Uppföljning av den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna Regeringens skrivelse 2005/06:95 7 februari 2008 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter.................................................................................... 2 3 Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter ............................................ 2 3.1 Generella frågor.......................................................................................................... 2 3.2 Nya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat, m.m. ............. 2 3.3 Översyn av reservationer ............................................................................................ 4 3.4 Uppföljning av synpunkter från internationella organ ............................................... 4 4 Rättighetsfrågor .................................................................................................................. 4 4.1 Diskriminering, rasism och homofobi ........................................................................ 4 4.2 Barnets rättigheter .................................................................................................... 10 4.3 Nationella minoriteter och urfolk ............................................................................. 12 4.4 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ........................................................ 16 4.5 Mäns våld mot kvinnor, m.m. .................................................................................. 24 4.6 Rättsstatliga frågor ................................................................................................... 32 4.7 Politiska rättigheter .................................................................................................. 36 4.8 Asyl- och migrationsfrågor ...................................................................................... 38 5 Organisation och samordning av arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna ...... 41 5.1 Inledning................................................................................................................... 41 5.2 Organisation av arbetet med att genomföra handlingsplanen .................................. 41 5.3 Myndighetsstyrning.................................................................................................. 42 5.4 Kommuner och landsting ......................................................................................... 43 5.5 Metoder och verktyg ................................................................................................ 44 5.6 Arbetet inom Regeringskansliet ............................................................................... 45 6 Attitydpåverkande arbete, m.m. ....................................................................................... 46 6.1 Inledning................................................................................................................... 46 6.2 Utbildning om de mänskliga rättigheterna inom utbildningsväsendet ..................... 46 6.3 Kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga förvaltningen samt domstolsväsendet ......................................................................................................... 48 6.4 Utbildningsmaterial om de mänskliga rättigheterna ................................................ 48 6.5 Dialog om de mänskliga rättigheterna ..................................................................... 49 6.6 Språk- och informationsfrågor ................................................................................. 51 7 Uppföljning och utvärdering ............................................................................................ 53 TU UT TU UT TU TU UT TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU TU UT TU UT TU UT UT UT UT UT TU TU UT UT UT UT UT UT UT UT UT UT TU TU UT UT UT UT UT UT UT UT TU UT UT UT UT TU TU UT TU UT UT UT UT 2 Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter Uppföljning av åtgärderna i En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 (skr. 2005/06:95) Ett stort antal representanter för enskilda organisationer, kommuner, landsting, universitet och högskolor samt statliga myndigheter deltog i arbetet med att ta fram En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 (skr. 2005/06:95). I enlighet med åtgärd 133 i handlingsplanen har regeringen bjudit in dessa referensgrupper och andra intresserade till ett halvtidsseminarium den 7 februari 2008 för avstämning av och diskussion om genomförandet av handlingsplanen. I detta dokument redovisas genomförandet åtgärd för åtgärd per januari 2008. Redovisningen kan inte beställas utan endast laddas ned från regeringens webbplats om mänskliga rättigheter www.manskligarattigheter.se Åtgärderna är sorterade under det departement som har huvud- eller samordningsansvaret i januari 2008. Kapitelnumreringen är den samma som i själva handlingsplanen, därför börjar numreringen med kapitel 3. HU 3 UH Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter 3.1 Generella frågor 3.2 Nya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat, m.m. Åtgärd 1: Regeringen avser att under 2006 prioritera arbetet med en FN-konvention för funktionshindrade personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Sverige har mycket aktivt medverkat i FN:s arbete med att förhandla fram en konvention för att tillförsäkra funktionshindrade personer åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Efter fem års aktiva förhandlingar i FN kunde samtliga medlemsländer i slutet av augusti 2006 enas om texten i en sådan konvention. Den 13 december 2006 antogs konventionen av FN:s generalförsamling. Konventionen och tillhörande protokoll om individuell klagorätt undertecknades för Sveriges del den 30 mars 2007. För närvarande pågår ett arbete inom Regeringskansliet för att se över huruvida svensk lagstiftning överensstämmer med konventionen inför utarbetande av en proposition om ratificering. Regeringskansliet har låtit göra en preliminär inofficiell översättning av konventionen. Regeringens ambition är att riksdagen ska kunna fatta beslut om ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder före utgången av 2008. 3 Åtgärd 2: I syfte att säkerställa att Europakonventionens övervakningssystem kan fungera effektivt på sikt har ett ändringsprotokoll till konventionen samt fem rekommendationer antagits inom Europarådet. Regeringen avser att under perioden 2006–2009 fortsätta det nationella arbetet för att rekommendationerna ska få genomslag. Samordnande departement: Justitiedepartementet Arbetet på nationell nivå för att genomföra rekommendationerna fortsätter. Domstolsverket hade i regleringsbrevet för 2007 i uppdrag att redovisa vilka åtgärder verket har vidtagit för att säkerställa effektiviteten i den europeiska konventionens om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) övervakningssystem i enlighet med rekommendationerna. Åtgärd 3: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 åter se över i vilken mån ytterligare konventioner och tilläggsprotokoll som rör mänskliga rättigheter kan undertecknas och ratificeras samt redovisa sin ståndpunkt senast i nästa nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet Sverige undertecknade den 6 februari 2007 FN-konventionen om skydd mot påtvingade försvinnanden. Inför en ratificering kommer en översyn av svensk lagstiftning att göras för att bedöma hur den överensstämmer med konventionen. Arbetet vad gäller framtida ratificeringar och undertecknanden i övrigt pågår kontinuerligt inom Regeringskansliet. Åtgärd 4: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 åter se över sin inställning i frågan om en anslutning till protokoll 12 till Europakonventionen om generellt diskrimineringsförbud, men har inte för avsikt att i nuläget tillträda protokollet. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Frågan om hur och när översynen kan ske är under övervägande i Regeringskansliet. Åtgärd 5: Regeringen avser inte att i nuläget ratificera FN-konventionen om migrerande arbetares rättigheter. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Även denna fråga kommer att övervägas på nytt i enlighet med åtgärd 3. Åtgärd 6: Regeringen har under hösten 2005 lagt fram en proposition inför riksdagen om ratificering av det fakultativa protokollet till barnkonventionen angående försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Riksdagen godkände i mars 2006 det fakultativa protokollet till barnkonventionen om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi samt antog de föreslagna ändringarna i brottsbalken. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2006. Den 7 december 2006 beslutade regeringen att ratificera protokollet. 4 3.3 Översyn av reservationer Åtgärd 7: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 åter se över de reservationer som finns antecknade till olika konventioner och tilläggsprotokoll om mänskliga rättigheter i avsikt att överväga om de kan dras tillbaka samt redovisa resultatet av denna översyn senast i nästa nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet Arbetet pågår kontinuerligt. 3.4 Uppföljning av synpunkter från internationella organ Åtgärd 8: Regeringen avser att bjuda in till möten i samband med att Sverige ska lämna rapporter enligt FN-konventionerna om mänskliga rättigheter, liksom när FN:s kommentarer om dessa rapporter lämnas. När så bedöms lämpligt kommer möten även att anordnas på motsvarande sätt i samband med rapportering enligt Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter. Huvudansvarigt departement: Beror på vilken konvention det är fråga om. Regeringen har under arbetet med rapporterna till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s kommitté mot rasdiskriminering och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter bjudit in till möten med framförallt enskilda organisationer. I samband med att regeringen skulle lämna sin andra rapport angående genomförandet av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter bjöds representanter för de nationella minoriteternas organisationer in till ett möte angående rapporteringen. Ett motsvarande möte har även hållits i samband med rapporteringen om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. 4 4.1 Rättighetsfrågor Diskriminering, rasism och homofobi Åtgärd 9: Grundlagsutredningen har i uppdrag att göra en samlad översyn av regeringsformen. I uppdraget ingår att pröva frågorna om lagprövning och om det finns behov av en författningsdomstol. För det fall utredningen finner skäl att föreslå ändringar i dessa avseenden är utredningen oförhindrad att också pröva om det finns behov av att i övrigt föreslå förändringar av skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Utredningen pågår. 5 Åtgärd 10: Diskrimineringskommittén, som har haft i uppdrag att överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning, slutredovisade nyligen sitt uppdrag. Regeringen avser att bereda förslagen med inriktningen på att en ny lagstiftning ska kunna träda i kraft senast 2008. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Beslut om lagrådsremiss har tagits i januari 2008 och beslut om proposition ska tas i mars 2008. Den nya lagen beräknas kunna träda i kraft 1 januari 2009. Regeringen föreslår att en ny lag – Diskrimineringslagen – införs. Lagen ska ha till ändamål att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen ersätter jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar. Två nya diskrimineringsgrunder föreslås; könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Regeringen föreslår också att det inrättas en ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen – som svarar för tillsynen över den nya lagen. Genom införandet av den nya ombudsmannen upphör verksamheten hos de hittillsvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering; Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Regeringen föreslår diskrimineringsförbud på samhällsområden där förbud hittills inte har gällt – i fråga om offentlig anställning, värnplikt och civilplikt, all utbildningsverksamhet, allmän sammankomst och offentlig tillställning. Förbudet mot könsdiskriminering och diskriminering på grund av funktionshinder utökas till att fullt ut gälla på alla föreslagna samhällsområden. Den föreslagna lagen innehåller alltså diskrimineringsförbud som gäller i princip på alla samhällsområden och för alla diskrimineringsgrunder. Förbudet mot ålderdiskriminering är dock begränsad till utbildningsverksamhet och till arbetslivet i vid mening. Regeringen föreslår att den som bryter mot lagen ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. Ersättningens storlek ska bestämmas så att den också avskräcker från diskriminering. Genom att införa en ny ersättningsform skapas bättre förutsättningar för högre ersättningsnivåer vid diskriminering. Det ska kosta att diskriminera. Åtgärd 11: Regeringen avser att 2006 ge i uppdrag till vissa statliga myndigheter att upprätta antidiskrimineringsstrategier. Dessa myndigheter ska inbjuda Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) till samråd vid upprättande av strategierna. Regeringen avser att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera de insatser som har genomförts med anledning av de antidiskrimineringsstrategier som har upprättats inom statliga myndigheter. Regeringen avser även att 2006 förtydliga behovet av arbete mot diskriminering i de statligt ägda bolagen. Samordnande departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Länsstyrelserna, Statens skolverk, Statens institutionsstyrelse, Tullverket, Vägverket, Kustbevakningen, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Brottsoffermyndigheten och Försäkringskassan fick i respektive myndighets regleringsbrev för 2007 i uppdrag att 6 upprätta antidiskrimineringsstrategier som har redovisats för regeringen under hösten 2007. Arbetet med att genomföra dessa strategier har inletts på samtliga myndigheter. En utvärdering av de olika kompetens- och antidiskrimineringsstrategierna planeras. Åtgärd 12: Regeringen avser att under 2006 besluta en förordning som innebär att vissa större statliga myndigheter ska införa antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingar. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet Förordningen antogs och trädde i kraft den 1 juli 2006. Nämnden för offentlig upphandling tog på regeringens uppdrag fram allmänna råd för tillämpning av förordningen. De allmänna råden finns på Konkurrensverkets webbplats www.konkurrensverket.se. T T Åtgärd 13: Regeringen kommer att överväga förslagen från utredningen om en stärkt och tydligare tillsyn inom socialtjänsten, som ska lämna en slutredovisning till regeringen senast den 30 juni 2006, samt att vidta lämpliga åtgärder mot bakgrund av utredningens förslag om indragning av serveringstillstånd. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Med anledning av delbetänkandet ”Ansvarsfull servering – fri från diskriminering” (SOU 2006:56) har en remissammanställning färdigställts och fortsatt beredning sker inom regeringskansliet. Åtgärd 14: Samarbetet mellan antidiskrimineringsbyråerna, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) kommer att utvecklas under 2006. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Samtliga ombudsmän har genomfört utbildningsinsatser för att stödja antidiskrimineringsbyråernas arbete. Antidiskrimineringsbyråerna har i högre grad inkommit med diskrimineringsärenden till de olika ombudsmännen. Ombudsmännens stödjande insatser till byråerna kommer att fortsätta under 2008. Åtgärd 15: Regeringen avser att tillsätta en utredning om användning av så kallade diskrimineringstester som bevismedel i ärenden hos Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Beredning pågår. Åtgärd 16: Regeringen avser att ge i uppdrag till Arbetsmiljöverket (AV) och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) att utvärdera och fortsätta det samarbete i kompetensfrågor som de båda myndigheterna har inlett. Huvudansvarigt departement: Arbetsmarknadsdepartementet 7 Med hänsyn till Arbetsmiljöverkets pågående omställningsarbete och anpassning till väsentligt minskade anslag, är det inte aktuellt att ge verket några särskilda uppdrag under perioden 2007–2009. Arbetsmiljöverkets interna arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor kommer att följas upp inom ramen för departementets ordinarie dialog med verket. Åtgärd 17: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) kommer att genomföra och låta utvärdera informationsinsatser riktade till grupper som är särskilt utsatta för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet DO har genomfört sådana insatser och en extern utvärdering av effekterna av informationsinsatserna har redovisats. Ett trettiotal utbildningar har genomförts för dessa målgrupper, bland annat muslimer och personer från Mellanöstern, afrosvenskar och utomeuropeiska kvinnor. Utvärderingen ”Effekterna av informationsinsatser riktade till grupper särskilt utsatta för diskriminering” finns på DO:s webbplats (www.do.se). Åtgärd 18: Regeringen avser att överväga behovet av att använda diskrimineringstester inom fler samhällsområden, baserat på de slutsatser som kommer att presenteras i en undersökning inom arbetsmarknaden. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Beredning pågår. Åtgärd 19: Regeringen kommer att överväga lämpliga åtgärder med anledning av de förslag som har lämnats av Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2006. Regeringen kommer även att överväga lämpliga åtgärder med anledning av denna utrednings kommande förslag. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ett flertal av de förslag som lämnades av Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet avser frågor som behandlas i regeringens lagrådsremiss Ett starkare skydd mot diskriminering (se åtgärd 10). Regeringen har även beslutat om en förordning som innebär att vissa större statliga myndigheter ska införa antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingar (se åtgärd 12). Avsikten är att regeringen inom kort ska ta ställning till betänkandet från Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Åtgärd 20: Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag som innebär ett samlat grepp om frågor som rör lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Arbetsgruppen ska även få i uppgift att överväga hur förekomst och omfattning av diskriminering på grund av sexuell läggning ska kunna mätas och om möjligt lämna förslag till indikatorer inom olika områden i samhället. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 8 Arbetsgruppen är i princip färdig med sitt uppdrag och ska redovisa detta för regeringen i februari 2008. I arbetet har samråd skett med HomO, FHI och olika HBT-organisationer såsom RFSL, RFSL Ungdom och Sveriges Förenade Gaystudenter. Åtgärd 21: En särskild utredare har fått i uppdrag att ta ställning till om par av samma kön bör kunna ingå äktenskap. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2007. Regeringen avser att därefter överväga förslagen från utredningen och vidta eventuella åtgärder mot bakgrund av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Äktenskaps- och partnerskapsutredningen lade i mars 2007 fram sitt betänkande Äktenskap för par med samma kön – Vigselfrågor (SOU 2007:17). Utredningen föreslår att partnerskapslagen upphävs samtidigt som par med samma kön får möjlighet att ingå äktenskap. Utredningen ser ingen anledning att övergå till ett system med enbart borgerlig vigsel. Vigslar inom trossamfund ska alltså finnas kvar enligt utredningen. I betänkandet konstaterar utredningen att det inte bör införas någon vigselplikt vare sig för vigselförrättare inom trossamfund eller för samfunden. Betänkandet har varit ute på remiss till och med den 15 januari 2008 och beredningen fortsätter. Åtgärd 22: Regeringen avser att under våren 2006 redovisa en uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Den 16 mars 2006 överlämnades skrivelsen 2005/06:110 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken till riksdagen. Regeringen har tillsatt en statssekreterargrupp för att utarbeta en strategi för hur målen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska nås till 2010. Som en del i detta arbete kommer ett antal offentliga utfrågningar att anordnas. Åtgärd 23: Regeringen har inrättat en ny myndighet med uppdrag att samordna handikappolitiken. Myndigheten påbörjade sitt arbete den 1 januari 2006. Handikappombudsmannen (HO) får en mer fristående och granskande roll. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Handisams verksamhet är i stora delar knuten till de övergripande åtgärder som presenterades i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (1999/2000:79). Myndighetens uppdrag inom tillgänglighetsområdet innebär att den ska stimulera och driva på utvecklingen mot ett tillgängligare Sverige samt följa myndigheters, kommuners och andra samhällsaktörers utveckling inom tillgänglighetsområdet. Handisam ska också genom sitt samordningsarbete bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden inom ramen för skyddet av de mänskliga rättigheterna. Åtgärd 24: Regeringen avser att under 2006 ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att i samråd med Handikappombudsmannen (HO) och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) kartlägga våld mot funktionshindrade. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 9 Regeringen gav den 13 juli 2006 Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att, i samråd med Handikappombudsmannen och Myndigheten för handikappolitisk samordning, kartlägga våld mot personer med funktionshinder i syfte att ge ökad kunskap om problembilden avseende våld mot dessa personer. I uppdraget ingick även att undersöka möjligheterna att förebygga våld mot personer med funktionshinder. Uppdraget redovisades i november 2007. Åtgärd 25: Regeringen har underlättat etablerandet av ett centrum mot rasism för att förstärka och komplettera samhällets insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. Verksamheten inom Centrum mot rasism utvärderas av Integrationsverket under 2006. Integrationsverket kommer att presentera en analys av tillståndet och utvecklingen av rasism och främlingsfientlighet 2007. Mot bakgrund av Integrationsverkets utvärdering och analys kommer regeringen att överväga lämpliga åtgärder. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Stödet till Centrum mot rasism kommer att upphöra från och med 2008. Regeringen kommer under våren att ta beslut om en förordning om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Centrum mot rasism och andra organisationer kan därmed ansöka om projektbidrag från Ungdomsstyrelsen som blir ansvarig myndighet för dessa bidrag. Åtgärd 26: Forum för levande historia utvecklar arbetet mot antisemitism, islamofobi och homofobi och genomför fördjupningsstudier om dessa frågor. Huvudansvarigt departement: Kulturdepartementet Arbetet fortlöper via regleringsbrevet för 2008 där det övergripande målet är att arbetet med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter samt att arbeta för människors vilja att verka för människors lika värde. Forum för levande historia har även fått i uppdrag att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten i ett särskilt regeringsbeslut den 21 december 2006. Uppdraget delredovisades den 1 oktober 2007 och ska slutligt redovisas den 30 juni 2008. Som grund för uppdragets genomförande ska Forum för levande historia göra en kartläggning och sammanställning av befintlig forskning på området i Sverige och internationellt samt analysera behovet av kompletterande och fördjupad forskning och, om det behövs, initiera sådan forskning. Forum för levande historia ska arbeta utåtriktat, t.ex. genom seminarier, utbildningsinsatser och utställningar runtom i landet. Åtgärd 27: Regeringen avser att under 2006 följa upp Brottsförebyggande rådets rapport Hatbrott. En uppföljning av rättsväsendets insatser från 2002. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Ett uppföljningsarbete pågår inom Regeringskansliet. Detta förväntas vara klart under första hälften av 2008. 10 Åtgärd 28: Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått i uppdrag att från och med 2006 årligen redovisa statistik över hatbrotten. I denna statistik ska, förutom de uppgifter som Säkerhetspolisen (Säpo) tidigare har redovisat, även ingå statistik över brott med islamofobiska inslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Från och med år 2006 har Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit över ansvaret för hatbrottsstatistiken från Säkerhetspolisen. Statistiken för 2006 delas in i fyra kategorier: brott med främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och islamofobiska motiv. Det finns för närvarande inga möjligheter att följa alla de anmälda hatbrotten i rättskedjan, dvs. att följa i vilken mån anmälningar leder till åtal och dom. Sedan en tid pågår emellertid ett omfattande utvecklingsarbete av rättsväsendets informationsförsörjning inklusive kriminalstatistiken. En fråga som utreds är hur anmälda brott på ett bättre sätt ska kunna följas i rättskedjan. 4.2 Barnets rättigheter Åtgärd 29: Regeringen avser att följa upp lärosätenas arbete med att införliva barnkonventionen i relevanta utbildningar och planerar att under 2006 genomföra regionala konferenser för att stödja lärosätenas barnkonventionsarbete. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Till följd av ett regeringsuppdrag har Högskoleverket lämnat rapporten ”FN:s barnkonvention angår högskolan”. I rapporten lyfter Högskoleverket fram exempel på hur barnkonventionen kan användas inom några högskoleutbildningar, bland annat för jurister, socionomer och sjuksköterskor. För att följa upp Högskoleverkets arbete har regeringen beslutat att ge Örebro universitet i uppdrag att anordna en nationell konferens om integreringen av kunskap om barnkonventionen inom den högre utbildningen. Konferensen, under rubriken ”Vad har barns rättigheter med högre utbildning att göra?” anordnades i november 2007. Åtgärd 30: Regeringen avser att under 2006 etablera ett centrum för barnets rättigheter, som genom bland annat metod- och kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte kan fungera som ett stöd i arbetet med att genomföra barnkonventionen. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Regeringen har givit Örebro universitet i uppdrag att etablera en verksamhet för metodoch kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte i barnkonventionsrelaterade frågor. Verksamheten startade i december 2006. Åtgärd 31: Regeringen har tilldelat Unicef Sverige medel för arbetet med att ta fram en handbok om genomförandet av barnkonventionen. Projektet beräknas vara avslutat till utgången av 2006. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Regeringen har initierat och finansierat arbetet för att ta fram en svensk handbok om genomförande av barnkonventionen. Handboken ska dels vara en hjälp att uttolka barnkonventionen för såväl politiker på olika nivåer som andra beslutsfattare, tjänstemän 11 och övriga intresserade, dels bidra till att skapa en samstämmighet om uttolkningen av barnkonventionen och barnrättskommitténs rekommendationer samt vad som krävs för att leva upp till de åtaganden konventionen innebär. Regeringen har beviljat 2,5 miljoner kronor till UNICEF Sverige för arbetet med att ta fram handboken, som gavs ut i december 2007. Åtgärd 32: Regeringen har påbörjat ett arbete med att utveckla indikatorer för att mäta effekterna av gjorda insatser för att förverkliga barnkonventionen och följa upp barnpolitiken. Arbetet beräknas bli klart under 2006. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken (S 2005:B) redovisade i mars 2007 en rapport med förslag till uppföljningssystem för barnpolitiken Ds 2007:9. Målet för barnpolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Med utgångspunkt från detta mål och de åtaganden som följer av FN:s barnkonvention föreslås en målstruktur som består av sex horisontella målområden, som var för sig bidrar till måluppfyllelsen för barnpolitiken. Till varje målområde föreslås ett antal indikatorer som beskriver utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor, exempelvis när det gäller deras hälsa, levnadsstandard, delaktighet eller utsatthet. Det föreslagna uppföljningssystemet är i första hand tänkt att vara ett verktyg för regeringens arbete med att följa upp insatser för att förverkliga barnets rättigheter och utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor. Åtgärd 33: Regeringskansliet ska fortsätta sitt samarbete med det kommunala partnerskapet och med landstingens nätverk för barnkonventionen. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Det finns flera kommuner och landsting som aktivt har valt att prioritera arbetet med barnkonventionen och därigenom kommit längre i sitt utvecklings- och förändringsarbete. Ett exempel på den positiva utvecklingen inom kommunernas arbete med barnets rättigheter är det kommunala partnerskapet för barnkonventionens genomförande som etablerades under 2005. Tolv kommuner har beslutat att ingå ett nära samarbete kring tillämpningen av barnkonventionen inom den kommunala verksamheten. Kommunerna har beslutat att fortsätta sitt partnerskap de närmaste fyra åren, fram till 2011. Regeringen har uppmuntrat etableringen av partnerskapet och dessutom ställt medel till förfogande för samordningen av partnerskapets verksamhet. Inom Sveriges Kommuner och Landsting har också etablerats ett nätverk för barnets rättigheter. Verksamhetschefer för alla 20 landsting, tillsammans med andra specialister i barns hälsa och i genomförandet av barnkonventionen träffas flera gånger om året. Nätverkets verksamhet går ut på att sprida goda arbetssätt att främja barnets rättigheter inom det landstingskommunala arbetet. Representanter från Socialdepartementet och Barnombudsmannen samt när så behövs från andra berörda myndigheter deltar såväl i partnerskapets verksamhet som i nätverkets periodiska möten. Åtgärd 34: Regeringen har under 2005 initierat Barnrättsforum, ett forum för en mer permanent dialog och erfarenhetsutbyte med enskilda organisationer om genomförandet av barnkonventionen. Regeringen avser att fortsätta denna dialog under perioden 2006– 2009. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet 12 Barnrättsforum har under 2005-2006 fungerat som en plattform för strukturerad dialog mellan regeringen och de enskilda organisationerna som arbetar med och för barn. Barnrättsforum har bestått av socialministern som ordförande, fem statssekreterare med ansvar för relevanta politikområden samt tio ledande representanter från enskilda organisationer. Forumet har sammankallats två gånger om året. Förväntningarna på detta forum har dock inte infriats helt. Det har visat sig vara svårt för deltagarna, såväl statssekreterare som ledare för organisationer, att prioritera och hitta gemensamma teman för dialog. Behovet av en mer utpräglad samsyn på barnrättsfrågorna och av mer eller mindre samordnade insatser hos alla relevanta aktörer i samhället är fortfarande mycket aktuellt. Regeringen vill därför utveckla Barnrättsforum till en mer öppen och inkluderande plattform för berörda aktörer, inklusive barn och unga själva. Strukturen av ett nytt Barnrättsforum ska redovisas i regeringens skrivelse till riksdagen 2008. Åtgärd 35: Regeringen för sedan 2001 en dialog med barn och unga om barnrättsfrågor genom socialministerns barnreferensgrupp. Regeringen avser att fortsätta denna dialog under perioden 2006–2009. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Socialministerns barnreferensgrupp består av ett fyrtio-, femtiotal flickor och pojkar i åldern 13–18 med olika bakgrund från olika delar av landet. Syftet med gruppen är att den ska utgöra ett forum för årligt återkommande dialog mellan ministern, tjänstemän inom Regeringskansliet och referensgruppen i viktiga och aktuella frågor som rör barn och unga. Dialogen med barnreferensgruppen har fortsatt under 2005 och 2006. I april 2006 samlades denna grupp till ett fyradagarsmöte i Nynäshamn som avslutning på regeringens insats Ett Sverige för barn. Vid mötet medverkade både ministrar och tjänstemän från Regeringskansliet. Vid mötet diskuterades aktuella samhällsfrågor och deltagarnas synpunkter dokumenterades i en skrift som har spridits bland i första hand till beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Under våren 2008 kommer barnreferensgruppen att sammankallas inom ramen för Barnrättsforum (se åtgärd 34). 4.3 Nationella minoriteter och urfolk Åtgärd 36: I maj 2005 överlämnade en särskild utredare till regeringen ett delbetänkande med förslag rörande en utvidgning av det språkliga förvaltningsområdet för finska. Delbetänkandet har remissbehandlats. Samma utredare överlämnade i februari 2006 ett slutbetänkande med förslag avseende bland annat det språkliga förvaltningsområdet för samiska. Efter remissbehandling av slutbetänkandet under våren 2006 avser regeringen att återkomma till riksdagen om förslagen i de båda betänkandena. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Betänkandena har remissbehandlats. Under beredningen av förslagen har det framkommit behov av att inhämta kompletterande underlag rörande alternativa modeller till förvaltningsområdena. Detta underlag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare genomförs kompletterande studier rörande jiddisch (redovisades i januari 2008), romani chib och meänkiekli (redovisas i februari 2008). 13 Åtgärd 37: Regeringen avser att från 2006 initiera ett antal nya åtgärder för och med romer i Sverige. Åtgärderna syftar till att motverka diskriminering och skapa kunskap, såväl bland myndigheter och kommuner som hos romer, om livsvillkoren för romer i Sverige och hur dessa livsvillkor kan förbättras. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Delegationen för romska frågor Den 14 september 2006 beslutade den tidigare regeringen om kommittédirektiv till en delegation för romska frågor. Därefter har statsrådet Nyamko Sabuni förordnat ordförande, ledamöter, sakkunnig och experter samt en referensgrupp till delegationen. Även två sekreterare har anställts under början av 2007. Delegationens arbete är prioriterat. Enligt direktiven ska delegationen utreda romers situation i Sverige genom att inhämta, sammanställa, analysera och redovisa erfarenheter och kunskap som finns på området samt lämna förslag på hur romers livsvillkor i samhället ska kunna förbättras. Delegationen ska också främja och stödja kommunala projekt och verksamheter som syftar till att förbättra romers situation. Slutligen ska delegationen informera och sprida kunskap om romer och romers situation i Sverige samt uppmuntra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan statliga myndigheter och kommuner. Delegationen ska slutredovisa sitt uppdrag den 31 december 2009. Uppdrag I december 2006 gav regeringen i uppdrag åt Institutet för språk- och folkminnen att genomföra en fördjupad studie av situationen för romani chib i Sverige. Inom ramen för uppdraget ska Institutet för språk och folkminnen – kartlägga vilka varieteter av romani chib som talas i Sverige och i vilken omfattning respektive varietet används, – undersöka om huruvida det i Sverige eller i andra länder finns ordböcker, skrivregelsamlingar, grammatikor eller andra former av läromedel för de i Sverige talade varieteterna av romani chib samt – lämna förslag om hur det fortsatta språkvårdsarbetet ska bedrivas för de i Sverige talade varieteterna av romani chib. Uppdraget ska genomföras efter samråd med en referensgrupp av företrädare för romska organisationer som sätts samman av Institutet för språk och folkminnen. Webbplats Delegationen för romska frågors webbplats ska främst fungera som ett verktyg, riktat till landets kommuner. Här finns information kring regeringens minoritetspolitik och hur Sverige och andra länder, främst inom EU, arbetar för att förbättra romernas situation. Vidare lyfter webbplatsen fram goda exempel på det arbete landets kommuner bedriver (www.romadelegationen.se). HT TH Konferens Den 3–4 december genomförde Regeringskansliet i samarbete med Europarådet och EU:s byrå för grundläggande rättigheter en internationell konferens om romska kvinnors rättigheter ”Amare Glasura Ashunde – Our Voices Heard”. Konferensen ägde rum på Lejondals slott norr om Stockholm. De officiella språken på konferensen var engelska och romani chib. Konferensen som syftade till att skapa diskussion mellan romska kvinnonätverk och personer i beslutsfattande position genomfördes med och för romska 14 kvinnor. Konferensen var en arbetskonferens under vilken goda exempel och erfarenheter lyftes fram. Ett sammandrag av det som framkom under konferensen kommer att publiceras i en skrift som håller på att tas fram. Åtgärd 38: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 stärka samrådet för de nationella minoriteterna. Företrädare för de nationella minoriteterna kommer bland annat att kontinuerligt bjudas in till samråd i samband med att Sverige rapporterar till Europarådet om efterlevnaden av minoritetsspråkskonventionen och ramkonventionen. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet I juni 2006 lämnade regeringen sin andra rapport angående genomförandet av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. I samband med framtagandet av rapporten bjöds representanter för de nationella minoriteternas organisationer in till ett möte angående återrapporteringen. Så långt möjligt beaktades deras synpunkter vid sammanställandet av rapporten. Till rapporten bifogades också de synpunkter som de nationella minoriteterna framfört under arbetet med framtagandet av den nu gällande handlingsplanen för mänskliga rättigheter. Under mötet informerades representanterna från de nationella minoriteternas organisationer om möjligheten att skriva skuggrapporter till Europarådet. Ett liknande möte genomfördes den 4 september 2007 i samband med att regeringen sammanställde sin tredje rapport angående Sveriges genomförande av den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Åtgärd 39: Regeringen avser att under 2006 ta fram en strategi för att sprida kunskap och öka medvetenheten om Sveriges förpliktelser enligt Europarådets konventioner om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Strategin ska även omfatta de nationella minoriteterna och deras situation samt minoritetspolitiken och dess mål. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet I december 2006 skickade regeringen, som ett första led i det strategiska arbetet med minoritetspolitiken, ut en enkät till samtliga kommuner i Sverige. Syftet med enkäten var att hos kommunanställda och kommunpolitiker – mäta kunskapen om de nationella minoriteterna, minoritetspolitiken och åtagandena enligt ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen, – väcka intresse för arbete med frågor som rör de nationella minoriteterna, och – få en person i kommunen som är ansvarig för minoritetspolitiska frågor. Ett brev bifogat till enkäten innehöll information om vilka de nationella minoriteterna är, vilka språk som är nationella minoritetsspråk samt om konventionerna som ligger till grund för minoritetspolitiken och som Sverige har förbundit sig att följa. Enkätsvaren har sammanställts som arbetsmaterial. Slutsatserna av enkäten kommer att behandlas inom ramen för arbetet rörande åtgärd 36 (se ovan). Därutöver pågår planering av åtgärder i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Åtgärd 40: Som en uppföljning av Skolverkets rapport om utbildningssituationen för de nationella minoriteterna avser regeringen att överväga åtgärder mot bakgrund av verkets förslag. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet En stor del av Skolverkets rapport tog upp elevernas möjligheter att läsa de nationella minoritetsspråken i skolan. Skolverket konstaterade i sin rapport att det finns många 15 brister i utbildningen för de nationella minoriteterna. Knappt varannan elev som är berättigad till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken deltar. Kommunerna saknar kunskaper om och brister i att informera om dessa elevers möjligheter och rättigheter. Dessutom har kommunerna svårt att rekrytera lärare och det råder stor brist på läromedel. Skolverket föreslog bl.a. att man skulle slopa kraven på minst fem elever per undervisningsgrupp som villkor för att undervisning i minoritetsspråk anordnas, att minoritetsspråken ska vara ett dagligt umgängesspråk för eleven samt att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket. Skolverket fick i december 2005 ytterligare ett uppdrag att genomföra en fördjupad studie av situationen för romer i den svenska skolan. I redovisningen lämnande Skolverket flera förslag för att förbättra undervisningssituationen för romer bl.a. genom att tydliggöra kommunernas ansvar för de nationella minoriteternas utbildning. Skolverket har med anledning av detta gett ut broschyren Nationella minoriteter i skolan (Skolverket 07:1002) som sammanfattar kommunens och skolans skyldigheter. Broschyren har skickats till landets alla kommuner. Regeringen avser att även under 2008 besluta om vissa förändringar i skolförfattningarna som syftar till att öka tillgången till modersmålet för de nationella minoriteterna. Det nuvarande kravet på minst fem elever i kommunen för modersmålsundervisning i finska eller jiddisch ska slopas. Kravet på att modersmålet ska vara ett dagligt umgängesspråk i hemmet för att elever som tillhör de nationella minoriteterna ska få rätt till undervisning ska också tas bort. I regleringsbrevet för 2008 har Skolverket fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder ett urval av kommuner vidtagit för att informera skolor och föräldrar om elevers rätt till modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken som en uppföljning av broschyren om nationella minoriteter i skolan. Åtgärd 41: Regeringens ambition är att Sverige ska ratificera ILO:s konvention (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder så snart det låter sig göras. Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Åtgärd 42: Regeringen har i februari 2006 lämnat en proposition till riksdagen med förslag bland annat om att Sametinget ska få fler myndighetsuppgifter och därigenom få ett ökat inflytande. Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet Frågan behandlades i regeringens proposition 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande. De frågor som flyttats över rör huvudsakligen rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som rör markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare ligger fortsättningsvis kvar på länsstyrelserna. Reformen genomfördes i januari 2007. Sametinget håller på att rekrytera personal för att handlägga de uppgifter man tagit över från länsstyrelserna respektive Jordbruksverket. I vissa fall har man övertagit befintlig personal. Det rör sig om cirka 10 tjänster och rör rennäringsadministrationen. 16 Åtgärd 43: Regeringen har i september 2005 initierat medling för att få fram en överenskommelse om vinterbete i Härjedalen med syftet att finna en långsiktigt hållbar lösning på samebyarnas behov av vinterbetesmark. Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet Mandatet för medlingsgruppen har löpt ut men kommer sannolikt att förlängas med ett halvår. En huvudfråga gällande betessituationen i Härjedalen som måste lösas är hur arrendet ska bekostas. Åtgärd 44: Arbetsgruppen för en nordisk samekonvention lämnade i november 2005 ett utkast till konventionstext. Den fortsatta behandlingen av utkastet syftar till att tillsätta en nordisk förhandlingsdelegation med målsättningen att utarbeta en slutlig konventionstext. Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet Vid det senaste mötet mellan ministrarna ansvariga för samiska frågor och sametingspresidenterna i Stockholm den 14 november 2007 kom man överens om att föra processen vidare och konstaterade att ärendets behandling fortsätter våren 2008 när Finlands analyser färdigställts. Nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor ska då sörja för att ett förslag till hur eventuella förhandlingar ska genomföras därefter utarbetas med sikte på att ha ett förslag till beslut vid nästa möte med sameministrarna och sametingspresidenterna. För närvarande genomförs en konsekvensanalys i nära samverkan med Sametinget för att bedöma de juridiska konsekvenserna av förslaget. Den ska vara klar i god tid inför nästa möte mellan ministrarna och sametingspresidenterna i november i år. 4.4 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Åtgärd 45: En utredning har genomförts om avidentifierade ansökningshandlingar. Uppdraget redovisades i januari 2006. Regeringen kommer under 2006 att ta ställning till om och hur det är lämpligt att pröva metoden vid någon eller några myndigheter. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet Den 7 september 2006 fattade regeringen beslut att genomföra en försöksverksamhet med avidentifierade ansökningshandlingar vid sju myndigheter (Fi2006/227 delvis). Samtidigt beslutades att en studie om rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis) vid nio myndigheter skulle genomföras. De båda försöken pågick 1 januari 2007 – 31 december 2007. Metoden med avidentifierade ansökningshandlingar innebär att arbetsgivaren i ett första skede i rekryteringsprocessen bedömer inkomna ansökningar utan att känna till en eller flera omständigheter om de olika sökandena som inte anses ha omedelbar betydelse, t.ex. sökandes namn, adress och ålder. Studien av tillvägagångssätt vid rekrytering syftar till att få en bild av tillvägagångssätt vid rekrytering och se vilka resultat de leder till avseende målet att öka mångfalden. Studiens resultat ska kunna användas som jämförelse med resultaten av försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar. Regeringen gav den 14 december 2006 i uppdrag till Statskontoret att utvärdera försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar och studien om 17 rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis). Statskontoret ska redovisa utvärderingen av projektet senast den 12 augusti 2008. Åtgärd 46: Sverige kommer att införa förbud mot diskriminering på grund av ålder i arbetslivet. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Se åtgärd 10. Åtgärd 47: Regeringen arbetar med att ta fram en nationell handlingsplan för att avskaffa könsdiskriminerande löneskillnader, vilken kommer att ligga till grund för åtgärder inom detta område. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Den föregående regeringens skrivelse återkallades i december 2006. I syfte att skapa förutsättningar för analys, uppföljning och samordning av insatser avser regeringen att under 2008 utarbeta en samlad strategi när det gäller jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet. Åtgärd 48: Regeringen avser att fortsätta att genom regleringsbreven för lärosäten sätta rekryteringsmål avseende professorer i syfte att utjämna fördelningen mellan könen. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet Rekryteringsmålen står kvar i regleringsbreven för universitet och högskolor. De nuvarande målen gäller 2005–2008 och kommer att kvarstå åtminstone denna period. Vad som kommer att gälla från 2009 är ännu för tidigt att avgöra och är beroende av utfall och eventuella andra insatser för att främja jämställdhet. Åtgärd 49: Regeringen har beslutat att införa en ny modell för att med ett mer sammanhållet arbetssätt stärka funktionshindrades ställning på arbetsmarknaden. Modellen infördes den 1 januari 2006 och kommer att utvärderas inför 2009. Huvudansvarigt departement: Arbetsmarknadsdepartementet Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera insatserna. Slutrapporten kommer den 1 juni 2008. Åtgärd 50: Resultatet från regeringens interdepartementala arbetsgrupp för att se över bostadsförsörjningen presenteras i form av en departementspromemoria, i vilken bland annat frågor om diskriminering av bostadssökande behandlas. Promemorian skickas ut på remiss under våren 2006. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet Åtgärden är genomförd. Promemorian, inklusive ett avsnitt om diskriminering rörande bostadsfrågor, har remitterats. I promemorian behandlas bland annat diskrimineringslagstiftningens innebörd, utredningar om diskriminering, förekomst av diskriminering rörande bostäder, mekanismer bakom diskriminering på bostadsmarknaden samt förmedlingsprinciper som utesluter vissa bostadssökande. Frågan bereds inom regeringskansliet. 18 Åtgärd 51: Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 30 miljoner kronor under tre år till lokala hemlöshetsprojekt samt att genomföra nationella kartläggningar av hemlösheten i landet. Socialstyrelsen genomför nationella kartläggningar av hemlöshetens omfattning 2005 och 2007. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Regeringen har beslutat om en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden (regeringsbeslut 5 den 1 februari 2007). Strategin löper under åren 2007–2009. Strategin innebär en ambitionshöjning genom att ange tydliga mål och peka på att flera myndigheter och aktörer har ett ansvar. Socialstyrelsen ska i samråd med Boverket, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten leda och samordna arbetet. Regeringen har avsatt totalt 55 550 000 kronor under 2007 och 2008. Medlen ska framför allt användas till att stödja lokalt utvecklingsarbete, men även till att utveckla och sprida kunskap samt utveckla statistik. Socialstyrelsen genomför regelbundet nationella kartläggningar av hemlöshetens omfattning, dock ej år 2007 som anges i åtgärden. Åtgärd 52: Regeringen har under våren 2005 utsett en nationell bostadssamordnare med uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att underlätta för ungdomar, och i viss mån även andra grupper som är utsatta i detta sammanhang, att komma in på bostadsmarknaden. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet Den 31 mars 2005 beslutade den tidigare regeringen att utse en nationell bostadssamordnare. Enligt direktiven utsågs den nationella bostadssamordnaren med uppgift att under en treårsperiod arbeta för att ta fram förslag på konkreta åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på bostadsmarknaden. Samordnaren skulle kartlägga hinder för ungdomar att skaffa sig ett eget boende. Samordnaren skulle även kartlägga och sprida kunskap om framgångsrika initiativ, såväl privata som kommunala. Vidare skulle samordnaren se över behovet av nationell övergripande information om lediga bostäder och överväga i vilken form en sådan tjänst kan utföras. I uppdraget ingick också att se över vilka insatser som behövs för att stimulera omflyttning och därmed få igång flyttkedjor. Målgruppen för samordnarens uppdrag var främst ungdomar men förslag till åtgärder kan även komma andra grupper till del. Uppdraget skulle enligt de ursprungliga direktiven vara slutfört senast den 18 december 2007. I november 2006 beslutade dock den nyvalda regeringen om tilläggsdirektiv till bostadssamordnaren, som antagit namnet Boutredningen. Tilläggsdirektiven innebar att uppdraget skulle avslutas och en slutredovisning av uppdraget i sin helhet lämnas till regeringen senast den 31 januari 2007. Regeringen menade i tilläggsdirektiven att ungdomars möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden ska lösas genom andra åtgärder än vad som omfattas av uppdraget. I mitten av februari 2007 presenterade Boutredningen sitt slutbetänkande i form av SOU 2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en bostad. I slutbetänkande lyfter utredningen bland annat fram att: − det är vanligt med missförhållanden på bostadsmarknaden − det råder bristande tillgång på bostäder för unga − det råder bristande kunskap om boende och bostadsmarknaden − det råder bristande bostadsinformation och ett ineffektivt förmedlande av bostäder 19 − − − − det råder verklighetsfrämmande villkor på bostadsmarknaden gruppen ungas ekonomiska förutsättningar har försämrats kreditmarknaden har svårt att bedöma unga hyresgarantier kan i viss mån kunna öka möjligheten för vissa grupper att ses som potentiella hyresgäster. Regeringen har gått vidare med tre av de åtgärder/områden som Bostadssamordnaren lyfte fram: 1. Den första juli 2007 införde regeringen så kallade hyresgarantier, dvs ett särskilt stöd till kommuner som går i borgen för enskilda hushålls skyldighet att betala hyra för sin bostad (kommunala hyresgarantier) i syfte att underlätta för enskilda att etablera sig på bostadsmarknaden. Bidrag lämnas med 5 000 kronor per hyresgaranti till kommuner som efter behovsprövning beviljat hyresgaranti för enskilda hushåll som saknar ett självständigt boende. En förutsättning är att de hushåll för vilka garantier lämnas får en bostad med hyresrätt och besittningsskydd samt att hyresgarantin omfattar minst sex månadshyror. Fullt utnyttjat är anslaget beräknat så att kommunerna kan teckna 20 000 hyresgarantier per år med statligt stöd. Regeringen bedömer att stödet kommer att leda till att kommuner med stor efterfrågan på bostadsmarknaden successivt kommer att införa hyresgarantier och att därmed fler personer kommer att ges möjlighet att etablera sig i eget boende. 2. Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2008 beslutat om att en samlad informationsportal om boende, byggande och inomhusmiljö ska upprättas. Boverket tillförs totalt 7 miljoner kronor under perioden 2008-2010 för att genomföra en förstudie samt upprätta denna portal. Syftet med portalen är att öka konsumenternas tillgång till tillförlitlig information om bostadsfrågor, boenderelaterade byggfrågor och inomhusmiljö samt köp och försäljning av privatbostäder. 3. När det gäller att underlätta förvärv av bostad har riksdagen med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2008 beslutat att staten fr.o.m. den 1 mars 2008 ska kunna ställa ut kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda för förvärv av bostad (s.k. förvärvsgarantier) intill ett belopp av högst 5 miljarder kronor. Förvärvsgarantin gäller för förstagångsköpares räntebetalningar upp till 100 000 kronor under högst tio år vid lån till permanentbostad, t.ex. bostadsrätt eller egnahem. Syftet med garantin är att underlätta etablering och skapa ökad valfrihet för konsumenterna på bostadsmarknaden. Statens bostadskreditnämnd har fått i uppdrag att administrera garantierna. Förslaget bedöms framför allt få effekt för ungdomar och hyresgäster i områden där ombildning till bostadsrätt är aktuellt. Åtgärd 53: Regeringen avser att från och med 2006, med ordinarie statliga resurser som utgångspunkt, revidera de lokala utvecklingsavtal som regeringen har träffat med sju storstadskommuner i avsikt att långsiktigt bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Under 2007 har regeringen breddat arbetet med lokala utvecklingsavtal och tecknat avtal med 21 kommuner: Borås, Botkyrka, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haninge, Huddinge, Jönköping, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Nacka, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Uppsala, och Växjö kommun. I budgetpropositionen för 2008 har regeringen presenterat en urban utvecklingspolitik. 20 Lokala utvecklingsavtal erbjuds kommuner för att utveckla en mer strategisk samverkan än den tidigare projektbaserade samverkan mellan i huvudsak offentliga aktörer. Avtalen avser numera möjliggöra lokala partnerskap mellan statliga myndigheter, kommuner, privata aktörer och det civila samhället för genomförandet av det lokala utvecklingsarbetet. Myndigheter som genom sina ordinarie uppdrag är aktiva inom områdena arbete, utbildning, trygghet och tillväxt ska få möjligheter till lokal flexibilitet i sin verksamhet och aktivt delta i de lokala partnerskapen. De lokala partnerskapen ger kommuner möjligheter för att effektivare använda resurser från de europeiska strukturfonderna vad gäller lokalt utvecklingsarbete i syfte att uppnå målen ibland annat Lissabonagendan. På den nationella nivån ser regeringen ett värde i att samverkansformer utvecklas mellan stat, kommun och EU samt andra berörda aktörer. De lokala utvecklingsavtalen är en del i arbetet mot utanförskap där staten och kommun gemensamt har kommit överens om ett lokalt utvecklingsarbete i stadsdelar där utanförskapet är stort. Under 2007 har 38 stadsdelar omfattats av lokala utvecklingsavtalen. För att få fler människor i jobb, en bättre skola och tryggare stadsdelar har samverkan mellan dessa kommuner och statliga myndigheter konkretiserats i samverkansöverenskommelser. Brottsförebyggande rådet, Försäkringskassan, Myndigheten för skolutveckling och berörda länspolismyndigheter har fått i uppdrag att träffa samverkansöverenskommelser. Arbetsmarknadsverket har fått särskilda uppgifter av regeringen i detta arbete. Under 2007 har totalt 62 samverkansöverenskommelser tagits fram mellan kommuner och dessa fem statliga myndigheter och ytterligare 26 överenskommelser håller på att tas fram. Regeringen träffade i april och november 2007, tillsammans med berörda myndigheter, företrädare för den politiska ledningen i kommunerna för dialog om utanförskapet och framtida urbana utvecklingsfrågor. Åtgärd 54: Regeringen har givit Statens folkhälsoinstitut (FHI) flera uppdrag med avseende på förhållandet mellan diskriminering och hälsa. Mot bakgrund av den kunskap som samlas in genom uppdragen avser regeringen att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att öka förutsättningarna för en god hälsa bland personer som utsätts för diskriminering. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet T T FHI har haft ett uppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen för HBT-personer. Det redovisades i november 2005. FHI konstaterade att psykisk ohälsa är mer utbrett bland HBT-personer än i befolkningen i övrigt och att diskriminering sannolikt bidrar till detta. På eget initiativ har FHI under 2004–2006, tillsammans med DO, HO, HomO och JämO, bedrivit samarbetsprojektet Diskriminering och hälsa. Slutrapporten publicerades hösten 2006. Detta var dock inte ett regeringsuppdrag. Regeringen har gett FHI i uppdrag att ”redovisa insatser som har vidtagits för att öka kunskapen om de påverkbara hinder som finns för att uppnå en god hälsa bland personer med funktionshindrade flickor och kvinnor respektive pojkar och män”. Det ska redovisas i februari 2008. 21 Åtgärd 55: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 vidta åtgärder för att motverka skillnader på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder när det gäller kvalitet och tillgång till hälso- och sjukvård. Huvudansvariga departement: Socialdepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet Skyddet mot diskriminering inom hälso- och sjukvård kommer i och med den nya diskrimineringslagen att gälla samtliga diskrimineringsgrunder som nämns i åtgärden. Se åtgärd 10. Åtgärd 56: Regeringen beslutade 2003 att en nationell psykiatrisamordnare skulle tillkallas med uppgift att se över frågor som rör vård, omsorg, m.m. för personer med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Uppdraget löper till den 1 november 2006. Under våren 2006 kommer psykiatrisamordnaren att lämna ytterligare förslag av betydelse för målgruppen. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet T T Psykiatrisamordnaren har avslutat sitt arbete. Samordnarens slutbetänkande Ambition och ansvar överlämnades i november 2006. Förslagen är omfattande och rör många politikområden. Socialstyrelsen har även fått en viktig uppgift att fortsätta främja utvecklingen inom detta område. Man ska bland annat följa upp de projekt som startat med de ca 200 miljoner som tillförts för att utveckla psykiatrin. Arbetet inom Socialstyrelsen är prioriterat och drivs inom ramen det så kallade NU-projektet. Förutom arbetet som pågår vid Socialstyrelsen har Socialdepartementet anställt en koordinator som tillsammans med en interdepartemental arbetsgrupp kommer att arbeta med utvecklings- och förbättringsarbete inom psykiatrin. Detta arbete utgår till största del från förslagen i betänkandet Ambition och ansvar. Åtgärd 57: Statens skolverk ska, i samverkan med Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), genomföra informationsinsatser om den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Skolverket fick i uppdrag i regleringsbrevet för 2006 att genomföra nationella konferenser om propositionen, förslaget till lag och lagens och verksamheternas koppling till mänskliga rättigheter. Skolverket ska vidareutveckla och konkretisera den antidiskrimineringsstrategi som lämnades till regeringen i augusti 2007 bland annat genom att ta fram en översiktlig tidsplan. Skolverket har i regleringsbrevet för 2008 i uppdrag att redovisa till regeringen hur myndigheten vidareutvecklat strategin samt vilka åtgärder som vidtagits för att genomföra antidiskrimineringsstrategin. Samråd ska ske med Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). 22 Åtgärd 58: Regeringen har 2005 givit Skolverket i uppdrag att se över ett urval av läroböcker och då särskilt uppmärksamma eventuella uttryck för diskriminering eller andra former av kränkningar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2006. Regeringen avser att överväga behovet av åtgärder med anledning av de resultat som presenteras i rapporten. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet Undersökningen finns redovisad i rapporten ”I enlighet med skolans värdegrund?” (rapport 2006:285). Analysen av de granskade läroböckerna när det gäller nationella minoriteter visar att texterna om samer är så kortfattade att de inte rymmer nyansering eller problematisering. Judar nämns vid flera tillfällen i samband med förföljelse medan de sällan omnämns när det t.ex. gäller gruppens bidrag till kultur. Den helhetsbild som skapas om judar och samer kan ifrågasättas eftersom den blir alltför ensidig. De övriga nationella minoriteterna behandlas inte alls i de granskade läroböckerna. Skolverket konstaterar att synen på att läroböcker säkerställer att undervisningen överensstämmer med läroplaner och kursplaner inte alltid är korrekt. Det är lärarens uppgift att förhålla sig kritisk till olika källor och upptäcka uttryck för diskriminering. Det bör också påpekas att läroböcker endast är ett av de läromedel som en lärare kan använda i undervisningen. Åtgärd 59: Regeringen avser att under 2006 tillsätta en utredning som ska granska förutsättningarna för att reglera rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för gömda barn och ungdomar. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Den 9 mars 2006 tillsatte regeringen en utredning som skulle se över förutsättningarna för att reglera rätten till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för barn och ungdomar som undanhåller sig verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (s.k. gömda barn). Utredaren, som slutförde sitt uppdrag i maj 2007, föreslår i sitt betänkande ”Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas” (SOU 2007:34) en reglerad rätt till utbildning för s.k. gömda barn. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Åtgärd 60: Regeringen har beslutat om en delegation för jämställdhet i förskolan. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2006. Regeringen avser att därefter överväga åtgärder med anledning av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet Delegationen för jämställdhet i förskolan lämnade sitt slutbetänkande Jämställd förskola (SOU 2006:75) i juli år 2006 med förslag, bedömningar och rekommendationer till regeringen. Delegationen lyfte bland annat fram att behovet av kunskap i genuspedagogik är stort. Delegationen föreslog också jämställdhetsinsatser för lärarutbildningarna och till Högskoleverket samt insatser som rör den statliga rektorsutbildningen och gymnasieskolan. Regeringen har ännu inte tagit ställning till hur man eventuellt ska gå vidare. Det är dock klart att det inte kommer att bli en proposition på området eftersom utredningen inte lämnat några lagförslag. Åtgärd 61: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 följa upp utbildningssituationen för barn och ungdomar med funktionshinder och överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet 23 Frågor som rör funktionshindrade elever har lyfts av regeringen och fått en hög prioritet. Regeringen tillsatte 2006 en utredning för att se över den statliga specialskolan. Utredningen lämnade ett delbetänkande i maj 2007 (SOU 2007:30) där man föreslog att specialskolans målgrupp skulle utvidgas till att även omfatta elever med synskada och ytterligare funktionshinder respektive elever med grav språkstörning. Betänkandet har remitterats och förslaget bereds inom Utbildningsdepartementet. I december 2007 lämnade utredningen sitt slutbetänkande (SOU 2007:87). Här föreslås vissa ändringar i det statliga åtagandet för elever med hörselskada. Dessutom lämnas förslag som gäller elever i gymnasieåldern med synskada och ytterligare funktionshinder. I budgetpropositionen för 2008 anger regeringen att särskolan i högre utsträckning bör ta fram rutiner för att systematiskt utvärdera elevernas kunskapsutveckling mot de nationella målen. Sådana uppgifter bör också sammanställas på en övergripande nivå. Regeringen avser stärka utvecklingen av kunskapsbedömningen i särskolan. Ambitionen är att ett sådant arbete ska stimulera särskolorna att fokusera på kunskapsmålen och förbättra utbildningens kvalitet. Åtgärd 62: Regeringen fortsätter att prioritera arbetet med breddad rekrytering till högskolan och har därför i januari 2006 utvidgat uppgifterna för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, som samtidigt bytt namn till Myndigheten för nätverk och samarbete inom högskolan. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 angett att arbetet med breddad rekrytering till högre utbildning även fortsättningsvis är prioriterat och att regeringen avser att följa detta arbete noga. Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskoleutbildning. Information och vägledning om utbildningsvägar vid lärosäten och om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosäten ska förbättras. I propositionen har vidare angetts att ett av målen för den högre utbildningen är att skapa förutsättningar för starka och självständiga lärosäten med stor integritet. Den politiska detaljstyrningen av lärosätena ska minska och de ska ges möjlighet att bedriva sin verksamhet med stor grad av frihet. Mot bakgrund av detta anser regeringen att det är naturligt att universitet och högskolor själva tar ett ökat ansvar för att bland annat säkerställa breddad rekrytering. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2008 gjort bedömningen att Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning bör avvecklas den 1 januari 2009. Åtgärd 63: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 följa upp vilka insatser som har vidtagits av skolmyndigheterna efter det att ett tydligare mål skrevs in förskolans läroplan med avseende på barn med annat modersmål än svenska samt att utvärdera hur situationen har förändrats för dessa barn. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet Myndigheten för skolutveckling genomför ett kontinuerligt stödjande arbete för att stödja modersmålsundervisningen. I övrigt planeras inga insatser. Visserligen är andelen barn i förskolan som får modersmålsstöd relativt låg. Men statistiken visar att andelen barn i förskolan som får sådant stöd ökat stadigt under de senaste åren. Kommunernas skyldighet vad gäller modersmålsstöd i förskolan är klart och tydligt reglerad och kommer att kvarstå. 24 4.5 Mäns våld mot kvinnor, m.m. Åtgärd 64: Regeringen avsätter under perioden 2006–2008 extra medel som en särskild satsning på området mäns våld mot kvinnor. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Den 15 november 2007 presenterade regeringen en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr. 2007/08:39). Med 56 konkreta åtgärder som beräknas omfatta mer än 800 miljoner kronor är handlingsplanen en historisk kraftsamling mot våldet. Syftet med handlingsplanen är att i ett sammanhang presentera regeringens arbete för att bekämpa detta våld och att beskriva hur arbetet ska bedrivas under mandatperioden. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden: ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser riktade till våldsutövare, ökad samverkan och ökade kunskaper. Utgångspunkten i handlingsplanen är behovet hos de våldsutsatta och FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor som antogs av FN:s generalförsamling 1993. I deklarationen definieras våld mot kvinnor omfatta fysiskt, sexuellt och psykiskt våld både i hemmet och i samhället. Genomförandet av handlingsplanen kommer att följas upp. Regeringen avser att löpande informera riksdagen om handlingsplanens genomförande och en redovisning av uppföljningens resultat kommer att lämnas till riksdagen 2010. Åtgärd 65: Regeringen bereder för närvarande frågan om ombildning av Rikskvinnocentrum till ett nationellt kunskapscentrum. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet I augusti 2006 antog regeringen en förordning om att ombilda Rikskvinnocentrum till ett Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor. Centrumet ska med ett rikstäckande perspektiv – sprida kunskap om och utveckla metoder för bemötande och omhändertagande av kvinnor som har misshandlats eller våldtagits, – sprida kunskap och information om mäns våld mot kvinnor, – i samråd med Uppsala universitets styrelse och berörd fakultetsnämnd bedriva utbildning, som inte omfattas av bestämmelserna i högskolelagen (1992:1434), om mäns våld mot kvinnor, – följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och analysera behovet av forskning inom området mäns våld mot kvinnor, – bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor, – vara ett stöd för myndigheter och organisationer i frågor om mäns våld mot kvinnor och därvid särskilt stödja myndigheterna i deras metodutvecklingsarbete och verka för en effektiv samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer, och – erbjuda stöd för våldsutsatta kvinnor och deras närstående. Centrumet ska samverka med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör den kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor. 25 Åtgärd 66: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 öka fokus på stöd till funktionshindrade våldsutsatta kvinnor, bland annat genom att stödja kvinnojourers verksamhet för att förbättra beredskapen för kvinnor med funktionshinder. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Regeringen avser att avsätta medel till handikapporganisationer för att öka deras möjligheter att uppmärksamma och förebygga våld mot funktionshindrade samt ge stöd till dem som utsatts för våld. Inom handikapprörelsen finns ett stort antal funktionshindrade organiserade. Ett riktat statsbidrag till vissa organisationer bedöms öka möjligheterna för handikapporganisationerna att uppmärksamma problematiken kring våld mot funktionshindrade. Regeringen avser också att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial som belyser problematiken med våld som riktas mot funktionshindrade kvinnor. Materialet ska användas i utbildningar för t.ex. personliga assistenter och annan vårdpersonal som ger stöd och service till funktionshindrade personer. På så sätt kan medvetenheten öka om de särskilda risker för våld och andra kränkningar som funktionshindrade personer kan utsättas för. Utöver dessa särskilda satsningar omfattas våldsutsatta funktionshindrade personer även av de generella insatser som görs för våldsutsatta kvinnor, se åtgärd 64. Åtgärd 67: Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens arbete med att förbättra brottutredningarnas kvalitet avseende våldtäktsärenden ska fortsätta. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Gemensamma inspektioner Regeringen gav i Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2006 myndigheterna i uppdrag att tillsammans redovisa vilka åtgärder de hade vidtagit med anledning av vad som framkom vid den myndighetsgemensamma inspektionen 2004 av de brottsutredningar som gällde våldtäkt. De vidtagna åtgärderna och de påvisbara resultaten av dessa skulle beskrivas och analyseras. Särskild vikt skulle läggas vid frågan om målsägandens rätt till målsägandebiträde samt förmågan att utreda brott. Riksåklagaren och rikspolischefen beslutade i augusti 2006 att genomföra en ny inspektion av brottsutredningar om våldtäkt. Inspektionen var en uppföljning av den inspektion som skedde 2004-2005. Syftet med den nya inspektionen var främst att se hur de åtgärder som förordades i den tidigare rapporten hade påverkat brottsutredningsarbetet. Inspektionen omfattade fyra län – Dalarna, Södermanland, Västra Götaland och Gävleborg – och knappt 80 ärenden om våldtäkt och grov våldtäkt där offret var över 15 år. Resultatet av den första inspektionen redovisades i en rapport i april 2005. Enligt rapporten höll många av de utredningar som undersöktes hög kvalitet, men det fanns också brister. Rapporten sändes till samtliga polismyndigheter och åklagarkammare för åtgärder. Särskild vikt skulle läggas vid frågan om målsägandens rätt till målsägandebiträde samt förmågan att utreda brott. Resultatet av den uppföljande inspektionen redovisades i en rapport i mars 2007. Av rapporten framgår bland annat att kvaliteten på utredningarna ytterligare förbättrats i flera 26 avseenden samt att andelen målsägandebiträden ökat betydligt sedan den föregående inspektionen. Åtgärder inom polisen Under hösten 2006 har rikspolischefen i samband med besök vid nio polismyndigheter diskuterat den genomförda inspektionen. Frågor som har belysts är rapporten och dess förankring i polismyndigheterna och hur slutsatserna i inspektionen har påverkat myndigheternas arbete. Rikspolischefen har under besöken fört en dialog med anställda på olika nivåer och med olika funktioner för att få en bred bild av inspektionens genomslag. Det kan konstateras att inspektionsrapporten var väl känd på myndigheternas ledningsnivå och även på mellanchefsnivå. På utredarnivå samt hos personal i yttre tjänst var rapporten mindre känd. Det bör dock påpekas att vid en övervägande del av de besökta polismyndigheterna redovisade såväl utredningspersonal som personal i yttre tjänst att det konkreta arbetet i våldtäktsärenden på ett bra sätt följer de påpekanden och förslag som finns redovisade i inspektionsrapporten. Vid ett flertal av besöken redovisade skilda personalgrupper dock att det fortsatt finns förbättringsåtgärder att vidta på det aktuella området. Det som bland annat nämndes i diskussionerna var sådant som att det ofta finns svårigheter vid spårsäkring av såväl brottsplats som målsägande och misstänkt. Dessa svårigheter består ofta i att samarbetet eller tillgången till kriminaltekniker och rättsläkare är bristfällig eller att organisationen gällande användandet av dessa är otydlig. Tillgång till kriminaljour för att ge stöd till patrull på brottsplats finns heller inte alltid. Dessutom saknar majoriteten av personalen återkoppling för att ges möjlighet att dra lärdom och därmed förbättra sitt arbete. Ett stort antal polismyndigheter har tillsammans med respektive åklagarkammare genomfört fortsatta utbildningsåtgärder och andra utvecklingsinsatser för att bland annat fokusera ytterligare på bättre förstahandsåtgärder och andra åtgärder som syftar till att effektivisera och förbättra utredningarnas kvalitet Åtgärder inom Åklagarmyndigheten Under 2006 har många åklagarkamrar i ökad omfattning anmält önskemål och behov av målsägandebiträde till domstol. Detta görs också i större utsträckning på ett tidigt stadium i utredningen. Några kamrar har infört särskilda rutiner för att målsägandebiträde ska kopplas in i ett tidigt skede. Ett antal åklagarkamrar har mot bakgrund av rapporten från den första inspektionen vidtagit konkreta åtgärder i syfte att effektivisera och förbättra utredningarnas kvalitet, t.ex. har det vid några kamrar gjorts lokala granskningar av våldtäktsärenden och man har tagit fram förslag till förbättrade utredningar. Flera kamrar har fokuserat på vikten av noggranna förstahandsåtgärder i dessa ärenden och också genomfört utbildningar för polisen i ämnet. Åklagare i landet deltar fortlöpande i olika samverkansgrupper med bland andra polisen, socialtjänsten och sjukvården i syfte att öka utredningarnas kvalitet. Åklagare medverkar också i samma syfte i olika utbildningssammanhang. Åtgärd 68: Åklagarmyndigheten ska under perioden 2006–2009 fortsätta att utveckla utbildningen för åklagare när det gäller övergrepp mot kvinnor. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 27 Regeringen har i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för budgetåren 2006, 2007 och 2008 ålagt myndigheten att redovisa de insatser som myndigheten har genomfört i fråga om bekämpningen av vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. Åklagarmyndigheten har under de senaste åren gjort stora satsningar på utbildning och kompetensutveckling när det gäller övergrepp mot kvinnor. Sedan hösten 2005 ingår ett avsnitt om våld och sexuella övergrepp mot kvinnor i den obligatoriska grundutbildningen för åklagare. Avsnittet behandlar såväl brottstyper som metodfrågor. Åklagarmyndigheten har vidare under hösten 2005 infört en specialistkurs för åklagare, ”Övergrepp mot kvinnor”. Denna har under 2006 och 2007 genomförts vid flera tillfällen. Under 2006 det har också tagits fram och genomförts en utbildning rörande hedersrelaterat våld. (Se åtgärd 72.) Under 2006 har flera åklagarkamrar inrättat relationsvåldsteam eller familjevåldsteam. Utvecklingen på kamrarna har varit att särskilda åklagare ska handlägga dessa ärenden. Åklagarna ska ha relevant utbildning och intresse för brottstypen. Under slutet av 2006 tillsattes 12 åklagare som relationsvåldsspecialister för att leda sina respektive kamrars brottsbekämpning när det gäller våld i relationer och svara för kontakter med andra myndigheter i dessa frågor. Ytterligare relationsvåldsspecialister har tillsatts under 2007. Åtgärd 69: Domstolsverket ska under perioden 2006–2009 fortsätta att utveckla utbildningen för domarpersonalen vad gäller övergrepp mot kvinnor. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Domstolsverket har under de senaste åren intensifierat utbildningsinsatserna när det gäller frågor om sexualbrott, misshandel och andra övergrepp mot kvinnor. År 2006 har en särskild utbildningssatsning initierats beträffande s.k. hedersrelaterat våld. Under våren 2006 anordnade Domstolsverket ett seminarium om människohandel för domare, åklagare samt särskilt inbjudna advokater. I regleringsbrevet för år 2008 har Domstolsverket fått i uppdrag att genom insatser i form av utbildning ytterligare stärka kompetensen bland domare och andra anställda vid domstolarna när det gäller frågor om mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer. Åtgärderna ska leda till ett bättre bemötande av brottsoffer och därigenom bidra till att stärka allmänhetens förtroende för domstolarna. Uppdraget ska genomföras under tiden den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2009. Åtgärd 70: Regeringen har i oktober 2005 givit Socialstyrelsen i uppdrag att dels kartlägga förekomsten av så kallat hedersrelaterat våld riktat mot ungdomar från deras nära anhöriga, dels ta fram en lägesrapport om länsstyrelsernas insatser i form av skyddat boende, förebyggande arbete och andra insatser mot hedersrelaterat våld. Kartläggningen ska vara uppdelad på kön och särredovisa omfattningen av hedersrelaterat hot och våld mot ungdomar på grund av deras sexuella läggning. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2006. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Kartläggningen redovisades den 28 mars 2007. Kartläggningen, som är baserad på enkäter till elever i årskurs 2 i gymnasiet, visar att de allra flesta ungdomarna, oberoende av kön och ursprung, trivs bra i sina familjer. Undersökningen hade emellertid stort bortfall och måste tolkas med försiktighet. 28 Ett mindre antal ungdomar lever under oroväckande och ibland oacceptabla förhållanden. En grupp på nästan 4 500 ungdomar - cirka 5 procent av flickorna och 3 procent av pojkarna i ”årskurs 2” - får inte själva bestämma om frågor som rör deras vardag och är oroliga för att inte själva få bestämma med vem de ska gifta sig när de blir vuxna. En högre andel av ungdomar med utländsk bakgrund uppger att de är utsatta för kontroll och sanktioner, kränkande behandling, hot och våld från sina anhöriga än ungdomar med svensk bakgrund. Detta gäller både flickor och pojkar. Socialstyrelsens slutsats är att det är mycket angeläget att utforska området vidare med utgångspunkt från resultaten i undersökning. Ett nytt kartläggningsuppdrag har givits till Forum för levande historia där lärares kännedom om förekomsten av HRV ska belysas. Denna undersökning kommer att vara riksrepresentativ och förhoppningsvis generaliserbar. I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2007/08:39). aviserar regeringen att Ungdomsstyrelsen kommer att få i uppdrag att kartlägga förekomsten i Sverige av arrangerade äktenskap mot en persons vilja. Uppdraget ska även omfatta en översyn av den kompetens på området som finns hos berörda myndigheter. Åtgärd 71: Rikspolisstyrelsen genomför under 2005 och 2006 utbildningar för personalen i frågor som rör s.k. hedersrelaterat våld samt en kartläggning av polisens utbildningsbehov i dessa frågor. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Regeringen har i Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2007 givit Rikspolisstyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder för att öka polisens kompetens och förmåga att förebygga, upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet. I början av år 2006 skickades det ut en enkät från Rikspolisstyrelsen till polismyndigheterna om utbildningsbehovet för frågor och ärenden som rör hedersrelaterat våld. Enligt Rikspolisstyrelsen finns det ett stort utbildningsbehov på detta område. Alla myndigheter, med undantag för Polismyndigheterna i Örebro och Kronobergs län, uppger att utbildning behövs. Flertalet polismyndigheter uppger att de har någon form av samverkan med andra myndigheter. Sådan samverkan avseende hedersbrott kan också ske invävt i annan verksamhet. Den brottsofferinformation som finns är den generella information som finns till målsägande i brottsutredningar. Rikspolisstyrelsen har utarbetat ett underlag om hedersrelaterad brottslighet som har fogats in i metodhandboken för utredning av grova våldsbrott (PUG). Rikspolisstyrelsen har medverkat i Åklagarmyndighetens regeringsuppdrag om hedersrelaterade brott mot ungdomar vilket resulterat i en handbok, ”Hedersrelaterat våld”. Informations- och utbildningsmaterial Stiftelsen Kvinnoforum har på uppdrag av Rikspolisstyrelsen utarbetat skriften ”Hedersnormer och hedersrelaterat våld” som beskriver sakfrågan. Rikspolisstyrelsen har gett Utbildningsföretaget Vardagens Dramatik AB i uppdrag att genomföra kompetensutveckling av berörd personal inom polisen vad gäller hantering av ärenden avseende våldtäkter och hedersrelaterat våld. Under hösten 2005 utarbetade företaget ett utbildningsunderlag för polismyndigheternas personal. Ett stort antal interaktiva utbildningar har genomförts vid polismyndigheterna under 2006-2007. Vid utbildningarna får deltagarna ett utkast till skriften ”Hedersnormer och hedersrelaterat våld” samt ett diskussionsunderlag som kan användas vid hemmamyndigheterna. Deltagarna får också veta att Rikspolisstyrelsen kommer att göra 29 en uppföljning av hur informationen från utbildningstillfällena samt påpekanden från våldtäktsinspektionen spridits vid polismyndigheterna. Stiftelsen Kvinnoforum producerade under 2007 på uppdrag av Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten en utbildningsfilm om levnadssätt och hedersnormer. Stiftelsen har våren 2006 tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten samt länsstyrelsen i Uppsala län och Eskilstuna kommun erhållit EU-medel för ”Samverkan och kompetensutveckling mellan myndigheter kring hedersrelaterat våld”. Projektet kommer att pågå i två år. Samtliga polismyndigheter, Polishögskolan och Säkerhetspolisen har utsett kontaktpersoner som deltar i arbetet och som också kommer att medverka vid utbildning och information inom den egna myndigheten. De ska även verka för att det utformas en effektiv lokal och regional samverkan i här aktuella frågor. Kontaktpersonerna har deltagit i en utbildningskonferens under 2006. Rikspolisstyrelsen har tillsammans med Socialstyrelsen, Åklagarmyndigheten samt Rättsmedicinalverket fått i uppdrag av regeringen att medverka till etablering av flera försöksverksamheter med samverkan under gemensamt tak, s.k. Barnahus, vid utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. I försöksverksamheten ingår Barnahus på sex orter i Sverige: Umeå, Sundsvall, Stockholm, Linköping, Göteborg och Malmö. Uppdraget delredovisades till regeringen 16 juni 2006. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2008. Det är även värt att uppmärksamma att ett arbete är påbörjat på Rikspolisstyrelsen för att ta fram en strategi för bekämpning av brott i nära relationer. Åtgärd 72: Regeringen har givit Åklagarmyndigheten i uppdrag att genomföra en undersökning och analys av åklagarnas handläggning av ärenden rörande s.k. hedersrelaterat våld mot ungdomar. Insatserna ska redovisas senast den 31 december 2006. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Uppdraget redovisades till regeringen i december 2006. Åklagarmyndigheten har tagit fram en handbok ”Hedersrelaterat våld” som publicerades i december 2006. Handboken syftar till att öka kunskapen om hedersrelaterat våld samt hur åklagarna bör agera vid handläggningen av ärenden där inslag av hedersrelaterat våld förekommer. Myndigheten har vidare tagit fram en utbildning rörande hedersrelaterat våld. Utbildningen har under 2006 och 2007 genomförts vid flera tillfällen. Åtgärd 73: Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete vid Socialstyrelsen ska inventera forskning, uppföljning och utvärdering av arbetsmetoder och arbetsformer som rör s.k. hedersrelaterat våld. Dessutom ska IMS studera utfallet av olika insatser som genomförs med de medel som regeringen har anvisat till länsstyrelserna. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 november 2007. Samordnande departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Uppdraget är genomfört och redovisat i två separata rapporter. Forskningsinventeringen visar att det endast finns enstaka studier i de studerade länderna som redovisar resultaten eller effekterna av olika insatser och arbetsmetoder. Ingen av de funna studierna har haft som huvudsyfte att redovisa resultat, utan det har till exempel varit att beskriva en verksamhet. Av bland annat det skälet har studierna olika begränsningar och några entydiga slutsatser har inte kunnat dras. Det innebär att det inte är möjligt att dra några 30 slutsatser om vilka arbetsmetoder som ger positiva eller negativa resultat eller för vilka grupper eller personer och under vilka omständigheter de gör det. Detta innebär i sin tur att det finns ett stort behov av att utvärdera arbetsmetoder. Den andra rapporten lämnades av IMS i början på december 2007 och fokuserade främst på utvärdering av skyddat boende. Valet motiverades med att detta är en insats som riktas till några av de mest utsatta och som kan antas leda till stora förändringar i deras liv. Uppföljningen har gjorts genom att intervjua personer i skyddat boende vid två tillfällen, med cirka ett års mellanrum. En av slutsatserna i rapporten var att det viktigaste skälet för de intervjuade att söka skydd var att de inte själva fick välja sin livspartner och att de kände sig allvarligt hotade om de inte följde familjens krav. Åtgärd 74: Länsstyrelsen i Östergötlands län har regeringens uppdrag att ge stöd till projekt som avser insatser på nationell eller länsövergripande nivå mot så kallat hedersrelaterat våld. Samordnande departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Regeringen gav ett nytt uppdrag till länsstyrelserna om insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck för 2007 den 19 juli 2007. Länsstyrelsen i Östergötlands län har kvar uppdraget. Åtgärd 75: Socialstyrelsen har under 2005 på regeringens uppdrag redovisat ett förslag om hur ett nationellt konsultativt stöd kan inrättas för personer som i sitt arbete kommer i kontakt med ungdomar som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld. Förslaget bereds nu inom Regeringskansliet. Samordnande departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet I regeringsuppdraget om hedersrelaterat våld och förtryck som togs den 1 juni 2006 (JU2006/5478/IM) ges länsstyrelserna i uppdrag att ge konsultativt stöd till framför allt socialtjänsten i dess arbete med utsatta ungdomar och deras familjer. Regeringen anser att det är viktigt att länsstyrelserna erbjuder konsultativt stöd för denna typ av frågor på samma sätt som för övriga frågor relaterade till mäns våld mot kvinnor. Åtgärd 76: Regeringen avser att utvärdera den satsning som görs mot så kallat hedersrelaterat våld. Utvärderingen planeras bli färdig under 2008. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Uppdraget kvarstår. I Uppdrag att utvärdera regeringens åtgärder mot så kallat hedersrelaterat våld (Ju2005/7845/IM) får Centrum för utvärderingsforskning (UCER) i uppdrag att följa upp och utvärdera regeringens insatser mot hedersrelaterat våld. Utvärderingen ska redovisas i fyra delrapporter samt en slutrapporten som ska lämnas senast den 30 juni 2008. Hittills har tre delrapporter inkommit: Regeringens insatser mot hedersrelaterat våld en utvärdering av samverkansprojekt: delrapport 1; Hur fungerar skyddat boende? Delrapport två från den nationella utvärderingen av regeringens insatser mot hedersrelaterat våld; samt Stödinsatser för förövare - en utforskande undersökning. Delrapport tre från utvärderingen av regeringens insatser mot hedersrelaterat våld. Den första utvärderingen visar att av 373 undersökta projekt med stöd från länsstyrelserna var 75 projekt samverkansprojekt (knappt 30 procent). Rapporten 31 redovisar ett antal slutsatser, bland annat att samverkan mellan myndigheter är den dominerande formen av samverkan. Det vanligaste syftet med samverkansprojekten har varit att öka kunskapen om hedersrelaterat våld. Det har också visat sig att de samverkande aktörerna tycker att processen har varit viktigare än konkreta resultat och samverkansprocessen har främst bidragit till att partnerna har fått bättre insikt och förståelse för varandras uppdrag och ansvar. Samtidigt som samverkan har bidragit till att öka kunskaperna om hedersvåldsproblematiken och om olika parters uppdrag och ansvar finns det också ett revirtänkande som försvårar samverkan. Den andra huvudslutsatsen är att skyddat boende, tillsammans med andra insatser, bidrar till att placerade ungdomar får tillfälligt skydd och trygghet, stärkt självbild, självkänsla och självförtroende samt nya sociala relationer. Men för att ungdomarna (och deras familjer) ska kunna må bra och utvecklas efter placeringen krävs mer långsiktigt syftande insatser. Boendet fungerar i stort sett som det är tänkt, dock upplevs föreberedelser och insatser för återgång till familj alternativt eget boende som otillräckliga. Två av nio boenden har beredskap för att ta emot pojkar/unga män. Utbudet av skyddat boende för HRV är tillräckligt för att möta socialtjänstens efterfrågan av platser i landet idag, men utvärderingen tyder på att det finns ett behov som inte har uppmärksammats och ännu inte lett till beslut om placering. Den senaste rapporten fokuserar på insatser vad gäller förövare och en slutsats är där att mycket få insatser riktade till förövare har kommit till stånd lokalt/regionalt med bidrag från länsstyrelserna. Såväl förebyggande som behandlande metoder riktade till förövare som utövar hedersrelaterat våld behöver utvecklas och utvärderas. Idag är kunskapen om vilka metoder som fungerar otillräcklig. Åtgärd 77: Regeringen arbetar med att ta fram ett nationellt handlingsprogram mot alla former av människohandel. Huvudansvariga departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet Regeringen avser att presentera en nationell handlingsplan för att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Arbetet samordnas av Integrations- och jämställdhetsdepartementet. En interdepartemental arbetsgrupp som samordnats av Arbetsmarknadsdepartementet har i januari 2008 lämnat en promemoria Människohandel för arbetskraftsexploatering m.m. – kartläggning, analys och förslag till handlingsplan (Ds 2008:7). I det fortsatta arbetet med att utforma en handlingsplan kommer en samordning att ske med det arbete som har gjorts när det gäller människohandel för sexuell exploatering. Regeringen beslutade i december 2007 om en uppdaterad nationell handlingsplan mot sexuell exploatering av barn, som innehåller åtgärder för att förebygga och bekämpa den sexuella exploateringen av barn i Sverige och i världen. Åtgärd 78: Regeringen har i februari 2006 beslutat om en lagrådsremiss som innehåller förslag om genomförande av ett EG-direktiv om offer för människohandel. I lagrådremissen föreslås ändringar som innebär en tydligare reglering av vilka kriterier som ska gälla för beviljande och återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd för en utländsk medborgare som medverkar vid förundersökning eller huvudförhandling i brottmål. Det föreslås också att sådant tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha en giltighetstid på minst sex månader. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 32 Regeringen fattade den 8 mars 2007 beslut om proposition om genomförandet av EGdirektivet om offer för människohandel (Prop. 2006/07:53). Propositionen följer i allt väsentligt innehållet i lagrådsremissen. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2007. 4.6 Rättsstatliga frågor Åtgärd 79: Frågan om oberoende utredningsorgan vid misstanke om övervåld av polis är under utredning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2006. Regeringen kommer därefter att överväga utredarens förslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Utredningen redovisade sitt uppdrag i januari 2007 (SOU 2007:5). Utredningen menar att nackdelarna med att inrätta en särskild myndighet för internutredningsverksamheten överväger fördelarna. Det huvudsakliga argumentet för att inrätta en särskild myndighet (Särskilda utredningsmyndigheten – SUM) för internutredningsverksamheten är inte att nuvarande verksamhet fungerar otillfredsställande utan att verksamheten av allmänheten ska upplevas vara skild från övrig polis- och åklagarverksamhet. Med hänsyn till SUM:s begränsade storlek kommer den att ha behov av att anlita polisen för att få hjälp med olika utredningar. För att garantera utredningarnas kvalitet krävs att det vid den nya myndigheten arbetar erfarna utredare med polisiära befogenheter och erfarna åklagare. I vart fall vid myndighetens uppbyggnad kan dessa knappast rekryteras från annat håll än polisen och åklagarväsendet. Ett visst beroende av och band till polisen kommer således att finnas även om SUM inrättas. De negativa konsekvenser en utbrytning av internutredningsverksamheten från polisen och åklagarväsendet för med sig är bland annat i en mindre rationell hantering av anmälningarna, en splittring av polis- och åklagarorganisationerna, en risk för att möjligheterna att uppdaga brottslighet bland poliser och åklagare försvåras samt ökade kostnader. Dessa konsekvenser väger enligt utredningens uppfattning tyngre än den fördel som inrättandet av SUM kan medföra i form av ett ökat förtroende från allmänheten. Internutredningsverksamheten vid polisen kan emellertid, utan att en ny myndighet inrättas, på ett tydligare sätt än i dag skiljas från den övriga polisverksamheten genom att samlas i en organisation inom Rikspolisstyrelsen. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Åtgärd 80: Ett nationellt taktikprojekt bedrivs av Rikspolisstyrelsen för att bland annat minska användningen av våld vid större demonstrationer. Från och med januari 2006 finns 1 200 poliser som är utbildade i denna nya taktik. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Den särskilda polistaktiken innehåller flera beståndsdelar, varav utbildning av personalen är den mest centrala. Det handlar bland annat om mental förberedelse, kommunikation, juridik, att se faror och att förhindra skador – utan användning av sköldar och batonger. Etik går som en röd tråd genom hela utbildningen. Utöver utbildning kommer polisen, vid denna typ av situationer, att använda en rad olika specialfordon, bland annat i syfte att vara bättre skyddade mot exempelvis stenkastning och annat våld. Sådana fordon har 33 tidigare inte funnits, vilket medfört att poliserna utsatts för stora risker. Från och med januari 2006 finns också, fördelade över de tre storstadslänen, 1 200 poliser som är utbildade i denna nya taktik. Dessa poliser utgör en nationell förstärkningsorganisation som kan användas över hela landet. Åtgärd 81: Regeringen avser att förstärka granskningen av användningen av hemliga tvångsmedel. Hur den förstärkta granskningen ska utformas kommer att övervägas närmare senare i år. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Åtgärden är genomförd. Den 24 maj 2006 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare för att överväga frågor angående rättssäkerheten vid användning av hemliga tvångsmedel, m.m. (dir. 2006:62). Utredningen överlämnade den 10 november 2006 betänkandet Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, med mera (SOU 2006:98). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen behandlade utredningens förslag i propositionen Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel med mera (prop. 2006/07:133). I propositionen föreslås att personer som har utsatts för hemliga tvångsmedel ska underrättas om detta om inte sekretess hindrar sådan underrättelse. Underrättelseskyldigheten ska inte omfatta utredningar om sabotagebrott, brott mot rikets säkerhet och terroristbrott, dvs. brott som knyter an till Säkerhetspolisens verksamhet. I propositionen föreslås vidare att det under regeringen ska inrättas en fristående och självständig myndighet, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som ska utöva tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Nämnden ska också utöva tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Riksdagen beslutade den 14 november 2007 i enlighet med regeringens förslag (bet. 2007/08:JuU3, rskr. 2007/08:11). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2008, då också den nya myndigheten inrättades. Åtgärd 82: Regeringen avser att senast under 2007 ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att rapportera vilka åtgärder som vidtagits avseende utbildning om mänskliga rättigheter sedan 2003 samt avge en lägesrapport för hur den utbildning om mänskliga rättigheter som bedrivs inom ramen för polisutbildningen fortgår. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för 2007 fått i uppdrag att rapportera vilka åtgärder som har vidtagits avseende utbildning om mänskliga rättigheter sedan 2003 samt avge en lägesrapport för hur den utbildning om mänskliga rättigheter som bedrivs inom ramen för polisutbildningen fortgår. Åtgärd 83: Regeringen arbetar för närvarande med en proposition med förslag till ny kriminalvårdslag, där även frågor om de mänskliga rättigheterna kommer att beaktas. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Regeringen arbetar med ett förslag till ny kriminalvårdslag. En proposition kan förväntas under våren 2009. 34 Åtgärd 84: Regeringen har under 2005 tillkallat en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till en ny häkteslag. Utredningen ska beakta Sveriges internationella åtaganden avseende de mänskliga rättigheterna, inklusive kritiken från Europarådets antitortyrkommitté. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2006. Regeringen kommer att därefter överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Häktesutredningen överlämnade i februari 2006 sitt betänkande Ny häkteslag (SOU 2006:17) till regeringen. När det gäller förfarandet vid restriktioner i samband med häktning föreslog Häktesutredningen bland annat att domstol ska besluta om vilka enskilda restriktioner åklagaren får påföra den häktade och att sådana beslut ska kunna överklagas. Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremiss och proposition i denna del planeras för hösten 2008. Avseende förslagets övriga delar planerar Justitiedepartementet en lagrådsremiss och proposition under 2009. Åtgärd 85: Kriminalvården har i regleringsbrevet för 2006 fått i uppdrag att sammanställa omfattningen av våld eller hot om våld mellan intagna vid anstalt eller häkte och redovisa vilka åtgärder som vidtagits i syfte att förebygga denna typ av händelser. Mot bakgrund av Kriminalvårdens redovisning kommer regeringen att överväga vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Kriminalvården har i årsredovisningen för 2006 lämnat en redovisning av omfattningen av våld eller hot om våld mellan intagna vid anstalt eller häkte samt av vilka åtgärder som har vidtagits för att förebygga liknande händelser. Justitiedepartementet följer utvecklingen inom kriminalvården. I regleringsbreven för 2007 och 2008 finns återrapporteringskrav om allvarliga incidenter inom kriminalvårdens samtliga verksamhetsgrenar. Åtgärd 86: Regeringen har i december 2005 lämnat en proposition med förslag om en moderniserad rättsprövning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Åtgärden har genomförts. Lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut trädde i kraft den 1 juli 2006. Åtgärd 87: Regeringen avser att på nytt låta utvärdera rättshjälpslagen i syfte att undersöka vilka effekter lagen har haft för enskilda och för att säkerställa att de som bäst behöver rättshjälp får den. Utvärderingen kommer att innefatta frågan om att småföretagare i vissa fall ska ha rätt till rättshjälp under samma förutsättningar som fysiska personer. Utvärderingen ska påbörjas inom kort. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Enligt regeringen är det av stor vikt att rättshjälpssystemet är ändamålsenligt och rättvist utformat. Regeringen beslöt den 26 juni 2007 att ge Domstolsverket i uppdrag att göra en allmän utvärdering av rättshjälpslagen. Syftet med utvärderingen är att skapa ett underlag för ställningstaganden till eventuella förändringar av rättshjälpssystemet. Särskilt 35 avseende ska fästas vid de effekter som regelverket har för de rättssökande. Frågor som ska uppmärksammas i utvärderingen är bland annat rättshjälp i familjemål, rättshjälp i angelägenheter som ska behandlas utomlands, rättshjälp till näringsidkare och den statliga rättshjälpens förhållande till privata rättsskyddsförsäkringar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2008. Åtgärd 88: Regeringen har i Domstolsverkets regleringsbrev förtydligat den skyldighet som domstolarna har att upprätta handlingsplaner för hur lokalerna, verksamheten och informationen ska bli tillgänglig för personer med funktionshinder. När dessa handlingsplaner kommit in, senast i mars 2007, bör en översyn göras av eventuella problemområden i syfte att därefter vidta behövliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten vid domstolarna för personer med funktionshinder. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Sveriges Domstolar arbetar tillsammans med Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) för att svenska domstolars lokaler, verksamhet och information ska bli tillgängliga för personer med funktionshinder Åtgärd 89: Justitiedepartementet avser att under 2006 ge en sakkunnig person i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor när det gäller förfarandet i samband med en ansökan om resning i brottmål. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Frågan bereds inom Regeringskansliet. Åtgärd 90: Ett nytt förfarande i ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll och säkerhetsärenden enligt utlänningslagen införs den 31 mars 2006. Migrationsverket fattar beslut som första instans och verkets beslut kan överklagas till regeringen. Innan ärendet överlämnas till regeringen ska Migrationsöverdomstolen hålla muntlig förhandling och yttra sig. Om domstolen finner att det finns verkställighetshinder blir yttrandet i den delen bindande för regeringen. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Bestämmelserna om säkerhetsärenden har förts in i utlänningslagen i enlighet med åtgärden. Åtgärd 91: En särskild utredare har tillkallats med uppdrag att ta ställning till hur EU:s rådsdirektiv om miniminormer för förfarandet för att bevilja eller återkalla flyktingstatus ska genomföras i Sverige. Frågan om rätten till ett effektivt rättsmedel i säkerhetsärenden ska särskilt granskas inom ramen för direktivet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2006. Regeringen kommer därefter att överväga vilka åtgärder som bör vidtas mot bakgrund av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Den s.k. Asylförfarandeutredningen har haft som uppdrag att ta ställning till hur EUdirektivet om miniminormer för förfarandet för att bevilja eller återkalla flyktingstatus ska genomföras i Sverige. Frågan om rätten till ett effektivt rättsmedel i säkerhetsärenden har särskilt granskats inom ramen för direktivet. Utredningen presenterade sitt betänkande den 16 juni 2006. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. 36 Åtgärd 92: Utredningen om översyn av lagen om vissa internationella sanktioner, som ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2006, ska pröva i vilken utsträckning förfarandet vid användningen av sanktioner som riktar sig mot enskilda kan förenas med en rätt till prövning i domstol samt även belysa andra rättssäkerhetsaspekter. Regeringen kommer därefter att överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att stärka rättssäkerheten i sanktionsförfarandet. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet T T T T Utredningen har överlämnat betänkandet Internationella sanktioner SOU(2006:41). Detta är för närvarande föremål för remissbehandling. Vidare pågår arbete inom ramen för EU och FN avseende rättssäkerheten i sanktionsregimerna. Åtgärd 93: En nordisk arbetsgrupp överväger hur mänskliga rättigheter och rättssäkerhet bäst kan tas till vara i det nationella och internationella arbetet mot terrorism. Arbetet ska redovisas i form av en rapport. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Den nordiska arbetsgrupp som tillsattes av de nordiska justitieministrarna 2002 har övervägt mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i det nationella och internationella arbetet mot terrorism. Gruppen har redovisade sitt arbete och sina slutsatser i en rapport i juni 2007. 4.7 Politiska rättigheter Åtgärd 94: Regeringen avser att inom ramen för åtgärdsprogrammet Delaktiga Sverige under perioden 2006–2009 genomföra en rad aktiviteter som syftar till ett ökat och mer jämlikt medborgerligt deltagande. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Sammantaget avsattes cirka 21 miljoner kronor 2006 för en demokratisatsning (före detta Delaktiga Sverige). Satsningen har avsett insatser för att stärka demokratin, vissa insatser för att främja de mänskliga rättigheterna samt vissa insatser för att stärka romernas inflytande i samhället. Inom ramen för satsningen fick tolv kommuner med lågt valdeltagande i 2002 års val medel om sammanlagt 7,65 miljoner kronor för att genomföra valinformationsinsatser inför 2006 års val. Insatserna syftade till att öka kunskapen om det svenska demokratiska systemet i allmänhet och valfrågor i synnerhet. Insatserna har genomförts i samverkan med det lokala föreningslivet. Målet var att nå grupper som deltar i val i mindre utsträckning, till exempel personer med utländsk bakgrund. Aktiviteten valinformation har utvärderats. Utvärderingen pekade på lyckade resultat när det gäller samarbetet med föreningslivet. Ungdomsstyrelsen fick 1,3 miljoner kronor för att genomföra, följa upp och utvärdera projektet Skolval 2006. Målet var att få fler unga människor att känna ett större engagemang och intresse för politik och samhällsfrågor. Utvärderingen pekar på ett i huvudsak lyckat resultat, med bland annat fler deltagare i skolvalet 2006 än i tidigare skolval. 37 Inom ramen för demokratisatsningen genomfördes också sex rådslag runt om i landet samt ett chattrådslag för att diskutera hinder och möjligheter för inflytande. Sammanlagt 3,85 miljoner kronor har använts för insatser för förstärkt medborgarinflytande bland kommunmedlemmar som upplever ett utanförskap. Aktiviteten har genomförts under 2006 och 2007. En utvärdering inkommer under våren 2008 från Sveriges kommuner och landsting. Under 2006 hanterade Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige 1,4 miljoner kronor för insatser relaterade till mänskliga rättigheter och politiskt deltagande. Vidare har medel använts för insatser för att stärka romers inflytande respektive för förberedande och genomförande av Europarådets Forum för den framtida demokratin. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) har också fått i uppdrag att bland annat inhämta kunskap om tillgänglighet och bemötande av personer med funktionshinder i det politiska livet. Rapporten överlämnades till regeringen den 31 december 2007 och bereds nu internt inom Regeringskansliet. När det gäller Europarådets Forum för den framtida demokratin genomfördes en konferens den 13–15 juni 2007. Temat för Forumet har varit Power and Empowerment – the Interdependence of Democracy and Human Rights. Forumet har givit ett internationellt perspektiv på hur man kan bidra till att öka människors egenmakt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort och ökad kunskap om hur olika metoder fungerar för att minska utanförskap och öka delaktigheten. Åtgärd 95: Den 1 januari 2006 trädde en ny vallag i kraft. Lagen innebär en skärpning av kommunernas ansvar när det gäller funktionshindrade väljares tillgång till vallokaler och röstningslokaler. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Åtgärden har genomförts. Åtgärd 96: Regeringen avser att under 2006 genom tilläggsdirektiv till den pågående översynen av folkrörelsepolitiken se över frågan om möjligheterna att förena olika statliga stödåtgärder till föreningslivet med krav relaterade till icke-diskriminering. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2007. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Ett tilläggsdirektiv har beslutats att utreda effekterna av villkorade statsbidrag inom folkrörelsepolitiken och undersöka om det är möjligt att öka andelen villkorslösa statsbidrag, minska antalet villkor för statsbidragen eller revidera de villkor som ställs. Tilläggsdirektiv med det uttryckliga innehåll som angavs i åtgärden har däremot inte givits. Av tilläggsdirektiven framgår dock att utredaren ska utvärdera bidragsgivningen och kontrollera att statliga medel endast går till organisationer som i sin verksamhet respekterar grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna. Uppdraget redovisades den 28 september 2007 i betänkandet SOU 2007:66 Rörelser i tiden. Utredaren föreslår som principer för villkor för statsbidrag bland annat att föreningens syfte ska vara förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle och att verksamheten inte får inte strida mot demokratins idéer. Vidare föreslår utredaren att regeringen bör ta initiativ till att se över de förordningar som reglerar bidragsgivningen till ideella organisationer. 38 Åtgärd 97: Efter dialog mellan regeringen och arbetsmarknadens parter har de så kallade organisationsklausulerna under 2005 tagits fram med utgångspunkt från Svenska byggnadsarbetarförbundets kollektivavtal. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen avseende organisationsklausuler. Huvudansvarigt departement: Arbetsmarknadsdepartementet Efter dialog mellan regeringen och arbetsmarknadens parter utmönstrades under 2005 de s.k. organisationsklausulerna ur Svenska byggnadsarbetarförbundets kollektivavtal. Under 2006 kritiserades Sverige återigen av den europeiska kommittén för sociala rättigheter eftersom kommittén fått uppgift om att det fortfarande förekom organisationsklausuler i vissa svenska kollektivavtal. Detta ansågs stå i strid med den negativa föreningsrätten enligt artikel 5 i den reviderade europeiska sociala stadgan. Under föregående mandatperiod inleddes en dialog med berörda parter för att utreda frågan. Regeringen fortsätter denna dialog. 4.8 Asyl- och migrationsfrågor Åtgärd 98: Migrationsverket ska se till att verkets personal har god kompetens i frågor som rör mänskliga rättigheter och asylrätt. Regeringen följer Migrationsverkets fortlöpande arbete med att bibehålla och vidareutveckla personalens sakkunskap i frågor som rör mänskliga rättigheter och ger vid behov verket särskilda uppdrag att säkra kompetensen. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Migrationsverket ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa vilka insatser och åtgärder som har vidtagits inom ramen för myndighetens kompetensutveckling för att säkerställa att personalen har ändamålsenlig rättslig kompetens. Migrationsverket ska vidare enligt regleringsbrevet aktivt arbeta med kvalitetssäkring av beslutsmotiveringar i ärenden där risk för tortyr eller dödsstraff har åberopats av den sökande. Frågor som rör kvinnor samt homo- och bisexuella samt transpersoner ska särskilt uppmärksammas i utbildningshänseende. Verket ska vidare rapportera vilka åtgärder som vidtagits avseende utbildning om mänskliga rättigheter sedan 2002 samt följa upp denna utbildning. I enlighet med regleringsbrevet har Migrationsverket även upprättat antidiskrimineringsstrategier avseende etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder. Strategierna tar sin utgångspunkt i den diskriminering som kan förekomma inom myndighetens verksamhet såsom bemötande och behandling av dem som kommer i kontakt med Migrationsverket. Planer som rör antidiskriminering och tillgänglighet ska revideras och ses över regelbundet, särskilt vid nyrekryteringar och organisationsförändringar. Fortbildning och samverkan med DO, HomO och Handisam betonas särskilt. Uppdraget redovisades till regeringen den 15 oktober 2007. Åtgärd 99: Regeringen har givit Migrationsverket i uppdrag att redovisa resultatet av myndighetens åtgärdsprogram för etikfrågor. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2006. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 39 Migrationsverket redovisade resultatet av åtgärdsprogrammet i juni 2006. Förutom utbildning av verkets medarbetare, framför allt chefer, innefattar åtgärdsprogrammet även en översyn av myndighetsutövningen vid verkets mottagningsenheter, inrättandet av en sökandeombudsman, insatser avseende etikkoder och förhållningssätt vid förvarsenheterna samt en intern utredning med förslag till ytterligare åtgärder för att stärka etikarbetet. Det etiska arbetet har även stärkts av att regeringen sedan den 1 februari 2006 har tillsatt ett etiskt råd som på verkets begäran avger yttranden i frågor som rör utformningen av myndighetens verksamhet och som kan kräva etiska överväganden. Åtgärd 100: Barnets rätt förblir ett högprioriterat område inom asyl- och migrationspolitiken. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet I och med införandet av den nya instans- och processordningen den 31 mars 2006, har personalen vid de nya Migrationsdomstolarna genomgått utbildning i frågor kring barn i migrationsprocessen. Rådet för migration- och asylpolitiska barnfrågor (UD 2003:B) fortsätter som ett organ för samråd och informationsutbyte med sammankomster två–tre gånger per år. Migrationsministern är ordförande i rådet som i övrigt består av företrädare för såväl frivilligorganisationer som myndigheter, psyk- och sjukvården, alla med särskild kompetens i barn- och flyktingfrågor. Utredningen om barn i asylprocessen som uppvisar svåra stressreaktioner i form av stark uppgivenhet (UD 2004:6), är avslutad. Uppdraget löpte ut den 31 mars 2006 och en slutrapport lämnades. Den visade att antalet asylsökande barn med uppgivenhetssymtom minskat dramatiskt. Åtgärd 101: Regeringen genomför flera lagändringar i syfte att ge ensamkommande barn ett förbättrat skydd och stöd. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Propositionen om mottagande av ensamkommande barn (prop. 2005/06:46) har resulterat i en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2006. Ansvaret för omvårdnaden och boendet för barnen har i och med lagändringen förts över från Migrationsverket till kommunerna. Migrationsverket har kvar ett övergripande ansvar på så sätt att verket ska teckna överenskommelser med samt anvisa barn och betala ut ersättning till de kommuner som är villiga att ta emot ensamkommande barn. Syftet med lagändringen har varit att stärka skyddet för barnen genom att låta kommunerna, som bättre anses kunna tillgodose barnens behov, ansvara för omvårdnaden. Migrationsverkets roll att utreda och pröva barnens asylskäl tydliggörs därmed. Det har kommit betydligt fler ensamkommande asylsökande barn än vad som beräknades när kommunerna övertog ansvaret. Antalet dubblerades år 2006 jämfört med året innan och har ytterligare ökad under 2007. Med anledning av detta är det fortsättningsvis viktigt att Migrationsverket tecknar överenskommelser med ytterligare kommuner för att säkerställa barnens boende. Regeringen följer noga utvecklingen på området. För att kunna möta den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn höjdes på regeringens förslag den statliga ersättningarna till kommunerna den 1 juli 2007. Den årliga grundersättningen till de kommuner som tar emot ensamkommande barn höjdes på en gång från 500 000 kronor till 1 miljon kronor, under 2007. En möjlighet till ersättning 40 för vård, enligt socialtjänstlagen av unga upp till 21 år, infördes också under förutsättning att vården påbörjades före 18 års ålder. Sammanlagt beräknades ersättningarna öka med 15 miljoner kronor 2007. Ett mer enhetligt ersättningssystem till kommunerna gäller för såväl tiden som asylsökande som efter ett eventuellt uppehållstillstånd har beviljats. Genom dessa förändringar ges kommunerna bättre planeringsförutsättningar, men framför allt innebär det en större trygghet för barnen för att dessa så långt möjligt ska slippa behöva byta vistelseort, skola , m.m. Under våren 2006 förordade riksdagen i ett tillkännagivande en lagändring med innebörden att en god man ska förordnas inom 24 timmar efter det att barnet anlänt till Sverige. Med anledning av tillkännagivandet skickade Justitiedepartementet en enkät till flera kommuner för att kartlägga handläggningstiderna. Svaren inkom under sommaren 2006. Frågan bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Åtgärd 102: Det folkrättsliga förbudet mot tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning är absolut. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Enligt utlänningslagen finns det ett absolut tortyrförbud som innebär att Sverige inte kan avvisa eller utvisa en utlänning till ett land där det antas att utlänningen riskerar att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige är även bundet av tortyrförbudet genom FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt Europiska konventionen för de mänskliga rättigheterna. Genom den nya instans- och processordning i utlänningsärenden som trädde ikraft 2006 har det införts ett domstolsförfarande i asylprocessen som innebär att Migrationsverket fattar beslut i första instans. Beslut kan sedan överklagas till Migrationsdomstol och därefter Migrationsöverdomstol, där det dock krävs prövningstillstånd. En prövning av om en utlänning riskerar tortyr vid en avvisning eller utvisning sker således enligt den instansordningen. Det finns även möjlighet att få en prövning av om det eventuellt föreligger verkställighetshinder genom att presentera nya omständigheter i samband med en verkställighet av avvisningen eller utvisningen. I säkerhetsärenden, som i utlänningslagen definieras som ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar t.ex. att en utlänning avvisas eller utvisas, har den nya ordningen inneburit att Migrationsverket som första instans fattar beslut. Beslut kan överklagas till regeringen men överlämnas först till Migrationsöverdomstolen som yttrar sig i fråga om eventuella verkställighetshinder. Regeringen fattar därefter beslut. Om Migrationsöverdomstolen finner att det föreligger verkställighetshinder är regeringen bunden av det. Åtgärden bedöms som genomförd. 41 5 Organisation och samordning av arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna 5.1 Inledning 5.2 Organisation av arbetet med att genomföra handlingsplanen Åtgärd 103: Regeringen avser att i mars 2006 inrätta en delegation för mänskliga rättigheter med uppgifterna att stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i det långsiktiga arbetet med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i verksamheten. Delegationen kommer också att ges uppdraget att sprida information och kunskap om mänskliga rättigheter bland allmänheten samt stimulera det offentliga samtalet om de mänskliga rättigheterna. Delegationen planeras verka till och med mars 2010. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Regeringen beslutade den 9 mars 2006 om att tillsätta en delegation för att stödja det långsiktiga arbetet med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Delegationen består av en ordförande, ett tiotal ledamöter och ett sekretariat med för närvarande tre anställda. Den har även ett antal experter knutna till sig. Delegationen ska inom ramen för uppdraget • stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i arbetet med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i verksamheten, • utarbeta och genomföra strategier för ökad information och kunskap om mänskliga rättigheter hos olika målgrupper i samhället, bland annat genom att samordna EUinitiativet Europeiska året för lika möjligheter för alla, och Europarådets kampanj, Alla Olika Alla Lika, i Sverige, • stimulera det offentliga samtalet om mänskliga rättigheter, samt • lämna förslag på hur det fortsatta stödet till arbetet för full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige kan erbjudas efter det att delegationen avslutat sitt uppdrag. Delegationen har genomfört ett flertal möten, seminarier och utbildningar som riktats till statliga myndigheter, kommuner, landsting och allmänheten. Delegationen har medverkat vid MR-dagarna 2006, 2007 och kommer även att medverka under 2008. Två större konferenser på temat ”Rättigheter för alla” genomfördes i Sundsvall och Jönköping under 2007, där de inbjudna var både offentligt anställda och allmänheten. En SIFOundersökning har genomförts om statliga myndigheters, kommuners och landstings kunskaper om mänskliga rättigheter och behov av stöd i dessa frågor. Under 2008 låter delegationen ta fram en fördjupad studie av hur kommunerna arbetar med frågor om mänskliga rättigheter i syfte att identifiera problem och metoder inför det framtida arbetet. En medieanalys med en närmare granskning av hur och i vilken mån frågan om mänskliga rättigheter har presenterats och beskrivits i svenska medier under åren 2000-2006 har genomförts och under 2008 kommer delegationen medverka i en utbildning för journalister om mänskliga rättigheter. Delegationen har tagit fram serietidningen ”Respekt” för barn och unga om den nya diskrimineringslagen i skolan. Delegationen har 42 vidare tagit fram handledningar för hur kommunala handlingsplaner för mänskliga rättigheter och 10-punktsplaner för ekonomiska och sociala rättigheter kan tas fram. Under 2008 kommer delegationen att arbeta med ett EU-finansierad projekt omkring mänskliga rättighetsdilemman. Projektet riktar sig till ungdomar. Uppdraget ska slutligt redovisas till regeringen senast den 31 mars 2010. Vidare information finns på den webbplats som har inrättats för att öka information och kunskap om mänskliga rättigheter hos olika målgrupper i Sverige (www.mrdelegationen.se). HT 5.3 TH Myndighetsstyrning Åtgärd 104: Regeringen avser att under 2006–2009 i sin myndighetsstyrning se över hur ansvaret för att respektera de mänskliga rättigheterna kan tydliggöras för myndigheter vars verksamhet är av särskild betydelse för att rättigheterna ska säkerställas för den enskilde. Åtgärderna ska samordnas med myndigheternas pågående och planerade arbete för att förebygga och motverka diskriminering, liksom annat pågående och planerat arbete som har beröring med frågor om de mänskliga rättigheterna. Samordnande departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Sveriges Domstolar, Forum för levande historia, Försäkringskassan, Högskoleverket, Kriminalvården, Kustbevakningen, samtliga länsstyrelser, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Säpo, Tullverket samt Åklagarmyndigheten fick i regleringsbreven för 2007 och/eller 2008 olika uppdrag om att till exempel höja kunskapen om mänskliga rättigheter inom respektive myndighet och återrapportera hur perspektivet mänskliga rättigheter har integrerats i myndighetens relevanta utbildningar. Länsstyrelseinstruktionen innehåller sedan början av 2008 ett krav om att länsstyrelserna bland annat i sin tillsynsverksamhet eller på annat sätt ska uppmärksamma kommuner och landsting på deras ansvar för de mänskliga rättigheterna, särskilt skyddet mot diskriminering. För åtgärder mot diskriminering gäller det särskilda uppdraget om antidiskrimineringsstrategier (se åtgärd 11). Regeringen gav i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för budgetåren 2006 och 2007 myndigheten i uppdrag att redovisa hur och i vilken omfattning frågor om mänskliga rättigheter tydliggörs i Åklagarmyndighetens utbildnings- och kompetensutvecklingsprogram. I det senare uppdraget ingår också att analysera och redovisa hur utbildningsoch kompetensutvecklingsprogrammet i denna del kan vidareutvecklas. Myndigheten kan vid behov samråda med Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige (Ju2006:02). I regleringsbrevet för år 2007 avseende Sveriges Domstolar finns ett mål om att kunskapen om de mänskliga rättigheterna ska ligga på en hög nivå. (Se vidare redovisningen under åtgärd 121.) När det gäller hur de mänskliga rättigheterna får genomslag i verksamheten inom Sveriges Domstolar har diskrimineringsfrågorna en central betydelse. Vad det ytterst handlar om är att kvinnor och män, oavsett etnisk bakgrund, sexuell läggning och funktionshinder, ska ha lika möjligheter att få rättigheter och skyldigheter fastslagna på ett objektivt och oberoende sätt. (Se även åtgärderna 11 och 19.) 43 Åtgärd 105: Staten ska vara ett föredöme i sin roll som arbetsgivare. Frågor om mänskliga rättigheter är en viktig del i regeringens förvaltningspolitik. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet Den 7 september 2006 fattade regeringen beslut att genomföra en försöksverksamhet med avidentifierade ansökningshandlingar vid sju myndigheter (Fi2006/227 delvis). Samtidigt beslutades att en studie om rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis) vid nio myndigheter skulle genomföras. De båda försöken pågick 1 januari 2007 – 31 december 2007. Metoden med avidentifierade ansökningshandlingar innebär att arbetsgivaren i ett första skede i rekryteringsprocessen bedömer inkomna ansökningar utan att känna till en eller flera omständigheter om de olika sökandena som inte anses ha omedelbar betydelse, t.ex. sökandes namn, adress och ålder. Studien av tillvägagångssätt vid rekrytering syftar till att få en bild av tillvägagångssätt vid rekrytering och se vilka resultat de leder till avseende målet att öka mångfalden. Studiens resultat ska kunna användas som jämförelse med resultaten av försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar. Regeringen gav den 14 december 2006 i uppdrag till Statskontoret att utvärdera försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar och studien om rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis). Statskontoret ska redovisa utvärderingen av projektet senast den 12 augusti 2008. (Se åtgärd 45) 5.4 Kommuner och landsting Åtgärd 106: Regeringen uppmuntrar kommuner och landsting att använda regeringens långsiktiga mål – full respekt för de mänskliga rättigheterna – som mål för sitt eget arbete och att ta fram lokala handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Arbetet pågår. Se vidare redovisning under åtgärd 107. Åtgärd 107: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 med handlingsplanen som utgångspunkt fortsätta och intensifiera dialogen med kommunerna och landstingen om deras ansvar för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Under våren 2008 kommer regeringen att inleda en satsning på en dialog och en samverkan med ett brett spektrum av aktörer i samhället i syfte att stärka respekten för demokratin och de mänskliga rättigheterna, dvs. att skapa en förstärkt gemensam värdegrund i Sverige. Kommuner och landsting kommer att inbjudas att delta i detta arbete. Projektet beräknas pågå under 2008, 2009 och 2010. Representanter från Regeringskansliet har även anordnat och deltagit i konferenser, möten och utbildningar om mänskliga rättigheter med förtroendevalda och anställda inom kommuner och landsting som målgrupp. Bland annat anordnades två konferenser om den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter under våren 2006 i Luleå respektive Stockholm. Ett möte om handlingsplanen anordnades också på kommunkonferensen 44 Tylösandsveckan i maj 2006. Under 2007 har tjänstemän från Regeringskansliet deltagit i utbildning om mänskliga rättigheter för både kommunala tjänstemän och förtroendevalda, där bland annat lokala handlingsplaner för mänskliga rättigheter diskuterats. Regeringen inrättade i mars 2006 Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige med uppdrag att bland annat. stödja kommuner och landsting i deras arbete för de mänskliga rättigheterna (se vidare åtgärd 103). Delegationen har genomfört ett flertal möten, seminarier och utbildningar som riktats till bland annat kommuner och landsting. Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting är också representerad i delegationen. En SIFO-undersökning har genomförts om statliga myndigheters, kommuners och landstings kunskap om mänskliga rättigheter och behov av stöd i dessa frågor. Under 2008 låter delegationen ta fram en fördjupad studie av hur kommunerna arbetar med frågor om mänskliga rättigheter i syfte att identifiera problem och metoder inför det framtida arbetet. Delegationen för mänskliga rättigheter har vidare tagit fram handledningar för hur kommunala handlingsplaner för mänskliga rättigheter och 10-punktsplaner för ekonomiska och sociala rättigheter kan tas fram. Åtgärd 108: Regeringen har i december 2005 givit Centrum för studiet av mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet i uppdrag att utarbeta en handbok om mänskliga rättigheter i kommunal verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast i december 2006. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Göteborgs universitet fick förlängd tid för uppdraget och lämnade sin redovisning i form av ett manus under hösten 2007. Arbete pågår nu med redigering, formgivning och tryck. Handboken beräknas vara klar för distribution till bland annat alla kommuner och landsting senast i juni 2008. Åtgärd 109: Regeringen avser att under 2006 och 2007 diskutera med Sveriges Kommuner och Landsting hur de mänskliga rättigheterna kan beaktas i den kommunala revisionen. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Frågan om hur de mänskliga rättigheterna kan beaktas i den kommunala revisionen behandlades vid en konferens för kommunala revisorer 2006, där Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige deltog. Diskussioner pågår med Sveriges Kommuner och Landsting om vilken typ av material som skulle behöva tas fram för att tillhandahålla kunskap om mänskliga rättigheter för de kommunala revisorer som efterfrågar detta. 5.5 Metoder och verktyg Åtgärd 110: I avsikt att främja det långsiktiga målet, full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige, avser regeringen att under 2006 inleda ett arbete med att identifiera uppföljningsbara nationella mål för ett urval av de mänskliga rättigheterna. De nationella målen för mänskliga rättigheter ska ställas i relation till de mål som har formulerats inom relevanta politikområden. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 45 Se information under åtgärd 111. Åtgärd 111: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 utarbeta indikatorer för att kunna utvärdera och följa upp arbetet med nationella mål om mänskliga rättigheter. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Arbetet med att identifiera nationella mål och indikatorer för mänskliga rättigheter pågår. Frågan är dock komplicerad och resultatet kommer inte att kunna presenteras på ännu en tid. Ett särskilt arbete vad avser indikatorer för barnpolitiken har dock presenterats i form av en rapport under 2007 (Ett uppföljningssystem för barnpolitiken, Ds 2007:9). Uppföljningssystemet innehåller sex horisontella målområden som utgår från målet för barnpolitiken och de åtaganden som följer av barnkonventionen. För varje målområde föreslås ett antal indikatorer som beskriver utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor, exempelvis när det gäller deras hälsa, levnadsstandard, delaktighet eller utsatthet. Indikatorerna har i första hand utvecklats för uppföljning på nationell nivå. Åtgärd 112: Regeringen avser att bjuda in andra stater som har eller överväger att utarbeta nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna till en konferens om sådana handlingsplaner senast under 2008. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Som en förberedelse inför den internationella konferensen om handlingsplaner genomfördes en workshop om systematiskt arbete för implementering av de mänskliga rättigheterna, bland annat handlingsplaner, under Europarådets konferens Forum för den framtida demokratin, som hölls i Sigtuna i juni 2007. Själva konferensen planeras äga rum den 6 och 7 november 2008 i Stockholm. Konferensen genomförs under det svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté. Temat för konferensen blir ett systematiskt arbete för nationell implementering av de mänskliga rättigheterna, och nationella handlingsplaner. Alla Europarådets medlemsstater kommer att bjudas in, liksom andra länder som har ett intresse av frågan. Även internationella organisationer, såsom FN och EU, och enskilda organisationer kommer att bjudas in. 5.6 Arbetet inom Regeringskansliet Åtgärd 113: Regeringen avser att under våren 2006 fatta beslut om att tillsätta en interdepartemental arbetsgrupp för mänskliga rättigheter med uppdrag att bland annat följa genomförandet av denna handlingsplan. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Regeringen beslutade den 30 mars 2007 att en interdepartemental arbetsgrupp för mänskliga rättigheter skulle tillsättas. Arbetsgruppen ska kontinuerligt följa upp genomförandet av den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2006– 2009. Vidare ska den utgöra ett forum för samarbete mellan de generella eller 46 tvärsektoriella politikområdena och överväga hur samarbetet och utbytet av erfarenheter och information i frågor som rör de mänskliga rättigheterna kan fördjupas och förbättras inom Regeringskansliet samt utgöra ett forum för information och diskussion om det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna. Arbetsgruppen ska senast den 31 mars 2010 avrapportera sitt uppdrag. Åtgärd 114: Regeringen avser att ge den interdepartementala arbetsgruppen för mänskliga rättigheter i uppdrag att överväga hur samarbetet och utbytet av erfarenheter och information i frågor som rör de mänskliga rättigheterna kan fördjupas och förbättras inom Regeringskansliet. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Genom regeringsbeslut den 30 mars 2007 (se åtgärd 113) tilldelades den interdepartementala arbetsgruppen för mänskliga rättigheter uppdraget att överväga hur samarbetet och utbytet av erfarenheter och information i frågor som rör de mänskliga rättigheterna kan fördjupas och förbättras inom Regeringskansliet (se även under åtgärd 113). Arbetsgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2010. 6 Attitydpåverkande arbete, m.m. 6.1 Inledning 6.2 Utbildning om de mänskliga rättigheterna inom utbildningsväsendet Åtgärd 115: I en kommande proposition om ny skollag avser regeringen att föreslå att det ska framgå av lagen att utbildningen ska främja respekten för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet Förslaget om ny skollag bereds på nytt i en skollagsberedning. Ett första förslag avses att lämnas under våren 2008. Åtgärd 116: De mänskliga rättigheterna utgör en central del av demokratiuppdrag. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet skolans Arbetet med mänskliga rättigheter i skolan ingår som en del i skolans värdegrundsuppdrag. Skolans demokratiska uppdrag har sin grund i skollagen (1985:1100), lagen (2006:67), om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet och 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpo 94 och Lpf 94), kursplanerna samt principen om allas lika värde i regeringsformen och artikel 14 i Europakonventionen. 47 Enligt 1 kap. 2 § i skollagen ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde. Åtgärd 117: I samband med den översyn av skolans styrdokument som följer av införandet av en ny skollag, avser regeringen att i läroplanerna förtydliga att de mänskliga rättigheterna är en central del av skolans demokratiuppdrag och att kunskap om de mänskliga rättigheterna ska förmedlas inom skolan. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet En särskild utredare har haft i uppdrag att se över hur mål- och uppföljningssystemen för grundskolan och motsvarande skolformer kan stärkas och utvecklas för att kvaliteten i utbildningen ska bli bättre. I utredarens betänkande (SOU 2007:28) föreslås bland annat en ny kursplane- och läroplansstruktur. Regeringen avser att återkomma med en proposition till riksdagen under 2008. Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att ta fram förslag till bland annat nya kursplaner. I detta sammanhang kan också en översyn av nuvarande läroplan bli aktuell. Åtgärd 118: Regeringen avser att 2007 ge Högskoleverket i uppdrag att utreda hur de mänskliga rättigheterna beaktas i utbildningar där sådan kunskap kan anses vara av stor betydelse för den framtida yrkesutövningen. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet Högskoleverket har i regleringsbrevet för 2008 fått i uppdrag att utreda hur de mänskliga rättigheterna beaktas i högskoleutbildningar där sådan kunskap kan anses vara relevant. I uppdraget ingår att lyfta fram utbildningar som utgör goda exempel. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2008 i form av en rapport till Utbildningsdepartementet. Åtgärd 119: Regeringen överväger om det finns behov av att föra in krav på kunskaper om de mänskliga rättigheterna i relevanta examensbeskrivningar för yrkesexamina eller om det är möjligt att på annat sätt lyfta fram kunskaper om de mänskliga rättigheterna i den högre utbildningen. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet Mot bakgrund av införandet av en ny utbildnings- och examensstruktur i den högre utbildningen har regeringen genomfört ändringar i examensordningen i högskoleförordningen (1993:100, bilaga 2) där bland annat krav och mål för yrkesexamina regleras. I examensbeskrivningarna för ett antal examina (examen för arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, dietist, folkhögskolelärare, optiker, ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjuksköterska, socionom, studie- och yrkesvägledare, tandhygienist, apotekare, barnmorska, civilekonom, jurist, logoped, läkare, psykolog, psykoterapeut, sjukhusfysiker, specialistsjuksköterska, specialpedagog, tandläkare, lärare) anges att studenten för att få examen ska visa en viss värderingsförmåga och ett visst förhållningssätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. De nya bestämmelserna tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2007. 48 6.3 Kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga förvaltningen samt domstolsväsendet Åtgärd 120: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 återkommande låta genomföra utbildningar om de mänskliga rättigheterna för handläggare och chefer inom Regeringskansliet. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Utbildningar om mänskliga rättigheter inom Regeringskansliet har återkommande genomförts under 2006 och 2007 vad avser till exempel nya handläggare i Regeringskansliet samt Regeringskansliets diplomat- och aspirantprogram. Utbildningar för andra handläggare samt för chefer planeras också. Åtgärd 121: Domstolsverket har sedan 2002 haft ett återkommande uppdrag i sitt regleringsbrev att redovisa hur bestämmelser och intentioner i FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen beaktats i utbildningsverksamheten. Domstolsverket är en av de myndigheter som har särskild betydelse för att de mänskliga rättigheterna ska förverkligas och som därför kommer att omfattas av den myndighetsstyrning i frågor om mänskliga rättigheter som beskrivs i avsnitt 5.3. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Domstolsverket fick i regleringsbrevet för 2007 i uppdrag att redovisa vilka åtgärder Domstolsverket har vidtagit för att säkerställa effektiviteten i Europakonventionens övervakningssystem i enlighet med det åtgärdspaket som antogs 2004 avseende protokoll 14 och genomförandet av tillhörande Europarådsrekommendationer samt vilka åtgärder som vidtagits för att tillgodose barnets behov i domstolsprocessen utifrån de krav som anges i FN:s konvention om barns rättigheter. Utbildningsinsatserna ska särskilt anges. I den återkommande utbildningen för domare ingår ett avsnitt om mänskliga rättigheter. Enligt regleringsbrevet för 2008 ska Domstolsverket redovisa hur verket har publicerat nya avgöranden från Europadomstolen samt vilka utbildningstillfällen som har anordnats om Europakonventionen och Europadomstolens praxis. 6.4 Utbildningsmaterial om de mänskliga rättigheterna Åtgärd 122: Regeringen avser att ge Forum för levande historia i uppdrag att från och med 2007 fortlöpande uppdatera kartläggningen av utbildningsmaterial om de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Kulturdepartementet Arbetet fortskrider. Forum för levande historia fick i regleringsbreven för 2007 och 2008 i uppdrag att fortlöpande uppdatera kartläggningen av utbildningsmaterial om de mänskliga rättigheterna. Myndigheten har bland annat tagit fram ett skolmaterial om mänskliga rättigheter ”Levande rättigheter – igår, idag och imorgon” som tar sin utgångspunkt i historiska händelser. Med Levande rättigheter vill myndigheten ge unga människor historiska perspektiv, baskunskaper och ökad förståelse för FN:s allmänna förklaring om 49 de mänskliga rättigheterna. Levande rättigheter har Forum för levande historia producerat i samverkan med Fonden för mänskliga rättigheter och Röda Korset. 6.5 Dialog om de mänskliga rättigheterna Åtgärd 123: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 bjuda in förtroendevalda på nationell och kommunal nivå till en dialog om respekten för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Under våren 2008 kommer regeringen att inleda en satsning på en dialog och en samverkan med ett brett spektrum av aktörer i samhället i syfte att stärka respekten för demokratin och de mänskliga rättigheterna. Syftet med dialogen är att skapa en förstärkt gemensam värdegrund i Sverige. Förtroendevalda kommer att bjudas in att delta i satsningen. Projektet beräknas pågå under 2008, 2009 och 2010. Åtgärd 124: Regeringen för genom initiativet Globalt Ansvar en kontinuerlig dialog med arbetsmarknadens parter och enskilda organisationer om frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruptionsbekämpning. Regeringen avser att fortsätta denna dialog under perioden 2006–2009. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet Under handlingsplanens mandatperiod 2006–2009 avser regeringen att genom Globalt Ansvar fortsätta arbetet med MR och företag, bland annat i form av seminarier med FN:s sändebud för företag och mänskliga rättigheter, Global Compacts MR-kommitté och högnivåbesök. Sociala ansvarsfrågor inom Världsbanken och IFC har även belysts under 2007. Globalt Ansvar deltar också aktivt i FN:s arbete med mänskliga rättigheter och företag. Vidare har en svensk version av FN:s Global Compacts MR-verktyg för företag färdigställts, liksom en svensk version av OECD:s verktyg för företag aktiva i sviktande stater. Åtgärder som är genomförda under 2006 I regeringens och Globalt Ansvars regi har svenska företag och arbetsmarknadens parter verkat tillsammans i nätverk för att belysa, diskutera och utbyta erfarenhet kring implementering av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact oavsett var i världen de verkar. Regeringen har drivit på policydebatten för CSR i Sverige för företags sociala och miljömässiga ansvar. Temaspecifika seminarier har anordnats utifrån Globalt Ansvars huvudområden. Exempel på teman för seminarierna under 2006 var ”Corporate Responsibility and the Business of Law”, “Tools to Combat Corruption” och "Business & Human Rights; Best of friends or only acquainted?". En workshop för enbart företag arrangerades under titeln “Integrating Human Rights in the Company Policy”. Dessutom hölls två forskningsseminarier samt ett seminarium om den pågående ISO-processen kring socialt ansvar. Mänskliga rättigheter har även belysts genom att GA:s medarbetare deltagit vid seminarier, i paneler, m.m. Globalt Ansvar är den Nationella kontaktpunkten som koordinerar efterlevnaden av OECD:s riktlinjer i företag. I rollen som en länk mellan övriga medlemmar i NKP arbetsmarknadens parter, företag och organisationen bereds anmälningar mot företag vars 50 ageranden strider mot OECD:s riktlinjer. Vidare har ett seminarium vid Handelshögskolan i Stockholm ägt rum kring CSR i samarbete med Globalt Ansvar med en rapport om CSRforskning i Sverige som mål. Globalt Ansvars medarbetare lyfter MR-frågan genom medverkan vid seminarier och workshops i Sverige och som ett led i det internationella policyarbetet. Åtgärder som pågår Globalt Ansvar ämnar i rollen som ordförande i Nationella kontaktpunkten (NKP) för OECD:s riktlinjer för multinationella företag fortsätta att ha en koordinerande funktion med huvudansvaret att leda NKP i Sverige. Inom ramen för NKP belyses MR- och miljöfrågan och bidrar därmed till medvetenhet om dessa områden, initialt på den nationella nivån och sedan ut i leverantörsleden. Åtgärd 125: Regeringen avser att under 2006 och 2007 genomföra Europarådets kampanj ”Alla Olika Alla Lika”, som syftar till att öka kunskapen bland ungdomar om mänskliga rättigheter och frågor om icke-diskriminering. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Den svenska delen av kampanjen ”Alla Different – All Equal ” lanserades den 17 november 2007 under namnet ”Alla Olika – Alla Lika. Kampanjen kommer att pågå i tre år, till och med 2009. Den svenska kampanjen har samordnats av Delegationen för Mänskliga Rättigheter i Sverige tillsammans med Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) och Allmänna Arvsfonden. 25 enskilda organisationer är engagerade i kampanjen. Den 31 december 2007 tar LSU över huvudmannaskapet för kampanjen. LSU har också ansvarat för det praktiska genomförandet under hela kampanjen. Aktiviteterna inom kampanjen har inkluderat upprättandet av en webbplats, anordnande av paneldebatter, genomförande av en skolturné samt utbildning av en talesperson för varje diskrimineringsgrund. Regeringen beslutade i mars 2007 att Sverige skulle stå värd för en avslutningskonferens för Europarådets kampanj All Different - All Equal. Avslutningskonferensen genomfördes i Malmö den 4–7 oktober 2007. Under konferensen samlades cirka 240 deltagare från 41 länder för att diskutera kampanjens teman; mångfald, mänskliga rättigheter och deltagande. En serie workshopar hölls också på temat jämställdhet med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och med ett särskilt fokus på frågor som rör förtryck i hederns namn. I anslutning till avslutningskonferensen anordnades seminariet Youth Promoting Human Rights för cirka 30 forskare, praktiker och representanter för ungdomsorganisationer. Under seminariet diskuterades framförallt unga flickors, men även pojkars och unga mäns, mänskliga rättigheter och hur ideella organisationer kan bidra till att främja dessa. Åtgärd 126: Regeringen har uppdragit åt Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund att fördjupa dialogen med trossamfunden kring samhällets grundläggande värderingar. Uppdraget ska redovisas i december 2006. Ansvariga departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Kulturdepartementet Åtgärden har genomförts. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (sedan den 1 januari 2008 Nämnden för statligt stöd till trossamfund) SST, har presenterat förslag till 51 ett projekt med syfte att under åren 2007 och 2008 fortsätta och fördjupa dialogen med trossamfund, främst kristna och muslimska, när det gäller samhällets grundläggande värderingar. Regeringen har den 27 september 2007 givit SST i uppdrag att under 2007 och 2008 fortsätta fördjupa dialogen med trossamfund om värderingar vad avser jämställdhet och barns rättigheter samt hur trossamfunden kan bidra till och motverka hedersrelaterat våld och förtryck, i synnerhet mot unga kvinnor och män. 6.6 Språk- och informationsfrågor Åtgärd 127: Den nuvarande centrala statligt finansierade språkvården kommer att från och med den 1 juli 2006 förstärkas, samordnas och inordnas i myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet för att inrymma utökade insatser för svenska språket, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket, m.m. Ansvaret för det samiska språkarbetet kommer fortsättningsvis ligga på Sametinget. Huvudansvarigt departement: Kulturdepartementet Åtgärden har genomförts. Riksdagen beslutade i december 2005 om propositionen Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:02). Beslutet innebär att riksdagen har antagit fyra nationella språkpolitiska mål. För att nå målen har den statligt finansierade språkvården förstärkts och samordnats under 2006. Språkvården har sedan den 1 juli 2006 inordnats i myndigheten Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språk- och folkminnesinstitutet) som även har ett särskilt ansvar för språkvården av de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. . Åtgärd 128: Utredningen om teckenspråkets ställning ska redovisa sitt uppdrag senast i april 2006. Regeringen avser att därefter överväga vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Utredningen Teckenspråk och teckenspråkiga har genomfört en översyn av rätten och möjligheterna för personer som är teckenspråkiga att använda sitt språk i olika sammanhang (SOU 2006:54) och lämnat förslag till åtgärder. Förslagen berör ett flertal politikområden och merparten av förslagen har beretts vidare genom pågående utredningsarbete inom Kulturdepartementet och Utbildningsdepartement. I betänkandet konstateras att det råder oklarheter om vad som ingår i begreppet vardagstolkning. Regeringen gav därför i regleringsbrevet för 2008 Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag på vad som bör ingå i begreppet vardagstolkning och hur ansvarsfördelningen mellan landstingets och andra huvudmäns skyldigheter att erbjuda tolk kan klargöras. Vardagstolkning bör bland annat sättas i relation till det stöd som Arbetsförmedlingen ansvarar för när det gäller personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. För att få till stånd en rättvisare fördelning av statsbidragen till landstingens tolkverksamhet avser regeringen även att förändra fördelningsmodellen av statsbidragen. Den nya fördelningsmodellen ska i högre grad ta hänsyn till landstingens faktiska kostnader för tolkverksamheten och införas successivt under tre års tid med start den 1 januari 2008. 52 Åtgärd 129: Regeringen avser att ge den delegation för mänskliga rättigheter som kommer att tillsättas i uppdrag att under perioden 2006–2009 sprida information och kunskap om mänskliga rättigheter till grupper bland allmänheten som i dag nås av sådan information och kunskap i otillräcklig grad. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Regeringen har tillsatt Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige med uppdrag att bland annat sprida information och kunskap om mänskliga rättigheter till grupper bland allmänheten, se vidare informationen under åtgärd 103. Under 2006 och 2007 har delegationen bland annat genomfört EU:s år för lika möjligheter för alla och samordnat Europarådets kampanj Alla Olika Alla Lika (All Different All Equal, se vidare åtgärd 125). Som ett led i EU-kampanjen har delegationen bland annat genomfört regionala dagar på temat ”Rättigheter för alla”, där många deltog som tidigare inte var insatta i ämnet mänskliga rättigheter. Vidare har delegationen tillsammans med andra aktörer genomfört en kampanj mot diskriminering i skolan. I denna kampanj ingick produktion av serietidningen ”Respekt” om diskriminering, vilken har spridits till landets alla gymnasieskolor. De tre kampanjerna som ska avrapporteras genom ett delbetänkande under våren 2008. Delegationen ska avge slutrapport om hela sitt arbete senast den 31 mars 2010. Åtgärd 130: Regeringen avser att under 2006 och 2007 ytterligare anpassa regeringens webbplats om mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder samt låta översätta delar av webbplatsen till olika språk, däribland de nationella minoritetsspråken. Regeringen avser också att utveckla särskilda sidor för olika användargrupper, t.ex. myndigheter. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Webbplatsen har anpassats till internationell tillgänglighetsstandard och filmer på teckenspråk som behandlar delar av webbplatsen har lagts ut. Textstorleken är anpassningsbar med hänsyn till personer med nedsatt syn. En särskild sida på lätt svenska finns också. Delar av webbplatsen har översatts till de nationella minoritetsspråken och till andra språk som talas av större grupper i Sverige. En sida som särskilt riktar sig till kommuner och landsting har utvecklats och sidan med information som särskilt riktar sig till lärare har byggts ut. Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, som tillsattes av regeringen i mars 2006 som ett led i handlingsplanen för mänskliga rättigheter, har inrättat en egen webbplats där information som särskilt riktar sig till olika användare har lagts ut. På delegationens webbplats www.mrdelegationen.se finns bland annat en särskild sida med tips och metoder för hur statliga myndigheter, kommuner och landsting kan arbeta med frågor om mänskliga rättigheter. HTU UTH Åtgärd 131: Regeringen avser att under 2006–2009 intensifiera sitt arbete med att sprida dokument som rör Sveriges efterlevnad av internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter samt att även fortsättningsvis låta översätta vissa sådana dokument till svenska. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet Arbetet pågår med att göra en inofficiell översättning till svenska av FN-konventionen om skydd mot påtvingade försvinnanden. Regeringskansliet har även publicerat en konventionssamling med officiella översättningar av FN:s allmänna förklaring om de 53 mänskliga rättigheterna och de sex centrala FN-konventionerna om de mänskliga rättigheterna. Regeringskansliet förbereder även aktiviteter för att på olika sätt uppmärksamma 60-årsfirandet av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Arbetet med att sprida internationella dokument pågår i övrigt kontinuerligt. Sveriges rapporter till FN:s och Europarådets övervakningsorgan avseende efterlevnaden av konventioner som Sverige har ratificerat publiceras regelbundet på regeringens webbplats för mänskliga rättigheter www.manskligarattigheter.se. Under 2008 kommer Sverige att förhöras angående den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling samt den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Övervakningskommittéernas slutsatser angående Sveriges efterlevnad publiceras på regeringens webbplats för mänskliga rättigheter. Domstolsverket publicerar regelbundet svenska sammanfattningar av Europadomstolens avgöranden. Utöver Europadomstolens domar redovisas mål som avgjorts i svenska domstolar där Europakonventionen har tillämpats eller omnämnts i den mån uppgifter om sådana mål går att få fram. HTU 7 UTH Uppföljning och utvärdering Åtgärd 132: Regeringen avser att ge den interdepartementala arbetsgruppen för mänskliga rättigheter i uppdrag att följa upp genomförandet av denna handlingsplan och att redovisa uppföljningen senast i mars 2010. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Regeringen beslutade den 30 mars 2006 att en interdepartemental arbetsgrupp för mänskliga rättigheter skulle tillsättas. Arbetsgruppen har i uppdrag att kontinuerligt följa upp genomförandet av den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2006–2009. Detta arbete pågår. Åtgärd 133: Regeringen avser att bjuda in referensgrupperna till ett halvtidsseminarium under våren 2008 för avstämning av och diskussion om genomförandet av denna handlingsplan. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet Ett seminarium för halvtidsavstämning av genomförandet av handlingsplanen hålls den 7 februari 2008. Representanter från alla de referensgrupper som deltog i arbetet med att ta fram handlingsplanen har bjudits in till mötet. Statsrådet Nyamko Sabuni och tjänstemän från flera olika departement kommer att delta och informera om regeringens arbete för mänskliga rättigheter. Detta dokument har tagits fram som ett underlag inför mötet. Åtgärd 134: Regeringen avser att senast under våren 2010 låta utvärdera genomförandet av denna handlingsplan. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 54 Utvärderingen kommer att genomföras. Det är ännu för tidigt att uttala sig om vem som kommer att få uppdraget att genomföra utvärderingen eller om uppdragets exakta utformning. Åtgärd 135: Regeringen avser att påbörja arbetet med den tredje nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna senast under våren 2010. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Åtgärden planeras genomföras i enlighet med handlingsplanen.