Klas Eklund
Vad finns kvar av den nya ekonomin?
Förord till Litan & Rivlin: “Bortom dot.com”
SNS Förlag 2002
“Internet är bara en fluga”. Detta lät en svensk kommunikationsminister
meddela för några år sedan.
Sedan dess har mycket hänt, som skulle kunna få den pessimistiskt lagde att
instämma. IT-bubblan på börsen sprack, och stora överinvesteringar inte minst
i IT medförde att USA och därefter hela Västvärlden gick in i en klassisk
lågkonjunktur, kännetecknad av överkapacitet och fallande investeringar.
Mängder av dot.com-företag – de som skulle förkroppsliga den nya ekonomin
– har försvunnit. Många vackra drömmar om den nya ekonomin har kraschat.
Icke desto mindre har informationsteknologins och den nya ekonomins främsta
symbol – Internet – vuxit, spridits och fördjupats. Dess användning och
betydelse tilltar både i företag och bland privatpersoner. E-handeln växer
snabbt, och i många företag har affärsmodeller och styrsystem radikalt lagts
om med hjälp av nätet – detta i ett läge då mänskligheten fortfarande av allt att
döma bara befinner sig i början av Internetrevolutionen. Internet har således
överlevt både börsbubbla och lågkonjunktur, och visar alla tecken på att växa
och frodas.
Dock har kommunikationsministern avgått.
Den nya ekonomin
I den här boken – av Alice Rivlin och Robert Litan, båda välkända och
välrenommerade ekonomer från Brookings-institutet i Washington DC –
beskrivs konkret hur Internet omvandlar och omformar den amerikanska
ekonomin. Det är en bok som inte primärt är skriven “uppifrån”, i formler och
abstrakta ekonomtermer. I stället skildrar den på ett mer konkret sätt hur nätet
nyttjas i näringslivet i USA, och hur den amerikanska ekonomin av allt att
döma bara är i början av en stor omvälvning.
Litans och Rivlins slutsats är att Internet kommer att medföra en stor
ekonomisk förändring, vilken går långt utöver den som de tidigare så
uppmärksammade – numera avsomnade – dot.com-företagen i sig stod för.
Därmed tar de ett hälsosamt, bredare grepp på analysen än vad som är vanligt
för många kommentatorer.
Däremot är de snävare i ett annat avseende. Deras bok behandlar inte
specifikt begreppet “den nya ekonomin” och vad det står för, även om deras
analys av Internets ekonomiska effekter givetvis tangerar den debatten. Och
även om författarna själva gärna vill hålla isär Internet per se från den “nya
ekonomin”, kommer oundvikligen varje diskussion om nätets ekonomiska
effekter – hur konkret och avgränsad den än är – ändå att beröra den vidlyftiga
diskussionen om den “nya” ekonomin.
Här finns lika många definitioner som ekonomer. För egen del ser jag “ny
ekonomi” som sammanfattande beteckning av en bredare och mer djupgående
2
förändring av ekonomin. Den baseras på tre parallella, hopflätade processer,
som understödjer och driver på varandra: För det första globalisering och
avreglering, för det andra sund makropolitik inriktad på låg inflation och starka
statsfinanser – och för det tredje revolutionen inom informationsteknologin.
Dessa krafter driver fortfarande världsekonomin. Därför är den nya ekonomin –
definierad på detta vis – alls icke är död, trots att IT-bubblan på börsen
spruckit. Tvärtom är vi bara i början av den samhälleliga omvandling som den
nya ekonomin i allmänhet och informationsteknologin i synnerhet medför.
Bred teknikomvandling
Informationsteknologins genombrott företer många likheter med genombrotten
för andra “general purpose technologies”, dvs teknikutveckling som får
långtgående effekter på hela samhällsekonomin och inte bara en enstaka
sektor. De klassiska exemplen är ångmaskinen, elmotorn och
explosionsmotorn. De omvandlade inte bara ekonomins funktionssätt utan
också hela samhällets struktur: När ångmaskinen sattes på hjul, uppstod ett
helt nytt distributionssätt, med rader av konsekvenser inte bara för produktion
och demografi (uppkomsten av stambanor och stationsorter) utan också
krigskonst (möjligheten till snabba trupptransporter) och tidsuppfattning
(nationella, enhetliga tidszoner för att möjliggöra fungerande tidtabeller).
Liknande omfattande, ofta oförutsägbara omvälvningar följde av bilismen och
elektrifieringen, vilka revolutionerat såväl näringsliv som vardagsliv..
I den tekniska revolution som nu pågår ser vi informationsteknologin gradvis
omforma våra ekonomier – och i förlängningen kanske hela samhället. Litan
och Rivlin understryker att Internet inte bara kommer att få ekonomiska
effekter, utan att dess betydelse är bredare än så: Det rör möjligheten att – på
gott och ont – stöpa om demokratins funktionssätt, med folkomröstningar och
“e-government”. Det rör också ökad valfrihet och flexibilitet i arbetslivet – något
som vi inte förmår kvantifiera i ekonomiska, än mindre pekuniära termer.
Detta är en välgörande kontrast till den enligt mitt tycke allt för snäva syn på
“den nya ekonomin” som framför allt yttrat sig i rubriker om börsbubbla och
börskrasch. Rivlin och Litan påpekar, att stora tekniska genombrott alltid
skapar osäkerhet om framtida börsvärderingar. Dels för att ingen kan avgöra
de långsiktiga effekterna av den nya tekniken, dels för att den skapar
värderingsproblem för de företag som påverkas mest.
Tekniska genombrott, konsumentnytta och börsvolatilitet
När nya, stora tekniska genombrott ägt rum genom den industriella historien,
har de vanligen gått i etapper. I den första fasen stiger produktiviteten snabbt i
de sektorer som är bäraren av den nya tekniken: Järnvägsbolagen,
biltillverkarna, datorproducenterna. I nästa fas slår effekterna igenom i form av
lägre priser för konsumenterna. I den tredje fasen medför lägre kostnader att
den nya tekniken sprids till allt fler områden och att de ekonomiska
följdverkningarna blir större och ibland annorlunda än vad man från början
kunde föreställa sig.
3
Ett genomgående mönster har varit att investerarna under den första fasen
överskattat den långsiktiga lönsamheten i de företag som direkt, fysiskt
representerar den nya tekniken (järnvägsbolagen i mitten av 1800-talet,
elproducenter och radiostationer runt sekelskiftet och 20-talet, dot.combolagen på 1990-talet), medan de långsiktiga vinnarna de facto ofta varit bolag
som kunnat dra nytta av den nya tekniken i sin “gamla” verksamhet.
Resultatet har blivit bubblor och krascher i de företag som representerat de
tekniska genombrotten – medan de långsiktiga vinsterna av den nya tekniken
likväl spridit sig och givit positiva effekter både på samhällsekonomin och för
rader av andra bolag. Järvägskraschen i mitten av 1800-talet i USA är ett bra
exempel: Många hårt spekulerade järnvägsbolag kraschade på börsen – men
järnvägarna fanns kvar och omvandlade ekonomin.
Detsamma gäller i dag. Mängder av dot.com-företag har slagits ut. Men skälet
är inte att den nya tekniken visade sig vara värdelös. Orsaken var i stället att
informationsteknologin – i samverkan med avregleringar och globalisering, dvs
just de krafter som tillsammans formar den “nya ekonomin” – medförde
fallande priser, vars gynnsamma effekter tillföll konsumenterna snarare än
producenterna. Allt för många upphaussade börsvärderingar byggde på
förhoppningen att den nya teknikens bärare själva i ett läge med skalfördelar
skulle kunna skapa tillfälliga monopol och därmed lyfta monopolliknande
vinster under flera år. När detta misslyckades och priserna i stället pressades,
visade sig börsvärderingarna överdrivna.
Internet och de “gamla” företagen
Börsfallet och dot.com-bolagens död betyder alltså inte att den nya tekniken
slås ut med dem. Tvärtom har den nya tekniken tagit steget in i de “gamla”
företagen. Litan och Rivlin hävdar, att det verkligt stora effekterna av den nya
tekniken uppstår i nästa fas av utvecklingen, då tekniken i ökad utsträckning
tas i bruk av de existerande, gamla företagen – i alla branscher – och stöper
om distribution, produktion och företagsledning i hela ekonomin. Därav titeln
på denna bok: “Bortom dot-com-företagen”.
Att dot.com-företag dör betyder alltså inte att den nya ekonomin dör. Tvärtom
får den nya tekniken än större betydelse när den tränger in i äldre företag.
McKinsey Global Institute visade nyligen i en studie att en stor del av
produktivitetsökningen i USA under senare delen av 1990-talet kom i “gamla”
etablerade företag i branscher som man kanske inte direkt ser som
representanter för den nya ekonomin. Ett exempel är Wal-Mart, som
revolutionerat handeln bl.a genom ett avancerat elektroniskt logistik- och
lagerstyrningssystem, och som därigenom satt stark press på andra
handelsföretag att höja sin produktivitet genom moderna styrsystem.
Detsamma gäller i Sverige. Också här är flera av de ledande företagen inom
den nya högteknologiska sektorn långt äldre än den nya tekniken i sig.
Ericsson är över 100 år gammalt. ABB har rötter tillbaka till Asea. Och några
av de stora bankerna är snart halvannat sekel. Men gemensamt för dessa –
och många andra – gamla företag är att de snabbt anpassat inkråmet till den
nya tekniken. Ericsson genom att vara ledande i mobiltelefoni och mobilt
Internet, ABB och Sandvik genom att radikalt lägga om leveranser, inköp och
orderhantering, bankerna genom att driva e-banking.
4
I ett särskilt kapitel om förhållandena i den svenska ekonomin hävdar Harald
Edquist och Magnus Henrekson att produktivitetsökningen i vårt land de
senaste åren varit särskilt snabb i telekomsektorn – en bransch som i särskilt
hög grad domineras av ett par stora, “gamla” företag, nämligen Ericsson och
Telia.
Internet och handeln
En sektor som påverkas starkt av Internets genombrott är handeln. Wal-Mart
och förändringarna av den traditionella handeln har nämnts. Men när man som
Rivlin och Litan i första hand analyserar Internet och handel blir det naturligtvis
e-handeln som kommer i centrum.
E-handeln har inte slagit igenom lika snabbt som optimisterna hoppades. Detta
gäller särskilt konsumenthandeln. Det finns flera skäl. Ett är okända
varumärken hos de nya aktörerna samt alltför höga kostnader att etablera ett
nytt varumärke på nätet. Ett annat är dåligt fungerande e-handelsplatser, med
dålig service, svag logistik och omogna tekniska lösningar. Ofta har de nya
marknadsplatserna varit de glada meccanopojkarnas tekniska lösningar, som
tryckts på konsumenterna utan riktig förståelse för hur efterfrågan ser ut eller
fungerar.
Men nu börjar vi se förändringar. De oseriösa företagen rensas ut,
funktionerna för att hantera kundrelationer förbättras, kunderna litar alltmer på
betalningssäkerheten. Med några års fördröjning – och på något färre
marknader – kommer e-handelsgenombrottet efter hand.
Litan och Rivlin beskriver hur kraven på säkerhet är centrala och vad som i
USA görs för att möta dem. Den viktiga poängen här är att e-handeln efter
hand nog kommer att bli så viktig som förutspåddes av många optimister –
men det kommer att ta längre tid, och det kommer att ske via delvis andra
företag än pionjärerna, och med andra affärsmodeller.
Trots dessa svårigheter har några av de nya företagen lyckats etablera sig,
bygga varumärken och ta stora marknadsandelar. Inom Internet-ekonomin
gäller det t.ex Amazon, Yahoo och eBay. Samtidigt har “gamla” företag lyckats
ta till sig den nya tekniken och via etablerade varumärken uppnå det som
många trodde var omöjligt för dem. Det gäller allt ifrån IKEA och Sandvik till
Claes Ohlson – som alla, på olika sätt, visar en lönsam förening mellan
gammalt och nytt.
Medan rader av startups gått under, växer således e-handeln och nätekonomin
snabbt – men via ett mindre antal nya företag och i de moderniserade “gamla”
företagen.
Hittills har en stor del av den nya tekniken nått konsumenten genom att den
tryckts fram via ingenjörs- och konstruktionsavdelningar, medan säkerhet,
användarvänlighet och prissättningsmodeller inte varit mogna. Men vi ser ändå
tecken på att konsumenterna i dag börjar bli mer IT-mogna. Man vet mer om
vad man vill ha, hur uppkopplingsbarhet och mobilitet fungerar och vilka
tjänster som är väsentliga.
5
Inom e-handel kommer nu användarvänliga och servcieinriktade lösningar som
sätter konsumenten i centrum, med allt i från chat i realtid till virtuella
expediter, som gör handeln på nätet mer “mänsklig”. Det betyder att tekniken
håller på att mogna. Den har redan i hög grad omvandlat företagens interna
processer. Den kommer snart att omvandla även konsumenternas beteende.
Internet och framtiden
I bredare termer blir slutsatsen att den nya ekonomin alls icke är död. I rna
siffror hävdar den amerikankse presidentens Council of Economic Advisers i
en ny rapport att den underliggande produktivitetstillväxten i den amerikanksa
ekonomin stigit från 1,4 procent per år under 1970- och 80-talen till 3,1 procent
under åren 1995-2001. Det är en remarkabel stegring, som betyder att
produktivitetsnivån – den som i grunden avgör ett samhälles materiella
standard – fördubblas på 23 år; mindre än hälften av de 54 år som 70- och 80talens produktivitetsökning implicerade
Något motsvarande lyft syns inte, som påpekas av Henrekson och Edquist, i
Europa som helhet. Ekonomerna är inte helt överens om varför, men de flesta
tror att förklaringen i hög grad ligger i den amerikanska ekonomins överlägsna
flexibilitet. Int minst centralbankschefen Alan Greenspan förklarar USA:s
försprång genom att dess ekonomi – via avreglerade marknader, god
universitetsutbildning och hög faktorrörlighet – haft lättare att ta till sig den nya
tekniken.
Den förklaringen understryker ytterligare det kraftfulla förbundet mellan
avreglering, globalisering, sund makropolitik och ny teknik. För egen del är jag
övertygad om att dessa drivkrafter finns kvar och avsätter goda ekonomiska
resultat under överskådlig tid. Även Europa kommer att gradbis öppna sina
marknader och bli mer flexibelt. Såväl företag som politiker måste räkna med
att leva i en omgivning med öppenhet, transparens, hård konkurrens, låg
inflation och låga räntor och snabb teknisk utveckling framöver.
Rivlin och Litan ställer frågan hur just Internet bidrar till denna process och till
produktivitetsutvecklingen. Deras empiriska material tyder på att
Internetanvändningen kommer att öka och fördjupas, samtidigt som bredband
introduceras och allt fler kommer att tillämpa den nya tekniken. Deras slutsats
blir att produktivitetstillväxten gynnas, både genom direkta effekter i e-handeln,
men också via indirekta effekter på praktiskt taget alla informationsflöden i
samhället.
De urskiljer tre kanaler för detta. För det första för att transaktionskostnaderna
faller till följd av allt mer effektiv informationsöverföring. För det andra för att
detta även bör göra företagsledningarna mer effektiva. Och för det tredje för att
konkurrensen skärps då nätet gör marknaderna mer transparenta. Intressant
för en svensk läsare är att de ser särskilt stora positiva effekter inom
sjukvården; genom samordning av patientinformation, minskad byråkrati – och
på sikt kanske också genom att direktkontakt i realtid mellan patient och läkare
över stora avstånd görs möjliga.
De hävdar, till yttermera visso, att den offentliga sektorn bör kunna göra
mycket stora effektivitetsvinster. I ett land som Sverige, med stor offentlig
6
sektor och omfattande regleringar, kan den spekulativt lagde därmed se eb
särskilt stor potential för högre effektivitet genom “e-government”.
I en rätt grov kalkyl kvantifierar Litan och Rivlin den totala effekten av Internet
till mellan en kvarts och en halv procentenhets årlig ökning av produktiviteten i
USA under den kommande femårsperioden. Innebörden är att
produktivitetstillväxten de närmaste åren sannolikt inte fullt ut når upp till
toppnivåerna under högkonjunkturåren mot slutet av 90-talet, men att den
ändå skulle bli kart högre än vad den var under 1970- och 80-talen.
En kvarts eller en halv procents årlig ökning av produktiviteten låter kanske
inte så mycket, men i reda pengar motsvarar det under en femårsperiod runt
200 miljarder dollar – eller lika mycket som hela Sveriges BNP. Och effekterna
på längre sikt kan naturligtvis bli än större, om de tekniska genombrotten
fortsätter och kostnaderna pressas ytterligare.
Internetekonomin kommer således gradvis att omvandla ekonomiska och
samhälleliga relationer. Men den bär inte de i första hand de nya uppstickarnas
stämpel. Vinnarna blir, enligt Rivlin och Litan, de “gamla” företag som förmår
förena starka varumärken med ny teknik och god kundservice – och alla deras
kunder. Det betyder inte att Internet på något vis blir mindre viktigt eller mindre
“modernt” än om det skulle bäras av dot.com-bolagen. Tvärtom: Internet är
mycket viktigare än så: Nätet äter sig in i och omvandlar så hela den “gamla”
ekonomin – med omvälvande effekter för oss alla.
