Dnr: HS
KURSPLAN
Socialvetenskaplig teori
Svensk benämning
Socialvetenskaplig teori
Engelsk benämning
Theories in social sciences
Beslutsfattande och beslutsdatum
Forskningsnämnden vid Fakulteten för Hälsa och samhälle har godkänt kursplanen
20131204
Kod: HÄSA014
Högskolepoäng
7 högskolepoäng
Utbildningsnivå
Forskarnivå
Betygsskala
Godkänd och Underkänd
Förkunskapskrav
Antagen till forskarutbildning (eg. Forskarskola inom det sociala området för
yrkesverksamma)
Lärandemål
Doktoranden skall efter genomgången kurs kunna:
1. visa förtrogenhet med ett urval av samtida socialvetenskapliga teorier
2. visa förmåga till självständigt och kritiskt bedöma teoretiska ansatser
3. visa förmåga att göra kvalificerade vetenskapliga analyser utifrån ett urval
teorier och teoretiska begrepp.
Kursbeskrivning
Kursens syfte är att ge doktoranden fördjupad kunskap om ett urval av samtida
socialvetenskapliga teorier och dess centrala begrepp. Kursen syftar till ett såväl
breddat som fördjupat teoretiskt tänkande som ska kunna omsättas i vetenskapliga
analyser samt i relevanta forskningsområden kopplat till den egna
2(3)
Mah / Hälsa och samhälle
Forskarskola inom det sociala
området för yrkesverksamma
doktorandstudien. Kursen syftar vidare till att stärka den studerandes kritiska och
reflekterande självständighet.
Innehåll
Kursen presenterar ett urval av samtida socialvetenskapliga teorier och dess
centrala begrepp. De teorier som behandlas hänförs till tre teman. Det första temat
är social över- och underordning inom vilket genus, klass och post-kolonial teori,
social orättvisa/ojämlikhet behandlas. Det andra temat är social interaktion varvid
symbolisk interaktionism och socialpsykologisk teoribildning behandlas. Det tredje
temat är det globaliserade samhället under vilket teorier om risksamhälle,
välfärdsstatens förändring samt moderna organisationer behandlas.
Arbetsformer
Undervisningen bygger på de studerandes aktiva deltagande. Den omfattar
föreläsningar och seminarier. Vidare förekommer självständigt arbete samt
arbete i mindre grupper vilket följs upp av såväl skriftliga som muntliga
redovisningar.
Formerna för att bedöma studenternas prestationer
Examinationen sker fortlöpande genom aktivt deltagande i diskussioner och
seminarier, genom inlämningsuppgifter, presentationer och gruppredovisningar,
samt genom ett individuellt paper vilket diskuteras vid ett avslutande seminarium.
Opponentskap ingår i examinationen. Frånvaro vid examinerande moment
kompenseras med ersättningsuppgifter.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bauman, Zygmunt (2012), Collateral damage. Social ojämlikhet i en global
tidsålder. Göteborg: Daidalos. 200 s.
Beck, U. (1998). Risksamhället. Göteborg: Daidalos. Kap. 1. 41 s.
Butler, J. (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg:
Daidalos. 254 s.
Charon. J.M. (2009). Symbolic Interactionism. An introduction, an interpretation,
an integration. Uppl. 10. Upper Saddle River, N.J. : Pearson Prentice-Hall. 230 s.
Eriksson, C, Eriksson Baaz, M och H. Thörn (2002). Inledning. Den postkoloniala
paradoxen, rasismen och ”det mångkulturella samhället”. I Eriksson, Eriksson Baaz
och Thörn (red.). Globaliseringens kulturer. En postkoloniala paradoxen, rasismen
och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa. 34 s.
Garfinkel, Harold (1956) Conditions of successful degradation ceremonies.
American Journal of Sociology, Vol. 61, No 5 (1956), ss. 420-424. 5 s.
3(3)
Mah / Hälsa och samhälle
Forskarskola inom det sociala
området för yrkesverksamma
Grape, O., B. Blom och R. Johansson (2006). Organisation och omvärld:
nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. Lund:
Studentlittratur. Kapitel 6 och 7 utgår, 170 s.
Hasenfeldt. Y. (red.). (2010). Human services as complex organizations. Kapitel 2
och 3. Los Angeles: Sage., 48 s.
Johansson, T och P. Lalander (2013). Vardagslivets socialpsykologi. Stockholm:
Liber. 150 s. i urval.
Morel, N. Palier, B. och Palme, J. (red.). (2012). Towards a social investment
welfare state? Ideas, policies and challenges. Kapitel 1 – 3. Bristol: The Policy
Press. 87 s.
Vetenskapliga artiklar i urval samt en akademisk avhandling som relaterar
till doktorandens avhandlingsämne tillkommer.
Övergångsbestämmelser
När kursen inte längre ges, eller kursinnehållet väsentligen ändrats, har
doktoranden rätt att, under ett år efter det att förändringen skett, examineras vid två
olika tillfällen enligt den kursplan som gällde vid registreringen.
Kursvärdering
Kursen avslutas med en individuell skriftlig kursvärdering som utgår från kursens
mål. Kursansvarig informerar i anslutning till kursens avslutning om
kursvärderingens resultat och eventuella åtgärder inför nästa kursgivning. I
anslutning till kursstart informerar kursansvarig om vilka åtgärder som vidtagits
sedan förra gången kursen gick.
