Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter • Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av kunskap • Samhället efterfrågar komplexa kunskaper vilket ställer andra krav på bedömningsinstrument och bedömningspraktik Utgångspunkter • Bedömning har en styrande effekt på elevernas lärande mot antingen ytinriktat eller djupinriktat lärande • Bedömning kan användas som ett redskap för att utveckla elevernas förmågor i stället för att enbart mäta dem Tänk om bedömningen kan ses som en del av lärandeprocessen • …och i så fall tänk om vi använder bedömningen som ett redskap för att förbättra undervisningen och ge bättre förutsättningar för elevernas lärande Genombrott • 1998 när Paul Black och Dylan Wiliam publicerade sin forskningsöversikt om formativ bedömning. • runt 600 vetenskapliga artiklar Formativ bedömning eller BfL • En bedömning anses vara ”formativ” om evidens eller information om elevernas förståelse används av olika aktörer (lärare, elever eller klasskamrater) för att anpassa undervisningen och elevernas lärande. • Detta innebär att även bedömningar som konstrueras i summativt syfte (som till exempel nationella prov) kan ha en formativ funktion om resultaten sedan används formativt. Formativ bedömning eller BfL • Bedömning för lärande (BfL) handlar om olika bedömningsprocesser som från början är designade och sedan används i syfte att stödja elevers lärande. Förväntningarna (mål och kriterier) kommuniceras och görs tydliga för eleverna Vad skiljer BfL från andra bedömningar? Responsen som ges innehåller information som hjälper eleven att fortsätta mot målet Undervisningen konstrueras för att kunna ge information om elevernas position i förhållande till målen Forskningens bidrag • Belägg för att BfL kan ge positiva effekter på elevers lärande • Bättre kunskaper om hur vi kan stödja elevernas lärande på ett effektivt sätt • Kartläggning av vilka förtjänster och begränsningar som olika metoder har Forskningsöversikter – ett urval • Transparanta mål och kriterier - Jönsson & Svingby (2007), Panadero & Jönsson (2013) • Feedback- Hattie & Timperley (2007), Nyquist (2003), Shute (2008) • Kamrat- och självbedömning - Dochy, Segers & Sluijsmans (1999), Van Zundert, Sluijsmans & Van Merriënboer (2010) Effekter 0,40 0,15 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,70 ZONE OFZONE OF DESIREDDESIRED EFFECTSEFFECTS REVERSE REVERSE Formativ bedömning = 0,4 – 0,7 Från Hattie (2009): Visible learning Framgångsfaktorer Faktor Framgångsfaktorer Rank Antal studier Effekt 1 Självbedömning 209 1.44 2 Klassrumsbeteenden 160 0.80 3 Undervisningens kvalitet 141 0.77 4 Ömsesidig undervisning 38 0.74 5 Tidigare prestationer 3387 0.73 6 Relationen lärare-elev 229 0.72 7 Feedback 1276 0.72 8 Formativ bedömning till lärarna 21 0.70 9 Kreativitetshöjande program 658 0.70 10 Metakognitiva strategier 43 0.69 Från Hattie (2009): Visible learning Andra studier • Elever som undervisas av effektiva lärare lär sig lika mycket på 6 månader som de skulle ha lärt sig med mindre effektiva lärare på 2 år. (Hanushek & Rivkin, 2006) • När elever undervisas av effektiva lärare lär de sig i samma takt oavsett socioekonomisk bakgrund. (Hamre & Pianta, 2005) Effektiva lärare definieras av hur de arbetar med: • Kopplingen till läroplanen • Bedömning • Att skapa en klassrumskultur som uppmuntrar elevernas lärande och utveckling • Att utveckla elevernas metakognition • Att utveckla elevernas strategier för bearbetning av feedback • Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper (Graves et al., 2009) Lösningen är inte att hitta en metod • …utan att känna till olika lärandestrategier och att kunna växla mellan dem utifrån den effekt undervisningen har på elevernas resultat Det handlar även om att… Undervisning Lärande Bedömning för lärande Vart eleven är på väg Lärare Var eleven befinner Hur eleven kommer sig nu vidare Organisera aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen Elevens kamrater Ge nyancerad och framåtriktad respons Förtydliga Beakta syn på och föreställningar om skola, och förståelevernas mål och skolarbete och kriterier undervisning Aktivera eleverna som resurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen Elev (Wiliam & Thompson, 2007) Varje strategi Integrering i undervisningen Koppling till andra strategier Utvärdering Strategi Tekniker Förutsättningar Grundtanke Effekter Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier • Grundtanke: att skapa en gemensam referensram och ett gemensamt språk att göra tydligt skillnaden i kvalitéer • Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens grundtankar och struktur Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Tekniker • Formulera mål i termer av handling • Förklara mål och kriterier i början av varje moment • Låta eleverna rangordna elevarbeten av olika kvalitet • Ge konkreta exempel • Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med eleverna • Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen av sina egna prov/bedömningsinstrument • Skapa bedömningsmatriser Utmanande mål • Utmanande mål ger mer effekt på lärandet än ”gör ditt bästa” Effekt 0.66 • Utmanande mål är viktigare än elevernas engagemang (undantag elever med specialundervisning) Effekt 0.41 Bedömningsmatriser • Uppgiftsspecifika matriser - lättare att förstå • Generella matriser – mer gynnsamma för formativa syften • Exempel Effekter • • • • • Ökar transparensen Underlättar feedback Underlättar självbedömning Underlättar för elever att planera sina uppgifter Ökar reflektionen i undervisningen för både lärare och elever • Bidrar till att göra bedömningen meningsfull för elever Förutsättningar • • • • Praktisera användningen Avsätta tid Integrera i undervisningen Kombinera med andra formativa verktyg • Engagera eleverna i matriskonstruktionen Exempel Kunskapsformer • Alla kunskapsformer är kopplade till varje betyg • T.ex, analys, utvärdering och tillämpning finns med i alla betygssteg fast formulerade i olika kvalitéer Create Evaluate Analyze Apply Understand Remember Bedömningsmatris Mål Procedurförmåga Modelleringsförmågan Betyg E I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer, upptäcker misstag och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. Betyg C I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. Betyg A I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. I arbetet gör eleven om I arbetet gör eleven om I arbetet gör eleven om realistiska realistiska realistiska problemsituationer till problemsituationer till problemsituationer till matematiska formuleringar matematiska formuleringar matematiska formuleringar genom att tillämpa givna genom att välja och genom att välja, tillämpa matematiska modeller. tillämpa matematiska och anpassa matematiska Eleven kan med enkla modeller. Eleven kan med modeller. Eleven kan med omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt enkla omdömen utvärdera nyanserade omdömen valda modeller, strategier resultatets rimlighet samt utvärdera resultatets och metoder. valda modeller, strategier, rimlighet samt valda metoder och alternativ till modeller, strategier, dem. metoder och alternativ till dem. Progressionsord kopplade till olika kunskapsformer Betyg E Betyg C Betyg A Återge översiktligt utförligt utförligt och nyanserat Förstå översiktligt utförligt utförligt och nyanserat Tillämpa med viss säkerhet med säkerhet med säkerhet Analysera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Utvärdera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Skapa vidareutvecklar Bedömningsaspekter och progressionsord från Religionskunskap 1 Bedömnings aspekter E C A Etiska modeller och teorier Etiska analyser Översiktligt beskriva Utförligt beskriva Utförligt och nyanserat beskriva Etiska argument Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade Resonemang Enkla om livsfrågor Välgrundade Välgrundade och nyanserade Enkla Komplexa Uppgift i etik – Religionskunskap 1 Vad avgör om en handling är god eller ond respektive rätt eller fel? Inom etiken, studiet av moralen, skiljer man vanligtvis mellan tre olika modeller (Pliktetik, Konsekvensetik och Sinnelagsetik) som var och en anger principer för hur man kan motivera sitt handlande. Problem Beskriv vad som kännetecknar de tre olika etiska modellerna Konstruera ett fall, som landar i ett tydligt etiskt dilemma om en god eller ond handling respektive rätt eller fel. Med utgångspunkt från modellerna redogör för och resonera kring olika ställningstaganden kopplat till ditt fall. Reflektera över dilemmat i ditt fall. Här bör det framgå hur dina tankar förhåller sig till modellerna Följande kunskapskrav används i bedömningen av uppgiften: E Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar C Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. A Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Exempel på bedömningsmatris i åk 1-2 Exempel på bedömningsmatris Resultatsammanställning Namn: Läxtest Algebra 9 Namn Lösa problem Resonera Redovisa Tolka Kriteri er Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Algebra Funktioner Geometri Statistik 19/1 = 20/G 11/1 = 12/G 10/3 = 13/VG 9/2*=11*/G Max Akilles Gr uppg Broar Funk G1 V1 V5 M1 G2 V2 M3 Gr uppg Akilles Linjär funk 1 1 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 0 Max Broa r Andr a 1 1 1 1 1 1 0 G3 V4 M1 G4 V3 M2 M4 1 0 0 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 0 1 1 0 1 0 0 0 1 1 1 1 1 0 0 Betyg Då Prov 1 Max Algebr Prov 1 a Andra gr funk 7 7 6 6 3 3 1 1 7 7 6 7 2 3 7 5 1 7 6 2 2 7 7 1 7 7 3 3 G Prov 2 Geo Sann Max Prov 2 8 6 4 2 8 6 2 8 8 5 4 8 8 4 8 7 2 8 6 1 0 8 8 4 8 8 2 1 Nu Diskutera • Är det något i den första strategin du har fastnat för? Varför? Kan du tänka dig testa det med dina elever? Uppgift • Välj en kurs/ämne eller delar av en kurs/ämne som du vill arbeta med för att förtydliga för eleverna • Välj en teknik • Genomför arbetet med att förtydliga mål och bedömningskriterier under fyra veckor • Förbered exempel som du kan visa vid nästa träff. Det kan vara i form av bilder, film eller text. • Reflektera över arbetssättets effekter på lärande och undervisning Rekommenderad litteratur för fördjupning: • Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande: kap 4 och 5 • Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning: kap 1