Ytterligare potential för kostnadseffektivisering inom recept- förskrivning av basläkemedel i Stockholms län Under de senaste åren har det inträffat mycket stora prissänkningar på flera viktiga basläkemedel såsom det kolesterolsänkande läkemedlet simvastatin eller den syrahämmande protonpumpshämmaren (PPI) omeprazol, båda på Kloka Listan. Samtidigt finns nära besläktade läkemedel i topp kostnadsmässigt bland basläkemedel i SLL. Atorvastatin (Lipitor) på tredje plats bland basläkemedlen, totalt på nionde plats, (Bilaga), kostar för tabletter 10 mg 8,07 kr per dos jämfört 1,01 kr per dos för simvastatin tabletter 20 mg, på 37:e plats bland basläkemedlen totalt på 67:e plats i kostnadstoppen. En annan lipidsänkare som inte finns på Kloka Listan är pravasatin, på 71:a plats bland basläkemedel, totalt på 128:e plats. Pravastatin kostar efter prissänkning 1,50 per dos à 20 mg=1 definierad dygnsdos DDD. Pravastin har för närvarande låg volym då det inte har varit upptaget på Kloka Listan. Esomeprazol (Nexium) på plats 11 bland basläkemedlen, totalt på 24:e plats, kostar för 20 mg 10,75 per dos jämfört med 3 kr för omeprazol (100-förpackningar oktober 2006). De senare är enligt Läksaks expertgrupp i princip terapevtiskt likvärdiga. Lansoprazol (Lanzo), plats 31 bland basläkemedel, totalt, 58:e plats, är en annan med omeprazol likvärdig PPI med priset 5 kr per dos för 15 mg. Lansoprazol fanns tidigare på Kloka Listan vilket är orsaken till den omfattande förskrivningen i SLL trots högre pris än det som idag gäller för omeprazol. De här omnämnda mer kostsamma läkemedelsvarianterna bedöms inte tillföra några mervärden som står i proportion till merkostnaderna jämfört med Kloka Listans alternativ. Byte till Kloka Listans val bedöms i normalfallet vara okomplicerat för dessa läkemedelsgrupper. Det ska därför inte krävas någon särskild medicinsk uppföljning i form av återbesök eller liknande efter terapibyte. Undantag gäller i specialfall som till exempel när atorvastatin är förskrivet för behandling av särskilda lipidrubbningar eller på grund av intolerans mot annat statin. Frågeställning • Aktuell potential för maximal kostnadseffektivisering genom Kloka Listans val avseende kolesterolsänkare (statiner) och läkemedel mot syrarelaterade symtom (protonpumpshämmare). Beräkningsgrund • Förskrivningen av aktuella läkemedel i definierade dygnsdoser DDD per månad januari-juni 2006. Det genomsnittliga läkemedelspriset för simvastatin och omeprazol januari-september 2006. Genomsnittspriset per DDD för omeprazol sjönk efter att Lfn reducerade läkemedelsförmånen för vissa syrahämmare den 1 maj. Därför har känslighetsanalys utförts baserat på den faktiska kostnadsvariationen under perioden per DDD. Priserna för atorvastatin och esomeprazol har i princip varit oförändrade under perioden. Begränsningar • Analysen omfattar endast läkemedel förskrivna på recept + Apodos. _____________________________________________________________________________________________________________________ Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat 2006-11-02 2(3) • Kalkylens läkemedelsvolymer avser hela år 2006 inom SLL men baseras endast på läkemedelsvolymerna i öppen vård i definierade dygnsdoser DDD för tiden januari-juni. Dessa volymer avser förskrivningar upp till 12 månader tillbaka. • Kalkylen är utförd på läkemedelskostnad SLL (det vill säga förmånsbelopp) samt på totalbelopp det vill säga totalkostnad SLL + egenavgifter. • Data är av praktiska skäl hämtade från Xplain, Apoteket AB. Resultat Den totala effektiviseringspotentialen i termer av SLL-kostnad kan för atorvastatin och esomeprazol uppskattas till minst 95 Mkr. I termer av totalbelopp är motsvarande summa 200 Mkr, se Tabell. En mer realistisk kostnadseffektivisering för dessa läkemedel är sannolikt lägre, jämför DU90 % principen som stipulerar 10 % avvikelse från rekommenderad terapi för individualiserat läkemedelsval vid sidan av rekommendationerna. Kalkylen har en känslighet för förekommande prisvariation under perioden med ±1 Mkr för statiner respektive PPI. Tabell. Potential för kostnadseffektivisering av statiner och PPI för tolv månader. Läkemedel ej Kloka Listan Kloka Listans val Atorvastatin Esomeprazol Lansoprazol Simvastatin Omeprazol Omeprazol Beräknad kostnad SLL (Mkr/år) 58 27 22 Beräknad kostnad vid byte (Mkr/år) 06 10 10 Summa Vinst SLL (Mkr /år) Beräknat totalbelopp (Mkr/år) 53 17 12 72 35 28 Beräknat totalbelopp vid byte (Mkr/år) 09 14 14 Vinst totalbelopp (Mkr/år) 97 063 021 014 206 Ytterligare exempel Bland de mest försålda basläkemedlen finns ytterligare exempel där byte till Kloka Listans alternativ kan ske mycket okomplicerat och med betydande effektiviseringspotential. Ett sådant exempel är desloratadin (Aerius) där Kloka Listans val är det besläktade medlet loratadin som kostar närmare tiondelen. Totalt kan byte från desloratadin till loratadin erbjuda en besparingspotential på ca 5 Mkr SLL-kostnad. Då loratadin finns receptfritt, kan vid konsekvent förskrivning av loratadin och utan rabatt, ytterligare ca 10 Mkr intjänas. Därutöver finns åtskilliga läkemedel bland de med förhållandevis hög kostnadsvolym där byte till mer kostnadseffektivt alternativ kan ske till väsentligt lägre läkemedelskostnad men som kan kräva ett visst mått av uppföljning i form av återbesök eller provtagning. Ett sådant exempel är byte från ARB (angiotensinreceptorblockerare, losartan, Cozaar, candesartan, Atacand) till ACE-hämmare, enalapril, ramipril med flera. Den totala besparingspotentialen torde i dessa fall uppgå till mellan hundra och tvåhundra miljoner kronor per år. I en del fall, har ARB sannolikt ordinerats på grund av hosta efter behandling med ACE-hämmare vilket har tolkats som intolerans. Denna tolkning kan försvåra patientens medverkan till återinsättning av ACE-hämmare. Ytterligare exempel på högt prissatta läkemedel som skulle kunna byttas mot mer prisvärda innefattar ecitalopram (Cipralex) mot depression där det väsentligt prisvärdare citalopram har bedömts som fullt likvärdigt av Läksaks expertgrupp. Byte mellan likvärdiga antidepressiva och ångestdämpande medel ska av naturliga skäl ske med särskild eftertanke för att inte äventyra ordinationsföljsamheten. _____________________________________________________________________________________________________________________ Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se 000 Publicerat 2006-11-02 3(3) Även om kostnadseffektivisering genom val av mer prisvärd basterapi är lättast att påvisa uppnås troligen de största läkemedelsekonomiska vinsterna genom att reducera den förskrivning som sker utöver rekommenderade indikationer: Trots maningar om minskad förskrivning av PPI vid funktionell dyspepsi har volymerna av PPI kontinuerligt ökat under de senaste tio åren. Genom att följa Läksaks Kloka Råd om förskrivning av PPI, det vill säga genom att minska förskrivningen från dagens 26,4 DDD per tusen invånare och dag till 20, skulle landstingskostnaderna för läkemedelssubventionen av bara PPI kunna sänkas med 24 Mkr per år. Det motsvarar 33 Mkr i minskat totalbelopp. Sten Ronge apotekare _____________________________________________________________________________________________________________________ Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se 000 Publicerat 2006-11-02