Bedömning för lärande
Varför BfL
Fem strategier
Förtydliga och förstå mål och
kriterier
Andreia Balan
Utgångspunkter
• Förändrad kunskapssyn - lärande är en
meningsskapande process och inte överföring av
kunskap
• Samhället efterfrågar komplexa kunskaper
vilket ställer andra krav på bedömningsinstrument och
bedömningspraktik
Utgångspunkter
• Bedömning har en styrande effekt på elevernas lärande
mot antingen ytinriktat eller djupinriktat lärande
• Bedömning kan användas som ett redskap för att
utveckla elevernas förmågor i stället för att enbart mäta
dem
Tänk om bedömningen kan ses som en del
av lärandeprocessen
• …och i så fall tänk om vi använder bedömningen som ett
redskap för att förbättra undervisningen och ge bättre
förutsättningar för elevernas lärande
Genombrott
• 1998 när Paul Black och Dylan
Wiliam publicerade sin
forskningsöversikt om formativ
bedömning.
• runt 600 vetenskapliga artiklar
Formativ bedömning
eller BfL
• En bedömning anses vara ”formativ” om evidens eller
information om elevernas förståelse används av olika
aktörer (lärare, elever eller klasskamrater) för att
anpassa undervisningen och elevernas lärande.
• Detta innebär att även bedömningar som konstrueras i
summativt syfte (som till exempel nationella prov) kan
ha en formativ funktion om resultaten sedan används
formativt.
Formativ bedömning
eller BfL
• Bedömning för lärande (BfL) handlar om olika
bedömningsprocesser som från början är designade och
sedan används i syfte att stödja elevers lärande.
Förväntningarna
(mål och kriterier)
kommuniceras och
görs tydliga för
eleverna
Vad skiljer BfL
från andra
bedömningar?
Responsen som ges
innehåller
information som
hjälper eleven att
fortsätta mot målet
Undervisningen
konstrueras för att
kunna ge
information om
elevernas position i
förhållande till
målen
Forskningens bidrag
• Belägg för att BfL kan ge positiva
effekter på elevers lärande
• Bättre kunskaper om hur vi kan
stödja elevernas lärande på ett
effektivt sätt
• Kartläggning av vilka förtjänster
och begränsningar som olika
metoder har
Forskningsöversikter – ett urval
• Transparanta mål och kriterier - Jönsson & Svingby
(2007), Panadero & Jönsson (2013)
• Feedback- Hattie & Timperley (2007), Nyquist (2003),
Shute (2008)
• Kamrat- och självbedömning - Dochy, Segers &
Sluijsmans (1999), Van Zundert, Sluijsmans & Van
Merriënboer (2010)
Effekter
0,40
0,15
0
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
REVERSE
Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING?
0,70
ZONE OFZONE OF
DESIREDDESIRED
EFFECTSEFFECTS
REVERSE REVERSE
Formativ bedömning = 0,4 – 0,7
Från Hattie (2009): Visible learning
Framgångsfaktorer
Faktor
Framgångsfaktorer
Rank
Antal
studier
Effekt
1
Självbedömning
209
1.44
2
Klassrumsbeteenden
160
0.80
3
Undervisningens kvalitet
141
0.77
4
Ömsesidig undervisning
38
0.74
5
Tidigare prestationer
3387
0.73
6
Relationen lärare-elev
229
0.72
7
Feedback
1276
0.72
8
Formativ bedömning till lärarna
21
0.70
9
Kreativitetshöjande program
658
0.70
10
Metakognitiva strategier
43
0.69
Från Hattie (2009): Visible learning
Andra studier
• Elever som undervisas av effektiva lärare lär sig lika
mycket på 6 månader som de skulle ha lärt sig med
mindre effektiva lärare på 2 år.
(Hanushek & Rivkin, 2006)
• När elever undervisas av effektiva lärare lär de sig i
samma takt oavsett socioekonomisk bakgrund.
(Hamre & Pianta, 2005)
Effektiva lärare definieras
av hur de arbetar med:
• Kopplingen till läroplanen
• Bedömning
• Att skapa en klassrumskultur som
uppmuntrar elevernas lärande och utveckling
• Att utveckla elevernas metakognition
• Att utveckla elevernas strategier för bearbetning av
feedback
• Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och
kunskaper
(Graves et al., 2009)
Lösningen är inte att hitta en
metod
• …utan att känna till olika lärandestrategier och att
kunna växla mellan dem utifrån den effekt
undervisningen har på elevernas resultat
Det handlar även om att…
Undervisning
Lärande
Bedömning för lärande
Vart eleven är på
väg
Lärare
Var eleven befinner Hur eleven kommer
sig nu
vidare
Organisera
aktiviteter som
visar var eleverna
befinner sig i
lärandeprocessen
Elevens
kamrater
Ge nyancerad och
framåtriktad
respons
Förtydliga
Beakta
syn på och föreställningar om skola,
och
förståelevernas
mål
och skolarbete
och kriterier undervisning
Aktivera eleverna
som resurser för varandra
Aktivera eleverna som ägare av den egna
lärandeprocessen
Elev
(Wiliam & Thompson, 2007)
Varje strategi
Integrering i
undervisningen
Koppling till
andra strategier
Utvärdering
Strategi
Tekniker
Förutsättningar
Grundtanke
Effekter
Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier
• Grundtanke:
att skapa en gemensam referensram och ett
gemensamt språk
att göra tydligt skillnaden i kvalitéer
• Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens
grundtankar och struktur
Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier
Tekniker
• Formulera mål i termer av handling
• Förklara mål och kriterier i början av varje
moment
• Låta eleverna rangordna elevarbeten av olika
kvalitet
• Ge konkreta exempel
• Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med
eleverna
• Skapa möjligheter för eleverna att delta i
designen av sina egna
prov/bedömningsinstrument
• Skapa bedömningsmatriser
Utmanande mål
• Utmanande mål ger mer effekt på
lärandet än ”gör ditt bästa”
Effekt 0.66
• Utmanande mål är viktigare
än elevernas engagemang (undantag
elever med specialundervisning)
Effekt 0.41
Bedömningsmatriser
• Uppgiftsspecifika matriser - lättare att förstå
• Generella matriser – mer gynnsamma för
formativa syften
• Exempel
Effekter
•
•
•
•
•
Ökar transparensen
Underlättar feedback
Underlättar självbedömning
Underlättar för elever att planera sina uppgifter
Ökar reflektionen i undervisningen för både lärare och
elever
• Bidrar till att göra bedömningen meningsfull för elever
Förutsättningar
•
•
•
•
Praktisera användningen
Avsätta tid
Integrera i undervisningen
Kombinera med andra formativa
verktyg
• Engagera eleverna i
matriskonstruktionen
Exempel
Kunskapsformer
• Alla kunskapsformer är kopplade till varje betyg
• T.ex, analys, utvärdering och tillämpning finns med i alla betygssteg
fast formulerade i olika kvalitéer
Create
Evaluate
Analyze
Apply
Understand
Remember
Bedömningsmatris
Mål
Procedurförmåga
Modelleringsförmågan
Betyg E
I arbetet hanterar eleven
några enkla procedurer,
upptäcker misstag och
löser uppgifter av
standardkaraktär med viss
säkerhet, både utan och
med digitala och andra
praxisnära verktyg.
Betyg C
I arbetet hanterar eleven
flera procedurer, upptäcker
och korrigerar misstag
samt löser uppgifter av
standardkaraktär med
säkerhet, både utan och
med digitala och andra
praxisnära verktyg.
Betyg A
I arbetet hanterar eleven
flera procedurer, upptäcker
och korrigerar misstag
samt löser uppgifter av
standardkaraktär med
säkerhet och på ett
effektivt sätt, både utan
och med digitala och andra
praxisnära verktyg.
I arbetet gör eleven om
I arbetet gör eleven om
I arbetet gör eleven om
realistiska
realistiska
realistiska
problemsituationer till
problemsituationer till
problemsituationer till
matematiska formuleringar
matematiska formuleringar matematiska formuleringar
genom att tillämpa givna
genom att välja och
genom att välja, tillämpa
matematiska modeller.
tillämpa matematiska
och anpassa matematiska
Eleven kan med enkla
modeller. Eleven kan med modeller. Eleven kan med
omdömen utvärdera
resultatets rimlighet samt
enkla omdömen utvärdera nyanserade omdömen
valda modeller, strategier
resultatets rimlighet samt
utvärdera resultatets
och metoder.
valda modeller, strategier, rimlighet samt valda
metoder och alternativ till modeller, strategier,
dem.
metoder och alternativ till
dem.
Progressionsord kopplade till olika
kunskapsformer
Betyg E
Betyg C
Betyg A
Återge
översiktligt
utförligt
utförligt och
nyanserat
Förstå
översiktligt
utförligt
utförligt och
nyanserat
Tillämpa
med viss säkerhet
med säkerhet
med säkerhet
Analysera
enkelt
nyanserat
utförligt och
nyanserat
Utvärdera
enkelt
nyanserat
utförligt och
nyanserat
Skapa
vidareutvecklar
Bedömningsaspekter och progressionsord
från Religionskunskap 1
Bedömnings
aspekter
E
C
A
Etiska
modeller och
teorier
Etiska
analyser
Översiktligt
beskriva
Utförligt beskriva
Utförligt och
nyanserat beskriva
Etiska
argument
Enkla
Välgrundade
Välgrundade och
nyanserade
Resonemang Enkla
om livsfrågor
Välgrundade
Välgrundade och
nyanserade
Enkla
Komplexa
Uppgift i etik – Religionskunskap 1
Vad avgör om en handling är god eller ond respektive rätt eller fel? Inom etiken, studiet av moralen, skiljer man
vanligtvis mellan tre olika modeller (Pliktetik, Konsekvensetik och Sinnelagsetik) som var och en anger principer för
hur man kan motivera sitt handlande.
Problem
Beskriv vad som kännetecknar de tre olika etiska modellerna
Konstruera ett fall, som landar i ett tydligt etiskt dilemma om en god eller ond handling respektive rätt eller fel. Med
utgångspunkt från modellerna redogör för och resonera kring olika ställningstaganden kopplat till ditt fall.
Reflektera över dilemmat i ditt fall. Här bör det framgå hur dina tankar förhåller sig till modellerna
Följande kunskapskrav används i bedömningen av uppgiften:
E
Eleven kan översiktligt beskriva vad
som utmärker några normativa
etiska teorier och modeller,
genomföra en enkel analys av
modellerna och använda dem för att
ge enkla argument i någon fråga.
Eleven för enkla resonemang om vad
ett gott liv och ett gott samhälle kan
vara utifrån dygdetiska och andra
moraliska föreställningar
C
Eleven kan utförligt beskriva vad som
utmärker några normativa etiska
teorier och modeller, genomföra en
analys av modellerna och använda
dem för att ge välgrundade argument i
någon fråga. Eleven för välgrundade
resonemang om vad ett gott liv och ett
gott samhälle kan vara utifrån
dygdetiska och andra moraliska
föreställningar.
A
Eleven kan utförligt och nyanserat
beskriva vad som utmärker några
normativa etiska teorier och modeller,
genomföra en komplex analys av
modellerna och använda dem för att ge
välgrundade och nyanserade argument
i några frågor. Eleven för välgrundade
och nyanserade resonemang om vad
ett gott liv och ett gott samhälle kan
vara utifrån dygdetiska och andra
moraliska föreställningar.
Exempel på bedömningsmatris i åk 1-2
Exempel på bedömningsmatris
Resultatsammanställning
Namn:
Läxtest
Algebra
9
Namn
Lösa
problem
Resonera
Redovisa
Tolka
Kriteri
er
Prov 1
Prov 2
Prov 3
Prov 4
Algebra
Funktioner
Geometri
Statistik
19/1 = 20/G
11/1 = 12/G
10/3 = 13/VG
9/2*=11*/G
Max
Akilles
Gr
uppg
Broar
Funk
G1
V1
V5
M1
G2
V2
M3
Gr
uppg
Akilles
Linjär
funk
1
1
0
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
1
1
0
Max
Broa
r
Andr
a
1
1
1
1
1
1
0
G3
V4
M1
G4
V3
M2
M4
1
0
0
1
1
1
0
1
1
1
1
1
1
0
1
1
0
1
0
0
0
1
1
1
1
1
0
0
Betyg
Då
Prov 1
Max
Algebr Prov 1
a
Andra
gr funk
7
7
6
6
3
3
1
1
7
7
6
7
2
3
7
5
1
7
6
2
2
7
7
1
7
7
3
3
G
Prov
2
Geo
Sann
Max
Prov
2
8
6
4
2
8
6
2
8
8
5
4
8
8
4
8
7
2
8
6
1
0
8
8
4
8
8
2
1
Nu
Diskutera
• Är det något i den första strategin du har fastnat
för? Varför? Kan du tänka dig testa det med dina
elever?
Uppgift
• Välj en kurs/ämne eller delar av en kurs/ämne som du vill arbeta med
för att förtydliga för eleverna
• Välj en teknik
• Genomför arbetet med att förtydliga mål och bedömningskriterier
under fyra veckor
• Förbered exempel som du kan visa vid nästa träff. Det kan vara i form
av bilder, film eller text.
• Reflektera över arbetssättets effekter på lärande och undervisning
Rekommenderad litteratur för fördjupning:
• Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande: kap 4 och 5
• Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning: kap 1