Bedömning för lärande
Aktivera eleverna som ägare av
lärandeprocessen
Andreia Balan
Reflektion
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
• Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt.
• Hur har eleverna upplevt metoden/arbetssättet?
RESULTAT
• Har det bidragit till bättre lärande för eleverna?
• Vad har fungerat bra respektive mindre bra?
• Är det något ni tänker göra annorlunda nästa gång?
Strategi 5 - eleverna som ägare av
lärandeprocessen
• Grundtanke:
att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition
Metakognition
Lära att lära
• Att veta vilka förmågor man har och vad man
kan
• Att kunna reglera sin kognitiva process
• Metakognition handlar om att ha kontroll över
sin kognitiva process under pågående lärande..
..och inte efter.
• Analysen som sker efteråt kallas för reflektion
och inte metakognition.
(Sousa, 2014)
Tre komponenter av metekognitiv
kunskap
• Personlig komponent- förståelse av ens förmågor och
kunskaper
• Uppgifts komponent– förståelse av svårighetsgraden i en
uppgift
• Strategisk komponent – förmågan att använda olika
strategier för att lära sig nya saker
(Sousa, 2014)
Lågeffektiva strategier
• omläsning
• markering och understrykning av viktiga
textdelar
• nyckelord
• bilder, som syftar till att öka minnesförmågan
(Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham , 2013)
Måttlig effektiva strategier
• Att ställa ”Varför frågor” för att sedan söka svar
• Att förklara för andra eller sig själv
(Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham , 2013)
Effektiva strategier
• Att ”öva på prov”
• Sprida lärandet och övandet över längre
tidsintervall och till flera tillfällen
• Att tidigt lära sig olika strategier
• Att lärare vet när dem ska introducera olika
strategier till olika elevgrupper
(Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham , 2013)
• Att lära hur man lär
Självreglering
Självreglerande elever kan:
• sätta upp realistiska mål
• använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål
• reglera sin lärandekontext för att passa mer sin
lärandeprocess
• använda sin tid på ett effektivt sätt
• hitta framgångstecken i sina prestationer
• tillskriva orsakssamband till resultat
Självregleringsstrategier
• Under lektionerna missar jag ofta viktiga saker eftersom
jag tänker på annat. (-)
• När jag ska lära mig något nytt, ställer jag upp frågor
som hjälper mig att fokusera.
• När jag inte förstår något jag håller på att lära mig, går
jag tillbaka och repeterar tidigare kunskaper.
• Om något är svårt att förstå, försöker jag angripa det på
ett annat sätt.
• Innan jag börjar lära mig något nytt material, försöker
jag först förstå hur det är organiserat.
• Jag ställer frågor till mig själv för att vara säker på att jag
har förstått innehållet i det vi håller på att lära oss.
Självregleringsstrategier
• Jag försöker anpassa mitt sätt att studera så att det passar
lärarens undervisnings still.
• Det är vanligt att jag upptäcker att jag inte förstår innehållet i
det jag har pluggat till en kurs.
• Jag försöker förstå syftet med det jag håller på att lära mig i
stället för att bara läsa på.
• När jag läser något nytt försöker jag bestämma vilka begrepp
jag är osäker på.
• När jag studerar, sätter jag upp kortsiktiga och långsiktiga
mål för att kunna planera mina studier.
• Om jag blir osäker på något under en lektion, försöker jag få
klarhet i det efteråt.
• Jag avslutar det jag har påbörjat även om det finns andra mer
intressanta saker att göra.
Självbedömning
Självbedömning
Själv-observation
Själv-analys
Själv-reaktion
Självuppfattning om sin förmåga
Mål
Ansträngning
Prestationer
Känslomässig attityd
Självbedömning
• Självbedömning är en förmåga som är
kontextberoende
• Den kan inte överföras mellan olika
ämnen eller till nya områden.
• En kvantifiering av självbedömningen
med hjälp av poäng eller betyg stödjer
inte lärandet framåt
Självbedömning
• Aktiviteter med självbedömning ger
positiva effekter om de görs
kontinuerligt och integreras i
undervisningen
• Kamratbedömning och
samarbetsbedömning kan användas
för att träna förmåga till
självbedömning
Självbedömning
• Former
▫ elever identifiera förbättringar i sina arbeten
▫ elever ställer frågor till sina arbeten
▫ elever gör kopplingar mellan sina
självbedövningar
▫ elever skriver plus-minus-intressant kommentarer
till sina arbeten
▫ elever gör bedömningar kopplade till specifika
kriterier
Strategi 5 - eleverna som ägare av
lärandeprocessen
• Tekniker:
Självbedömning
Självreglering
Metakognitiva strategier
Träning i att ställa frågor/göra
sammanfattningar
En film från serien Vänner
• Självreglering
Kursplaner
• Engelska
.. kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.
• Yrkesämnen
När arbetet är utfört utvärderar eleven med nyanserade omdömen sitt
arbete och resultat. Dessutom rapporterar och dokumenterar eleven efter
samråd med handledare sitt arbete.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss
säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
• Webbteknik
.. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med
säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Diskutera
1. Vilka delar/aspekter av självbedömningen tycker du är
problematiska? Varför?
2. Finns det något av det som presenterats i strategi 5 som
du kan tänka dig testa?
1
Elevaktiva
och
stödjande
aktiviteter
Lärare
Elever
Skapar aktiviteter
där eleverna
samarbetar och
stödjer varandra.
Aktiviteterna
kopplas tydligt till
målen.
Eleverna förstår
målen och
kriterierna och
därför kan de ge
stöd till varandra.
2
3
Skapar aktiviteter
där eleverna
samarbetar i och ger
respons till varandra
kopplad till kriterier.
Skapar aktiviteter
där eleverna
samarbetar, ger
respons och
förbättrar sina
arbeten utifrån den
respons de har fått.
Eleverna förstår mål
och kriterier ger
framåtriktande
respons. Eleverna
vet hur de ska
använda responsen
de fått för att
förbättra sina
arbeten.
Eleverna förstår mål
och kriterier och kan
formulera
framåtriktande
respons till
varandra.
Självreglera
nde och
metakogniti
va
aktiviteter
1
2
3
Lärare
Skapar aktiviteter
där eleverna får
möjlighet att skatta
sig själva utifrån
kriterier.
Skapar aktiviteter
där eleverna gör
egna skattningar och
formulerar
förbättringar utifrån
kriterier.
Elever
Eleverna förstår
kriterierna för
bedömning och kan
därför göra relevanta
skattningar.
Eleverna förstår
kriterierna för
bedömning och kan
formulera utifrån
dess respons till sig
själva.
Skapar aktiviteter där
eleverna gör
skattningar,
formulerar
förbättringar och
genomför dessa i sina
arbeten.
Eleverna förstår
kriterierna för
bedömning kan
formulera respons
och har
självreglerande
verktyg för att kunna
göra förbättringar i
sina arbeten.
Hur
kan vi arbeta med allt?
Konstruktiv länkning
(Constructive
alignment)
Lärandemiljö
Lärandeaktiviteter
Bedömnings- och
examinationsformer
Läroplan
Mål
Innehåll
Professionell utveckling genom
kollegialt lärande
1. Fokusera på resultat
- analys och tolkning av resultat
- planering av bedömningsformer
2. Fokusera på att höja undervisningens kvalité
- identifiera framgångsfaktorer
- planera förändring och anpassning av praxis
utifrån förbättringsområden
Det kollektiva arbetet
1 Nuläge
Praktik och
filosofi
8 Utvärdera
(lärare och
elever)
2 Identifiera
problemområden
7 Förbättra
praktiken
utifrån analys
3 Elevernas
röster och ev
annan data
4 Val av första
utv område och
första aspekt
6 Reflektion,
analys
5 Pröva
ändring av
praktik
Steg 5 Pröva ändring av praktik - det
enskilda arbetet
Välj en aspekt i din
praktik som du vill
förändra.
Förbättra
praktiken
genom att
göra om den
till ditt eget
Återkoppla till
kollegorna
Samla evidens om
hur förändringen
påverkar
elevernas lärande
Analysera och
anpassa
Mall för pedagogiska planeringar
Mål
(förmåga)
Centralt
innehåll
Aktiviteter där elever får
möjlighet att utveckla
förmåga/or kopplade till ett
visst innehåll
Information som
utfallet på aktiviteten
ger till läraren (och
eleven)1
Bedömnings
-former
Exempel på aktiviteter förutom
genomgångar och individuellt
arbete:
identifiering av kvalitativa
skillnader i olika elevarbeten
formulering av argument för
bedömning av andras arbete
öppna frågor
problemlösning i grupp eller
par
ämnesintegrerade aktiviteter
laborativa aktiviteter
Informationen kan
handla om t.ex.:
Skriftlig,
muntlig,
grupparbete,
parprov,
inlämningsup
pgifter, etc.
missuppfattningar
som eventuellt
utfallet kan avslöja
oklarheter kring
nyckelbegrepp,
processer eller idéer
Eleven kan få samma information som läraren om denna lämnar feedback till eleven eller om
eleven lär sig tolka sina resultat.
1
Exempel
Förmåga
Innehåll
Resonemang Geometri
Begrepp
Kommunikation
Omkrets
Area
Volym
Enhetsbyte
Aktiviteter
Förutom genomgångar och enskilt
arbete
Information
Arbeta med EPA med en uppgift där Fångar upp eventuella
eleverna behöver resonera om
missuppfattningar i
skillnaden mellan area, omkrets och begreppsförståelsen
volym
Avsluta med att visa på olika
resonemang och skillnaden i kvalitet.
Bedömning
Eleverna genomför
enskilt en liknande
uppgift. Läraren
bedömer deras
resonemang
Geometriska satser
Arbeta med att bevisa Pythagoras
Fångar upp elevernas förståelse Eleverna bedöms på ett
sats
av matematiskt bevis
prov där det ingår en
Använder olika representationer som
liknande uppgift.
t. ex laborativt material eller
matematikspråk
Likformighet
Arbeta laborativt med att be eleverna Fångar upp elevernas förmåga
hitta likformiga figurer i sin
att bearbeta respons
omgivning.
Låt andra elever bedöma deras
arbete. Låt eleverna justera sina svar.
Använder laborativt material.
Eleverna arbetar i grupp med att
identifiera inbördesrelationer mellan
olika objekt. Grupperna får arbeta
med olika objekt för att sedan
redovisa för varandra.
Geometriska objekt
och deras inbördes
relationer
Symmetri
Elevernas resonemang
bedöms i
presentationen av
slutprodukten
Elevernas resonemang
bedöms under
redovisningen
Historia åk 4- VAD SKA ELEVEN HUR/PÅ VILKET SÄTT? Med vilka kvaltéer visar
6
VISA?
eleven?
Förmåga
Eleven…
E
om historiska har
Använda
förhållanden,
grundläggande
historisk
referensram skeenden och kunskaper
gestalter under
olika
tidsperioder.
om orsaker till föra enkla och
och
till viss del
konsekvenser underbyggda
av
resonemang
samhällsförändr
ingar och
människors
levnadsvillkor
och handlingar.
undersöka
beskriver enkla
utvecklingslinjer samband
inom
mellan olika
kulturmöten,
tidsperioder.
migration,
politik och
levnadsvillkor
C
A
har goda
kunskaper
har mycket
goda
kunskaper
föra
utvecklade
och relativt
väl
underbyggda
resonemang
föra
välutvecklade
och väl
underbyggda
resonemang
beskriver
förhållandevis
komplexa
samband
mellan olika
tidsperioder.
beskriver
komplexa
samband
mellan olika
tidsperioder
MÅL - hur
GENOMFÖRANDE
formulerar vi så
AV
eleven förstår?
UNDERVISNING
Formulera om “Vad Ge exempel på
ska eleven visa?” på aktiviteter som
ett sätt så att
eleverna behöver
eleverna förstår
arbeta med för att
utveckla sina
förmågor.
BEDÖMNING
Hur ska eleven
visa sina
kunskaper?
Uppgift
Steg 1 - Välj en teknik som kan aktivera eleverna som ägare av
lärandeprocessen.
Arbeta med tekniken under tre veckor
Steg 2 – Länka ihop alla fem strategier och arbeta med ett
område i ämnesplanen.
Förbered exempel inför nästa träff.
Rekommenderad litteratur för fördjupning:
• Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande: kap 9, 10
• Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning: s. 84-88, kap 4
Förslag på innehåll
1. Motivation
2. Faktorer som påverkar implementeringen av
BfL
3. Modeller för utvecklingsarbete
4. Faktorer som påverkar lärandet
