Fågelinventering

Fågelinventering
Planerad vindkraftspark
Kånna, Ljungby kommun
PÅ UPPDRAG AV
SCANERGY SOUTH AB OCH COWI AB
NOVEMBER 2012
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Uppdragstagare
Naturcentrum AB
Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund
[email protected]
Tel. 0303-726160
Personal (Naturcentrum AB)
Projektledare: Andreas Malmqvist
Rapport: Jens Morin och Andreas Malmqvist
Fältinventering: Andreas Malmqvist, Jens Morin & Johan Sandström
Uppdragsgivare
Scanergy South AB och COWI AB
Kartmaterial
© Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1132
Omslagsfoto
Jens Morin © Naturcentrum AB
2 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Innehåll
SAMMANFATTNING ............................................................................. 4 INLEDNING ........................................................................................... 5 INVENTERINGSOMRÅDE ................................................................... 5 OMRÅDESBESKRIVNING ......................................................................................... 6 METOD .................................................................................................... 6 INSAMLING AV BEFINTLIG INFORMATION ........................................................... 6 FÄLTINVENTERING.................................................................................................. 6 RESULTAT............................................................................................... 7 VINDKRAFTSKÄNSLIGA ARTER I INVENTERINGSOMRÅDET ............................ 10 Storspov (VU)................................................................................................................................. 10 Nattskärra (NT) ............................................................................................................................ 10 Orre ................................................................................................................................................. 11 Trana .............................................................................................................................................. 12 VINDKRAFTSKÄNSLIGA ARTER I UNDERSÖKNINGSOMRÅDET ........................ 13 Bivråk (VU)................................................................................................................................... 13 Smålom (NT).................................................................................................................................. 13 Gråtrut (NT) .................................................................................................................................. 14 Tornseglare (NT) ............................................................................................................................. 14 Storlom ............................................................................................................................................ 14 Sångsvan .......................................................................................................................................... 15 Fiskgjuse ......................................................................................................................................... 15 Brun kärrhök .................................................................................................................................. 15 Ljungpipare ..................................................................................................................................... 16 Fisktärna ........................................................................................................................................ 16 ÖVRIGA ARTER ....................................................................................................... 16 Kungsfiskare (VU).......................................................................................................................... 17 Småfläckig sumphöna (VU) ............................................................................................................ 17 Sydlig gulärla (Montacilla flava flava) (VU).................................................................................... 17 Drillsnäppa (NT)............................................................................................................................ 17 Hämpling (NT) .............................................................................................................................. 17 Sånglärka (NT) .............................................................................................................................. 17 Gräshoppsångare (NT) .................................................................................................................... 18 Göktyta (NT) ................................................................................................................................. 18 Backsvala (NT) .............................................................................................................................. 18 Vaktel (NT) ................................................................................................................................... 18 Nötkråka (NT) .............................................................................................................................. 18 Mindre flugsnappare (NT) ............................................................................................................... 18 Mindre hackspett (NT) ................................................................................................................... 19 Turkduva (NT) .............................................................................................................................. 19 Pärluggla ......................................................................................................................................... 19 Sparvuggla ....................................................................................................................................... 19 Spillkråka ....................................................................................................................................... 19 Trädlärka ........................................................................................................................................ 19 Törnskata ........................................................................................................................................ 19 Grönbena ......................................................................................................................................... 20 STRÄCKANDE OCH RASTANDE FÅGLAR .............................................................. 20 LINJETAXERING ..................................................................................................... 20 REFERENSER ....................................................................................... 21 3 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Sammanfattning
Det planerade projektområdet är beläget nära ett område (Södra Ljungadalen)
som är välbesökt av både fåglar och fågelskådare vilket innebär att mycket befintlig kunskap finns för närområdet. Det är sedan tidigare känt att odlingsmarken och sjöarna öster om projektområdet utnyttjas regelbundet av örnar
liksom av ett för regionen stort antal rastande såväl som häckande fåglar. Kunskap om fågelfaunan inom projektområdet och dess omedelbara närhet har
dock varit mer begränsad.
Naturen i projektområdet domineras av barrskog som till stora delar påverkats
av stormen Gudrun samt av skogsbruk. Detta innebär att känsliga arter sannolikt har fått försämrade förutsättningar. I stora delar av området finns tämligen
typisk fågelfauna för brukade barrskogsmiljöer i södra Sverige. Ett fåtal kvarvarande äldre skogsbestånd, sumpskogsmiljöer och myrar bedöms vara något
mer värdefulla för fågelfaunan.
Av arter som är rödlistade eller listade i fågeldirektivets bilaga 1 samt anses ha
förhöjd känslighet för vindkraft visar inventeringen att tjäder, nattskärra och
orre förekommer inom projektområdet. Trana häckar i nära anslutning till projektområdet. I angränsande odlingsmark i Södra Ljungadalen finns röd glada
och storspov. Under de senaste åren har äldre fåglar av havsörn och kungsörn
noterats inom undersökningsområdet, i huvudsak i Södra Ljungadalen cirka 2
kilometer från projektområdet. Det finns inget i dagsläget som tyder på att
projektområdet frekvent utnyttjas av örnar eller att någon boplats av kungseller havsörn finns inom 5 km från projektområdet.
Främst odlingsmarken mellan Össjö och Ivla på östra sidan av den planerade
vindparken men även Lagans dalgång på västra sidan fungerar som sträckleder
för förbiflyttande fåglar och drar även till sig mycket rastande fåglar. Ljungasjön på den östra sidan med närliggande öppna marker är särskilt attraktivt för
exempelvis änder, gäss, vadare och rovfåglar. En del av dessa fåglar kan visserligen tänkas flyga över projektområdet men både inventeringen och kontakter
med lokala ornitologer tyder på att det i så fall är i begränsad omfattning.
Konsekvenserna för fågelfaunan i området vid en vindkraftsetablering bedöms
generellt som små. För nattskärra och tjäder finns en viss risk för negativ påverkan på bestånden lokalt och för nattskärrans del är detta troligen tillfälligt.
Påverkan kan sannolikt minskas genom att anpassa tiden för anläggningsarbeten.
4 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Inledning
På uppdrag av Scanergy South AB och COWI AB har Naturcentrum AB genomfört en inventering av fåglar inför en planerad vindkraftspark vid Kånna,
Ljungby kommun. Den har genomförts under perioden 16/2– 18/6 2012.
Inventeringen har omfattat linjetaxering samt inventering av arter som bedöms
särskilt viktiga att uppmärksamma inför vindkraftsetablering. Nära området
finns välbesökta fågelområden och många observationer finns av örnar varför
ett väl tilltaget undersökningsområde använts och extra vikt lagts vid eftersök
av örnar.
Inventeringsområde
Det undersökta området ligger öster om Kånna i Ljungby kommun. Projektområdet (figur 1) har angetts av beställaren och utgör primärt inventeringsområde där linjetaxering genomförts. En buffertzon på 1 km från projektområdet
har upprättats (anges som inventeringsområdet, Figur 1) där särskilt känsliga
fågelarter eftersökts. Vid sammanställning och uttag av äldre fågelobservationer från ArtDatabanken har ca 5 km utanför projektområdet inkluderats. Detta
större område anges härefter som undersökningsområdet och har även ingått vid fältinventering, främst vid eftersök av örnar.
Figur 1: Projektområdet är markerat med grönt. Inventeringsområdet med 1 km buffertzon till
projektområdet markeras med grön linje. Undersökningsområdet (röd cirkel) ligger till grund för
örninventering och uttag från ArtDatabanken.
5 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Områdesbeskrivning
Projektområdet domineras av barrskog, blandskog, kalhyggen samt trädklädda
mindre myrar. En liten del i nordost berör odlingsmark. Inventeringsområdet
innehåller mer odlingsmark i öster, en öppen mosse och mindre vattenspegel
(Kånnamossen) samt gränsar till bebyggelse (Kånna samhälle i väster och mer
gårdsbebyggelse i öster). I undersökningsområdet tillkommer exempelvis flera
sjöar med höga värden för fågelliv liksom större myrmarker, ett större vattendrag (Lagan) och värdefulla löv och blandskogsmiljöer.
Metod
Insamling av befintlig information
Information om fågelobservationer i undersökningsområdet har inhämtats
genom beställning ur ArtDatabankens databas den 13 februari 2012 samt
komplettering den 17 oktober 2012. Alla observationer av arter som är rödlistade eller skyddsklassade har inhämtats. Kompletterande uppgifter har hämtas
från www.artportalen.se för alla övriga redovisade arter. Även äldre observationer (främst 1980-2000) är beaktade i rapporten eftersom de har bedömts vara
relevanta. Särskilt skogsfåglar som orre, tjäder, pärluggla och sparvuggla förefaller man ha eftersökt och rapporterat mer frekvent tidigare vilket gör att exkludering av äldre rapporter hade gett ett sämre underlag. Listor med alla rapporter från ArtDatabanken finns sparat i Excelfiler. Flera lokala ornitologer
med mycket lång erfarenhet av området har vid olika tillfällen konsulterats.
Rapporterna från ArtDatabankens observationsdatabas är koordinatsatta men
anger normalt inte exakt var fågeln setts utan snarare var rapportören stått och
tittat efter fåglar. I vissa fall, som för arter knutna till en sjö (fiskgjuse eller
storlom), är detta ofta tillräckligt. I andra fall kan punktredovisning på karta bli
klart missvisande då många arter kan ses och höras på många hundra meters
håll. Det gör också att ett utökat undersökningsområde krävs för att inte missa
relevanta observationer. I det aktuella uppdraget har förekomst av örnar angetts som särskilt intressant att utreda vilket ger ytterligare anledning att inhämta information från ett stort område.
Fältinventering
Planering av fältbesök har utgått från dels att kunna genomföra en representativ linjetaxering av häckfåglar och dels för att särskilt eftersöka de särskilt hänsynskrävande och i synnerhet vindkraftskänsliga arter som potentiellt kan förekomma i området. Till grund för bedömning har legat tidigare fågelinventering
samt rapporter inhämtade från ArtDatabanken liksom erfarenhet från liknande
områden i regionen och uppgifter från lokala ornitologer. Till de arter som
tillåtits styra planeringen hör särskilt kungsörn, havsörn, nattskärra, bivråk, röd
glada, fiskgjuse, kungsörn, skogshöns och storspov. Lämpliga väderförutsättningar har också styrt planeringen inför fältbesök. Enstaka observationer från
naturvärdesinventering under hösten (främst stötta skogshöns) har inarbetats i
rapporten.
6 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Inventering i fält har utförts vid 8 tillfällen med följande förutsättningar i tid
och väderlek:
17 februari 10:00 – 13:30. Sol, vind ca 5 m/s, + 1°, mkt god sikt.
19 februari 10:30 – 14:00. Sol-växlande, vind 5-10 m/s, -1°, god sikt.
23 februari 08:30 – 15:00. Mest soligt, +0-5°, vind kring 10 m/s, mkt god sikt.
2 mars 10:00 – 14:00. Sol, +5°, svag vind, mkt god sikt.
5 april 06:45 – 15:00. Sol, +0-5°, svag vind, mkt god sikt.
7 maj 05:30 – 13:30. Mest soligt, +5°-15°, vind kring 5 m/s, god sikt.
18 juni 05:45 – 14:45. Växlande molnighet, + 18°, svag-måttlig vind, god sikt.
21-22 juni 22:30 – 02:30. Övervägande klart, +14-11°, vind mest svag.
Vid linjetaxering användes de sträckor som presenteras i figur 2. Linjetaxering
genomfördes den 7 maj och den 18 juni.
Figur 2. Rutter som använts vid linjetaxering med namngivna delsträckor för hänvisningar i resultatdelen.
Resultat
Här redovisas översiktligt alla arter som bedöms förekomma inom undersökningsområdet och är listade i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv och/eller rödlistade
i Sverige (Gärdenfors 2010). För de flesta arter är det endast relevant om de
förekommer inom inventeringsområdet varför dessa redovisas för sig.
Bedömning av vilka arter som är särskilt vindkraftskänsliga är olika välgrundad
beroende på hur noga man studerat förutsättningarna för varje enskild art.
Välgrundade risker finns dokumenterade för ett ental arter som t ex örnar medan det för många arter är mer oklart om de har en förhöjd känslighet för
vindkraft eller inte.
7 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Enligt vår bedömning, vilken vi finner stöd för i litteraturen (Drewit &
Langston, 2006, Rydell m. fl. 2011), är det alltså endast för ett ganska litet antal
arter relevant att diskutera naturvårdssignifikanta effekter av vindkraftsetablering. Vi inriktar oss därför i denna rapport på arter som;
1) anses skyddsvärda (listas i bilaga 1 till fågeldirektivet eller är rödlistade)
2) genom flyktsätt eller andra beteenden anses känsliga för störningar eller kollisioner.
Totalt har 39 arter som är rödlistade eller listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1
bedömts vara möjliga till säkert häckande inom undersökningsområdet (Tabell 1). Inom inventeringsområdet bedöms i dagsläget 10 arter sannolikt
häcka av de som är rödlistade eller listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1.
Ett antal ytterligare arter som är rödlistade eller särskilt utpekade i fågeldirektivet utnyttjar delar av undersökningsområdet som rastlokal eller passerar förbi
under flyttning.
Tabell 1. Rödlistade fågelarter (överst i tabellen) eller arter utpekade i EU:s fågeldirektiv som enligt
insamlade uppgifter och inventering troligen häckar i inventeringsorådet och/eller undersökningsområdet. De arter som häckar eller sannolikt häckar inom inventeringsområdet är markerade med grönt.
europeisk status enligt BirdLife International 2004. Arterna som bedöms ha förhöjd känslighet för
vindkraft (bl.a. Eriksson 2009, Rydell m.fl. 2011) är markerade med fet stil.
Status i Europa,
BirdLife
International 2)
Secure
Status i Sverige,
rödlistan 2010 3)
Bivråk
Fågeldirektivet,
bilaga 11)
X
Storspov
_
Declining
Sårbar
Småfläckig sumphöna
X
Secure
Sårbar
Gulärla (M. f. flava)
_
Declining
Sårbar
Kungsfiskare
X
Depleted
Sårbar
Kungsörn
X
Rare
Nära hotad
Havsörn
X
Rare
Nära hotad
Nattskärra
X
Depleted
Nära hotad
Smålom
X
Depleted
Nära hotad
Mindre flugsnappare
X
Secure
Nära hotad
Mindre hackspett
_
Secure
Nära hotad
Turkduva
_
Secure
Nära hotad
Hämpling
_
Declining
Nära hotad
Drillsnäppa
–
Declining
Nära hotad
Göktyta
–
Declining
Nära hotad
Nötkråka
–
Secure
Nära hotad
Backsvala
–
Declining
Nära hotad
Tornseglare
–
Secure
Nära hotad
Vaktel
_
Secure
Nära hotad
Art
8 (22)
Sårbar
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Kornknarr
X
Depleted
Nära hotad
Sånglärka
–
Declining
Nära hotad
Gräshoppsångare
–
Secure
Nära hotad
Gråtrut
–
Secure
Nära hotad
Röd glada
X
Vulnerable
Livskraftig
Fiskgjuse
X
Rare
Livskraftig
Brun kärrhök
X
Secure
Livskraftig
Fisktärna
X
Secure
Livskraftig
Orre
X
Depleted
Livskraftig
Ljungpipare
X
Depleted
Livskraftig
Sparvuggla
X
Secure
Livskraftig
Pärluggla
X
Secure
Livskraftig
Spillkråka
X
Secure
Livskraftig
Storlom
X
Vulnerable
Livskraftig
Sångsvan
X
Secure
Livskraftig
Tjäder
X
Secure
Livskraftig
Trana
X
Depleted
Livskraftig
Grönbena
X
Depleted
Livskraftig
Trädlärka
X
Depleted
Livskraftig
Törnskata
X
Depleted
Livskraftig
1. För de arter som är upptagna i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv ska bl.a. "särskilda skyddsområden" upprättas (artikel 4). Direktivet föreskriver också att
medlemsstaterna utanför de skyddade områdena ska "sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer" (artikel 4.4).
2. Den europeiska statusen är hämtad ur BirdLife Internationals rapport Birds
in Europe: population estimates, trends and conservation status (2004). ”Depleted”
anger att arten inte har återhämtat sig efter en tidigare storskalig nedgång.
”Vulnerable” anger att arten helt enkelt betraktas som sårbar. ”Rare” innebär att det europeiska beståndet anses stabilt och livskraftigt, men ändå är så
litet att det inte kan anses helt utom fara. ”Secure” innebär att arten bedöms
ha gynnsam bevarandestatus, även om bestånden kan ha minskat i en del
länder.
3.
Kategorierna i den svenska rödlistan (Gärdenfors 2010) anger risken för
utdöende i landet till följd av till exempel liten utbredning, låg populationsstorlek eller minskande population. ”Sårbar” innebär att arten enligt uppställda kriterierna bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. ”Nära hotad” (tidigare benämnt ”Missgynnad”) innebär att en art inte uppfyller kriterierna för att vara hotad (dvs ”Sårbar” eller högre hotkategorier), men ligger
nära att göra det nu eller i framtiden. ”Livskraftig” anges för arter som inte
rödlistats.
9 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Vindkraftskänsliga arter i inventeringsområdet
Artbeskrivningarna innehåller en sammanfattande beskrivning av förekomst i
området. Avser de arter som är rödlistade och/eller särskilt utpekade i EU:s
fågeldirektiv och som anses vindkraftskänsliga (bl.a. Eriksson 2009, Rydell
m.fl. 2011, European Commision 2010, se även tabell 1). Arter som inte bedöms häcka inom inventeringsområdet behandlas under egen rubrik nedan.
Eventuell rödlistningskategori anges inom parantes efter artnamnet. Uppgifter
om känslighet för vindkraft presenteras kortfattat har inhämtats från relevant
litteratur. För några av de upptagna arterna finns i svensk litteratur föreslagna
skyddszoner/buffertzoner (bl.a. SOF (2009), Rydell m.fl. (2011)).
Storspov (VU)
Någon häckning inom inventeringsområdet är inte konstaterad men flera rapporter under häckningstid nära eller precis inom inventeringsområdet, kring
Mjäryd, finns. Vid inventeringen noterades storspov på ängsmarken söder om
Ljungasjön. I projektområdet finns inga rapporter om storspov. Åkermarken
vid Öje mosse torde tidvis kunna användas för födosök. Arten är beroende av
stora, öppna, gärna fuktiga, ängs och betesmarker i anslutning till vattenområden.
Känslighet: Arten uppges som känslig för barriäreffekter och habitatförstörelse
primärt (European Commission 2010). Den är beroende av stora, öppna, gärna
fuktiga, ängs och betesmarker i anslutning till vattenområden.
Konsekvenser: Konsekvenserna för storspoven bedöms som små då fåglarna i
huvudsak uppehåller sig i Södra Ljungadalen.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Nattskärra (NT)
De talldominerade området med delvis öppna hyggen och mossar kring Kånnamossen, Yxnemossen, Trons mosse och Kråkekärrsmossen hyser hög täthet
av nattskärra. Nattskärra noterades vid eftersök den 21-22 juni med hög täthet
främst i inventeringsområdets sydvästra del (figur 3). Främst noterades spelande fåglar i mer låglänta partier i anslutning till små talldungar och myrkanter.
Antalet individer som redovisas i Figur 3 kan innehålla viss dubbelräkning.
Rapporter från artdatabanken visar inte att området sedan tidigare är känt som
särskilt bra för nattskärra. Nattskärran bedöms ha ökat i Sverige på senare år
(Svensson och Tjernberg 2010) vilket även stärks av egna inventeringar de senaste åren. Den kan även lokalt ha gynnats av eller utnyttjar åtminstone nya områden efter stormen Gudrun som bidragit till en stor förändring av skogslandskapet och gett en kraftig ökning av kalhyggen som den ofta utnyttjar.
Känslighet: Potentiell risk för störningar vid spelplatser, påverkan på habitat och
för kollisioner vid födosök (och eventuellt vid spelflykt). Normalt observeras
nattskärran flyga lågt och få fynd finns av dödade fåglar vid vindkraftverk (Ahlén 2010, Dürr 2011) men detta kan möjligen påverkas av dels nattskärrans
extrema kamouflage eller på att uppföljning inte gjorts i tillräcklig omfattning i
lämpliga biotoper för arten. Nattskärran är en nattlig insektsjägare som dras till
10 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
platser med hög täthet av insekter. I den mån insektstillgången tenderar att öka
i anslutning till just vindkraftverk kan detta leda till att nattskärran kan vara
relativt känslig för kollisioner med vindkraftverk men kunskapen om detta är
bristfällig. Kunskapen om vindkraft och fåglar i skogslandskapet är mycket
begränsad.
Konsekvenser: Konsekvenserna för populationen i regionen bedöms som små
eftersom liknande miljöer är vanligt förekommande i regionen. Vindkraftverken kan innebära störning och kollisioner för nattskärran under byggnation
och drift vilket innebär att konsekvenserna lokalt kan bli något större.
Möjliga åtgärder: Genom att inte utföra anläggningsarbeten under den huvudsakliga spel-och häckningstiden (15 maj - 31 juli) kan eventuell störning under
byggskedet minskas.
Figur 3. Observationer av nattskärra. Observationer från inventeringen anges med stjärnor. Observationer av vingklapp eller andra läten har indikerats med gula stjärnor då det vid inventering bedömts som att sannolikt att ytterligare en fågel varit inblandad. Någon dubbelräkning är möjlig i området mellan Kånnamossen och Kråkekärrsmossen samt i området SV Trons mosse.
Orre
Orren bedöms ha en för regionen och naturtypen normal och god population i
området. Flera tuppar har hörts spela under inventeringen och flera rapporter
finns sedan tidigare. Området med flest observationer av spelande fåglar är
Kånnamossen och dess västra omgivningar (Figur 4). Väster om mossen spelade den 7 maj 5 tupparna i en något tillfällig biotop bestående av kvarstående
frötallar på hyggen.
Känslighet: Orre klassas som känslig för störningar och kollisioner av Langston
& Pullan (2003) respektive Eriksson (2009). Spelplatser nära vindkraftverk kan
påverkas negativt och viss kollisionsrisk kan inte uteslutas, men egentlig kun-
11 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
skap om detta saknas. Rydell m.fl. (2011) framhåller spelplatser med fler än 10
tuppar som särskilt känsliga. Kunskapen om vindkraft och fåglar i skogslandskapet är mycket begränsad.
Konsekvenser: Vindkraftverk kan innebära störning och kollisioner under byggnation och drift. Spelande orrar på hyggen i anslutning till vindkraftsverk kan
komma att påverkas negativt, kanske främst genom störning. Detta leder sannolikt till att orrarna rör sig till mer lämpliga miljöer i omgivningarna. Förekomsterna på Kånnamossen ligger mer än 500 m från närmsta verk och bedöms inte påverkas. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna som små.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Figur 4: Observationer av orre samt spillning gjorda under inventeringen tillsammans med alla observationer av spelande fåglar från ArtDatabanken (uppgifter från 1985 och framåt). Siffror i en fylld
cirkel visar antalet spelande tuppar. Där inget annat indikeras avses fynd av en spelande tupp.
Trana
Trana noterades vid inventering som sannolikt häckande vid Kånnamossen
med 1 par och rapporteras regelbundet som häckande vid Skärsjön och rapporter finns också från Södrasjön, Ljungasjön och Styplesjö. Tranan har ökat
de senare decennierna och det svenska beståndet uppskattas idag till ca 30 000
par varav ca 950 i Kronobergs län (Ottosson m fl 2012).
Känslighet: Tranor klassas som känsliga för kollisioner och störningar (Eriksson
2009), samt även barriäreffekter (Langston & Pullan 2003). Tranor är stora och
använder tidvis uppvindar och seglar runt.
Konsekvenser: Aktuella häckningar ligger tämligen lång från planerade verk (drygt
750 m) och bedöms inte påverkas av vindkraftsverken. Tranan är även ökande
i Sverige.
12 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Vindkraftskänsliga arter i undersökningsområdet
Här kommenteras, likt ovan, kortfattat förekomst av de arter som är rödlistade
och/eller särskilt utpekade i EU:s fågeldirektiv och samtidigt anses vindkraftskänsliga (European Commission 2010, se även tabell 1). Inkluderar de arter
som inte bedöms häcka inom inventeringsområdet men i det större undersökningsområdet. Eventuell rödlistningskategori anges inom parantes efter artnamnet.
Bivråk (VU)
Bivråk häckar inom undersökningsområdet (uppgifter huvudsakligen från
Södra Ljungadalen) men inga uppgifter föreligger från artdatabanken om häckningar eller observationer som tyder på häckning inom inventeringsområdet.
Riktat eftersök genom spaning från flera platser med god överblick gjordes den
18 juni utan observationer av arten. Inventeringsområdet domineras av näringsfattig barrskog, myrmark och hyggen och bedöms ha begränsad potential
som häckningsområde för arten. Hyggen kan användas för födosök men sådana rapporter saknas från inventeringsområdet.
Från övervintringsplatser i Afrika återkommer de häckande bivråkarna i maj till
reviret, inom vilket exakt boplats kan skifta år från år. Häckningsbiotopen är
normalt rikare uppväxt blandskog eller lövskog. Bivråken har, i synnerhet efter
äggen kläckts, mycket stora födorevir. Bivråken utnyttjar termik för segelflykt
likt andra större rovfåglar.
Känslighet: Bivråk är en medelstor rovfågel som utnyttjar uppvindar för segelflykt och löper därmed ökad risk för kollision med vindkraftverk.
Konsekvenser: Små eller inga konsekvenser eftersom det är långt (> 2 km) till
lokaler med fynd under häckningstid och att projektområdet i stort sett saknar
lämpliga häckningsmiljöer.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Smålom (NT)
Smålom häckar endast på en plats i utkanten av undersökningsområdet, d v s
flera kilometer från det planerade projektområdet.
Smålom häckar ofta i tjärnar men fiskar i närliggande sjöar.
Känslighet: Lommar klassas som känsliga för störningar, barriäreffekter och kollisioner (Langston & Pullan 2003, Eriksson 2009). De är storvuxna och snabbt
flygande fåglar med begränsad manövreringsförmåga. SOF (2009) och Eriksson (2009) påpekar att det är viktigt att beakta flygvägarna mellan häckningsoch fiskeplatserna i den mån de inte sammanfaller. Smålom häckar ofta i tjärnar men fiskar i närliggande sjöar.
13 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Konsekvenser: Närmast kända häckning är flera kilometer från projektområdet
vilket innebär små eller inga konsekvenser. Området bedöms inte heller utgöra
flygväg till och från fiskevatten.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Gråtrut (NT)
Arten är rapporterad med häckningsindicier vissa år från Ljungasjön samt Bräkentorpasjön. Av rapporterna att döma verkar den inte häcka årligen i området.
Känslighet: Gråtruten uppges främst som känslig då det är frågan om större kolonier (Rydell m.fl. 2011). European Commission (2010) anger även den som i
viss grad känslig för kollisioner och barriäreffekter.
Konsekvenser: Närmast kända häckning är flera kilometer från projektområdet
vilket innebär små eller inga konsekvenser.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Tornseglare (NT)
Häckar i området i anslutning till bebyggelse och jagar insekter regelbundet i
större delen av inventeringsområdet vilket också visas av att den noterades
utmed flera sträckor vid linjetaxeringen. Beroende på vind väljs olika platser
för födosök men i synnerhet branter, skogsbryn och sjöar kan attrahera flera
födosökande individer. Inom projektområdet har inga lämpliga häckningsplatser observerats. Häckningsplatser sammanfaller i södra Sverige normalt med
bebyggelse vilket saknas inom det planerade området för vindkraftverken men
förekommer i främst utkanten av inventeringsområdet.
Känslighet: Tornseglare har inte tagits upp som känsliga för vindkraft i merparten av de översikter som presenterats, men fynden av döda seglare vid vindkraftverk (Dürr 2010) tyder på att de löper en förhöjd risk, särskilt om insekter
tenderar att attraheras av vindkraftverk, då tornseglaren uteslutande lever på att
jaga insekter i luften. European Commission (2010) anger också arten som
känslig för kollisioner.
Konsekvenser: Lämpliga häckningsmiljöer finns först ca 2 kilometer från projektområdet vilket innebär små eller inga konsekvenser.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Storlom
Storlom häckar närmast i Bräkentorpasjön och har vid ett tillfälle observerats i
Södrasjön under häckningstid. Inga observationer gjordes under inventeringen.
Storlom häckar oftast i samma sjö som den fiskar i.
Känslighet: Upptagen som känslig i Eriksson 2009. Liknande smålommen men
storlom häckar oftast i samma sjö som den fiskar i vilket minskar känsligheten
något.
14 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Konsekvenser: Lämpliga häckningsmiljöer finns flera kilometer från projektområdet vilket innebär små eller inga konsekvenser.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Sångsvan
Har konstaterats häcka vid Skärsjön och har observerats där under häckningstid även på senare år. Har även setts under häckningstid i Södrasjön samt
Ljungasjön men inte konstaterats häcka där. Rastar tidvis på odlingsmarken i
området, främst mellan Össjö och Ivla.
Känslighet: Känslig för habitatförstörelse och kollision med vindkraftverk
(European Commission 2010). Mycket stor fågel med liten manöverförmåga.
Konsekvenser: Lämpliga häckningsmiljöer finns mer än en kilometer från projektområdet vilket innebär små eller inga konsekvenser.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Fiskgjuse
Häckar närmast i Bräkentorpasjön och utnyttjar tidvis Ljungasjön och Södrasjön för fiske, även under häcktid. Projektområdet ligger lite för långt från
lämpliga fiskesjöar för att vara attraktivt för fiskgjuse. Inventeringsområdet
berörs sannolikt av förbiflygande fåglar främst i området mellan Södrasjön och
Ljungasjön. Arten är vid val av häckplats normalt lokaltrogen.
Känslighet: Stor rovfågel som tidvis utnyttjar uppvindar vilket gör att den löper
risk att kollidera med vindkraftverk. Den är även känslig vid förflyttningar mellan boplats och fiskevatten.
Konsekvenser: Lämpliga häcknings- och jaktmiljöer finns mer än en kilometer
från projektområdet. Samtliga huvudsakliga fiskevatten för de närmast häckande paren ligger alla öster om projektområdet. Sammantaget bedöms detta
innebära små eller inga konsekvenser.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Brun kärrhök
Brun kärrhök rapporteras regelbundet med häckningsindicier från Ljungasjön
och ses ofta jagande över odlingsmarkerna mellan Össjö och Ivla. Inom inventeringsområdet verkar odlingsmarken kring Prästebodaån, norr om Mjäryd,
besökas frekvent även under häckningstid. Inga rapporter finns inom projektområdet som inte heller bedöms hysa lämpliga miljöer för arten med undantag
för födosök över odlingsmarken vid Öja mosse. Brun kärrhök födosöker normalt genom att flyga lågt över öppna marker eller vassar men utnyttjar tidvis
uppvindar och cirklar på högre höjd. Spelflykt utförs ofta på hög höjd.
15 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Känslighet: Brun kärrhök födosöker normalt genom att flyga lågt över öppna
marker eller vassar men utnyttjar tidvis uppvindar och cirklar på högre höjd.
Spelflykt utförs ofta på hög höjd. Känslig för habitatförstörelse (European
Commission 2010).
Konsekvenser: Lämpliga kända häcknings- och jaktmiljöer finns mer än en kilometer från projektområdet vilket innebär små eller inga konsekvenser.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Ljungpipare
Har rapporterats häckande från Store mosse samt häckar sannolikt vid Gölsjömossen strax utanför området. Rapporterad spelande tillfälligt vid Mjäryd på
senare år men bedöms inte häcka inom inventeringsområdet. Rastar på fälten
främst i området mellan Össjö och Ivla vår och höst med upp till 30-40 individer.
Känslighet: Är beroende av öppen mark och störs därför lokalt av vindkraftverk.
Har spelflykt och skulle kunna bli utsatt för kollisionsrisk i närhet av häckningsområde. Upptagen som känslig i Eriksson 2009.
Konsekvenser: Lämpliga häcknings- och jaktmiljöer finns mer än en kilometer
från projektområdet vilket innebär små eller inga konsekvenser.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Fisktärna
1 par finns rapporterat under häckningstid från Ljungasjön 2008-2010. Förekommer sannolikt mycket sällan inom inventeringsområdet där inga lämpliga
miljöer bedöms finnas. Fisktärnan födosöker under häckningstid normalt i sin
häckningssjö men kan också flyga mellan närliggande sjöar och dammar för att
fiska.
Känslighet: Fisktärnan födosöker under häckningstid normalt i sin häckningssjö
men kan också flyga mellan närliggande sjöar och dammar för att fiska. Bedöms ha förhöjd risk för kollision med vindkraftverk (t ex European Commission 2010).
Konsekvenser: Närmast kända häckningsmiljöer finns mer än två kilometer från
projektområdet vilket innebär små eller inga konsekvenser.
Möjliga åtgärder: Bedöms inte vara aktuella
Övriga arter
Avser de arter som är rödlistade (Gärdenfors 2010) och/eller utpekade i EU:s
fågeldirektiv men som normalt inte anses särskilt vindkraftskänsliga (se även
tabell 1). Eventuell rödlistningskategori anges inom parantes efter artnamnet.
Dessa arter kan påverkas av vägdragningar och dylikt.
16 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Kungsfiskare (VU)
Kungsfiskare rapporteras vissa år under häckningstid inom undersökningsområdet, primärt utmed Lagan. Kungsfiskaren häckar i branta strandbrinkar, vid
strandnära rotvältor eller liknande platser där gångar och bohålor kan grävas
ut. Arten är knuten till vattendrag där goda fiskeförutsättningar finns. Bestånden varierar kraftigt mellan åren och antalen går ned efter hårda vintrar i
Europa.
Småfläckig sumphöna (VU)
Småfläckig sumphöna är ofta rapporterad spelande från den närbelägna Skärsjön som med sina starrmader utgör en lämplig häckningsmiljö för arten.
Sydlig gulärla (Montacilla flava flava) (VU)
Gulärla av den ras som häckar i södra Sverige är knuten till fuktiga hävdade
marker och förekommer särskilt vid strandängar runt vattendrag, sjöar eller
utmed kusten. Rasen är sparsamt förekommande i Smålands inland men har
rapporterats med häckningsindicier både kring Södrasjön och Ljungasjön, dock
inte sedan 1999.
Drillsnäppa (NT)
Drillsnäppa häckar vid Bräkentorpasjön och rapporteras vissa år under häckningstid vid Ljungasjön och Södrasjön samt ibland utmed Lagan. Arten föredrar steniga stränder utmed sjöar och vattendrag och den svenska populationen har uppskattats till ca 110 000 par (Ottosson m fl 2012). Drillsnäppan flyger
under häckningstid oftast i nära anslutning till vattnet. Under flyttningstid noteras dock drillsnäppor ofta sträckande på högre höjd, främst under natten.
Hämpling (NT)
Hämpling finns rapporterad med häckningsindicier inom inventeringsområdet
vid Öje mosse. Dock senast i början av 1990-talet. Hämpling finns häckande i
odlingslandskapet mellan Össjö och Ivla men på senare år främst rapporterad
med häckningsindicier söder om Ljungasjön. Födosökande och rastande fåglar
förekommer fortfarande relativt spritt i odlingslandskapet i området och det
bedöms sannolikt att inventeringsområdet hyser enstaka par häckande hämpling fortfarande. Hämpling noterades dock inte vid inventeringen.
Sånglärka (NT)
Sånglärka har fram till början av 1990-talet rapporterats revirhävdande inom
inventeringsområdet vid Öje mosse. På senare år finns rapporter främst från
de mer centrala delarna av odlingsmarken mellan Össjö och Ivla samt norr om
Kånna. Sånglärka observerades revirhävdande vid Öje mosse den 18 juni och
det bedöms sannolikt att denna del av inventeringområdet fortfarande hyser
enstaka par häckande sånglärka. Sånglärkan är knuten till åkerlandskapet men
är samtidigt beroende av tillgång till kantzoner, trädor eller små impediment
som inte brukas intensivt. Trenden att arten minskar drastiskt särskilt i gränszonen mot skogsdominerade områden med småbrutna odlingsmarker avspeglas tydligt även i nationell miljöövervakning.
17 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Gräshoppsångare (NT)
Rapporterad vissa år sjungande främst söder om Ljungasjön men även något år
norr om Ljungasjön samt vid Bäckaryd utmed Lagans dalgång. Arten häckar
sannolikt inte riktigt årligen i området. Ca 4600 par beräknas häcka i Sverige
(Ottosson m fl 2012) och arten förekommer främst på fuktig ängsmark med
högörtsvegetation och inslag av buskar.
Göktyta (NT)
Göktyta har noterats under häckningstid vid Boarp, Södra Ljunga, Läsaryd,
Sommarsäte och Orberg (norr om inventeringsområdet). Inga observationer
finns inom inventeringsområdet vilket delvis kanske kan förklaras av låg besöksfrekvens av ornitologer. Göktytan är beroende av god tillgång på främst
små myror och förekommer gles löv- och blandskog samt i större trädgårdar
och parker. Den häckar även på torra hyggen. Populationen i Sverige uppgår
till ca 25 000 par (Ottosson m fl 2012).
Backsvala (NT)
Häckar nära inventeringsområdet, under 2012 rapporterades exempelvis 90
använda bohål söder om Ljungbys industriområde. Ingen häckning har rapporterats eller observerats inom inventeringsområdet.
Vaktel (NT)
Vaktel noterades spelande vid inventeringen den 21 juni på odlingsmarken NV
Mjäryd nära Prästebodaån, precis utanför inventeringsområdet. Fynd finns från
området kring Mjäryd tidigare och i dalgången mellan Össjö och Ivla har arten
under det senaste decenniet observerats de flesta år med enstaka spelande individer. Vakteln är en markbunden fågel som normalt förflyttar sig flygande primärt under sträcktid. Vakteln är knuten till odlingslandskapet och inom projektområdet saknas lämpliga miljöer.
Nötkråka (NT)
Ett fåtal observationer finns inom inventeringsområdet och projektområdet.
Närmast har häckning konstaterats sydost om Skärsjön och indikationer på
häckning finns i övrigt främst från Orberg strax norr om projektområdet. Arten behöver tillgång till gran och häckar ofta i mossrik granskog men nyttjar
även främst hassel för födosök och förekommer gärna i varierade skogsmiljöer.
Den sydsvenska (Nucifraga caryocatactes caryocatactes) populationen är stabil eller
något minskande, ca 1000 par beräknas finnas i Kronobergs län (Ottosson m fl
2012).
Mindre flugsnappare (NT)
Arten har noterats revirhävdande vid flera tillfällen nära Kvänjarp norr om
inventeringsområdet. Arten kräver i regionen högvuxen flerskiktad ädellövskog
eller blandskog vilket inte noterats inom projektområdet. Mindre flugsnappare
är aldrig rapporterad inom inventeringsområdet.
18 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Mindre hackspett (NT)
Mindre hackspett kräver tillgång på lövskog med död ved och inslag av al behöver finnas i födosöksreviret. Inga rapporter om mindre hackspett finns inom
inventeringsområdet men i nära anslutning kring Boarp i söder, vid Kånna nära
Lagan samt kring Skärsjön och Södrasjön. Projektområdet domineras av barrskog vilket gör det mindre intressant för mindre hackspett.
Turkduva (NT)
Turkduva häckar regelbundet närmast i Ljungby och endast enstaka rapporter
finns från Södra Ljunga och Bäck samt norr om Kånna. Rapporter finns inte
från inventeringsområdet och lämpliga miljöer saknas.
Pärluggla
Pärluggla har inom inventeringsområdet rapporterats spelande och häckande
från flera platser. Samtliga fynd på 1980-talet. Pärluggla hördes spelande under
inventeringen den 22 juni vid gränsen till projektområdet nära grusvägen väster
om Kånnamossen vilket indikerar att arten häckat i inventeringsområdet 2012.
Den svenska populationen bedöms vara relativt stabil även om antalet varierar
starkt med födotillgång år från år. Populationen i Sverige har uppskattats till ca
32 000 par varav ca 300 i Kronobergs län (Ottosson m fl 2012).
Sparvuggla
Inom inventeringsområdet rapporterad spelande på 1980-90-talet. Liksom för
pärluggla kan det bero på bristande fågelskådaraktivitet att arten inte noterats
på senare tid. Arten trivs i blandskog med tillgång till hålträd för boplatser.
Spillkråka
Arten är inte noterad inom inventeringsområdet även om miljön bitvis borde
vara lämplig. Spillkråkan trivs i grovstammig skog, inte minst barrskog. Den
svenska populationen har uppskattats till 29 000 par varav ca 1400 i Kronobergs län. Bedöms ha minskat något det senaste decenniet (Ottosson m fl
2012).
Trädlärka
Trädlärka har inte noterats inom inventeringsområdet och lämpliga miljöer har
inte noterats under inventeringen. Arten har rapporterats revirhävdade från
enstaka platser i undersökningsområdet, närmast öster om Månsagården i SO
och vid Koaljung i NO.
Törnskata
Törnskata noterades vid linjetaxeringen som sannolikt häckande vid Öje
mosse, norr om inventeringssträcka E (figur 2) samt vid hygget längs sträcka A
(figur 2). Arten vill ha insektsrika öppna-halvöppna miljöer d v s helst buskrika
solbelysta naturbetesmarker, men utnyttjar ofta kalhyggen.
19 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Grönbena
Grönbena har under senare år rapporterats med häckningsindicier från främst
Styplesjö och Ljungasjön. Inga observationer finns som tyder på häckning
inom inventeringsområdet.
Sträckande och rastande fåglar
Odlingsmarken mellan Össjö och Ivla med särskilt den öppet belägna Ljungasjön drar till sig, för regionen, stora mängder rastande fåglar som gäss, änder,
rovfåglar, vadarfåglar, och främst fröätande småfåglar. Främst under vår och
höst men under snöfattiga vintrar kan en hel del fåglar även vara kvar vintertid.
Stora antal större fåglar som gäss och änder gör också att örnar förekommer
regelmässigt under perioden oktober till mars. Främst ses havsörn men även
kungsörnar ses årligen i området, ibland flera individer samtidigt.
Området ligger utsträckt i en sträckning som ganska väl sammanfaller med den
dominerande sträckriktningen för många arter och fungerar därför som en
naturlig sträckled för många arter.
På den andra sidan av inventeringsområdet rinner Lagan i samma riktning och
både vattnet i sig men även omgivande odlingsmark, strandskogspartier och
fuktängar gör att även denna sida är attraktiv för rastande fåglar och utgör en
sträckled för flyttande fåglar.
Den absoluta majoriteten av sträcket förväntas följa de naturliga sträcklederna
vilket också indikeras vid samtal med lokala ornitologer och under inventeringen.
Linjetaxering
Vid linjetaxering noterades totalt 42 arter (Tabell 2). Artsammansättningen är i
huvudsak normal för biotopen och regionen. Noterbart är att orre noterades
på samtliga delsträckor i den västra delen av projektområdet. I övrigt av mer
intressanta observationer noterades röd glada och tornfalk utmed sträcka A där
man har god sikt. Sånglärka observerades utmed sträcka E där flest arter noterades (28 arter) främst då flera arter som gynnas öppen odlingsmark tillkommer och man har god sikt. Närliggande linje F gav däremot bara 12 arter.
Tabell 2: Noterade arter per delsträcka vid linjetaxering. Förekomst indikeras genom att delsträckan
där fågeln noterats (A-F, figur 2) markeras med ”X”. Noterades arten vid båda inventeringstillfällen i
delsträckan anges detta med ”XX”.
Art
Bofink
Buskskvätta
Dubbeltrast
Grå flugsnappare
Grönsiska
Grönsångare
Gulsparv
Gärdsmyg
Gök
Järnsparv
A
X
X
X
B
XX
C
XX
D
XX
X
X
X
XX
XX
X
XX
X
X
X
X
X
E
XX
XX
F
X
X
X
X
XX
X
X
X
20 (22)
XX
X
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Art
Kaja
Koltrast
Korp
Kungsfågel
Lövsångare
Mindre korsnäbb
Morkulla
Nötskrika
Nötvecka
Ormvråk
Orre
Ringduva
Rödhake
Rödstjärt
Skogssnäppa
Större hackspett
Svarthätta
Svartmes
Svartvit flugsnappare
Sånglärka
Talgoxe
Talltita
Taltrast
Tofsmes
Tofsvipa
Tornfalk
Tornseglare
Trädgårdssångare
Trädkrypare
Trädpiplärka
Törnskata
Törnsångare
A
B
C
X
XX
X
X
X
X
X
D
X
XX
XX
XX
X
XX
XX
XX
X
X
X
XX
X
X
XX
X
X
XX
X
X
XX
X
X
X
X
X
X
X
XX
X
X
X
X
X
X
X
X
X
XX
X
E
X
XX
X
XX
XX
X
X
X
XX
X
X
X
XX
X
X
X
XX
F
XX
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
XX
X
X
X
XX
XX
X
X
XX
X
X
X
X
XX
X
XX
Referenser
Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld
69(4): 8-11.
BirdLife International. 2004. Birds in Europe: population estimates, trends
and conservation status. – BirdLife Conservation Series No. 12, Cambridge.
Drewitt, A. & Langston, R. 2006. Assessing the impacts of wind farms on
birds. Ibis 148 (29-42).
Dürr, T. 2011. Vogelverluste an Windenergieanlagen in Deutschland. Stand:
19 Januar 2011. Landesumweltamt Brandenburg.
http://www.mugv.brandenburg.de/cms/detail.php/bb2.c.451792.de
Eriksson, M O G. 2009. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 2009: 70.
European Commission, 2010. Wind energy developments and Natura 2000.
EU Guidance on wind energy development in accordance with the EU
nature legislation.
Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige. – ArtDatabanken, SLU,
Uppsala
21 (22)
Fågelinventering Kånna
Naturcentrum AB 2012-11-09
Helander, B. 2009. Åtgärdsprogram för Havsörn 2009-2013. Rapport 5938.
Naturvårdsverket
Hjernqvist, M. 2011. Åtgärdsprogram för Kungsörn 2011-2015. Rapport
6430. Naturvårdsverket
Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Gren, M., Gustafsson, R., Haas, F.Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. &
Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J.,
Green, M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss - En syntesrapport. Naturvårdsverket rapport 6467 november 2011.
SOF. 2009. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Mörbylånga, september 2009.
Svensson, M. & Tjernberg, M. 2010. Artfaktablad, Nattskärra. ArtDatabanken,SLU.www.artfakta.se/Artfaktablad/Caprimulgus_Europaeus_102118.
pdf
22 (22)