
K O N TA K T
Telefon
08-737 32 60 Dolores Persson
Telefax
08-737 29 26
E-post
[email protected]
Hemsida
www.janusinfo.se
Postadress
Södra läkemedelskommittén
Box 17533, 118 91 Stockholm
Internpostadress
Läkemedelscentrum,
Fatburen 2
Magnus Ladulåsgatan 63
118 27 Stockholm
Ö G AT P Å L Ä K E M E D E L · M A R S 2 0 0 6
uppgick kostnadsökningen till drygt 3 %.
De största enskilda kostnadsökningarna
står specialläkemedel som, etanercept
(Enbrel), faktor VIII, betainterferoner
och infliximab (Remicade) för. För sju år
sedan var det basläkemedel tog tätplaceringarna.
–Det har visat sig viktigt att Kloka Listans
rekommendationer är integrerade i elektroniskt beslutsstöd vid läkemedelsordinationen. Detta kommer att visa vägen för
hur vi ska få ut kunskap i vården betonade
betonade Lars-Bertil Arvidsson, utvecklingsdirektör i den nya organisationen
Forum för kunskap och utveckling inom
Stockholms läns landsting, (Sll)..
Bakom tillkomsten av Kloka Listan ligger ett mödosamt arbete inom expertgrupperna att söka upp nyckelstudier avseende
effekt och säkerhet för de läkemedel som
ska bedömas. Förslag med motiveringar
föreläggs Läksak som fastställer Kloka
listans innehåll.
–Motiveringarna till valet av läkemedel
i Kloka listan finns publicerade på www.
janusinfo.se, ofta tillsammans med litteraturreferenser. Det framgår också vilka
som har deltagit i besluten, framhöll CarlOlav Stiller, docent i klinisk farmakologi,
och som har varit redaktör för årets Kloka
Listan.
Tre procents ökning 2005?
– Utvecklingen av läkemedelskostnaderna tycks plana ut konstaterade Björn Wettermark från Apoteket AB. Under 2005
–Hur har Läksaks Kloka Råd för effektivare läkemedelsbehandling följts under
året? Några råd går att följa upp i läkemedelsstatistiken Andelen generiskt
omeprazol har ökat, liksom tiaziddiuretika och andelen simvastatin av statiner.
Andelen angiotensinreceptorblockerare
(ARB) av ACE-hämmare och ARB borde
däremot ha minskat men det har snarare
blivit tvärtom. Några andra läkemedel
som ökat mycket är diabetesmedel och
kombinationsantiastmatika.
–Var ligger morgondagens utmaningar
inom läkemedelsterapin frågade sig Björn
Wettermark. Enligt en sammanställning
från WHO 2004 i Priority Medicines
kommer resistenta bakterier högst på listan följt av pandemisk influensa, sekundärprevention vid hjärt-kärlsjukdom, diabetes mellitus, cancer, stroke, HIV-AIDS
och tuberkulos.
Antibiotika vid akut bronkit?
Behandlingen av akut bronkit belystes av
Urban Hellgren, ordförande för Läksaks
expertgrupp för infektionssjukdomar.
Diagnosen ställs kliniskt och orsaken är
oftast luftvägsvirus. Bakteriell etiologi
konstateras hos färre än 10 %. Ändå får
hälften av patienterna antibiotika, och
hälften av dessa behandlas med tetracykliner, framförallt doxycyklin påpekade
Urban Hellgren. Förskrivningen av luftvägsantibiotika i Stockholms läns landsting följer årstidsmönster. Pc-V domine-
”Det är visat att rutinmässig antibiotikabehandling av
patienter med akut bronkit inte har någon avgörande
betydelse för sjukdomens förlopp.”
rar. Enligt en metaanlys från Cochraneinstitutet, ger antibiotikaterapi jämfört
med placebo något kortare hostduration
(0,6 dagar), mindre ofta hosta vid uppföljning och mindre ofta utebliven klinisk
förbättring. Detta måste balanseras mot
kostnader, biverkningar och risk för resistensutveckling. Expertgruppens slutsatser
är att det är visat att rutinmässig antibiotikabehandling av patienter med akut bronkit inte har någon avgörande betydelse
för sjukdomens förlopp. Antibiotika kan
dock övervägas till immunosupprimerade
patienter och till patienter med kroniska
hjärtsjukdomar, framförallt om inte pneumoni med säkerhet kan uteslutas.
Hur kombinationsbehandla vid astma?
Kloka listans rekommenderade behandlingstrappa vid astma innehåller tre steg:
Steg 1 är kortverkande ß2-stimulerare,
och tillägg av budesonid är steg 2. Som
steg 3 rekommnederas tillägg av långverkande ß2-stimulerare, visade Bo Billing, ordförande i Läksaks expertgrupp
för luftvägs- och allergisjukdomar. Fasta
kombinationer mellan dessa anser expertgruppen aldrig vara förstahandsalternativ.
–En noggrann dostitrering och utvärdering av vardera substansen ska ha genomförts innan kombinationsläkemedel övervägs av följsamhets och eller enkelhetskäl
vid behandlingssteg 3. Separata inhalatorer för ß2-stimulerare och inhalationssteroid ska förskrivas i första hand och alltid
initialt. Det medger större flexibilitet i
dosering och bättre anpassning av medicineringen till rådande lungfunktion, konstaterade Bo Billing.
Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom
(KOL) är rökstopp den enskilt viktigaste
åtgärden. Det minskar sjukdomens progresshastighet och hosta/slemproduktion.
–Inhalationssteroider påverkar inte sjukdomsprogressen, sa Bo Billing. Läkemedelsbehandlingen med antikolinergika
och långverkande ß2-stimulerare syftar
forts. från sida 2
till minskad dyspné. Antikolinergika,
inhalationssteroid och acetylcystein kan
minska exacerbationsfrekvensen. Uppföljning görs kliniskt med frågor avseende dyspné och exacerbationsfrekvens.
Man bör undvika polyfarmaci.
Hjärt-kärlrekommendationer
–Fler hjärtsviktspatienter bör få behandling med ACE-hämmare och betablockerare, sa Paul Hjemdahl som är ordförande i Läksaks expertgrupp för hjärtkärlsjukdomar, som citerade de nya såväl
svenska som internationella behandlingsriktlinjerna vid hjärtsvikt. Ramipril och
metoprololsuccinat har båda god dokumentation vid hjärtsvikt liksom enalapril
och bisoprolol, enligt expertgruppen. De
fanns båda redan tidigare på Kloka Listan
men för andra diagnoser.
– Man bör eftersträva dokumenterade
måldoser, framhöll Paul Hjemdahl. Nytt i
årets upplaga är att rekommenderade måldoser vid hjärtsvikt finns angivna i listan.
– Viktigt att starta med låga doser och
höja gradvis med ledning av patientens
svar och tolerans. Rekommenderade
som tillägg till ACE-hämmare vid måttlig hjärtsvikt NYHA II är bisoprolol och
metoprolol. Effekt och säkerhet måste
följas upp. Spironolakton 25 mg per dygn
är rekommenderat tillägg till furosemid
eller tiazid, särskilt vid svår hjärtsvikt
(NYHA III-IV) Det finns god evidens för
spironolakton vid svår hjärtsvikt och priset är mycket förmånligt jämfört med det
nytillkomna alternativet eplerenon.
– Enbart vid ACE-hämmarintolerans bör
angiotensinreceptorblockerare övervägas
och vid hjärtsvikt är rekommendationen i
så fall kandesartan (Atacand).
Vid förmaksflimmer eller som tillägg vid
svår svikt kan man överväga digoxin och
warfarin.
Målblodtryck vid hypertoni rekommenderas vara <140/90 mm Hg. Vid diabetes
mellitus eller njursjukdom är målblodtrycket <130/80. Ofta krävs kombinationsbehandling. Se också Rekommendation för behandling av hypertoni på www.
janusinfo.se.
I första hand rekommenderas således tiazider och/eller ACE-hämmarna enalapril
eller ramipril. Patienter med diabetes mellitus med eller utan nefropati bör behandlas med ACE-hämmare. I andra hand
rekommenderas kalciumflödeshämmare.
–Amlodipin (Norvasc) har nu fått ersätta
felodipin på grund av bättre evidens vid
hypertoni.
Betablockerare metoprololsuccinat,
rekommenderas också som andrahandsmedel. Vid indikation för blockad av
renin-angiotensinsystemet men då ACEhämmare inte tolereras, kan angiotensinreceptorblockerare övervägas och då
föreslås kandesartan (Atacand) eller losartan (Cozaar).
”Fler hjärtsviktspatienter
bör få behandling med
ACE-hämmare och betablockerare”
Enklare dosering av ASA
Trombyl 75 mg/ dygn rekommenderas nu
vid alla indikationer utom förmaksflimmer. Det gäller även efter akut hjärtinfarkt
förutsatt att en effektiv laddningsdos, 500
mg buffrat ASA (till exempel Magnecyl
Brus) har givits akut. Fortfarande rekommenderas dosen 320 mg/dygn vid förmaksflimmer.
ASA försvarar sin plats som
rutinmässig trombocythämmare
Som profylax mot venös trombos i samband med kirurgi är dalteparin (Fragmin)
likvärdigt med enoxaparin (Klexane),
framförde Hans Johnsson, ordförande i
expertgruppen för antitrombotiska läke-
medel. Även för behandling av venös
trombos och lungembolism är medlen
likvärdiga. Fragmin är etablerat preparat
för behandling av venös tromboembolism
inom Sll. Waran är det enda godkända
anti-vitamin K-medlet i Sverige.
Warfarin har en väl dokumenterad effekt
mot venös trombos och lungembolism liksom som förebyggande medel mot stroke
och perifer artäremboli. Detsamma gäller vid förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaffsprotes eller annan kardiell embolikälla liksom som sekundärprofylaktiskt
medel efter hjärtinfarkt.
Det finns en osäkerhet i rekommendationen av ASA:
– Inga studier har pågått längre än 2-3
år, påpekade Hans Johnsson. Det finns
inga utsättningsstudier. Det finns heller
inga prospektiva studier på äldre eller vid
nedsatt njurfunktion. Evidensen är också
lägre vid diabetes mellitus liksom hos
kvinnor. Det råder också osäkerhet vid
kombination med ACE-hämmare. Med
tanke på blödningsrisken rekommenderas
inte lågdos ASA som primärprofylax utan
riskfaktorer.
– Kombination med andra trombocythämmande medel som klopidogrel, NSAID
och SSRI ökar risken för blödning, varnade Hans Johnsson. Om indikation
saknas, om biverkningar eller risken för
biverkningar överväger bör behandlingen
avslutas eller riskfaktorer för blödning
åtgärdas.
Ö G AT P Å L Ä K E M E D E L · M A R S 2 0 0 6
forts. från sida 3
Nytt avsnitt om
läkemedel i samband med njursvikt
Hos patienter med njursvikt är det viktigt
att beakta behandling av blodtryck, blodlipider, diabetes mellitus, hyperfosfatemi
och anemi, sa Carl-Gustaf Elinder, ordförande i expertgruppen för medicinska
njursjukdomar, när han presenterade det
helt nya avsnittet om läkemedel vid njursjukdomar.
–Man måste också ta hänsyn till risken
för hyper- eller hypokalcemi, sekundär
hyperparatyreoidism och acidos samt
att rekommendera minskat proteinintag,
påminde Carl-Gustaf Elinder.
I Kloka Listan rekommenderas i första
hand enalapril vid behandling av njursjukdom och hypertoni för njurskydd.
Blodtrycksmålet är < 130/80 mm Hg.
ACE-hämmare är förstahandsval och
angiotensinreceptorblockerare (ARB)
andrahandsval vid intolerans mot ACEhämmare. Värdet av multifaktoriell intervention vid typ 2-diabetes poängterades
utifrån en aktuell studie. Därmed kan risken för nefropati, retinopati och neuropati minskas. Vid typ 2-diabetes och nefropati har ARB rapporterats ge likvärdiga
resultat som ACE-hämmare i prospektiva
multicenterstudier.
Hur väljer vi insulin?
Förekomsten av diabetes mellitus ökar
kontinuerligt, vilket hänger samman
med livsstilen. Viktigast är att förhindra uppkomst av typ 2-diabetes. Fysisk
aktivitet, normalvikt, samt ett midjemått
under 88 cm för kvinnor och under 102
cm för män är gynnsamt för att minska
risk för hjärtkärlsjukdom. När väl diabetessjukdomen blivit manifest är god
metabol kontroll viktig för att minska
symtom och för att förhindra utveckling
av diabetiska komplikationer. Behandlingsmålet anpassas individuellt till varje
patient. Behandlingen är multifaktoriell,
förutom god glukoskontroll är det viktigt
med blodtrycksbehandling (målblodtryck
<130/80 mm Hg). ACE-hämmare, främst
enalapril, rekommenderas i första hand.
Lipidsänkande behandling är ofta indi-
cerad. Förstahandsmedel är simvastatin.
ASA-profylax bör övervägas. Hos män
bör man eftersträva normal kroppsvikt
med body mass index, BMI idealt under
25, BMI över 27 är däremot för högt. För
kvinnor är BMI under 24 idealt, och värden över 26 för högt. Återkommande råd
om livsstilsförändringar som rökstopp
och regelbunden fysisk aktivitet samt bra
kost är primära åtgärder.
Insuliner på Kloka listan är Insulatard
som medellångverkande insulin (NPH)
och Mixtard, Humalog Mix och NovoMix som medellångverkande insuliner
eller insulinanaloger med snabbt insättande effekt. När insulinbehandling påbörjas är NPH-insulin förstahandsval som
basinsulin. Det finns ingen anledning för
patienter med välreglerad diabetes mellitus av såväl typ 1 som 2 och utan allvarlig hypoglykemiproblematik att byta
från NPH-insulin till långverkande insulinanalog som glargin (Lantus). Se också
www.mpa.se liksom ÖGAT nr 119/2002
om insulin glargin.
Teststickor av glukos ger lika hög kostnad för landstinget som insulinerna.
Expertgruppen har därför på www.janusinfo.se publicerat dokumentet ”Rekommendation för egenmätning av glukos”.
Utifrån detta har ett informationsmaterial
skapats för läkare och sjuksköterskor. För
att reducera kostnaderna har sex typer av
blodsockermätare med teststickor upphandlats av Sll för 2006. Endast dessa
kommer att lämnas ut kostnadsfritt. Valet
av blodsockermätare har skett utifrån
funktion, kvalitet, pris och miljökrav.
Sertralin rekommenderas
nu vid ångestsyndrom
Ångestsyndrom beskrivs som rädsla,
exempelvis paniksyndrom, specifik fobi,
social fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, generaliserat ångestsyndrom, sammanfattade Nils Lindefors,
ordförande i expertgruppen för psykiatri.
Ångestsyndrom kostar samhället stora
pengar, framförallt indirekta kostnader. Det drabbar under en livstid 25 %
av befolkningen. Utifrån SBU-rapport
171/2005 rekommenderas på Kloka Listan i första hand citalopram eller sertralin (Zoloft) i generisk form. I andra hand
vid paniksyndrom eller tvångssyndrom
rekommenderas klomipramin.
Vid depression finns citalopram som förstahandsmedel. Rekommenderade medel
i andra hand är venlafaxin, klomipramin
eller mirtazapin.
Den totala förskrivningen av
protonpumpshämmare bör minska
Förskrivningen av protonpumpshämmare
(PPI) fortsätter att öka i Stockholms läns
landsting mätt i dygnsdoser DDD, noterade Daniel Schmidt som är ordförande
i expertgruppen för gastroenterologi.
Totala förskrivningen av PPI bör istället
Ö G AT P Å L Ä K E M E D E L · M A R S 2 0 0 6
forts. från sida 4
minska. Man måste i högre grad beakta
att PPI ges på korrekt indikation.
–Provbehandla inte vad som kan vara
funktionell dyspepsi, rådde Daniel
Schmidt. Redan efter viss tids behandling
kan utsättning försvåras av reflektorisk
hypersekretion av saltsyra.
–Rekommenderad PPI är sedan tidigare
generiskt omeprazol, konstaterade Daniel
Schmidt. Det finns inga dokumenterade
kliniska effektskillnader mellan förekommande PPI.
Stockholmsmodellen för
klok läkemedelsbehandling
Läksaks ordförande Lars Gustafsson,
avslutade symposiet med att rekapitulera
de hittillsvarande satsningarna i Stockholm för en klokare läkemedelsbehandling, den så kallade Stockholmsmodellen.
Det handlar om att omsätta evidens i klinisk praxis. I läkemedelsstrategin inom
Sll prioriteras fortbildning och kommunikation liksom elektroniska tjänster och
uppföljning. För detta finns ett centralt
expertorgan för läkemedelsrekommendationer, Läksak med 23 expertgrupper
samt Stockholms läkemedelskommittéer
som bedriver verksamhetsnära fortbildnings- och andra kvalitetsutvecklande
aktiviteter på läkemedelsområdet.
–Det datoriserade stödet för att förenkla
förskrivning och uppföljning ska leda till
att ”kunskapen rinner ut i pennan”, framhöll Lars L Gustafsson. I den nya Forumorganisationen för kunskap och utveckling med Läkemedelscentrum, finns goda
förutsättningar för att integrerad fortbildning och kunskapsstöd inom läkemedelsområdet ska kunna ska vidareutvecklas.
Läkemedelsverket satsar på hjärtsvikt
Björn Beerman, som är informationsansvarig på Läkemedelsverket, introducerade projektet ”Handen på hjärtat - från ord
till handling”. Målen med satsningen är
att öka följsamheten till nya hjärtsviktsrekommendationer från Läkemedelsverket
och europeiska riktlinjer – se www.mpa.
se. Syftet är att tidigare fånga upp och
diagnosticera patienter samt öka allmänhetens kunskap om hjärtsvikt. Detta skall
leda till optimal utredning och behandling. Läkemedelsverket samarbetar i
detta projekt med läkemedelskommittéer,
SFAM - Svensk Förening för Allmänmedicin och Hjärt-lungfonden, berättade
Björn Beerman.
Biverkningar är en viktig
orsak till inläggning på sjukhus
Sjukhusinläggningarna på grund av läkemedelsbiverkningar har ökat i Stockholm
enligt en tidigare rapport, klargjorde Ulf
Bergman, professor i klinisk farmakologi. Problematiken har inventerats i
en ny Fokus-rapport inom Medicinska
Programarbetet. Automatisk tillgång till
patientens hela läkemedelsförteckning,
förenklad elektronisk biverkningsrapportering, utvecklat elektroniskt förskrivarstöd, regelbunden läkemedelsrevidering och mer fortbildning av läkare och
sjuksköterskor var några av rapportens
slutsatser.
Ändrad subvention av syrahämmare
Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har granskat subventionerna för läkemedel som
används vid sjukdomar som orsakas av magsyra och har beslutat om förändringar.
Förändringarna avses gälla från den 1 maj. Beslutet är dock överklagat för några läkemedel vilket gör att några behåller sin subvention tills annat beslutats av domstol
Subventionen avses enligt LFN kvarstå
för följande läkemedel:
•
•
•
•
Omeprazol (med generiskt varunamn)
Pantoloc
Nexium HP
Nexium
Bara vid konstaterat sår i matstrupen eller
då andra PPI inte ger tillfredställande
behandlingsresultat
• Cytotec
Bara vid förebyggande av sår orsakade av
NSAID
Subventionen avses enligt LFN försvinna
för följande läkemedel:
•
•
•
•
•
•
•
Lanzo, överklagat
Pariet
Losec, Losec Mups
Några H2-blockerare, överklagat
Andapsin, överklagat
Gaviscon
Novaluzid
Patienter med recept eller dosrecept
(ApoDos) på läkemedel som inte längre
ingår i läkemedelsförmånen, får betala
hela kostnaden själva. Alternativt får de
be om nytt recept på subventionerat läkemedel. Förändringarna i subventionen
gäller alla recept, även de som har utfärdats tidigare än när beslutet träder i kraft.
Den här granskningen av subventionen
av läkemedel vid sjukdomar orsakade av
magsyra är den andra i LFN:s genomgång
av subventionerna inom hela läkemedelssortimentet. Den första avsåg migränläkemedel. Den presenterades i februari
2005.
Syftet med genomgångarna är att bedöma
om ett läkemedel är kostnadseffektivt
– det vill säga om behandling med läkemedlet kostar en för samhället rimlig
summa pengar i förhållande till de hälsovinster som läkemedlet ger.
För detaljerad information om beslut
a v l ä k e m e d e l s s u b v e n t i o n e r, s e
www.lfn.se.
Kalendarium
N
MARS
u är det nytt år och Kloka Listan 2006 har lanserats. Den kommer i
år i fyra versioner: En version för läkare, en för patienter, en för läkemedelsförråd samt en för alla sjukhus i Sll. I detta nummer av Ögat på läkemedel presenteras några nyheter tillsammans med några andra aktualiteter från Kloka Listan
Forum.
Vi nämner också om resultatet av Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) genomgång av syrahämmande läkemedel som lades fram i januari. Vid Lfn´s granskningar av olika läkemedelsgrupper prövas huruvida läkemedel som skrivs ut på
recept ska subventioneras inom läkemedelsförmånen. Syftet med genomgångarna är att bedöma om ett läkemedel är kostnadseffektivt. Riksdagens prioriteringslinjer för Hälso- och sjukvården säger att patienter med de största medicinska
behoven ska ha mer av sjukvårdens resurser än andra patientgrupper. Lfn har nu
som exempel funnit att behandling av lindriga former av halsbränna och sura
uppstötningar inte är prioriterad och har därför beslutat att H2-blockerarna förlorar sin subvention. Av samma skäl kommer också Gaviscon, Novaluzid, och även
Andapsin att inte längre vara inkluderade i förmånen. Besluten gäller från 1 maj
2006. Det innebär att patienterna får minst tre månader på sig att kontakta sin
läkare och begära nya recept på läkemedel.
Mycket är på gång inom läkemedelsområdet. Södra Läkemedelskommittén
har två huvudkampanjer i vår. Vår informationsapotekare Sten Ronge presenterar boken Akut internmedicin för förskrivare vid vårdcentraler och kliniker.
Nästa informationskampanj är FAS-UT – praktiska råd vid utvärdering och
avslutning av läkemedelsbehandling. Christer von Bahr, professor i klinisk farmakologi fortsätter med läkemedelsgenomgångar på olika äldreboenden och
sjukhem. Äldreprojektet med fortbildning inom området äldre och läkemedel
och utvärdering av datoriserat kunskapsstöd (DaKS) pågår under våren och
sammanställs under sommaren. Här har Södra kommittén initiativet och fungerar som huvudansvarig för projektet. Vår kurs i Äldrepsykiatri utom demens
som leds av Karin Sparring Björkstén, informationsläkare i kommittén, är nu
I-puls-certifierad och går av stapeln vecka 19. ”Update om läkemedel” varje fredag på Södersjukhuset röner allt större intresse. Inledande tema under våren har
haft genusaspekter särskilt belysta. En nyhet på Vo Medicin, Södersjukhuset är att
e-recept kommer att införas under våren. Detta har vi längtat efter länge, och förskrivarna får då också tillgång till Janus fönster. Det kommer att underlätta läkemedelsförskrivningen så att ordinationerna inte bara blir tydligare utan också ännu
klokare.
ONSDAG 08, KL. 17.00-20.30
TEMA: Behandling av akut stroke
PLATS: Fatburen 1, Stora Nassa,
Västgötagatan 2
MÅLGRUPP: Neurologer, internmedicinare, kliniska farmakologer
FREDAG 10, KL. 12.15-13.00
TEMA: UPDATE om läkemedel
PLATS: Södersjukhuset, Blå rummet
invid personalmatsalen,Hjalmar
Cederströms gata 20
MÅLGRUPP: Läkare
TISDAG 14, KL. 08.30-16.30
TEMA: WORKSHOP Läkemedelsgenomgång – för bättre läkemedelsterapi
PLATS: Fatburen 2, rum 031,
Magnus Ladulåsgatan 63 A
MÅLGRUPP: Team med läkare och
sjuksköterska
FREDAG 17, KL. 12.15-13.00
TEMA: UPDATE om läkemedel
PLATS: Södersjukhuset, Blå rummet
invid personalmatsalen,Hjalmar
Cederströms gata 20
MÅLGRUPP: Läkare
FREDAG 24, KL. 12.14-13.00
TEMA: UPDATE om läkemedel
PLATS: Södersjukhuset, Blå rummet
invid personalmatsalen, Hjalmar
Cederströms gata 20
MÅLGRUPP: Läkare
FREDAG 31, KL. 12.15-13.00
TEMA: UPDATE om läkemedel
PLATS: Södersjukhuset, Blå rummet
invid personalmatsalen,Hjalmar
Cederströms gata 20
MÅLGRUPP: Läkare
MAJ
08-12, KL. 08.30-16.30
VECKOKURS, MÅ - FRE
Väl mött i vår i våra aktiviteter!
TEMA: Kurs i Äldrepsykiatri – utom
demenser
PLATS: Läkemedelscentrum,
Magnus Ladulåsgatan 63 A
MÅLGRUPP: ST-läkare och specialister inom geriatrik, allmänmedicin
och psykiatri verksamma i Stockholms län
Eva Andersén Karlsson
Docent, överläkare, vo Medicin, Södersjukhuset
Ordförande i Södra läkemedelskommittén