Medicinska enheten
Avdelningen för kunskapsstyrning
Diabetesprocessen – DIA1LÅG
HANDLEDARMANUAL
Gruppbaserad patientutbildning till personer med typ 2-diabetes
HANDLEDARMANUAL - Gruppbaserad patientutbildning till
personer med typ 2-diabetes
Inledning
I Nationella riktlinjer för diabetes 2010 (1) rekommenderas att hälso- och sjukvården
ska erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2-diabetes med
stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetensprioritet 3).
Patientutbildning i egenvård har som målsättning att öka patientens förutsättningar i
de många dagliga besluten i hur den livslånga sjukdomen ska hanteras. Patienten är
expert på sitt liv och personalen på sjukdomen diabetes. För att uppnå en god
metabolisk kontroll med bibehållen livskvalitet är det viktigt att integrera sjukdomen
som en del av livet. Goda kunskaper kan öka möjligheterna. Gruppbaserade
utbildningsprogram vid typ 2-diabetes som leds av personer med ämnes- och
pedagogisk kompetens har även visat sig ge en förbättring i glukoskontroll mätt som
HbA1c.
Pedagogisk utgångspunkt
För att lyckas med gruppbaserad patientutbildning är det viktigt att de personer som
ska genomföra utbildningen har en samsyn vid val av pedagogisk modell. Det har
visat sig att den kunskap som patienten själv efterfrågar är lättare att förstå och ta till
sig än information som delges patienten (2).
I Norden finns tre modeller för gruppbaserad patientutbildning att hämta inspiration
ifrån: Herre på täppan (3), Personlig förståelsemodell (4) och Person-Centrerad
kommunikation och reflekterande modell (5). Gemensamt för dessa modeller är att
de i första hand fokuserar på patientens perspektiv på sjukdom, sjukdomshantering
och sjukdomsintegration som underlag för egenvården och inte på vårdgivarens.
Följande punkter kan därför utgöra en tankemodell vid den gruppbaserade
utbildningen.
Samarbetsavtal, det är viktigt att tydligt beskriva att egenvårdstödet handlar
om ett samarbete mellan patient och personal samt att tydliggöra
ansvarsfördelning mellan dessa.
Livet med diabetes, patienten beskrivning av sina vanor, vilka svårigheter
patienten har varit med om, vilka tankar patienten har om diabetes och vilken
plats diabetes får ta i livet. Erfarenheter av olika behandlingsformer, vilka
ideala och aktuella blodsockervärden som patienten har.
Förändringsarbete, tydliggöra nuvarande strategier för att lösa problem, vilka
fördelar och nackdelar kan finnas med ett invant beteende.
Framtaget av Dagmar Alm, Åsa Liss, Monika Hedquist, Janeth Leksell och Anna Garmo
2013-09-24
Sidan 1 av 6
Medicinska enheten
Avdelningen för kunskapsstyrning
Diabetesprocessen – DIA1LÅG
HANDLEDARMANUAL
Gruppbaserad patientutbildning till personer med typ 2-diabetes
Förberedelser inför patientutbildningen
Gruppsammansättning
Diskutera detta i teamet innan utbildningen erbjuds. Första gången kan det vara
lättare att rikta utbildningen till en mer homogen grupp (personer med nedsatt
glukostolerans, endast insulinbehandlade eller de med relativt nyupptäckt diabetes)
medan ett vant utbildningsteam skulle kunna sätta upp en inbjudan i väntrummet och
bilda en grupp av de personer som anmäler sig först. Viktigt är också att i förväg
bestämma hur teamet förhåller sig till deltagande av nära anhörig eller en vän.
Gruppen blir genast större om detta förfarande används men samtidigt är
omgivningen viktig för egenvården.
Erfarenhetsmässigt är 5-8 deltagare en lagom stor grupp.
Tidsaspekt
Fyra till sex utbildningstillfällen är ett rimligt antal fördelat på ett kurstillfälle i veckan
eller ett var 14:e dag. Varje kursomgång tar 2-3 timmar i anspråk. Det är också viktigt
med en uppföljningsträff efter tre till fyra månader. Teamet måste också, i samråd
med ansvarig chef om den normala arbetstiden inte sker på kvällar, bestämma om
utbildningen ska ske på dagtid eller kvällstid.
Undervisningsmaterial som kan behövas
Blodsockermätare och teststickor som kan lånas ut, broschyrer att lämna ut,
läroböcker som kan användas, post-it lappar, blädderblock och tuschpennor, dator
och projektor, bilder med olika motiv, kopior på enkäter för självskattning (se
utvärdering av grupputbildning nedan) och kursutvärdering. Webbsidor som kan
användas är bl. a www.kostateljen.se (bilder på olika livsmedel samt energiinnehållet
i dem), www.slv.se (livsmedelsverkets databas) och www.diabetes.se (Svenska
Diabetesförbundets hemsida).
Personal
Huvudansvarig för patientutbildningen är diabetessjuksköterska som har ämnes- och
pedagogisk kompetens. Det är oftast en fördel att vara två kursledare tillsammans.
Vid behov kan andra personalkategorier medverka såsom dietist, fotvårdsspecialist,
läkare, sjukgymnast och kurator.
Lokal
Viktigt med ett bra grupprum där toalett finns i närheten. Köksutrustning eller pentry
nära tillhands är också en fördel.
Fika
Planeras i förväg i samråd med ansvarig chef avseende innehåll och
betalningsansvar (vårdenheten eller egenavgift för kursdeltagarna).
Kostnader
Patientavgift uttas enligt gällande taxa (sjukvårdande behandling i grupp). Regler för
frikort/högkostnadsskydd, sjukresor och gratis resa med Dalatrafiks bussar gäller
Framtaget av Dagmar Alm, Åsa Liss, Monika Hedquist, Janeth Leksell och Anna Garmo
2013-09-24
Sidan 2 av 6
Medicinska enheten
Avdelningen för kunskapsstyrning
Diabetesprocessen – DIA1LÅG
HANDLEDARMANUAL
Gruppbaserad patientutbildning till personer med typ 2-diabetes
som vid enskilda besök. Patienter som behöver åka buss ska förses med formell
kallelse utöver en kursinbjudan.
Förebyggande sjukpenning
I inbjudan till grupputbildningen är det bra att informera om möjligheten till
förebyggande sjukpenning. Läkarutlåtande förebyggande behandling finns i
TakeCare under rubriken blanketter och formulär. Bra är om Försäkringskassan har
godkänt detta innan kursstart. Försäkringskassan - förebyggande sjukpenning
Utvärdering av grupputbildningen
Glykemisk kontroll utvärderas med HbA1c som tas vid utbildningens start och i
samband med uppföljningen efter tre-fyra månader. Även patientrapporterade
självskattningsmått är viktigt att följa. Undvik att konstruera dessa själva utan använd
utprovade och validerade enkäter. Är målet att öka patienternas kunskap ska detta
utvärderas och mätas före och efter. Om målet är att öka deltagarens empowerment
eller livskvalitet finns särskilda mätinstrument för detta. Västra Götalandsregionen
beskriver detta i sin Handledarmanual till dig som leder diabetesutbildning för
patienter Handledarmanual för dig som leder diabetesutbildning för patienter. Västra
Götalandsregionen. Även självskattningsformulären och tolkningarna till dessa finns
att hämta från Västra Götalandsregionen, Utvärdering av grupputbildning.
Delaktighet - patientmedverkan
Diabetessjuksköterskan/gruppledaren ansvarar för att alla deltagare får komma till
tals och reflektera över hur gruppträffarna påverkat dem och hur det i sin tur har
påverkat livet med diabetes. Det kan t ex ske genom att ”gå laget runt” där var och
en har möjlighet att berätta om sina upplevelser.
Mellan gruppträffar kan deltagarna få hemuppgifter såsom att ta med sig
förpackningar på livsmedel/innehållsdeklarationer som kan studeras tillsammans vid
nästa träff, föra matdagbok eller ta en 7-punktskurva med blodsocker under några
dagar som sedan kan diskuteras och utvärderas i gruppen.
Genomförande
Förslag till första gruppträffen
Välkomsthälsning. Alla får presentera sig själva utefter vad man tycker är
viktigt och vill dela med sig av till gruppen. Det kan vara namn, varför man
tackat ja till att vara med på utbildningen, ålder, var man bor, arbete,
fritidssysselsättning, hobby, familjesituation eller kanske eventuella problem
med syn eller hörsel.
Överenskommelse om utbildningens spelregler – alla deltagare får säga något
som de tycker är viktigt om hur gruppen ska samarbeta. Det kan vara att alla
ska få prata till punkt, att det är viktigt att komma i tid till gruppträffarna, att
respektera varandra och att det som händer och sägs i rummet sker i
förtroende med övriga gruppmedlemmar. Spelreglerna sammanfattas av
gruppledaren på ett blädderblock och finns sedan med vid varje gruppträff.
Framtaget av Dagmar Alm, Åsa Liss, Monika Hedquist, Janeth Leksell och Anna Garmo
2013-09-24
Sidan 3 av 6
Medicinska enheten
Avdelningen för kunskapsstyrning
Diabetesprocessen – DIA1LÅG
HANDLEDARMANUAL
Gruppbaserad patientutbildning till personer med typ 2-diabetes
Försök ta reda på deltagarnas förväntningar. Detta kan ske genom post-it
lappar som var och en fyller i under några minuter. Därefter läser gruppen
gemensamt igenom lapparna och grupperar dem efter ämne. Dessa ämnen
kan bli teman för fortsatta träffar.
Patienterna får fundera kring viktiga händelser och perioder i livet och hur
detta påverkade blodsockret. Syftet är att ge patienten större förståelse för att
händelser i livet och diabetessjukdomen är integrerade och därmed påverkar
varandra. Diabetessjuksköterskan/gruppledaren ansvarar för att alla blir aktiva
och får möjlighet till att lyfta det som känns angeläget för dem.
Bilder, foton, vykort med olika motiv från vardagliga situationer kan användas
för diskussion kring olika teman. Deltagarna väljer 1-3 kort som väcker tankar
hos dem själva. En bild på någon som joggar kan t ex skapa en diskussion
kring fysisk aktivitet och motion. Vad väcker bilden för känslor av lust/olust
inför motion? Hur påverkar träning kroppen? Hur kan utrymme ges för
träning?
Förslag på teman och innehåll i övriga gruppträffar
Kosten – bra mat vid diabetes
Syftet är att få deltagarna att fundera utifrån frågeställningar om bra mat och dryck,
mat och dryck jag borde använda mindre av eller mat och dryck jag inte borde
använda alls.
Deltagarna diskuterar och delger varandra exempel på bra mat, mat där intag borde
minskas respektive ökas och skriver upp detta på blädderblock. Förberedelse inför
detta tema kan vara att deltagarna skriver matdagbok eller tar med sig tomma
livsmedelsförpackningar. Genom att titta på innehållsdeklarationerna kan kunskapen
om vad mat består av och dess inverkan på kroppen öka.
Fysisk aktivitet
Syftet är att deltagarna ska få hjälp att finna sin egen passande modell för fysisk
aktivitet och få en förståelse för den fysiska aktivitetens gynnsamma effekt på
diabetesbehandlingen.
Deltagarna berättar för varandra hur deras motion ser ut, vad vården kan erbjuda
(FYSS), vilka aktiviteter som finns i närområdet.
Smärta
Syftet är att ge förståelse för patienter med diabetes att smärta i leder och muskler är
vanligt och att det finns en orsak till smärtan. Sjukgymnast kan bjudas in som
berättar mer och visar rörelser som är bra vid smärta.
Stress och känslor
Syftet är att deltagarna får möjlighet att samtala om hur de upplever sin sjukdom och
vilka problem den medför. Vad är stress och hur upplevs denna, hur kan den
hanteras, vilka tankar och känslor finns och hur påverkar det välbefinnandet. Om
kurator finns kan denne inbjudas till träffen.
Framtaget av Dagmar Alm, Åsa Liss, Monika Hedquist, Janeth Leksell och Anna Garmo
2013-09-24
Sidan 4 av 6
Medicinska enheten
Avdelningen för kunskapsstyrning
Diabetesprocessen – DIA1LÅG
HANDLEDARMANUAL
Gruppbaserad patientutbildning till personer med typ 2-diabetes
Foten
Syftet är att deltagarna ska kunna klara sin egenvård av fötterna, få tips om lämpliga
strumpor, skor och fotvårdsprodukter. Bra är också att känna till skillnaden på
egenvård och medicinsk fotsjukvård och vilka kriterier som gäller för att få det
sistnämnda. Fotvårdsspecialist kan bjudas in för att berätta om detta eller också
visas framtaget bildspel ”Vård av fötter”.
Diabetes och dess komplikationer
Syftet är att diskutera diabetessjukdomen, komplikationer och läkemedel. Det kan
ske genom att fundera över hur livet ser ut för deltagarna tio år framåt i tiden. Hur
kan man nå sina mål? Använd post-it lappar som alla får skriva förslag på och som
sedan används som underlag för vidare samtal. Läkare kan inbjudas för att svara på
frågor kring komplikationer eller annat som rör diabetessjukdomen.
Sista gruppträffen
Innan deltagarna skiljs åt fyller alla i en kursutvärdering (se bilaga sid. 6). Viktigt är
också att alla får komma till tals i gruppen och berätta vad de framförallt tar med sig
och har haft mest glädje av under utbildningen. Bestäm också tema och informera
om datum för uppföljningsträffen.
Referenser
1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 – stöd för styrning
och ledning. Edita Västra Aros, Västerås 2010.
2. Wikblad K. Omvårdnad vid diabetes. Studentlitteratur, Lund, 2012.
3. Wikblad, K, Leksell J, Smide B. ‘I'm the Boss’: testing the feasibility of an
evidence-based patient education programme using problem-based learning
European Diabetes Nursing 2004;1:13-17-91
4. Hörnsten, Åsa, Stenlund, Hans, Lundman, Berit; et al. Improvements in HbA1c
remain after 5 years--a follow up of an educational intervention focusing on
patients' personal understandings of type 2 diabetes Diabetes Research and
Clinical Practice 2008 81(1): 50-55.
5. Juul L, Maindal HT, Zoffmann V, Frydenberg M, Sandbaek A. A cluster
randomised pragmatic trial applying Self-determination theory to type 2
diabetes care in general practice. BMC Fam Pract 2011 Nov 24;12:130.
Framtaget av Dagmar Alm, Åsa Liss, Monika Hedquist, Janeth Leksell och Anna Garmo
2013-09-24
Sidan 5 av 6
Medicinska enheten
Avdelningen för kunskapsstyrning
Diabetesprocessen – DIA1LÅG
HANDLEDARMANUAL
Gruppbaserad patientutbildning till personer med typ 2-diabetes
Utvärdering patientutbildning i grupp – DIABETES
Vad tycker du har varit bra med utbildningen
I vilken mån upplever Du att du fått ökad kunskap och
förståelse kring diabetessjukdomen? (markera med ett kryss på linjen)
Inte alls
_______________________________________________________________
Väldigt mycket
Var det något Du hade velat ha mer av?
Var det något Du hade velat ha mindre av?
Vad kommer Du att ta med Dig från utbildningen?
Var det något vi skulle ha kunnat göra något på ett annat sätt?
Hur då i så fall?
Övriga synpunkter
Framtaget av Dagmar Alm, Åsa Liss, Monika Hedquist, Janeth Leksell och Anna Garmo
2013-09-24
Sidan 6 av 6
