Bedömning för lärande
Andreia Balan
Dagens föreläsning
Vad är bedömning för lärande?
Varför bedömning för lärande?
Hur kan vi arbeta med bedömning för lärande?
Under vilka förutsättningar får vi positiva effekter?
Hur kan vi arbeta med ”allt”?
Vad är bedömning för lärande?
…eller är det formativ bedömning?
Formativ bedömning
En bedömning anses vara formativ
om evidens eller information om
elevernas förståelse används av olika
aktörer (lärare, elever eller
klasskamrater) för att anpassa
undervisningen och elevernas
lärande.
Detta innebär att även bedömningar
som konstrueras i summativt syfte
(som till exempel nationella prov)
kan ha en formativ funktion om
resultaten sedan används formativt.
Bedömning för lärande
Bedömning för lärande (BfL)
handlar om olika
bedömningsprocesser som från
början är designade och sedan
används i syfte att stödja elevers
lärande.
Förväntningarna (mål
och kriterier)
kommuniceras och
görs tydliga för
eleverna
Vad skiljer
BfL från andra
bedömningar?
Responsen som ges
innehåller
information som
hjälper eleven att
fortsätta mot målet
Undervisningen
konstrueras för att
kunna ge information
om elevernas position
i förhållande till målen
Genombrott
1998 när Paul Black och Dylan
Wiliam publicerade sin
forskningsöversikt om formativ
bedömning.
runt 600 vetenskapliga artiklar
Effekter
0,40
0,15
0
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
REVERSE
Från Hattie (2009): Visible learning
Framgångsfaktorer
Rank
Faktor
Antal studier
Effekt
1
Självbedömning
209
1.44
2
Klassrumsbeteenden
160
0.80
3
Undervisningens kvalitet
141
0.77
4
Ömsesidig undervisning
38
0.74
5
Tidigare prestationer
3387
0.73
6
Relationen lärare-elev
229
0.72
7
Feedback
1276
0.72
8
Formativ bedömning till lärarna
21
0.70
9
Kreativitetshöjande program
658
0.70
10
Metakognitiva strategier
43
0.69
Från Hattie (2009): Visible learning
Läraren som framgångsfaktor
Elever som undervisas av effektiva lärare lär sig lika
mycket på 6 månader som de skulle ha lärt sig med
mindre effektiva lärare på 2 år.
(Hanushek & Rivkin, 2006)
När elever undervisas av effektiva lärare lär de sig i
samma takt oavsett socioekonomisk bakgrund.
(Hamre & Pianta, 2005)
Effektiva lärare definieras av hur de arbetar
med:
Kopplingen till läroplanen
Bedömning
Att skapa en klassrumskultur som
uppmuntrar elevernas lärande och utveckling
Att utveckla elevernas metakognition
Att utveckla elevernas strategier för bearbetning av
feedback
Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och
kunskaper
(Graves et al., 2009)
Vad karakteriserar bra undervisning?
Effektiv användning av diskussioner/frågor i
klassrummet samt olika bedömningsprocesser.
Att läraren har relevanta pedagogiska
kunskaper och goda ämneskunskaper samt
förmågan att identifiera vanliga
missuppfattningar och förstå hur eleverna
tänker
Att tidigare kunskaper repeteras, att läraren
tillhandahåller ”modellsvar” och avsätter
tillräckligt med tid för att introducera, tillämpa
och befästa nya kunskaper.
(Coe, Aloisi, Higgins & Major, 2014)
Diskutera
Vilka av framgångsfaktorerna stämmer in med era
uppfattningar. Varför?
Lösningen är inte att hitta en metod
…utan att känna till olika lärandestrategier och att kunna växla
mellan dem utifrån den effekt undervisningen har på elevernas
resultat
Det handlar även om att…
Undervisning
Lärande
Bedömning för lärande
Vart eleven är på
väg
Lärare
Var eleven befinner Hur eleven kommer
sig nu
vidare
Organisera
aktiviteter som
visar var eleverna
befinner sig i
lärandeprocessen
Elevens
kamrater
Ge nyancerad och
framåtriktad
respons
Förtydliga och
Beakta
elevernas syn på och föreställningar om skola,
förstå
mål och
undervisning
och skolarbete
kriterier
Aktivera eleverna
som resurser för varandra
Aktivera eleverna som ägare av den egna
lärandeprocessen
Elev
(Wiliam & Thompson, 2007)
Varje strategi
Integrering i
undervisningen
Koppling till
andra
strategier
Utvärdering
Strategi
Tekniker
Förutsättningar
Grundtanke
Effekter
Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier
Grundtanke:
att skapa en gemensam referensram och ett
gemensamt språk
att göra tydligt skillnaden i kvalitéer
Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens
grundtankar och struktur
Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier
Tekniker
Formulera mål i termer av handling
Förklara mål och kriterier i början av varje
moment
Låta eleverna rangordna elevarbeten av olika
kvalitet
Ge konkreta exempel
Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med
eleverna
Skapa möjligheter för eleverna att delta i
designen av sina egna
prov/bedömningsinstrument
Skapa bedömningsmatriser
Bedömningsmatriser
Uppgiftsspecifika matriser - lättare att förstå
Generella matriser – mer gynnsamma för formativa syften
Exempel
Effekter
Ökar transparensen
Underlättar feedback
Underlättar självbedömning
Underlättar för elever att planera sina uppgifter
Ökar reflektionen i undervisningen för både lärare och elever
Bidrar till att göra bedömningen meningsfull för elever
Förutsättningar
Praktisera användningen
Avsätta tid
Integrera i undervisningen
Kombinera med andra formativa
verktyg
Engagera eleverna i
bedömningsarbetet
Kunskapsformer
Alla kunskapsformer är kopplade till varje betyg
T.ex, analys, utvärdering och tillämpning finns med i alla
betygsteg fast formulerade i olika kvalitéer
Create
Evaluate
Analyze
Apply
Understand
Remember
Bedömningsmatris
Mål
Procedurförmåga
Modelleringsförmågan
Betyg E
I arbetet hanterar eleven
några enkla procedurer,
upptäcker misstag och
löser uppgifter av
standardkaraktär med viss
säkerhet, både utan och
med digitala och andra
praxisnära verktyg.
Betyg C
I arbetet hanterar eleven
flera procedurer, upptäcker
och korrigerar misstag
samt löser uppgifter av
standardkaraktär med
säkerhet, både utan och
med digitala och andra
praxisnära verktyg.
Betyg A
I arbetet hanterar eleven
flera procedurer, upptäcker
och korrigerar misstag
samt löser uppgifter av
standardkaraktär med
säkerhet och på ett
effektivt sätt, både utan
och med digitala och andra
praxisnära verktyg.
I arbetet gör eleven om
I arbetet gör eleven om
I arbetet gör eleven om
realistiska
realistiska
realistiska
problemsituationer till
problemsituationer till
problemsituationer till
matematiska formuleringar
matematiska formuleringar matematiska formuleringar
genom att tillämpa givna
genom att välja och
genom att välja, tillämpa
matematiska modeller.
tillämpa matematiska
och anpassa matematiska
Eleven kan med enkla
modeller. Eleven kan med modeller. Eleven kan med
omdömen utvärdera
resultatets rimlighet samt
enkla omdömen utvärdera nyanserade omdömen
valda modeller, strategier
resultatets rimlighet samt
utvärdera resultatets
och metoder.
valda modeller, strategier, rimlighet samt valda
metoder och alternativ till modeller, strategier,
dem.
metoder och alternativ till
dem.
Progressionsord
Betyg E
Betyg C
Betyg A
Återge
översiktlig
utförligt
utförligt och nyanserat
Förstå
översiktlig
utförligt
utförligt och nyanserat
Tillämpa
med viss säkerhet
med säkerhet
med säkerhet
Analysera
enkelt
nyanserat
utförligt och nyanserat
Utvärdera
enkelt
nyanserat
utförligt och nyanserat
Skapa
vidareutvecklar
Bedömningsaspekter och progressionsord Religionskunskap 1
Bedömningsas
pekter
E
Etiska modeller Översiktligt beskriva
och teorier
C
A
Utförligt beskriva
Utförligt och nyanserat
beskriva
Etiska analyser
Enkla
Komplexa
Etiska
argument
Enkla
Välgrundade
Välgrundade och
nyanserade
Resonemang
om livsfrågor
Enkla
Välgrundade
Välgrundade och
nyanserade
Uppgift i etik – Religionskunskap 1
Vad avgör om en handling är god eller ond respektive rätt eller fel? Inom etiken, studiet av moralen, skiljer
man vanligtvis mellan tre olika modeller (Pliktetik, Konsekvensetik och Sinnelagsetik) som var och en anger
principer för hur man kan motivera sitt handlande.
Problem
Beskriv vad som kännetecknar de tre olika etiska modellerna
Konstruera ett fall, som landar i ett tydligt etiskt dilemma om en god eller ond handling respektive rätt eller
fel. Med utgångspunkt från modellerna redogör för och resonera kring olika ställningstaganden kopplat till ditt
fall.
Reflektera över dilemmat i ditt fall. Här bör det framgå hur dina tankar förhåller sig till modellerna
Följande kunskapskrav används i bedömningen av uppgiften:
E
Eleven kan översiktligt beskriva vad som
utmärker några normativa etiska
teorier och modeller, genomföra en
enkel analys av modellerna och använda
dem för att ge enkla argument i någon
fråga. Eleven för enkla resonemang om
vad ett gott liv och ett gott samhälle
kan vara utifrån dygdetiska och andra
moraliska föreställningar
C
Eleven kan utförligt beskriva vad som
utmärker några normativa etiska teorier
och modeller, genomföra en analys av
modellerna och använda dem för att ge
välgrundade argument i någon fråga.
Eleven för välgrundade resonemang om
vad ett gott liv och ett gott samhälle kan
vara utifrån dygdetiska och andra
moraliska föreställningar.
A
Eleven kan utförligt och nyanserat
beskriva vad som utmärker några
normativa etiska teorier och modeller,
genomföra en komplex analys av
modellerna och använda dem för att ge
välgrundade och nyanserade argument i
några frågor. Eleven för välgrundade och
nyanserade resonemang om vad ett gott
liv och ett gott samhälle kan vara utifrån
dygdetiska och andra moraliska
föreställningar.
Resultatsammanställning
Namn:
Läxtest
Algebra
9
Namn
Lösa
problem
Resonera
Redovisa
Tolka
Kriterie
r
Prov 1
Prov 2
Prov 3
Prov 4
Algebra
Funktioner
Geometri
Statistik
19/1 = 20/G
11/1 = 12/G
10/3 = 13/VG
9/2*=11*/G
Max
Akilles
G1
V1
V5
M1
G2
V2
M3
Gr uppg
Akilles
Linjär
funk
1
1
0
0
1
1
1
G3
V4
M1
G4
V3
M2
M4
1
0
0
1
1
1
0
1
1
1
1
1
1
0
1
1
1
1
1
1
1
Gr uppg Max
Prov 1
Broar
Broar Algebra
Funk
Andra Andra
gr funk
1
1
7
1
1
6
1
1
3
0
1
1
1
1
7
1
1
6
0
0
2
1
1
0
1
0
0
0
1
1
1
1
1
0
0
7
5
1
7
6
2
2
Betyg
Då
G
Max
Prov 1
Prov 2
Geo
Sann
Max
Prov
2
7
6
3
1
7
7
3
8
6
4
2
8
6
2
8
8
5
4
8
8
4
7
7
1
7
7
3
3
8
7
2
8
6
1
0
8
8
4
8
8
2
1
Nu
Diskutera
Är det något i den första strategin du fastnat för? Varför?
Kan du tänka dig testa det med dina elever?
Strategi 2 –skapa situationer som
gör lärandet synligt
Grundtanke:
att få syn på mångfalden i elevers tänkande
att förse läraren med information i syfte att förändra
sin undervisning eller få stöd för det som redan görs
att stimulera elevers lärande
Har ett nära samband till klassrumskultur och
ämnesdidaktik
Strategi 2 –skapa situationer som gör
lärandet synligt
Tekniker
Problemlösning - effekt 0.61
Utmanande uppgifter
Rika uppgifter
När vet vi att elever har lärt sig något nytt?
Tre förmedlande faktorer:
Materiella verktyg som t.ex en linjal kan hjälpa en elev att
lära sig begreppet centimeter.
Psykologiska verktyg som exempelvis begreppet
väderstreck kan hjälpa en elev att använda sig av en karta.
En lärare eller klasskamrat (mänsklig förmedlare) befinner
sig mellan omgivningen och eleven. Dessa förmedlare kan välja,
förändra, förstärka och tolka processer (hur man omvandlar
centimeter till meter) och objekt (vad är ett väderstreck) för
eleven.
(Kozulin, 1998)
När vet vi att elever har lärt sig något nytt?
Enligt Kozulin (1998) sker lärandet när människan använder
ett psykologiskt verktyg som exempelvis väderstreck i nya
situationer.
Psykologiska verktyg medierar (förmedlar) människans
egna psykologiska processer. De fungerar som en bro
mellan människans kognitiva handlingar och de
sociokulturella symboler som är nödvändig för att utföra
dessa handlingar.
Exempel på öppna uppgifter eller
problemlösningsuppgifter:
Varför kostar en tavla av Picasso 10 miljoner kronor?
Hur kan man uppskatta höjden på ett höghus utan att använda
några mätinstrument?
Har människan en fri vilja?
Hur kan det komma sig att de största städerna i världen ligger
vid vatten?
Hur hög måste salthalten vara för att hålla en människa
flytande?
Varför är vissa svampar giftiga?
Strategi 2 –skapa situationer som gör
lärandet synligt
Tekniker
Elevdelaktighet
- Inga händer upp
- Heta stolen
Insamling från alla elever
- Utgångspass
- Trafikljus/skrivplattor/mentometerknappar/annat
Strategi 3 - Feedback
Grundtanke:
att ge återkoppling och inte bara information
om lärandeprocessen och undervisningens
effekter
att stimulera reflektion
Förutsättning:
Elevernas föreställningar om skola och skolarbete påverkar deras
sätt att reagera på feedback
Olika former av feedback
Poäng
Korrekt svar
Korrekt svar + förklaring
Korrekt svar + förklaring + indikation på
förbättring
Korrekt svar + förklaring + förslag på
åtgärder
låg effekt
hög effekt
Prestation
Attityd
Poäng
ingen vinst
Höga poäng :
positiv
Låga poäng: negativ
Kommentarer
30% vinst
Hög presterande :
positiv
Låg presterande:
positiv
ingen vinst
Höga poäng :
positiv
Låga poäng: negativ
Både poäng och
kommentarer
(Butler, 1987)
Feedback på olika nivåer
Uppgiftsnivå
t.ex. faktafel – effekt 0.43
Processnivå
t.ex. hur kan jag ändra strategi inför nästa
uppgift – effekt 0.53
Metakognitiv nivå
t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får –
förbättra självbedömningsförmågan, skapa intern
feedback
Personlig nivå
t.ex. beröm vs ingen beröm - effekt 0.09-0.34
Timing
•
•
•
Omedelbar för
uppgiftsrelaterad feedback
enkla uppgifter
lågpresterande elever
Fördröjt för
•
processrelaterad feedback
komplexa uppgifter
högpresterande elever
•
•
Bearbetning
Effektiv feedback genererar nya aktiviteter
Effektiv feedback genererar nya tankar
Förutsätter att elever utvecklar strategier för
bearbetning av respons
Kontext
Integrerad i undervisningen
Förutsätter:
- etablerade klassrumsnormer som stödjer leveransen
av respons
- Growth Mindset (Carol Dweck ) – vikten av
ansträngning visavis medfödd begåvning
Diskutera
1. Hur kan man skapa möjligheter för bearbetning av
feedback?
2. Hur kan man arbeta med Growth Mindset?
Strategi 4 – eleverna som resurser för
varandra
Grundtanke:
att stödja elevers lärande genom kollaborativt
lärande.
Utgår från Vygotskijs teori om lärande och
utveckling.
Strategi 4 – eleverna som resurser för
varandra
Tekniker
Kamratbedömning (en till en eller grupp till grupp)
Kamratfeedback
Ömsesidig undervisning
Flippad undervisning
Kamratfeedback
Att konstruera feedback är kanske mer värdefull än att få
feedback
Genom att lära sig söka, hantera och agera på
kamratfeedback blir elever bättre på att hantera
lärarfeedback
(Nicol, 2010)
Vad ska kamratfeedback innehålla?
Vilket är mest effektivt av:
omformuleringar
förslag
motivering
lämplighet
specificering
(Gielen et al., 2010)
Olika typer av feedback
En expert (E)
enkla ändringar
En kamrat (EK)
3 gånger mindre generella
kommentarer än FK
Flera kamrater (FK)
effekt 1,23
komplexa ändringar
(Cho & MacArthur, 2007, 2010)
Exempel på kamratbedömning
Gruppuppgift
Kamratbedömning
Sambedömning
Introduktion
Par av grupper
bedömer varandra
med hjälp av
matrisen
Helklassdiskussion
Grupperna
arbetar med
uppgiften
Grupperna får
muntlig feedback
från varandra
Läraren ger
feedback till varje
grupp
Diskutera
1.Vilka delar/aspekter av kamratbedömningen tycker du
är problematiska? Varför?
2. Finns det något av det som presenterats i strategi 4 du
kan tänka dig testa?
Strategi 5 - eleverna som ägare av
lärandeprocessen
Grundtanke:
att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition
Tekniker:
Självbedömning
Självreglering
Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar
Strategi 5 - eleverna som ägare av
lärandeprocessen
Självbedömning
Själv-observation
Själv-analys
Själv-reaktion
Självuppfattning om sin förmåga
Mål
Ansträngning
Prestationer
Känslomässig attityd
Självbedömning
Självbedömning är en förmåga som är kontextberoende
Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till nya
områden.
Kamratbedömning och sambedömning kan användas för
att träna förmåga till självbedömning
Självreglering
Självreglerande elever kan:
sätta upp realistiska mål
använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål
reglera sin lärandekontext för att passa mer sin
lärandeprocess
använda sin tid på ett effektivt sätt
hitta framgångstecken i sina prestationer
tillskriva orsakssamband till resultat
Hur
kan vi åstadkomma allt detta?
Lärandemiljö
Lärandeaktiviteter
Konstruktiv länkning
(Constructive alignment)
Bedömnings- och
examinationsformer
Läroplan
Mål
Innehåll
Professionell utveckling genom kollegialt
lärande
Två aspekter
1. Fokusera på resultat
-
analys och tolkning av resultat
planering av bedömningsformer
2. Fokusera på att höja undervisningens kvalité
-
identifiera framgångsfaktorer
planera förändring och anpassning av praxis utifrån
förbättringsområden
Minska gapet
mellan nuläge
och mål
Läroplan
Variation i
arbetsformer
Elevens tidigare
erfarenheter och
kunskaper
Formativa
verktyg
Undervisningsdesign på vetenskaplig grund
Kamratbedömni
ng och
kamratfeedback
utifrån tydliga
kriterier
Självbedömning
utifrån tydliga
kriterier
Elevernas syn på
skola, skolarbete
och ämne
Två frågor uppstår
Hur arbetar vi för att utveckla elevernas förmågor/kunskaper?
1.
Vilka aktiviteter lämpar sig bäst för utvecklingen av olika förmågor?
På vilket sätt förtydligas målen för eleverna?
Hur engageras eleverna i lärandeprocessen?
Hur använder jag (läraren) samlad information för att anpassa min
undervisning?
Hur utvärderas elevernas förmågor/kunskaper?
2.
På vilket/vilka sätt förtydligas kriterierna för eleverna?
På vilket sätt görs eleverna delaktiga i utvärderingsprocessen?
Hur förmedlas utvärderingens resultat till eleverna?
Hur arbetar eleverna vidare med resultatet?
Mall för pedagogiska planeringar
Mål
(förmåga)
Centralt
innehåll
Aktiviteter där elever får
möjlighet att utveckla
förmåga/or kopplade till ett
visst innehåll
Information som
utfallet på aktiviteten
ger till läraren (och
eleven)1
Bedömnings
-former
Exempel på aktiviteter förutom
genomgångar och individuellt
arbete:
identifiering av kvalitativa
skillnader i olika elevarbeten
formulering av argument för
bedömning av andras arbete
öppna frågor
problemlösning i grupp eller
par
ämnesintegrerade aktiviteter
laborativa aktiviteter
Informationen kan
handla om t.ex.:
Skriftlig,
muntlig,
grupparbete,
parprov,
inlämningsup
pgifter, etc.
missuppfattningar
som eventuellt
utfallet kan avslöja
oklarheter kring
nyckelbegrepp,
processer eller idéer
Eleven kan få samma information som läraren om denna lämnar feedback till eleven eller om
eleven lär sig tolka sina resultat.
1
