Ytterligare potential för kostnadseffektivisering inom
recept- förskrivning av basläkemedel i Stockholms län
Under de senaste åren har det inträffat mycket stora prissänkningar på flera viktiga basläkemedel
såsom det kolesterolsänkande läkemedlet simvastatin eller den syrahämmande
protonpumpshämmaren (PPI) omeprazol, båda på Kloka Listan. Samtidigt finns nära besläktade
läkemedel i topp kostnadsmässigt bland basläkemedel i SLL.
Atorvastatin (Lipitor) på tredje plats bland basläkemedlen, totalt på nionde plats, (Bilaga), kostar för
tabletter 10 mg 8,07 kr per dos jämfört 1,01 kr per dos för simvastatin tabletter 20 mg, på 37:e plats
bland basläkemedlen totalt på 67:e plats i kostnadstoppen. En annan lipidsänkare som inte finns på
Kloka Listan är pravasatin, på 71:a plats bland basläkemedel, totalt på 128:e plats. Pravastatin kostar
efter prissänkning 1,50 per dos à 20 mg=1 definierad dygnsdos DDD. Pravastin har för närvarande
låg volym då det inte har varit upptaget på Kloka Listan.
Esomeprazol (Nexium) på plats 11 bland basläkemedlen, totalt på 24:e plats, kostar för 20 mg 10,75
per dos jämfört med 3 kr för omeprazol (100-förpackningar oktober 2006). De senare är enligt
Läksaks expertgrupp i princip terapevtiskt likvärdiga. Lansoprazol (Lanzo), plats 31 bland
basläkemedel, totalt, 58:e plats, är en annan med omeprazol likvärdig PPI med priset 5 kr per dos för
15 mg. Lansoprazol fanns tidigare på Kloka Listan vilket är orsaken till den omfattande
förskrivningen i SLL trots högre pris än det som idag gäller för omeprazol.
De här omnämnda mer kostsamma läkemedelsvarianterna bedöms inte tillföra några mervärden som
står i proportion till merkostnaderna jämfört med Kloka Listans alternativ. Byte till Kloka Listans val
bedöms i normalfallet vara okomplicerat för dessa läkemedelsgrupper. Det ska därför inte krävas
någon särskild medicinsk uppföljning i form av återbesök eller liknande efter terapibyte. Undantag
gäller i specialfall som till exempel när atorvastatin är förskrivet för behandling av särskilda
lipidrubbningar eller på grund av intolerans mot annat statin.
Frågeställning
• Aktuell potential för maximal kostnadseffektivisering genom Kloka Listans val avseende
kolesterolsänkare (statiner) och läkemedel mot syrarelaterade symtom (protonpumpshämmare).
Beräkningsgrund
• Förskrivningen av aktuella läkemedel i definierade dygnsdoser DDD per månad januari-juni
2006. Det genomsnittliga läkemedelspriset för simvastatin och omeprazol januari-september
2006. Genomsnittspriset per DDD för omeprazol sjönk efter att Lfn reducerade
läkemedelsförmånen för vissa syrahämmare den 1 maj. Därför har känslighetsanalys utförts
baserat på den faktiska kostnadsvariationen under perioden per DDD. Priserna för atorvastatin
och esomeprazol har i princip varit oförändrade under perioden.
Begränsningar
• Analysen omfattar endast läkemedel förskrivna på recept + Apodos.
_____________________________________________________________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se
Publicerat 2006-11-02
2(3)
•
Kalkylens läkemedelsvolymer avser hela år 2006 inom SLL men baseras endast på
läkemedelsvolymerna i öppen vård i definierade dygnsdoser DDD för tiden januari-juni. Dessa
volymer avser förskrivningar upp till 12 månader tillbaka.
•
Kalkylen är utförd på läkemedelskostnad SLL (det vill säga förmånsbelopp) samt på totalbelopp
det vill säga totalkostnad SLL + egenavgifter.
•
Data är av praktiska skäl hämtade från Xplain, Apoteket AB.
Resultat
Den totala effektiviseringspotentialen i termer av SLL-kostnad kan för atorvastatin och esomeprazol
uppskattas till minst 95 Mkr. I termer av totalbelopp är motsvarande summa 200 Mkr, se Tabell. En
mer realistisk kostnadseffektivisering för dessa läkemedel är sannolikt lägre, jämför DU90 % principen som stipulerar 10 % avvikelse från rekommenderad terapi för individualiserat
läkemedelsval vid sidan av rekommendationerna. Kalkylen har en känslighet för förekommande
prisvariation under perioden med ±1 Mkr för statiner respektive PPI.
Tabell. Potential för kostnadseffektivisering av statiner och PPI för tolv månader.
Läkemedel
ej Kloka
Listan
Kloka
Listans val
Atorvastatin
Esomeprazol
Lansoprazol
Simvastatin
Omeprazol
Omeprazol
Beräknad
kostnad
SLL
(Mkr/år)
58
27
22
Beräknad
kostnad vid
byte
(Mkr/år)
06
10
10
Summa
Vinst SLL
(Mkr /år)
Beräknat
totalbelopp
(Mkr/år)
53
17
12
72
35
28
Beräknat
totalbelopp
vid byte
(Mkr/år)
09
14
14
Vinst totalbelopp
(Mkr/år)
97
063
021
014
206
Ytterligare exempel
Bland de mest försålda basläkemedlen finns ytterligare exempel där byte till Kloka Listans alternativ
kan ske mycket okomplicerat och med betydande effektiviseringspotential. Ett sådant exempel är
desloratadin (Aerius) där Kloka Listans val är det besläktade medlet loratadin som kostar närmare
tiondelen. Totalt kan byte från desloratadin till loratadin erbjuda en besparingspotential på ca 5 Mkr
SLL-kostnad. Då loratadin finns receptfritt, kan vid konsekvent förskrivning av loratadin och utan
rabatt, ytterligare ca 10 Mkr intjänas.
Därutöver finns åtskilliga läkemedel bland de med förhållandevis hög kostnadsvolym där byte till
mer kostnadseffektivt alternativ kan ske till väsentligt lägre läkemedelskostnad men som kan kräva
ett visst mått av uppföljning i form av återbesök eller provtagning. Ett sådant exempel är byte från
ARB (angiotensinreceptorblockerare, losartan, Cozaar, candesartan, Atacand) till ACE-hämmare,
enalapril, ramipril med flera. Den totala besparingspotentialen torde i dessa fall uppgå till mellan
hundra och tvåhundra miljoner kronor per år. I en del fall, har ARB sannolikt ordinerats på grund av
hosta efter behandling med ACE-hämmare vilket har tolkats som intolerans. Denna tolkning kan
försvåra patientens medverkan till återinsättning av ACE-hämmare.
Ytterligare exempel på högt prissatta läkemedel som skulle kunna byttas mot mer prisvärda
innefattar ecitalopram (Cipralex) mot depression där det väsentligt prisvärdare citalopram har
bedömts som fullt likvärdigt av Läksaks expertgrupp. Byte mellan likvärdiga antidepressiva och
ångestdämpande medel ska av naturliga skäl ske med särskild eftertanke för att inte äventyra
ordinationsföljsamheten.
_____________________________________________________________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se
000
Publicerat 2006-11-02
3(3)
Även om kostnadseffektivisering genom val av mer prisvärd basterapi är lättast att påvisa uppnås
troligen de största läkemedelsekonomiska vinsterna genom att reducera den förskrivning som sker
utöver rekommenderade indikationer: Trots maningar om minskad förskrivning av PPI vid
funktionell dyspepsi har volymerna av PPI kontinuerligt ökat under de senaste tio åren. Genom att
följa Läksaks Kloka Råd om förskrivning av PPI, det vill säga genom att minska förskrivningen från
dagens 26,4 DDD per tusen invånare och dag till 20, skulle landstingskostnaderna för
läkemedelssubventionen av bara PPI kunna sänkas med 24 Mkr per år. Det motsvarar 33 Mkr i
minskat totalbelopp.
Sten Ronge
apotekare
_____________________________________________________________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se
000
Publicerat 2006-11-02
