Lista över samtliga åtgärder i handlingsplanen med angivande av

Uppföljning av den
nationella handlingsplanen
för de mänskliga
rättigheterna
Regeringens skrivelse 2005/06:95
7 februari 2008
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter.................................................................................... 2
3
Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter ............................................ 2
3.1
Generella frågor.......................................................................................................... 2
3.2
Nya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat, m.m. ............. 2
3.3
Översyn av reservationer ............................................................................................ 4
3.4
Uppföljning av synpunkter från internationella organ ............................................... 4
4
Rättighetsfrågor .................................................................................................................. 4
4.1
Diskriminering, rasism och homofobi ........................................................................ 4
4.2
Barnets rättigheter .................................................................................................... 10
4.3
Nationella minoriteter och urfolk ............................................................................. 12
4.4
Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ........................................................ 16
4.5
Mäns våld mot kvinnor, m.m. .................................................................................. 24
4.6
Rättsstatliga frågor ................................................................................................... 32
4.7
Politiska rättigheter .................................................................................................. 36
4.8
Asyl- och migrationsfrågor ...................................................................................... 38
5
Organisation och samordning av arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna ...... 41
5.1
Inledning................................................................................................................... 41
5.2
Organisation av arbetet med att genomföra handlingsplanen .................................. 41
5.3
Myndighetsstyrning.................................................................................................. 42
5.4
Kommuner och landsting ......................................................................................... 43
5.5
Metoder och verktyg ................................................................................................ 44
5.6
Arbetet inom Regeringskansliet ............................................................................... 45
6
Attitydpåverkande arbete, m.m. ....................................................................................... 46
6.1
Inledning................................................................................................................... 46
6.2
Utbildning om de mänskliga rättigheterna inom utbildningsväsendet ..................... 46
6.3
Kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga förvaltningen
samt domstolsväsendet ......................................................................................................... 48
6.4
Utbildningsmaterial om de mänskliga rättigheterna ................................................ 48
6.5
Dialog om de mänskliga rättigheterna ..................................................................... 49
6.6
Språk- och informationsfrågor ................................................................................. 51
7
Uppföljning och utvärdering ............................................................................................ 53
TU
UT
TU
UT
TU
TU
UT
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
TU
UT
TU
UT
TU
UT
UT
UT
UT
UT
TU
TU
UT
UT
UT
UT
UT
UT
UT
UT
UT
UT
TU
TU
UT
UT
UT
UT
UT
UT
UT
UT
TU
UT
UT
UT
UT
TU
TU
UT
TU
UT
UT
UT
UT
2
Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter
Uppföljning av åtgärderna i En nationell handlingsplan för de mänskliga
rättigheterna 2006–2009 (skr. 2005/06:95)
Ett stort antal representanter för enskilda organisationer, kommuner, landsting, universitet
och högskolor samt statliga myndigheter deltog i arbetet med att ta fram En nationell
handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 (skr. 2005/06:95). I enlighet med
åtgärd 133 i handlingsplanen har regeringen bjudit in dessa referensgrupper och andra
intresserade till ett halvtidsseminarium den 7 februari 2008 för avstämning av och
diskussion om genomförandet av handlingsplanen. I detta dokument redovisas
genomförandet åtgärd för åtgärd per januari 2008.
Redovisningen kan inte beställas utan endast laddas ned från regeringens webbplats om
mänskliga rättigheter www.manskligarattigheter.se
Åtgärderna är sorterade under det departement som har huvud- eller
samordningsansvaret i januari 2008. Kapitelnumreringen är den samma som i själva
handlingsplanen, därför börjar numreringen med kapitel 3.
HU
3
UH
Sveriges internationella åtaganden om
mänskliga rättigheter
3.1
Generella frågor
3.2
Nya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat,
m.m.
Åtgärd 1: Regeringen avser att under 2006 prioritera arbetet med en FN-konvention för
funktionshindrade personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt
departement: Socialdepartementet
Sverige har mycket aktivt medverkat i FN:s arbete med att förhandla fram en konvention
för att tillförsäkra funktionshindrade personer åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.
Efter fem års aktiva förhandlingar i FN kunde samtliga medlemsländer i slutet av augusti
2006 enas om texten i en sådan konvention. Den 13 december 2006 antogs konventionen
av FN:s generalförsamling. Konventionen och tillhörande protokoll om individuell
klagorätt undertecknades för Sveriges del den 30 mars 2007. För närvarande pågår ett
arbete inom Regeringskansliet för att se över huruvida svensk lagstiftning
överensstämmer med konventionen inför utarbetande av en proposition om ratificering.
Regeringskansliet har låtit göra en preliminär inofficiell översättning av konventionen.
Regeringens ambition är att riksdagen ska kunna fatta beslut om ratificering av FN:s
konvention om rättigheter för personer med funktionshinder före utgången av 2008.
3
Åtgärd 2: I syfte att säkerställa att Europakonventionens övervakningssystem kan fungera
effektivt på sikt har ett ändringsprotokoll till konventionen samt fem rekommendationer
antagits inom Europarådet. Regeringen avser att under perioden 2006–2009 fortsätta det
nationella arbetet för att rekommendationerna ska få genomslag. Samordnande
departement: Justitiedepartementet
Arbetet på nationell nivå för att genomföra rekommendationerna fortsätter.
Domstolsverket hade i regleringsbrevet för 2007 i uppdrag att redovisa vilka åtgärder
verket har vidtagit för att säkerställa effektiviteten i den europeiska konventionens om
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen) övervakningssystem i enlighet med rekommendationerna.
Åtgärd 3: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 åter se över i vilken mån
ytterligare konventioner och tilläggsprotokoll som rör mänskliga rättigheter kan
undertecknas och ratificeras samt redovisa sin ståndpunkt senast i nästa nationella
handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement:
Utrikesdepartementet
Sverige undertecknade den 6 februari 2007 FN-konventionen om skydd mot påtvingade
försvinnanden. Inför en ratificering kommer en översyn av svensk lagstiftning att göras
för att bedöma hur den överensstämmer med konventionen.
Arbetet vad gäller framtida ratificeringar och undertecknanden i övrigt pågår
kontinuerligt inom Regeringskansliet.
Åtgärd 4: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 åter se över sin inställning i
frågan om en anslutning till protokoll 12 till Europakonventionen om generellt
diskrimineringsförbud, men har inte för avsikt att i nuläget tillträda protokollet.
Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Frågan om hur och när översynen kan ske är under övervägande i Regeringskansliet.
Åtgärd 5: Regeringen avser inte att i nuläget ratificera FN-konventionen om migrerande
arbetares rättigheter. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Även denna fråga kommer att övervägas på nytt i enlighet med åtgärd 3.
Åtgärd 6: Regeringen har under hösten 2005 lagt fram en proposition inför riksdagen om
ratificering av det fakultativa protokollet till barnkonventionen angående försäljning av
barn,
barnprostitution
och
barnpornografi.
Huvudansvarigt
departement:
Socialdepartementet
Riksdagen godkände i mars 2006 det fakultativa protokollet till barnkonventionen om
försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi samt antog de föreslagna
ändringarna i brottsbalken. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2006. Den 7 december
2006 beslutade regeringen att ratificera protokollet.
4
3.3
Översyn av reservationer
Åtgärd 7: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 åter se över de reservationer
som finns antecknade till olika konventioner och tilläggsprotokoll om mänskliga
rättigheter i avsikt att överväga om de kan dras tillbaka samt redovisa resultatet av denna
översyn senast i nästa nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna.
Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet
Arbetet pågår kontinuerligt.
3.4
Uppföljning av synpunkter från internationella organ
Åtgärd 8: Regeringen avser att bjuda in till möten i samband med att Sverige ska lämna
rapporter enligt FN-konventionerna om mänskliga rättigheter, liksom när FN:s
kommentarer om dessa rapporter lämnas. När så bedöms lämpligt kommer möten även att
anordnas på motsvarande sätt i samband med rapportering enligt Europarådets
konventioner om mänskliga rättigheter. Huvudansvarigt departement: Beror på vilken
konvention det är fråga om.
Regeringen har under arbetet med rapporterna till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala
och kulturella rättigheter, FN:s kommitté mot rasdiskriminering och FN:s kommitté för
mänskliga rättigheter bjudit in till möten med framförallt enskilda organisationer. I
samband med att regeringen skulle lämna sin andra rapport angående genomförandet av
Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter bjöds representanter för
de nationella minoriteternas organisationer in till ett möte angående rapporteringen. Ett
motsvarande möte har även hållits i samband med rapporteringen om den europeiska
stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.
4
4.1
Rättighetsfrågor
Diskriminering, rasism och homofobi
Åtgärd 9: Grundlagsutredningen har i uppdrag att göra en samlad översyn av
regeringsformen. I uppdraget ingår att pröva frågorna om lagprövning och om det finns
behov av en författningsdomstol. För det fall utredningen finner skäl att föreslå ändringar i
dessa avseenden är utredningen oförhindrad att också pröva om det finns behov av att i
övrigt föreslå förändringar av skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Utredningen
ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008. Huvudansvarigt departement:
Justitiedepartementet
Utredningen pågår.
5
Åtgärd 10: Diskrimineringskommittén, som har haft i uppdrag att överväga en
sammanhållen diskrimineringslagstiftning, slutredovisade nyligen sitt uppdrag.
Regeringen avser att bereda förslagen med inriktningen på att en ny lagstiftning ska kunna
träda i kraft senast 2008. Huvudansvarigt departement: Integrations- och
jämställdhetsdepartementet
Beslut om lagrådsremiss har tagits i januari 2008 och beslut om proposition ska tas i mars
2008. Den nya lagen beräknas kunna träda i kraft 1 januari 2009.
Regeringen föreslår att en ny lag – Diskrimineringslagen – införs. Lagen ska ha till
ändamål att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder. Lagen ersätter jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar.
Två nya diskrimineringsgrunder föreslås; könsöverskridande identitet eller uttryck och
ålder.
Regeringen föreslår också att det inrättas en ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen – som svarar för tillsynen över den nya lagen. Genom införandet av den
nya ombudsmannen upphör verksamheten hos de hittillsvarande fyra ombudsmännen mot
diskriminering; Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).
Regeringen föreslår diskrimineringsförbud på samhällsområden där förbud hittills inte
har gällt – i fråga om offentlig anställning, värnplikt och civilplikt, all
utbildningsverksamhet, allmän sammankomst och offentlig tillställning. Förbudet mot
könsdiskriminering och diskriminering på grund av funktionshinder utökas till att fullt ut
gälla på alla föreslagna samhällsområden. Den föreslagna lagen innehåller alltså
diskrimineringsförbud som gäller i princip på alla samhällsområden och för alla
diskrimineringsgrunder. Förbudet mot ålderdiskriminering är dock begränsad till
utbildningsverksamhet och till arbetslivet i vid mening.
Regeringen föreslår att den som bryter mot lagen ska betala diskrimineringsersättning
för den kränkning som överträdelsen innebär. Ersättningens storlek ska bestämmas så att
den också avskräcker från diskriminering. Genom att införa en ny ersättningsform skapas
bättre förutsättningar för högre ersättningsnivåer vid diskriminering. Det ska kosta att
diskriminera.
Åtgärd 11: Regeringen avser att 2006 ge i uppdrag till vissa statliga myndigheter att
upprätta antidiskrimineringsstrategier. Dessa myndigheter ska inbjuda Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) till
samråd vid upprättande av strategierna. Regeringen avser att ge Statskontoret i uppdrag att
utvärdera
de
insatser
som
har
genomförts
med
anledning
av
de
antidiskrimineringsstrategier som har upprättats inom statliga myndigheter. Regeringen
avser även att 2006 förtydliga behovet av arbete mot diskriminering i de statligt ägda
bolagen. Samordnande departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Länsstyrelserna, Statens skolverk, Statens institutionsstyrelse, Tullverket, Vägverket,
Kustbevakningen, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Brottsoffermyndigheten och
Försäkringskassan fick i respektive myndighets regleringsbrev för 2007 i uppdrag att
6
upprätta antidiskrimineringsstrategier som har redovisats för regeringen under hösten
2007. Arbetet med att genomföra dessa strategier har inletts på samtliga myndigheter.
En utvärdering av de olika kompetens- och antidiskrimineringsstrategierna planeras.
Åtgärd 12: Regeringen avser att under 2006 besluta en förordning som innebär att vissa
större statliga myndigheter ska införa antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingar.
Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet
Förordningen antogs och trädde i kraft den 1 juli 2006. Nämnden för offentlig
upphandling tog på regeringens uppdrag fram allmänna råd för tillämpning av
förordningen. De allmänna råden finns på Konkurrensverkets webbplats
www.konkurrensverket.se.
T
T
Åtgärd 13: Regeringen kommer att överväga förslagen från utredningen om en stärkt och
tydligare tillsyn inom socialtjänsten, som ska lämna en slutredovisning till regeringen
senast den 30 juni 2006, samt att vidta lämpliga åtgärder mot bakgrund av utredningens
förslag om indragning av serveringstillstånd. Huvudansvarigt departement:
Socialdepartementet
Med anledning av delbetänkandet ”Ansvarsfull servering – fri från diskriminering” (SOU
2006:56) har en remissammanställning färdigställts och fortsatt beredning sker inom
regeringskansliet.
Åtgärd 14: Samarbetet mellan antidiskrimineringsbyråerna, Jämställdhetsombudsmannen
(JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen
(HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)
kommer att utvecklas under 2006. Huvudansvarigt departement: Integrations- och
jämställdhetsdepartementet
Samtliga ombudsmän har genomfört utbildningsinsatser för att stödja
antidiskrimineringsbyråernas arbete. Antidiskrimineringsbyråerna har i högre grad
inkommit med diskrimineringsärenden till de olika ombudsmännen. Ombudsmännens
stödjande insatser till byråerna kommer att fortsätta under 2008.
Åtgärd 15: Regeringen avser att tillsätta en utredning om användning av så kallade
diskrimineringstester som bevismedel i ärenden hos Jämställdhetsombudsmannen (JämO),
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).
Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Beredning pågår.
Åtgärd 16: Regeringen avser att ge i uppdrag till Arbetsmiljöverket (AV) och
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) att utvärdera och fortsätta det samarbete i
kompetensfrågor som de båda myndigheterna har inlett. Huvudansvarigt departement:
Arbetsmarknadsdepartementet
7
Med hänsyn till Arbetsmiljöverkets pågående omställningsarbete och anpassning till
väsentligt minskade anslag, är det inte aktuellt att ge verket några särskilda uppdrag under
perioden 2007–2009.
Arbetsmiljöverkets interna arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor kommer att
följas upp inom ramen för departementets ordinarie dialog med verket.
Åtgärd 17: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) kommer att genomföra och
låta utvärdera informationsinsatser riktade till grupper som är särskilt utsatta för
diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning.
Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
DO har genomfört sådana insatser och en extern utvärdering av effekterna av
informationsinsatserna har redovisats. Ett trettiotal utbildningar har genomförts för dessa
målgrupper, bland annat muslimer och personer från Mellanöstern, afrosvenskar och
utomeuropeiska kvinnor. Utvärderingen ”Effekterna av informationsinsatser riktade till
grupper särskilt utsatta för diskriminering” finns på DO:s webbplats (www.do.se).
Åtgärd 18: Regeringen avser att överväga behovet av att använda diskrimineringstester
inom fler samhällsområden, baserat på de slutsatser som kommer att presenteras i en
undersökning inom arbetsmarknaden. Huvudansvarigt departement: Integrations- och
jämställdhetsdepartementet
Beredning pågår.
Åtgärd 19: Regeringen kommer att överväga lämpliga åtgärder med anledning av de
förslag som har lämnats av Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk
eller religiös tillhörighet. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering
ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2006. Regeringen kommer även att
överväga lämpliga åtgärder med anledning av denna utrednings kommande förslag.
Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Ett flertal av de förslag som lämnades av Utredningen om strukturell diskriminering på
grund av etnisk eller religiös tillhörighet avser frågor som behandlas i regeringens
lagrådsremiss Ett starkare skydd mot diskriminering (se åtgärd 10). Regeringen har även
beslutat om en förordning som innebär att vissa större statliga myndigheter ska införa
antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingar (se åtgärd 12).
Avsikten är att regeringen inom kort ska ta ställning till betänkandet från Utredningen
om makt, integration och strukturell diskriminering.
Åtgärd 20: Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag
som innebär ett samlat grepp om frågor som rör lika rättigheter och möjligheter oavsett
sexuell läggning. Arbetsgruppen ska även få i uppgift att överväga hur förekomst och
omfattning av diskriminering på grund av sexuell läggning ska kunna mätas och om
möjligt lämna förslag till indikatorer inom olika områden i samhället. Huvudansvarigt
departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
8
Arbetsgruppen är i princip färdig med sitt uppdrag och ska redovisa detta för regeringen i
februari 2008. I arbetet har samråd skett med HomO, FHI och olika HBT-organisationer
såsom RFSL, RFSL Ungdom och Sveriges Förenade Gaystudenter.
Åtgärd 21: En särskild utredare har fått i uppdrag att ta ställning till om par av samma
kön bör kunna ingå äktenskap. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2007.
Regeringen avser att därefter överväga förslagen från utredningen och vidta eventuella
åtgärder mot bakgrund av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement:
Justitiedepartementet
Äktenskaps- och partnerskapsutredningen lade i mars 2007 fram sitt betänkande
Äktenskap för par med samma kön – Vigselfrågor (SOU 2007:17). Utredningen föreslår
att partnerskapslagen upphävs samtidigt som par med samma kön får möjlighet att ingå
äktenskap. Utredningen ser ingen anledning att övergå till ett system med enbart borgerlig
vigsel. Vigslar inom trossamfund ska alltså finnas kvar enligt utredningen. I betänkandet
konstaterar utredningen att det inte bör införas någon vigselplikt vare sig för
vigselförrättare inom trossamfund eller för samfunden. Betänkandet har varit ute på
remiss till och med den 15 januari 2008 och beredningen fortsätter.
Åtgärd 22: Regeringen avser att under våren 2006 redovisa en uppföljning av den
nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Huvudansvarigt departement:
Socialdepartementet
Den 16 mars 2006 överlämnades skrivelsen 2005/06:110 Uppföljning av den nationella
handlingsplanen för handikappolitiken till riksdagen. Regeringen har tillsatt en
statssekreterargrupp för att utarbeta en strategi för hur målen i den nationella
handlingsplanen för handikappolitiken ska nås till 2010. Som en del i detta arbete kommer
ett antal offentliga utfrågningar att anordnas.
Åtgärd 23: Regeringen har inrättat en ny myndighet med uppdrag att samordna
handikappolitiken. Myndigheten påbörjade sitt arbete den 1 januari 2006.
Handikappombudsmannen (HO) får en mer fristående och granskande roll.
Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
Handisams verksamhet är i stora delar knuten till de övergripande åtgärder som
presenterades i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (1999/2000:79).
Myndighetens uppdrag inom tillgänglighetsområdet innebär att den ska stimulera och
driva på utvecklingen mot ett tillgängligare Sverige samt följa myndigheters, kommuners
och andra samhällsaktörers utveckling inom tillgänglighetsområdet. Handisam ska också
genom sitt samordningsarbete bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden inom ramen
för skyddet av de mänskliga rättigheterna.
Åtgärd 24: Regeringen avser att under 2006 ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag
att i samråd med Handikappombudsmannen (HO) och Myndigheten för handikappolitisk
samordning (Handisam) kartlägga våld mot funktionshindrade. Huvudansvarigt
departement: Justitiedepartementet
9
Regeringen gav den 13 juli 2006 Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att, i samråd
med Handikappombudsmannen och Myndigheten för handikappolitisk samordning,
kartlägga våld mot personer med funktionshinder i syfte att ge ökad kunskap om
problembilden avseende våld mot dessa personer. I uppdraget ingick även att undersöka
möjligheterna att förebygga våld mot personer med funktionshinder. Uppdraget
redovisades i november 2007.
Åtgärd 25: Regeringen har underlättat etablerandet av ett centrum mot rasism för att
förstärka och komplettera samhällets insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi
och diskriminering. Verksamheten inom Centrum mot rasism utvärderas av
Integrationsverket under 2006. Integrationsverket kommer att presentera en analys av
tillståndet och utvecklingen av rasism och främlingsfientlighet 2007. Mot bakgrund av
Integrationsverkets utvärdering och analys kommer regeringen att överväga lämpliga
åtgärder. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Stödet till Centrum mot rasism kommer att upphöra från och med 2008. Regeringen
kommer under våren att ta beslut om en förordning om statsbidrag till verksamheter mot
rasism och liknande former av intolerans. Centrum mot rasism och andra organisationer
kan därmed ansöka om projektbidrag från Ungdomsstyrelsen som blir ansvarig myndighet
för dessa bidrag.
Åtgärd 26: Forum för levande historia utvecklar arbetet mot antisemitism, islamofobi och
homofobi och genomför fördjupningsstudier om dessa frågor. Huvudansvarigt
departement: Kulturdepartementet
Arbetet fortlöper via regleringsbrevet för 2008 där det övergripande målet är att arbetet
med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter samt att arbeta för människors vilja att
verka för människors lika värde.
Forum för levande historia har även fått i uppdrag att belysa och informera om
kommunismens brott mot mänskligheten i ett särskilt regeringsbeslut den 21 december
2006. Uppdraget delredovisades den 1 oktober 2007 och ska slutligt redovisas den 30 juni
2008. Som grund för uppdragets genomförande ska Forum för levande historia göra en
kartläggning och sammanställning av befintlig forskning på området i Sverige och
internationellt samt analysera behovet av kompletterande och fördjupad forskning och, om
det behövs, initiera sådan forskning. Forum för levande historia ska arbeta utåtriktat, t.ex.
genom seminarier, utbildningsinsatser och utställningar runtom i landet.
Åtgärd 27: Regeringen avser att under 2006 följa upp Brottsförebyggande rådets rapport
Hatbrott. En uppföljning av rättsväsendets insatser från 2002. Huvudansvarigt
departement: Justitiedepartementet
Ett uppföljningsarbete pågår inom Regeringskansliet. Detta förväntas vara klart under
första hälften av 2008.
10
Åtgärd 28: Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått i uppdrag att från och med 2006
årligen redovisa statistik över hatbrotten. I denna statistik ska, förutom de uppgifter som
Säkerhetspolisen (Säpo) tidigare har redovisat, även ingå statistik över brott med
islamofobiska inslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Från och med år 2006 har Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit över ansvaret för
hatbrottsstatistiken från Säkerhetspolisen. Statistiken för 2006 delas in i fyra kategorier:
brott med främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och islamofobiska motiv. Det
finns för närvarande inga möjligheter att följa alla de anmälda hatbrotten i rättskedjan,
dvs. att följa i vilken mån anmälningar leder till åtal och dom. Sedan en tid pågår
emellertid ett omfattande utvecklingsarbete av rättsväsendets informationsförsörjning
inklusive kriminalstatistiken. En fråga som utreds är hur anmälda brott på ett bättre sätt
ska kunna följas i rättskedjan.
4.2
Barnets rättigheter
Åtgärd 29: Regeringen avser att följa upp lärosätenas arbete med att införliva
barnkonventionen i relevanta utbildningar och planerar att under 2006 genomföra
regionala konferenser för att stödja lärosätenas barnkonventionsarbete. Huvudansvarigt
departement: Socialdepartementet
Till följd av ett regeringsuppdrag har Högskoleverket lämnat rapporten ”FN:s
barnkonvention angår högskolan”. I rapporten lyfter Högskoleverket fram exempel på hur
barnkonventionen kan användas inom några högskoleutbildningar, bland annat för
jurister, socionomer och sjuksköterskor. För att följa upp Högskoleverkets arbete har
regeringen beslutat att ge Örebro universitet i uppdrag att anordna en nationell konferens
om integreringen av kunskap om barnkonventionen inom den högre utbildningen.
Konferensen, under rubriken ”Vad har barns rättigheter med högre utbildning att göra?”
anordnades i november 2007.
Åtgärd 30: Regeringen avser att under 2006 etablera ett centrum för barnets rättigheter,
som genom bland annat metod- och kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte kan
fungera som ett stöd i arbetet med att genomföra barnkonventionen. Huvudansvarigt
departement: Socialdepartementet
Regeringen har givit Örebro universitet i uppdrag att etablera en verksamhet för metodoch kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte i barnkonventionsrelaterade frågor.
Verksamheten startade i december 2006.
Åtgärd 31: Regeringen har tilldelat Unicef Sverige medel för arbetet med att ta fram en
handbok om genomförandet av barnkonventionen. Projektet beräknas vara avslutat till
utgången av 2006. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
Regeringen har initierat och finansierat arbetet för att ta fram en svensk handbok om
genomförande av barnkonventionen. Handboken ska dels vara en hjälp att uttolka
barnkonventionen för såväl politiker på olika nivåer som andra beslutsfattare, tjänstemän
11
och övriga intresserade, dels bidra till att skapa en samstämmighet om uttolkningen av
barnkonventionen och barnrättskommitténs rekommendationer samt vad som krävs för att
leva upp till de åtaganden konventionen innebär. Regeringen har beviljat 2,5 miljoner
kronor till UNICEF Sverige för arbetet med att ta fram handboken, som gavs ut i
december 2007.
Åtgärd 32: Regeringen har påbörjat ett arbete med att utveckla indikatorer för att mäta
effekterna av gjorda insatser för att förverkliga barnkonventionen och följa upp
barnpolitiken. Arbetet beräknas bli klart under 2006. Huvudansvarigt departement:
Socialdepartementet
Arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken (S 2005:B)
redovisade i mars 2007 en rapport med förslag till uppföljningssystem för barnpolitiken
Ds 2007:9. Målet för barnpolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet
till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Med utgångspunkt från detta
mål och de åtaganden som följer av FN:s barnkonvention föreslås en målstruktur som
består av sex horisontella målområden, som var för sig bidrar till måluppfyllelsen för
barnpolitiken. Till varje målområde föreslås ett antal indikatorer som beskriver
utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor, exempelvis när det gäller deras hälsa,
levnadsstandard, delaktighet eller utsatthet. Det föreslagna uppföljningssystemet är i
första hand tänkt att vara ett verktyg för regeringens arbete med att följa upp insatser för
att förverkliga barnets rättigheter och utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor.
Åtgärd 33: Regeringskansliet ska fortsätta sitt samarbete med det kommunala
partnerskapet och med landstingens nätverk för barnkonventionen. Huvudansvarigt
departement: Socialdepartementet
Det finns flera kommuner och landsting som aktivt har valt att prioritera arbetet med
barnkonventionen och därigenom kommit längre i sitt utvecklings- och förändringsarbete.
Ett exempel på den positiva utvecklingen inom kommunernas arbete med barnets
rättigheter är det kommunala partnerskapet för barnkonventionens genomförande som
etablerades under 2005. Tolv kommuner har beslutat att ingå ett nära samarbete kring
tillämpningen av barnkonventionen inom den kommunala verksamheten. Kommunerna
har beslutat att fortsätta sitt partnerskap de närmaste fyra åren, fram till 2011.
Regeringen har uppmuntrat etableringen av partnerskapet och dessutom ställt medel till
förfogande för samordningen av partnerskapets verksamhet. Inom Sveriges Kommuner
och Landsting har också etablerats ett nätverk för barnets rättigheter. Verksamhetschefer
för alla 20 landsting, tillsammans med andra specialister i barns hälsa och i
genomförandet av barnkonventionen träffas flera gånger om året. Nätverkets verksamhet
går ut på att sprida goda arbetssätt att främja barnets rättigheter inom det
landstingskommunala arbetet. Representanter från Socialdepartementet och
Barnombudsmannen samt när så behövs från andra berörda myndigheter deltar såväl i
partnerskapets verksamhet som i nätverkets periodiska möten.
Åtgärd 34: Regeringen har under 2005 initierat Barnrättsforum, ett forum för en mer
permanent dialog och erfarenhetsutbyte med enskilda organisationer om genomförandet
av barnkonventionen. Regeringen avser att fortsätta denna dialog under perioden 2006–
2009. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
12
Barnrättsforum har under 2005-2006 fungerat som en plattform för strukturerad dialog
mellan regeringen och de enskilda organisationerna som arbetar med och för barn.
Barnrättsforum har bestått av socialministern som ordförande, fem statssekreterare med
ansvar för relevanta politikområden samt tio ledande representanter från enskilda
organisationer. Forumet har sammankallats två gånger om året. Förväntningarna på detta
forum har dock inte infriats helt. Det har visat sig vara svårt för deltagarna, såväl
statssekreterare som ledare för organisationer, att prioritera och hitta gemensamma teman
för dialog. Behovet av en mer utpräglad samsyn på barnrättsfrågorna och av mer eller
mindre samordnade insatser hos alla relevanta aktörer i samhället är fortfarande mycket
aktuellt. Regeringen vill därför utveckla Barnrättsforum till en mer öppen och
inkluderande plattform för berörda aktörer, inklusive barn och unga själva. Strukturen av
ett nytt Barnrättsforum ska redovisas i regeringens skrivelse till riksdagen 2008.
Åtgärd 35: Regeringen för sedan 2001 en dialog med barn och unga om barnrättsfrågor
genom socialministerns barnreferensgrupp. Regeringen avser att fortsätta denna dialog
under perioden 2006–2009. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
Socialministerns barnreferensgrupp består av ett fyrtio-, femtiotal flickor och pojkar i
åldern 13–18 med olika bakgrund från olika delar av landet. Syftet med gruppen är att den
ska utgöra ett forum för årligt återkommande dialog mellan ministern, tjänstemän inom
Regeringskansliet och referensgruppen i viktiga och aktuella frågor som rör barn och
unga. Dialogen med barnreferensgruppen har fortsatt under 2005 och 2006. I april 2006
samlades denna grupp till ett fyradagarsmöte i Nynäshamn som avslutning på regeringens
insats Ett Sverige för barn. Vid mötet medverkade både ministrar och tjänstemän från
Regeringskansliet. Vid mötet diskuterades aktuella samhällsfrågor och deltagarnas
synpunkter dokumenterades i en skrift som har spridits bland i första hand till
beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Under våren 2008 kommer barnreferensgruppen
att sammankallas inom ramen för Barnrättsforum (se åtgärd 34).
4.3
Nationella minoriteter och urfolk
Åtgärd 36: I maj 2005 överlämnade en särskild utredare till regeringen ett delbetänkande
med förslag rörande en utvidgning av det språkliga förvaltningsområdet för finska.
Delbetänkandet har remissbehandlats. Samma utredare överlämnade i februari 2006 ett
slutbetänkande med förslag avseende bland annat det språkliga förvaltningsområdet för
samiska. Efter remissbehandling av slutbetänkandet under våren 2006 avser regeringen att
återkomma till riksdagen om förslagen i de båda betänkandena. Huvudansvarigt
departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Betänkandena har remissbehandlats. Under beredningen av förslagen har det framkommit
behov av att inhämta kompletterande underlag rörande alternativa modeller till
förvaltningsområdena. Detta underlag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Vidare genomförs kompletterande studier rörande jiddisch (redovisades i januari 2008),
romani chib och meänkiekli (redovisas i februari 2008).
13
Åtgärd 37: Regeringen avser att från 2006 initiera ett antal nya åtgärder för och med
romer i Sverige. Åtgärderna syftar till att motverka diskriminering och skapa kunskap,
såväl bland myndigheter och kommuner som hos romer, om livsvillkoren för romer i
Sverige och hur dessa livsvillkor kan förbättras. Huvudansvarigt departement:
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Delegationen för romska frågor
Den 14 september 2006 beslutade den tidigare regeringen om kommittédirektiv till en
delegation för romska frågor. Därefter har statsrådet Nyamko Sabuni förordnat
ordförande, ledamöter, sakkunnig och experter samt en referensgrupp till delegationen.
Även två sekreterare har anställts under början av 2007. Delegationens arbete är
prioriterat. Enligt direktiven ska delegationen utreda romers situation i Sverige genom att
inhämta, sammanställa, analysera och redovisa erfarenheter och kunskap som finns på
området samt lämna förslag på hur romers livsvillkor i samhället ska kunna förbättras.
Delegationen ska också främja och stödja kommunala projekt och verksamheter som
syftar till att förbättra romers situation. Slutligen ska delegationen informera och sprida
kunskap om romer och romers situation i Sverige samt uppmuntra kunskaps- och
erfarenhetsutbyte mellan statliga myndigheter och kommuner. Delegationen ska
slutredovisa sitt uppdrag den 31 december 2009.
Uppdrag
I december 2006 gav regeringen i uppdrag åt Institutet för språk- och folkminnen att
genomföra en fördjupad studie av situationen för romani chib i Sverige. Inom ramen för
uppdraget ska Institutet för språk och folkminnen
– kartlägga vilka varieteter av romani chib som talas i Sverige och i vilken omfattning
respektive varietet används,
– undersöka om huruvida det i Sverige eller i andra länder finns ordböcker,
skrivregelsamlingar, grammatikor eller andra former av läromedel för de i Sverige talade
varieteterna av romani chib samt
– lämna förslag om hur det fortsatta språkvårdsarbetet ska bedrivas för de i Sverige talade
varieteterna av romani chib.
Uppdraget ska genomföras efter samråd med en referensgrupp av företrädare för romska
organisationer som sätts samman av Institutet för språk och folkminnen.
Webbplats
Delegationen för romska frågors webbplats ska främst fungera som ett verktyg, riktat till
landets kommuner. Här finns information kring regeringens minoritetspolitik och hur
Sverige och andra länder, främst inom EU, arbetar för att förbättra romernas situation.
Vidare lyfter webbplatsen fram goda exempel på det arbete landets kommuner bedriver
(www.romadelegationen.se).
HT
TH
Konferens
Den 3–4 december genomförde Regeringskansliet i samarbete med Europarådet och EU:s
byrå för grundläggande rättigheter en internationell konferens om romska kvinnors
rättigheter ”Amare Glasura Ashunde – Our Voices Heard”. Konferensen ägde rum på
Lejondals slott norr om Stockholm. De officiella språken på konferensen var engelska och
romani chib. Konferensen som syftade till att skapa diskussion mellan romska
kvinnonätverk och personer i beslutsfattande position genomfördes med och för romska
14
kvinnor. Konferensen var en arbetskonferens under vilken goda exempel och erfarenheter
lyftes fram. Ett sammandrag av det som framkom under konferensen kommer att
publiceras i en skrift som håller på att tas fram.
Åtgärd 38: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 stärka samrådet för de
nationella minoriteterna. Företrädare för de nationella minoriteterna kommer bland annat
att kontinuerligt bjudas in till samråd i samband med att Sverige rapporterar till
Europarådet om efterlevnaden av minoritetsspråkskonventionen och ramkonventionen.
Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
I juni 2006 lämnade regeringen sin andra rapport angående genomförandet av
ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. I samband med framtagandet av
rapporten bjöds representanter för de nationella minoriteternas organisationer in till ett
möte angående återrapporteringen. Så långt möjligt beaktades deras synpunkter vid
sammanställandet av rapporten. Till rapporten bifogades också de synpunkter som de
nationella minoriteterna framfört under arbetet med framtagandet av den nu gällande
handlingsplanen för mänskliga rättigheter. Under mötet informerades representanterna
från de nationella minoriteternas organisationer om möjligheten att skriva skuggrapporter
till Europarådet. Ett liknande möte genomfördes den 4 september 2007 i samband med att
regeringen sammanställde sin tredje rapport angående Sveriges genomförande av den
Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.
Åtgärd 39: Regeringen avser att under 2006 ta fram en strategi för att sprida kunskap och
öka medvetenheten om Sveriges förpliktelser enligt Europarådets konventioner om
nationella minoriteter och minoritetsspråk. Strategin ska även omfatta de nationella
minoriteterna och deras situation samt minoritetspolitiken och dess mål. Huvudansvarigt
departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
I december 2006 skickade regeringen, som ett första led i det strategiska arbetet med
minoritetspolitiken, ut en enkät till samtliga kommuner i Sverige. Syftet med enkäten var
att hos kommunanställda och kommunpolitiker
– mäta kunskapen om de nationella minoriteterna, minoritetspolitiken och åtagandena
enligt ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen,
– väcka intresse för arbete med frågor som rör de nationella minoriteterna, och
– få en person i kommunen som är ansvarig för minoritetspolitiska frågor.
Ett brev bifogat till enkäten innehöll information om vilka de nationella minoriteterna är,
vilka språk som är nationella minoritetsspråk samt om konventionerna som ligger till
grund för minoritetspolitiken och som Sverige har förbundit sig att följa. Enkätsvaren har
sammanställts som arbetsmaterial. Slutsatserna av enkäten kommer att behandlas inom
ramen för arbetet rörande åtgärd 36 (se ovan). Därutöver pågår planering av åtgärder i
samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Åtgärd 40: Som en uppföljning av Skolverkets rapport om utbildningssituationen för de
nationella minoriteterna avser regeringen att överväga åtgärder mot bakgrund av verkets
förslag. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet
En stor del av Skolverkets rapport tog upp elevernas möjligheter att läsa de nationella
minoritetsspråken i skolan. Skolverket konstaterade i sin rapport att det finns många
15
brister i utbildningen för de nationella minoriteterna. Knappt varannan elev som är
berättigad till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken deltar.
Kommunerna saknar kunskaper om och brister i att informera om dessa elevers
möjligheter och rättigheter. Dessutom har kommunerna svårt att rekrytera lärare och det
råder stor brist på läromedel. Skolverket föreslog bl.a. att man skulle slopa kraven på
minst fem elever per undervisningsgrupp som villkor för att undervisning i
minoritetsspråk anordnas, att minoritetsspråken ska vara ett dagligt umgängesspråk för
eleven samt att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket.
Skolverket fick i december 2005 ytterligare ett uppdrag att genomföra en fördjupad
studie av situationen för romer i den svenska skolan. I redovisningen lämnande Skolverket
flera förslag för att förbättra undervisningssituationen för romer bl.a. genom att tydliggöra
kommunernas ansvar för de nationella minoriteternas utbildning. Skolverket har med
anledning av detta gett ut broschyren Nationella minoriteter i skolan (Skolverket 07:1002)
som sammanfattar kommunens och skolans skyldigheter. Broschyren har skickats till
landets alla kommuner.
Regeringen avser att även under 2008 besluta om vissa förändringar i
skolförfattningarna som syftar till att öka tillgången till modersmålet för de nationella
minoriteterna. Det nuvarande kravet på minst fem elever i kommunen för
modersmålsundervisning i finska eller jiddisch ska slopas. Kravet på att modersmålet ska
vara ett dagligt umgängesspråk i hemmet för att elever som tillhör de nationella
minoriteterna ska få rätt till undervisning ska också tas bort.
I regleringsbrevet för 2008 har Skolverket fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder ett
urval av kommuner vidtagit för att informera skolor och föräldrar om elevers rätt till
modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken som en uppföljning av
broschyren om nationella minoriteter i skolan.
Åtgärd 41: Regeringens ambition är att Sverige ska ratificera ILO:s konvention (nr 169)
om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder så snart det låter sig göras.
Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet
Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet.
Åtgärd 42: Regeringen har i februari 2006 lämnat en proposition till riksdagen med
förslag bland annat om att Sametinget ska få fler myndighetsuppgifter och därigenom få
ett ökat inflytande. Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet
Frågan behandlades i regeringens proposition 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande. De
frågor som flyttats över rör huvudsakligen rennäringen och andra samiska intressen.
Myndighetsuppgifter som rör markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet
mellan rennäringen och andra markanvändare ligger fortsättningsvis kvar på
länsstyrelserna. Reformen genomfördes i januari 2007. Sametinget håller på att rekrytera
personal för att handlägga de uppgifter man tagit över från länsstyrelserna respektive
Jordbruksverket. I vissa fall har man övertagit befintlig personal. Det rör sig om cirka 10
tjänster och rör rennäringsadministrationen.
16
Åtgärd 43: Regeringen har i september 2005 initierat medling för att få fram en
överenskommelse om vinterbete i Härjedalen med syftet att finna en långsiktigt hållbar
lösning på samebyarnas behov av vinterbetesmark. Huvudansvarigt departement:
Jordbruksdepartementet
Mandatet för medlingsgruppen har löpt ut men kommer sannolikt att förlängas med ett
halvår. En huvudfråga gällande betessituationen i Härjedalen som måste lösas är hur
arrendet ska bekostas.
Åtgärd 44: Arbetsgruppen för en nordisk samekonvention lämnade i november 2005 ett
utkast till konventionstext. Den fortsatta behandlingen av utkastet syftar till att tillsätta en
nordisk förhandlingsdelegation med målsättningen att utarbeta en slutlig konventionstext.
Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet
Vid det senaste mötet mellan ministrarna ansvariga för samiska frågor och
sametingspresidenterna i Stockholm den 14 november 2007 kom man överens om att föra
processen vidare och konstaterade att ärendets behandling fortsätter våren 2008 när
Finlands analyser färdigställts. Nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor ska då
sörja för att ett förslag till hur eventuella förhandlingar ska genomföras därefter utarbetas
med sikte på att ha ett förslag till beslut vid nästa möte med sameministrarna och
sametingspresidenterna.
För närvarande genomförs en konsekvensanalys i nära samverkan med Sametinget för
att bedöma de juridiska konsekvenserna av förslaget. Den ska vara klar i god tid inför
nästa möte mellan ministrarna och sametingspresidenterna i november i år.
4.4
Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Åtgärd 45: En utredning har genomförts om avidentifierade ansökningshandlingar.
Uppdraget redovisades i januari 2006. Regeringen kommer under 2006 att ta ställning till
om och hur det är lämpligt att pröva metoden vid någon eller några myndigheter.
Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet
Den 7 september 2006 fattade regeringen beslut att genomföra en försöksverksamhet med
avidentifierade ansökningshandlingar vid sju myndigheter (Fi2006/227 delvis). Samtidigt
beslutades att en studie om rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis) vid
nio myndigheter skulle genomföras. De båda försöken pågick 1 januari 2007 – 31
december 2007.
Metoden med avidentifierade ansökningshandlingar innebär att arbetsgivaren i ett första
skede i rekryteringsprocessen bedömer inkomna ansökningar utan att känna till en eller
flera omständigheter om de olika sökandena som inte anses ha omedelbar betydelse, t.ex.
sökandes namn, adress och ålder. Studien av tillvägagångssätt vid rekrytering syftar till att
få en bild av tillvägagångssätt vid rekrytering och se vilka resultat de leder till avseende
målet att öka mångfalden. Studiens resultat ska kunna användas som jämförelse med
resultaten av försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar.
Regeringen gav den 14 december 2006 i uppdrag till Statskontoret att utvärdera
försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar och studien om
17
rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis). Statskontoret ska redovisa
utvärderingen av projektet senast den 12 augusti 2008.
Åtgärd 46: Sverige kommer att införa förbud mot diskriminering på grund av ålder i
arbetslivet. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Se åtgärd 10.
Åtgärd 47: Regeringen arbetar med att ta fram en nationell handlingsplan för att avskaffa
könsdiskriminerande löneskillnader, vilken kommer att ligga till grund för åtgärder inom
detta område. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Den föregående regeringens skrivelse återkallades i december 2006. I syfte att skapa
förutsättningar för analys, uppföljning och samordning av insatser avser regeringen att
under 2008 utarbeta en samlad strategi när det gäller jämställdhet på arbetsmarknaden och
i näringslivet.
Åtgärd 48: Regeringen avser att fortsätta att genom regleringsbreven för lärosäten sätta
rekryteringsmål avseende professorer i syfte att utjämna fördelningen mellan könen.
Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet
Rekryteringsmålen står kvar i regleringsbreven för universitet och högskolor. De
nuvarande målen gäller 2005–2008 och kommer att kvarstå åtminstone denna period. Vad
som kommer att gälla från 2009 är ännu för tidigt att avgöra och är beroende av utfall och
eventuella andra insatser för att främja jämställdhet.
Åtgärd 49: Regeringen har beslutat att införa en ny modell för att med ett mer
sammanhållet arbetssätt stärka funktionshindrades ställning på arbetsmarknaden.
Modellen infördes den 1 januari 2006 och kommer att utvärderas inför 2009.
Huvudansvarigt departement: Arbetsmarknadsdepartementet
Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera insatserna. Slutrapporten kommer den 1 juni
2008.
Åtgärd 50: Resultatet från regeringens interdepartementala arbetsgrupp för att se över
bostadsförsörjningen presenteras i form av en departementspromemoria, i vilken bland
annat frågor om diskriminering av bostadssökande behandlas. Promemorian skickas ut på
remiss under våren 2006. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet
Åtgärden är genomförd. Promemorian, inklusive ett avsnitt om diskriminering rörande
bostadsfrågor,
har
remitterats.
I
promemorian
behandlas
bland
annat
diskrimineringslagstiftningens innebörd, utredningar om diskriminering, förekomst av
diskriminering rörande bostäder, mekanismer bakom diskriminering på bostadsmarknaden
samt förmedlingsprinciper som utesluter vissa bostadssökande. Frågan bereds inom
regeringskansliet.
18
Åtgärd 51: Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 30 miljoner kronor
under tre år till lokala hemlöshetsprojekt samt att genomföra nationella kartläggningar av
hemlösheten i landet. Socialstyrelsen genomför nationella kartläggningar av hemlöshetens
omfattning 2005 och 2007. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
Regeringen har beslutat om en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från
bostadsmarknaden (regeringsbeslut 5 den 1 februari 2007). Strategin löper under åren
2007–2009. Strategin innebär en ambitionshöjning genom att ange tydliga mål och peka
på att flera myndigheter och aktörer har ett ansvar. Socialstyrelsen ska i samråd med
Boverket, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten leda och samordna arbetet.
Regeringen har avsatt totalt 55 550 000 kronor under 2007 och 2008. Medlen ska framför
allt användas till att stödja lokalt utvecklingsarbete, men även till att utveckla och sprida
kunskap samt utveckla statistik. Socialstyrelsen genomför regelbundet nationella
kartläggningar av hemlöshetens omfattning, dock ej år 2007 som anges i åtgärden.
Åtgärd 52: Regeringen har under våren 2005 utsett en nationell bostadssamordnare med
uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att underlätta för ungdomar, och i viss mån
även andra grupper som är utsatta i detta sammanhang, att komma in på
bostadsmarknaden. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet
Den 31 mars 2005 beslutade den tidigare regeringen att utse en nationell
bostadssamordnare. Enligt direktiven utsågs den nationella bostadssamordnaren med
uppgift att under en treårsperiod arbeta för att ta fram förslag på konkreta åtgärder i syfte
att underlätta ungdomars inträde på bostadsmarknaden. Samordnaren skulle kartlägga
hinder för ungdomar att skaffa sig ett eget boende. Samordnaren skulle även kartlägga och
sprida kunskap om framgångsrika initiativ, såväl privata som kommunala. Vidare skulle
samordnaren se över behovet av nationell övergripande information om lediga bostäder
och överväga i vilken form en sådan tjänst kan utföras. I uppdraget ingick också att se
över vilka insatser som behövs för att stimulera omflyttning och därmed få igång
flyttkedjor.
Målgruppen för samordnarens uppdrag var främst ungdomar men förslag till åtgärder
kan även komma andra grupper till del. Uppdraget skulle enligt de ursprungliga direktiven
vara slutfört senast den 18 december 2007.
I november 2006 beslutade dock den nyvalda regeringen om tilläggsdirektiv till
bostadssamordnaren, som antagit namnet Boutredningen. Tilläggsdirektiven innebar att
uppdraget skulle avslutas och en slutredovisning av uppdraget i sin helhet lämnas till
regeringen senast den 31 januari 2007. Regeringen menade i tilläggsdirektiven att
ungdomars möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden ska lösas genom andra
åtgärder än vad som omfattas av uppdraget.
I mitten av februari 2007 presenterade Boutredningen sitt slutbetänkande i form av SOU
2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en bostad. I
slutbetänkande lyfter utredningen bland annat fram att:
− det är vanligt med missförhållanden på bostadsmarknaden
− det råder bristande tillgång på bostäder för unga
− det råder bristande kunskap om boende och bostadsmarknaden
− det råder bristande bostadsinformation och ett ineffektivt förmedlande av bostäder
19
−
−
−
−
det råder verklighetsfrämmande villkor på bostadsmarknaden
gruppen ungas ekonomiska förutsättningar har försämrats
kreditmarknaden har svårt att bedöma unga
hyresgarantier kan i viss mån kunna öka möjligheten för vissa grupper att ses som
potentiella hyresgäster.
Regeringen har gått vidare med tre av de åtgärder/områden som Bostadssamordnaren lyfte
fram:
1. Den första juli 2007 införde regeringen så kallade hyresgarantier, dvs ett särskilt stöd
till kommuner som går i borgen för enskilda hushålls skyldighet att betala hyra för sin
bostad (kommunala hyresgarantier) i syfte att underlätta för enskilda att etablera sig på
bostadsmarknaden. Bidrag lämnas med 5 000 kronor per hyresgaranti till kommuner som
efter behovsprövning beviljat hyresgaranti för enskilda hushåll som saknar ett
självständigt boende. En förutsättning är att de hushåll för vilka garantier lämnas får en
bostad med hyresrätt och besittningsskydd samt att hyresgarantin omfattar minst sex
månadshyror. Fullt utnyttjat är anslaget beräknat så att kommunerna kan teckna 20 000
hyresgarantier per år med statligt stöd. Regeringen bedömer att stödet kommer att leda till
att kommuner med stor efterfrågan på bostadsmarknaden successivt kommer att införa
hyresgarantier och att därmed fler personer kommer att ges möjlighet att etablera sig i eget
boende.
2. Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2008
beslutat om att en samlad informationsportal om boende, byggande och inomhusmiljö ska
upprättas. Boverket tillförs totalt 7 miljoner kronor under perioden 2008-2010 för att
genomföra en förstudie samt upprätta denna portal. Syftet med portalen är att öka
konsumenternas tillgång till tillförlitlig information om bostadsfrågor, boenderelaterade
byggfrågor och inomhusmiljö samt köp och försäljning av privatbostäder.
3. När det gäller att underlätta förvärv av bostad har riksdagen med anledning av
regeringens förslag i budgetpropositionen för 2008 beslutat att staten fr.o.m. den 1 mars
2008 ska kunna ställa ut kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda
för förvärv av bostad (s.k. förvärvsgarantier) intill ett belopp av högst 5 miljarder kronor.
Förvärvsgarantin gäller för förstagångsköpares räntebetalningar upp till 100 000 kronor
under högst tio år vid lån till permanentbostad, t.ex. bostadsrätt eller egnahem. Syftet med
garantin är att underlätta etablering och skapa ökad valfrihet för konsumenterna på
bostadsmarknaden. Statens bostadskreditnämnd har fått i uppdrag att administrera
garantierna. Förslaget bedöms framför allt få effekt för ungdomar och hyresgäster i
områden där ombildning till bostadsrätt är aktuellt.
Åtgärd 53: Regeringen avser att från och med 2006, med ordinarie statliga resurser som
utgångspunkt, revidera de lokala utvecklingsavtal som regeringen har träffat med sju
storstadskommuner i avsikt att långsiktigt bryta den sociala, etniska och diskriminerande
segregationen i storstadsregionerna. Huvudansvarigt departement: Integrations- och
jämställdhetsdepartementet
Under 2007 har regeringen breddat arbetet med lokala utvecklingsavtal och tecknat avtal
med 21 kommuner: Borås, Botkyrka, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haninge, Huddinge,
Jönköping, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Nacka, Norrköping,
Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Uppsala, och Växjö kommun. I
budgetpropositionen för 2008 har regeringen presenterat en urban utvecklingspolitik.
20
Lokala utvecklingsavtal erbjuds kommuner för att utveckla en mer strategisk samverkan
än den tidigare projektbaserade samverkan mellan i huvudsak offentliga aktörer. Avtalen
avser numera möjliggöra lokala partnerskap mellan statliga myndigheter, kommuner,
privata aktörer och det civila samhället för genomförandet av det lokala
utvecklingsarbetet.
Myndigheter som genom sina ordinarie uppdrag är aktiva inom områdena arbete,
utbildning, trygghet och tillväxt ska få möjligheter till lokal flexibilitet i sin verksamhet
och aktivt delta i de lokala partnerskapen. De lokala partnerskapen ger kommuner
möjligheter för att effektivare använda resurser från de europeiska strukturfonderna vad
gäller lokalt utvecklingsarbete i syfte att uppnå målen ibland annat Lissabonagendan. På
den nationella nivån ser regeringen ett värde i att samverkansformer utvecklas mellan stat,
kommun och EU samt andra berörda aktörer.
De lokala utvecklingsavtalen är en del i arbetet mot utanförskap där staten och kommun
gemensamt har kommit överens om ett lokalt utvecklingsarbete i stadsdelar där
utanförskapet är stort. Under 2007 har 38 stadsdelar omfattats av lokala
utvecklingsavtalen. För att få fler människor i jobb, en bättre skola och tryggare stadsdelar
har samverkan mellan dessa kommuner och statliga myndigheter konkretiserats i
samverkansöverenskommelser.
Brottsförebyggande
rådet,
Försäkringskassan,
Myndigheten för skolutveckling och berörda länspolismyndigheter har fått i uppdrag att
träffa samverkansöverenskommelser. Arbetsmarknadsverket har fått särskilda uppgifter av
regeringen i detta arbete. Under 2007 har totalt 62 samverkansöverenskommelser tagits
fram mellan kommuner och dessa fem statliga myndigheter och ytterligare 26
överenskommelser håller på att tas fram.
Regeringen träffade i april och november 2007, tillsammans med berörda myndigheter,
företrädare för den politiska ledningen i kommunerna för dialog om utanförskapet och
framtida urbana utvecklingsfrågor.
Åtgärd 54: Regeringen har givit Statens folkhälsoinstitut (FHI) flera uppdrag med
avseende på förhållandet mellan diskriminering och hälsa. Mot bakgrund av den kunskap
som samlas in genom uppdragen avser regeringen att överväga vilka åtgärder som kan
vidtas för att öka förutsättningarna för en god hälsa bland personer som utsätts för
diskriminering. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
T
T
FHI har haft ett uppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen för HBT-personer.
Det redovisades i november 2005. FHI konstaterade att psykisk ohälsa är mer utbrett
bland HBT-personer än i befolkningen i övrigt och att diskriminering sannolikt bidrar till
detta.
På eget initiativ har FHI under 2004–2006, tillsammans med DO, HO, HomO och
JämO, bedrivit samarbetsprojektet Diskriminering och hälsa. Slutrapporten publicerades
hösten 2006. Detta var dock inte ett regeringsuppdrag.
Regeringen har gett FHI i uppdrag att ”redovisa insatser som har vidtagits för att öka
kunskapen om de påverkbara hinder som finns för att uppnå en god hälsa bland personer
med funktionshindrade flickor och kvinnor respektive pojkar och män”. Det ska redovisas
i februari 2008.
21
Åtgärd 55: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 vidta åtgärder för att
motverka skillnader på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder när det gäller kvalitet och tillgång
till hälso- och sjukvård. Huvudansvariga departement: Socialdepartementet och
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Skyddet mot diskriminering inom hälso- och sjukvård kommer i och med den nya
diskrimineringslagen att gälla samtliga diskrimineringsgrunder som nämns i åtgärden. Se
åtgärd 10.
Åtgärd 56: Regeringen beslutade 2003 att en nationell psykiatrisamordnare skulle
tillkallas med uppgift att se över frågor som rör vård, omsorg, m.m. för personer med
allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Uppdraget löper till den 1
november 2006. Under våren 2006 kommer psykiatrisamordnaren att lämna ytterligare
förslag av betydelse för målgruppen. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
T
T
Psykiatrisamordnaren har avslutat sitt arbete. Samordnarens slutbetänkande Ambition och
ansvar överlämnades i november 2006. Förslagen är omfattande och rör många
politikområden. Socialstyrelsen har även fått en viktig uppgift att fortsätta främja
utvecklingen inom detta område. Man ska bland annat följa upp de projekt som startat
med de ca 200 miljoner som tillförts för att utveckla psykiatrin. Arbetet inom
Socialstyrelsen är prioriterat och drivs inom ramen det så kallade NU-projektet.
Förutom arbetet som pågår vid Socialstyrelsen har Socialdepartementet anställt en
koordinator som tillsammans med en interdepartemental arbetsgrupp kommer att arbeta
med utvecklings- och förbättringsarbete inom psykiatrin. Detta arbete utgår till största del
från förslagen i betänkandet Ambition och ansvar.
Åtgärd 57: Statens skolverk ska, i samverkan med Jämställdhetsombudsmannen (JämO),
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), genomföra
informationsinsatser om den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever. Huvudansvarigt departement:
Utbildningsdepartementet
Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever i kraft.
Skolverket fick i uppdrag i regleringsbrevet för 2006 att genomföra nationella
konferenser om propositionen, förslaget till lag och lagens och verksamheternas koppling
till mänskliga rättigheter. Skolverket ska vidareutveckla och konkretisera den
antidiskrimineringsstrategi som lämnades till regeringen i augusti 2007 bland annat
genom att ta fram en översiktlig tidsplan. Skolverket har i regleringsbrevet för 2008 i
uppdrag att redovisa till regeringen hur myndigheten vidareutvecklat strategin samt vilka
åtgärder som vidtagits för att genomföra antidiskrimineringsstrategin. Samråd ska ske
med Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO),
ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Myndigheten för handikappolitisk
samordning (Handisam).
22
Åtgärd 58: Regeringen har 2005 givit Skolverket i uppdrag att se över ett urval av
läroböcker och då särskilt uppmärksamma eventuella uttryck för diskriminering eller
andra former av kränkningar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2006.
Regeringen avser att överväga behovet av åtgärder med anledning av de resultat som
presenteras i rapporten. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet
Undersökningen finns redovisad i rapporten ”I enlighet med skolans värdegrund?”
(rapport 2006:285). Analysen av de granskade läroböckerna när det gäller nationella
minoriteter visar att texterna om samer är så kortfattade att de inte rymmer nyansering
eller problematisering. Judar nämns vid flera tillfällen i samband med förföljelse medan
de sällan omnämns när det t.ex. gäller gruppens bidrag till kultur. Den helhetsbild som
skapas om judar och samer kan ifrågasättas eftersom den blir alltför ensidig. De övriga
nationella minoriteterna behandlas inte alls i de granskade läroböckerna. Skolverket
konstaterar att synen på att läroböcker säkerställer att undervisningen överensstämmer
med läroplaner och kursplaner inte alltid är korrekt. Det är lärarens uppgift att förhålla sig
kritisk till olika källor och upptäcka uttryck för diskriminering. Det bör också påpekas att
läroböcker endast är ett av de läromedel som en lärare kan använda i undervisningen.
Åtgärd 59: Regeringen avser att under 2006 tillsätta en utredning som ska granska
förutsättningarna för att reglera rätt till utbildning, förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg för gömda barn och ungdomar. Huvudansvarigt departement:
Justitiedepartementet
Den 9 mars 2006 tillsatte regeringen en utredning som skulle se över förutsättningarna för
att reglera rätten till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för barn och
ungdomar som undanhåller sig verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (s.k.
gömda barn). Utredaren, som slutförde sitt uppdrag i maj 2007, föreslår i sitt betänkande
”Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas” (SOU 2007:34) en reglerad rätt till
utbildning för s.k. gömda barn. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Åtgärd 60: Regeringen har beslutat om en delegation för jämställdhet i förskolan.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2006. Regeringen avser att därefter
överväga åtgärder med anledning av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement:
Utbildningsdepartementet
Delegationen för jämställdhet i förskolan lämnade sitt slutbetänkande Jämställd förskola
(SOU 2006:75) i juli år 2006 med förslag, bedömningar och rekommendationer till
regeringen. Delegationen lyfte bland annat fram att behovet av kunskap i genuspedagogik
är stort. Delegationen föreslog också jämställdhetsinsatser för lärarutbildningarna och till
Högskoleverket samt insatser som rör den statliga rektorsutbildningen och
gymnasieskolan. Regeringen har ännu inte tagit ställning till hur man eventuellt ska gå
vidare. Det är dock klart att det inte kommer att bli en proposition på området eftersom
utredningen inte lämnat några lagförslag.
Åtgärd 61: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 följa upp
utbildningssituationen för barn och ungdomar med funktionshinder och överväga om
ytterligare åtgärder bör vidtas. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet
23
Frågor som rör funktionshindrade elever har lyfts av regeringen och fått en hög prioritet.
Regeringen tillsatte 2006 en utredning för att se över den statliga specialskolan.
Utredningen lämnade ett delbetänkande i maj 2007 (SOU 2007:30) där man föreslog att
specialskolans målgrupp skulle utvidgas till att även omfatta elever med synskada och
ytterligare funktionshinder respektive elever med grav språkstörning. Betänkandet har
remitterats och förslaget bereds inom Utbildningsdepartementet.
I december 2007 lämnade utredningen sitt slutbetänkande (SOU 2007:87). Här föreslås
vissa ändringar i det statliga åtagandet för elever med hörselskada. Dessutom lämnas
förslag som gäller elever i gymnasieåldern med synskada och ytterligare funktionshinder.
I budgetpropositionen för 2008 anger regeringen att särskolan i högre utsträckning bör
ta fram rutiner för att systematiskt utvärdera elevernas kunskapsutveckling mot de
nationella målen. Sådana uppgifter bör också sammanställas på en övergripande nivå.
Regeringen avser stärka utvecklingen av kunskapsbedömningen i särskolan. Ambitionen
är att ett sådant arbete ska stimulera särskolorna att fokusera på kunskapsmålen och
förbättra utbildningens kvalitet.
Åtgärd 62: Regeringen fortsätter att prioritera arbetet med breddad rekrytering till
högskolan och har därför i januari 2006 utvidgat uppgifterna för Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet, som samtidigt bytt namn till Myndigheten för nätverk och
samarbete inom högskolan. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet
Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 angett att arbetet med breddad rekrytering
till högre utbildning även fortsättningsvis är prioriterat och att regeringen avser att följa
detta arbete noga. Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen
till högskoleutbildning. Information och vägledning om utbildningsvägar vid lärosäten
och om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosäten ska förbättras.
I propositionen har vidare angetts att ett av målen för den högre utbildningen är att
skapa förutsättningar för starka och självständiga lärosäten med stor integritet. Den
politiska detaljstyrningen av lärosätena ska minska och de ska ges möjlighet att bedriva
sin verksamhet med stor grad av frihet. Mot bakgrund av detta anser regeringen att det är
naturligt att universitet och högskolor själva tar ett ökat ansvar för att bland annat
säkerställa breddad rekrytering. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2008
gjort bedömningen att Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning bör
avvecklas den 1 januari 2009.
Åtgärd 63: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 följa upp vilka insatser som
har vidtagits av skolmyndigheterna efter det att ett tydligare mål skrevs in förskolans
läroplan med avseende på barn med annat modersmål än svenska samt att utvärdera hur
situationen har förändrats för dessa barn. Huvudansvarigt departement:
Utbildningsdepartementet
Myndigheten för skolutveckling genomför ett kontinuerligt stödjande arbete för att stödja
modersmålsundervisningen. I övrigt planeras inga insatser. Visserligen är andelen barn i
förskolan som får modersmålsstöd relativt låg. Men statistiken visar att andelen barn i
förskolan som får sådant stöd ökat stadigt under de senaste åren. Kommunernas
skyldighet vad gäller modersmålsstöd i förskolan är klart och tydligt reglerad och kommer
att kvarstå.
24
4.5
Mäns våld mot kvinnor, m.m.
Åtgärd 64: Regeringen avsätter under perioden 2006–2008 extra medel som en särskild
satsning på området mäns våld mot kvinnor. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet
Den 15 november 2007 presenterade regeringen en handlingsplan för att bekämpa mäns
våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr.
2007/08:39). Med 56 konkreta åtgärder som beräknas omfatta mer än 800 miljoner kronor
är handlingsplanen en historisk kraftsamling mot våldet.
Syftet med handlingsplanen är att i ett sammanhang presentera regeringens arbete för att
bekämpa detta våld och att beskriva hur arbetet ska bedrivas under mandatperioden.
Handlingsplanen omfattar sex insatsområden: ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt
förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser
riktade till våldsutövare, ökad samverkan och ökade kunskaper.
Utgångspunkten i handlingsplanen är behovet hos de våldsutsatta och FN:s deklaration
om avskaffande av våld mot kvinnor som antogs av FN:s generalförsamling 1993. I
deklarationen definieras våld mot kvinnor omfatta fysiskt, sexuellt och psykiskt våld både
i hemmet och i samhället.
Genomförandet av handlingsplanen kommer att följas upp. Regeringen avser att
löpande informera riksdagen om handlingsplanens genomförande och en redovisning av
uppföljningens resultat kommer att lämnas till riksdagen 2010.
Åtgärd 65: Regeringen bereder för närvarande frågan om ombildning av
Rikskvinnocentrum till ett nationellt kunskapscentrum. Huvudansvarigt departement:
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
I augusti 2006 antog regeringen en förordning om att ombilda Rikskvinnocentrum till ett
Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor. Centrumet ska med ett
rikstäckande perspektiv
– sprida kunskap om och utveckla metoder för bemötande och omhändertagande av
kvinnor som har misshandlats eller våldtagits,
– sprida kunskap och information om mäns våld mot kvinnor,
– i samråd med Uppsala universitets styrelse och berörd fakultetsnämnd bedriva
utbildning, som inte omfattas av bestämmelserna i högskolelagen (1992:1434), om mäns
våld mot kvinnor,
– följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och analysera behovet av forskning
inom området mäns våld mot kvinnor,
– bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns
våld mot kvinnor,
– vara ett stöd för myndigheter och organisationer i frågor om mäns våld mot kvinnor och
därvid särskilt stödja myndigheterna i deras metodutvecklingsarbete och verka för en
effektiv samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer, och
– erbjuda stöd för våldsutsatta kvinnor och deras närstående.
Centrumet ska samverka med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör den
kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor.
25
Åtgärd 66: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 öka fokus på stöd till
funktionshindrade våldsutsatta kvinnor, bland annat genom att stödja kvinnojourers
verksamhet för att förbättra beredskapen för kvinnor med funktionshinder.
Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
Regeringen avser att avsätta medel till handikapporganisationer för att öka deras
möjligheter att uppmärksamma och förebygga våld mot funktionshindrade samt ge stöd
till dem som utsatts för våld. Inom handikapprörelsen finns ett stort antal
funktionshindrade organiserade. Ett riktat statsbidrag till vissa organisationer bedöms öka
möjligheterna för handikapporganisationerna att uppmärksamma problematiken kring
våld mot funktionshindrade.
Regeringen avser också att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett
utbildningsmaterial som belyser problematiken med våld som riktas mot
funktionshindrade kvinnor. Materialet ska användas i utbildningar för t.ex. personliga
assistenter och annan vårdpersonal som ger stöd och service till funktionshindrade
personer. På så sätt kan medvetenheten öka om de särskilda risker för våld och andra
kränkningar som funktionshindrade personer kan utsättas för.
Utöver dessa särskilda satsningar omfattas våldsutsatta funktionshindrade personer även
av de generella insatser som görs för våldsutsatta kvinnor, se åtgärd 64.
Åtgärd 67: Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens arbete med att förbättra
brottutredningarnas kvalitet avseende våldtäktsärenden ska fortsätta. Huvudansvarigt
departement: Justitiedepartementet
Gemensamma inspektioner
Regeringen gav i Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för
budgetåret 2006 myndigheterna i uppdrag att tillsammans redovisa vilka åtgärder de hade
vidtagit med anledning av vad som framkom vid den myndighetsgemensamma
inspektionen 2004 av de brottsutredningar som gällde våldtäkt. De vidtagna åtgärderna
och de påvisbara resultaten av dessa skulle beskrivas och analyseras. Särskild vikt skulle
läggas vid frågan om målsägandens rätt till målsägandebiträde samt förmågan att utreda
brott.
Riksåklagaren och rikspolischefen beslutade i augusti 2006 att genomföra en ny inspektion av brottsutredningar om våldtäkt. Inspektionen var en uppföljning av den inspektion
som skedde 2004-2005. Syftet med den nya inspektionen var främst att se hur de åtgärder
som förordades i den tidigare rapporten hade påverkat brottsutredningsarbetet. Inspektionen omfattade fyra län – Dalarna, Södermanland, Västra Götaland och Gävleborg – och
knappt 80 ärenden om våldtäkt och grov våldtäkt där offret var över 15 år.
Resultatet av den första inspektionen redovisades i en rapport i april 2005. Enligt
rapporten höll många av de utredningar som undersöktes hög kvalitet, men det fanns
också brister. Rapporten sändes till samtliga polismyndigheter och åklagarkammare för
åtgärder. Särskild vikt skulle läggas vid frågan om målsägandens rätt till
målsägandebiträde samt förmågan att utreda brott.
Resultatet av den uppföljande inspektionen redovisades i en rapport i mars 2007. Av
rapporten framgår bland annat att kvaliteten på utredningarna ytterligare förbättrats i flera
26
avseenden samt att andelen målsägandebiträden ökat betydligt sedan den föregående
inspektionen.
Åtgärder inom polisen
Under hösten 2006 har rikspolischefen i samband med besök vid nio polismyndigheter
diskuterat den genomförda inspektionen. Frågor som har belysts är rapporten och dess
förankring i polismyndigheterna och hur slutsatserna i inspektionen har påverkat myndigheternas arbete. Rikspolischefen har under besöken fört en dialog med anställda på olika
nivåer och med olika funktioner för att få en bred bild av inspektionens genomslag.
Det kan konstateras att inspektionsrapporten var väl känd på myndigheternas ledningsnivå och även på mellanchefsnivå. På utredarnivå samt hos personal i yttre tjänst var
rapporten mindre känd. Det bör dock påpekas att vid en övervägande del av de besökta
polismyndigheterna redovisade såväl utredningspersonal som personal i yttre tjänst att det
konkreta arbetet i våldtäktsärenden på ett bra sätt följer de påpekanden och förslag som
finns redovisade i inspektionsrapporten. Vid ett flertal av besöken redovisade skilda
personalgrupper dock att det fortsatt finns förbättringsåtgärder att vidta på det aktuella
området. Det som bland annat nämndes i diskussionerna var sådant som att det ofta finns
svårigheter vid spårsäkring av såväl brottsplats som målsägande och misstänkt. Dessa
svårigheter består ofta i att samarbetet eller tillgången till kriminaltekniker och rättsläkare
är bristfällig eller att organisationen gällande användandet av dessa är otydlig. Tillgång till
kriminaljour för att ge stöd till patrull på brottsplats finns heller inte alltid. Dessutom
saknar majoriteten av personalen återkoppling för att ges möjlighet att dra lärdom och
därmed förbättra sitt arbete.
Ett stort antal polismyndigheter har tillsammans med respektive åklagarkammare
genomfört fortsatta utbildningsåtgärder och andra utvecklingsinsatser för att bland annat
fokusera ytterligare på bättre förstahandsåtgärder och andra åtgärder som syftar till att
effektivisera och förbättra utredningarnas kvalitet
Åtgärder inom Åklagarmyndigheten
Under 2006 har många åklagarkamrar i ökad omfattning anmält önskemål och behov av
målsägandebiträde till domstol. Detta görs också i större utsträckning på ett tidigt stadium
i utredningen. Några kamrar har infört särskilda rutiner för att målsägandebiträde ska
kopplas in i ett tidigt skede. Ett antal åklagarkamrar har mot bakgrund av rapporten från
den första inspektionen vidtagit konkreta åtgärder i syfte att effektivisera och förbättra
utredningarnas kvalitet, t.ex. har det vid några kamrar gjorts lokala granskningar av
våldtäktsärenden och man har tagit fram förslag till förbättrade utredningar. Flera kamrar
har fokuserat på vikten av noggranna förstahandsåtgärder i dessa ärenden och också
genomfört utbildningar för polisen i ämnet.
Åklagare i landet deltar fortlöpande i olika samverkansgrupper med bland andra
polisen, socialtjänsten och sjukvården i syfte att öka utredningarnas kvalitet. Åklagare
medverkar också i samma syfte i olika utbildningssammanhang.
Åtgärd 68: Åklagarmyndigheten ska under perioden 2006–2009 fortsätta att utveckla
utbildningen för åklagare när det gäller övergrepp mot kvinnor. Huvudansvarigt
departement: Justitiedepartementet
27
Regeringen har i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för budgetåren 2006, 2007 och
2008 ålagt myndigheten att redovisa de insatser som myndigheten har genomfört i fråga
om bekämpningen av vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn.
Åklagarmyndigheten har under de senaste åren gjort stora satsningar på utbildning och
kompetensutveckling när det gäller övergrepp mot kvinnor. Sedan hösten 2005 ingår ett
avsnitt om våld och sexuella övergrepp mot kvinnor i den obligatoriska grundutbildningen
för åklagare. Avsnittet behandlar såväl brottstyper som metodfrågor. Åklagarmyndigheten
har vidare under hösten 2005 infört en specialistkurs för åklagare, ”Övergrepp mot
kvinnor”. Denna har under 2006 och 2007 genomförts vid flera tillfällen. Under 2006 det
har också tagits fram och genomförts en utbildning rörande hedersrelaterat våld. (Se
åtgärd 72.)
Under 2006 har flera åklagarkamrar inrättat relationsvåldsteam eller familjevåldsteam.
Utvecklingen på kamrarna har varit att särskilda åklagare ska handlägga dessa ärenden.
Åklagarna ska ha relevant utbildning och intresse för brottstypen. Under slutet av 2006
tillsattes 12 åklagare som relationsvåldsspecialister för att leda sina respektive kamrars
brottsbekämpning när det gäller våld i relationer och svara för kontakter med andra
myndigheter i dessa frågor. Ytterligare relationsvåldsspecialister har tillsatts under 2007.
Åtgärd 69: Domstolsverket ska under perioden 2006–2009 fortsätta att utveckla
utbildningen för domarpersonalen vad gäller övergrepp mot kvinnor. Huvudansvarigt
departement: Justitiedepartementet
Domstolsverket har under de senaste åren intensifierat utbildningsinsatserna när det gäller
frågor om sexualbrott, misshandel och andra övergrepp mot kvinnor. År 2006 har en
särskild utbildningssatsning initierats beträffande s.k. hedersrelaterat våld. Under våren
2006 anordnade Domstolsverket ett seminarium om människohandel för domare, åklagare
samt särskilt inbjudna advokater. I regleringsbrevet för år 2008 har Domstolsverket fått i
uppdrag att genom insatser i form av utbildning ytterligare stärka kompetensen bland
domare och andra anställda vid domstolarna när det gäller frågor om mäns våld mot
kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer.
Åtgärderna ska leda till ett bättre bemötande av brottsoffer och därigenom bidra till att
stärka allmänhetens förtroende för domstolarna. Uppdraget ska genomföras under tiden
den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2009.
Åtgärd 70: Regeringen har i oktober 2005 givit Socialstyrelsen i uppdrag att dels
kartlägga förekomsten av så kallat hedersrelaterat våld riktat mot ungdomar från deras
nära anhöriga, dels ta fram en lägesrapport om länsstyrelsernas insatser i form av skyddat
boende, förebyggande arbete och andra insatser mot hedersrelaterat våld. Kartläggningen
ska vara uppdelad på kön och särredovisa omfattningen av hedersrelaterat hot och våld
mot ungdomar på grund av deras sexuella läggning. Uppdraget ska redovisas senast den
30
november
2006.
Huvudansvarigt
departement:
Integrationsoch
jämställdhetsdepartementet
Kartläggningen redovisades den 28 mars 2007. Kartläggningen, som är baserad på enkäter
till elever i årskurs 2 i gymnasiet, visar att de allra flesta ungdomarna, oberoende av kön
och ursprung, trivs bra i sina familjer. Undersökningen hade emellertid stort bortfall och
måste tolkas med försiktighet.
28
Ett mindre antal ungdomar lever under oroväckande och ibland oacceptabla
förhållanden. En grupp på nästan 4 500 ungdomar - cirka 5 procent av flickorna och 3
procent av pojkarna i ”årskurs 2” - får inte själva bestämma om frågor som rör deras
vardag och är oroliga för att inte själva få bestämma med vem de ska gifta sig när de blir
vuxna. En högre andel av ungdomar med utländsk bakgrund uppger att de är utsatta för
kontroll och sanktioner, kränkande behandling, hot och våld från sina anhöriga än
ungdomar med svensk bakgrund. Detta gäller både flickor och pojkar.
Socialstyrelsens slutsats är att det är mycket angeläget att utforska området vidare med
utgångspunkt från resultaten i undersökning. Ett nytt kartläggningsuppdrag har givits till
Forum för levande historia där lärares kännedom om förekomsten av HRV ska belysas.
Denna undersökning kommer att vara riksrepresentativ och förhoppningsvis
generaliserbar.
I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2007/08:39).
aviserar regeringen att Ungdomsstyrelsen kommer att få i uppdrag att kartlägga
förekomsten i Sverige av arrangerade äktenskap mot en persons vilja. Uppdraget ska även
omfatta en översyn av den kompetens på området som finns hos berörda myndigheter.
Åtgärd 71: Rikspolisstyrelsen genomför under 2005 och 2006 utbildningar för personalen
i frågor som rör s.k. hedersrelaterat våld samt en kartläggning av polisens
utbildningsbehov i dessa frågor. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Regeringen har i Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2007 givit Rikspolisstyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder för att öka polisens kompetens och förmåga att
förebygga, upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet.
I början av år 2006 skickades det ut en enkät från Rikspolisstyrelsen till polismyndigheterna om utbildningsbehovet för frågor och ärenden som rör hedersrelaterat våld. Enligt
Rikspolisstyrelsen finns det ett stort utbildningsbehov på detta område. Alla myndigheter,
med undantag för Polismyndigheterna i Örebro och Kronobergs län, uppger att utbildning
behövs. Flertalet polismyndigheter uppger att de har någon form av samverkan med andra
myndigheter. Sådan samverkan avseende hedersbrott kan också ske invävt i annan
verksamhet. Den brottsofferinformation som finns är den generella information som finns
till målsägande i brottsutredningar.
Rikspolisstyrelsen har utarbetat ett underlag om hedersrelaterad brottslighet som har
fogats in i metodhandboken för utredning av grova våldsbrott (PUG). Rikspolisstyrelsen
har medverkat i Åklagarmyndighetens regeringsuppdrag om hedersrelaterade brott mot
ungdomar vilket resulterat i en handbok, ”Hedersrelaterat våld”.
Informations- och utbildningsmaterial Stiftelsen Kvinnoforum har på uppdrag av Rikspolisstyrelsen utarbetat skriften ”Hedersnormer och hedersrelaterat våld” som beskriver
sakfrågan. Rikspolisstyrelsen har gett Utbildningsföretaget Vardagens Dramatik AB i
uppdrag att genomföra kompetensutveckling av berörd personal inom polisen vad gäller
hantering av ärenden avseende våldtäkter och hedersrelaterat våld.
Under hösten 2005 utarbetade företaget ett utbildningsunderlag för polismyndigheternas
personal. Ett stort antal interaktiva utbildningar har genomförts vid polismyndigheterna
under 2006-2007. Vid utbildningarna får deltagarna ett utkast till skriften ”Hedersnormer
och hedersrelaterat våld” samt ett diskussionsunderlag som kan användas vid
hemmamyndigheterna. Deltagarna får också veta att Rikspolisstyrelsen kommer att göra
29
en uppföljning av hur informationen från utbildningstillfällena samt påpekanden från
våldtäktsinspektionen spridits vid polismyndigheterna.
Stiftelsen Kvinnoforum producerade under 2007 på uppdrag av Rikspolisstyrelsen och
Åklagarmyndigheten en utbildningsfilm om levnadssätt och hedersnormer. Stiftelsen har
våren 2006 tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten samt
länsstyrelsen i Uppsala län och Eskilstuna kommun erhållit EU-medel för ”Samverkan
och kompetensutveckling mellan myndigheter kring hedersrelaterat våld”. Projektet
kommer att pågå i två år.
Samtliga polismyndigheter, Polishögskolan och Säkerhetspolisen har utsett kontaktpersoner som deltar i arbetet och som också kommer att medverka vid utbildning och
information inom den egna myndigheten. De ska även verka för att det utformas en
effektiv lokal och regional samverkan i här aktuella frågor. Kontaktpersonerna har deltagit
i en utbildningskonferens under 2006.
Rikspolisstyrelsen har tillsammans med Socialstyrelsen, Åklagarmyndigheten samt
Rättsmedicinalverket fått i uppdrag av regeringen att medverka till etablering av flera
försöksverksamheter med samverkan under gemensamt tak, s.k. Barnahus, vid utredningar
kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. I försöksverksamheten ingår
Barnahus på sex orter i Sverige: Umeå, Sundsvall, Stockholm, Linköping, Göteborg och
Malmö. Uppdraget delredovisades till regeringen 16 juni 2006. Uppdraget ska
slutredovisas den 1 mars 2008. Det är även värt att uppmärksamma att ett arbete är
påbörjat på Rikspolisstyrelsen för att ta fram en strategi för bekämpning av brott i nära
relationer.
Åtgärd 72: Regeringen har givit Åklagarmyndigheten i uppdrag att genomföra en
undersökning och analys av åklagarnas handläggning av ärenden rörande s.k.
hedersrelaterat våld mot ungdomar. Insatserna ska redovisas senast den 31 december
2006. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Uppdraget redovisades till regeringen i december 2006.
Åklagarmyndigheten har tagit fram en handbok ”Hedersrelaterat våld” som
publicerades i december 2006. Handboken syftar till att öka kunskapen om hedersrelaterat
våld samt hur åklagarna bör agera vid handläggningen av ärenden där inslag av
hedersrelaterat våld förekommer. Myndigheten har vidare tagit fram en utbildning rörande
hedersrelaterat våld. Utbildningen har under 2006 och 2007 genomförts vid flera tillfällen.
Åtgärd 73: Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete vid Socialstyrelsen ska
inventera forskning, uppföljning och utvärdering av arbetsmetoder och arbetsformer som
rör s.k. hedersrelaterat våld. Dessutom ska IMS studera utfallet av olika insatser som
genomförs med de medel som regeringen har anvisat till länsstyrelserna. Uppdraget ska
slutredovisas senast den 30 november 2007. Samordnande departement: Integrations- och
jämställdhetsdepartementet
Uppdraget är genomfört och redovisat i två separata rapporter. Forskningsinventeringen
visar att det endast finns enstaka studier i de studerade länderna som redovisar resultaten
eller effekterna av olika insatser och arbetsmetoder. Ingen av de funna studierna har haft
som huvudsyfte att redovisa resultat, utan det har till exempel varit att beskriva en
verksamhet. Av bland annat det skälet har studierna olika begränsningar och några
entydiga slutsatser har inte kunnat dras. Det innebär att det inte är möjligt att dra några
30
slutsatser om vilka arbetsmetoder som ger positiva eller negativa resultat eller för vilka
grupper eller personer och under vilka omständigheter de gör det. Detta innebär i sin tur
att det finns ett stort behov av att utvärdera arbetsmetoder.
Den andra rapporten lämnades av IMS i början på december 2007 och fokuserade
främst på utvärdering av skyddat boende. Valet motiverades med att detta är en insats som
riktas till några av de mest utsatta och som kan antas leda till stora förändringar i deras liv.
Uppföljningen har gjorts genom att intervjua personer i skyddat boende vid två tillfällen,
med cirka ett års mellanrum. En av slutsatserna i rapporten var att det viktigaste skälet för
de intervjuade att söka skydd var att de inte själva fick välja sin livspartner och att de
kände sig allvarligt hotade om de inte följde familjens krav.
Åtgärd 74: Länsstyrelsen i Östergötlands län har regeringens uppdrag att ge stöd till
projekt som avser insatser på nationell eller länsövergripande nivå mot så kallat
hedersrelaterat
våld.
Samordnande
departement:
Integrationsoch
jämställdhetsdepartementet
Regeringen gav ett nytt uppdrag till länsstyrelserna om insatser mot hedersrelaterat våld
och förtryck för 2007 den 19 juli 2007. Länsstyrelsen i Östergötlands län har kvar
uppdraget.
Åtgärd 75: Socialstyrelsen har under 2005 på regeringens uppdrag redovisat ett förslag
om hur ett nationellt konsultativt stöd kan inrättas för personer som i sitt arbete kommer i
kontakt med ungdomar som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld.
Förslaget bereds nu inom Regeringskansliet. Samordnande departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet
I regeringsuppdraget om hedersrelaterat våld och förtryck som togs den 1 juni 2006
(JU2006/5478/IM) ges länsstyrelserna i uppdrag att ge konsultativt stöd till framför allt
socialtjänsten i dess arbete med utsatta ungdomar och deras familjer. Regeringen anser att
det är viktigt att länsstyrelserna erbjuder konsultativt stöd för denna typ av frågor på
samma sätt som för övriga frågor relaterade till mäns våld mot kvinnor.
Åtgärd 76: Regeringen avser att utvärdera den satsning som görs mot så kallat
hedersrelaterat våld. Utvärderingen planeras bli färdig under 2008. Huvudansvarigt
departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Uppdraget kvarstår.
I Uppdrag att utvärdera regeringens åtgärder mot så kallat hedersrelaterat våld
(Ju2005/7845/IM) får Centrum för utvärderingsforskning (UCER) i uppdrag att följa upp
och utvärdera regeringens insatser mot hedersrelaterat våld. Utvärderingen ska redovisas i
fyra delrapporter samt en slutrapporten som ska lämnas senast den 30 juni 2008.
Hittills har tre delrapporter inkommit: Regeringens insatser mot hedersrelaterat våld en utvärdering av samverkansprojekt: delrapport 1; Hur fungerar skyddat boende?
Delrapport två från den nationella utvärderingen av regeringens insatser mot
hedersrelaterat våld; samt Stödinsatser för förövare - en utforskande undersökning.
Delrapport tre från utvärderingen av regeringens insatser mot hedersrelaterat våld.
Den första utvärderingen visar att av 373 undersökta projekt med stöd från
länsstyrelserna var 75 projekt samverkansprojekt (knappt 30 procent). Rapporten
31
redovisar ett antal slutsatser, bland annat att samverkan mellan myndigheter är den
dominerande formen av samverkan. Det vanligaste syftet med samverkansprojekten har
varit att öka kunskapen om hedersrelaterat våld. Det har också visat sig att de
samverkande aktörerna tycker att processen har varit viktigare än konkreta resultat och
samverkansprocessen har främst bidragit till att partnerna har fått bättre insikt och
förståelse för varandras uppdrag och ansvar. Samtidigt som samverkan har bidragit till att
öka kunskaperna om hedersvåldsproblematiken och om olika parters uppdrag och ansvar
finns det också ett revirtänkande som försvårar samverkan.
Den andra huvudslutsatsen är att skyddat boende, tillsammans med andra insatser,
bidrar till att placerade ungdomar får tillfälligt skydd och trygghet, stärkt självbild,
självkänsla och självförtroende samt nya sociala relationer. Men för att ungdomarna (och
deras familjer) ska kunna må bra och utvecklas efter placeringen krävs mer långsiktigt
syftande insatser. Boendet fungerar i stort sett som det är tänkt, dock upplevs
föreberedelser och insatser för återgång till familj alternativt eget boende som
otillräckliga. Två av nio boenden har beredskap för att ta emot pojkar/unga män. Utbudet
av skyddat boende för HRV är tillräckligt för att möta socialtjänstens efterfrågan av
platser i landet idag, men utvärderingen tyder på att det finns ett behov som inte har
uppmärksammats och ännu inte lett till beslut om placering.
Den senaste rapporten fokuserar på insatser vad gäller förövare och en slutsats är där att
mycket få insatser riktade till förövare har kommit till stånd lokalt/regionalt med bidrag
från länsstyrelserna. Såväl förebyggande som behandlande metoder riktade till förövare
som utövar hedersrelaterat våld behöver utvecklas och utvärderas. Idag är kunskapen om
vilka metoder som fungerar otillräcklig.
Åtgärd 77: Regeringen arbetar med att ta fram ett nationellt handlingsprogram mot alla
former av människohandel. Huvudansvariga departement: Integrations- och
jämställdhetsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet
Regeringen avser att presentera en nationell handlingsplan för att motverka prostitution
och människohandel för sexuella ändamål. Arbetet samordnas av Integrations- och
jämställdhetsdepartementet.
En interdepartemental arbetsgrupp som samordnats av Arbetsmarknadsdepartementet
har i januari 2008 lämnat en promemoria Människohandel för arbetskraftsexploatering
m.m. – kartläggning, analys och förslag till handlingsplan (Ds 2008:7). I det fortsatta
arbetet med att utforma en handlingsplan kommer en samordning att ske med det arbete
som har gjorts när det gäller människohandel för sexuell exploatering.
Regeringen beslutade i december 2007 om en uppdaterad nationell handlingsplan mot
sexuell exploatering av barn, som innehåller åtgärder för att förebygga och bekämpa den
sexuella exploateringen av barn i Sverige och i världen.
Åtgärd 78: Regeringen har i februari 2006 beslutat om en lagrådsremiss som innehåller
förslag om genomförande av ett EG-direktiv om offer för människohandel. I
lagrådremissen föreslås ändringar som innebär en tydligare reglering av vilka kriterier
som ska gälla för beviljande och återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd för en
utländsk medborgare som medverkar vid förundersökning eller huvudförhandling i
brottmål. Det föreslås också att sådant tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha en
giltighetstid på minst sex månader. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
32
Regeringen fattade den 8 mars 2007 beslut om proposition om genomförandet av EGdirektivet om offer för människohandel (Prop. 2006/07:53). Propositionen följer i allt
väsentligt innehållet i lagrådsremissen. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2007.
4.6
Rättsstatliga frågor
Åtgärd 79: Frågan om oberoende utredningsorgan vid misstanke om övervåld av polis är
under utredning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2006. Regeringen
kommer därefter att överväga utredarens förslag. Huvudansvarigt departement:
Justitiedepartementet
Utredningen redovisade sitt uppdrag i januari 2007 (SOU 2007:5). Utredningen menar att
nackdelarna med att inrätta en särskild myndighet för internutredningsverksamheten
överväger fördelarna.
Det huvudsakliga argumentet för att inrätta en särskild myndighet (Särskilda
utredningsmyndigheten – SUM) för internutredningsverksamheten är inte att nuvarande
verksamhet fungerar otillfredsställande utan att verksamheten av allmänheten ska
upplevas vara skild från övrig polis- och åklagarverksamhet.
Med hänsyn till SUM:s begränsade storlek kommer den att ha behov av att anlita
polisen för att få hjälp med olika utredningar. För att garantera utredningarnas kvalitet
krävs att det vid den nya myndigheten arbetar erfarna utredare med polisiära befogenheter
och erfarna åklagare. I vart fall vid myndighetens uppbyggnad kan dessa knappast
rekryteras från annat håll än polisen och åklagarväsendet. Ett visst beroende av och band
till polisen kommer således att finnas även om SUM inrättas.
De negativa konsekvenser en utbrytning av internutredningsverksamheten från polisen
och åklagarväsendet för med sig är bland annat i en mindre rationell hantering av anmälningarna, en splittring av polis- och åklagarorganisationerna, en risk för att möjligheterna
att uppdaga brottslighet bland poliser och åklagare försvåras samt ökade kostnader. Dessa
konsekvenser väger enligt utredningens uppfattning tyngre än den fördel som inrättandet
av SUM kan medföra i form av ett ökat förtroende från allmänheten.
Internutredningsverksamheten vid polisen kan emellertid, utan att en ny myndighet
inrättas, på ett tydligare sätt än i dag skiljas från den övriga polisverksamheten genom att
samlas i en organisation inom Rikspolisstyrelsen.
Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.
Åtgärd 80: Ett nationellt taktikprojekt bedrivs av Rikspolisstyrelsen för att bland annat
minska användningen av våld vid större demonstrationer. Från och med januari 2006 finns
1 200 poliser som är utbildade i denna nya taktik. Huvudansvarigt departement:
Justitiedepartementet
Den särskilda polistaktiken innehåller flera beståndsdelar, varav utbildning av personalen
är den mest centrala. Det handlar bland annat om mental förberedelse, kommunikation,
juridik, att se faror och att förhindra skador – utan användning av sköldar och batonger.
Etik går som en röd tråd genom hela utbildningen. Utöver utbildning kommer polisen, vid
denna typ av situationer, att använda en rad olika specialfordon, bland annat i syfte att
vara bättre skyddade mot exempelvis stenkastning och annat våld. Sådana fordon har
33
tidigare inte funnits, vilket medfört att poliserna utsatts för stora risker. Från och med
januari 2006 finns också, fördelade över de tre storstadslänen, 1 200 poliser som är
utbildade i denna nya taktik. Dessa poliser utgör en nationell förstärkningsorganisation
som kan användas över hela landet.
Åtgärd 81: Regeringen avser att förstärka granskningen av användningen av hemliga
tvångsmedel. Hur den förstärkta granskningen ska utformas kommer att övervägas
närmare senare i år. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Åtgärden är genomförd.
Den 24 maj 2006 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla
en särskild utredare för att överväga frågor angående rättssäkerheten vid användning av
hemliga tvångsmedel, m.m. (dir. 2006:62). Utredningen överlämnade den 10 november
2006 betänkandet Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, med mera (SOU 2006:98). Betänkandet har remissbehandlats.
Regeringen behandlade utredningens förslag i propositionen Ytterligare
rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel med mera (prop.
2006/07:133). I propositionen föreslås att personer som har utsatts för hemliga
tvångsmedel ska underrättas om detta om inte sekretess hindrar sådan underrättelse.
Underrättelseskyldigheten ska inte omfatta utredningar om sabotagebrott, brott mot rikets
säkerhet och terroristbrott, dvs. brott som knyter an till Säkerhetspolisens verksamhet. I
propositionen föreslås vidare att det under regeringen ska inrättas en fristående och
självständig myndighet, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som ska utöva tillsyn
över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel och
kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Nämnden ska
också utöva tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.
Riksdagen beslutade den 14 november 2007 i enlighet med regeringens förslag (bet.
2007/08:JuU3, rskr. 2007/08:11). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2008, då
också den nya myndigheten inrättades.
Åtgärd 82: Regeringen avser att senast under 2007 ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att
rapportera vilka åtgärder som vidtagits avseende utbildning om mänskliga rättigheter
sedan 2003 samt avge en lägesrapport för hur den utbildning om mänskliga rättigheter
som bedrivs inom ramen för polisutbildningen fortgår. Huvudansvarigt departement:
Justitiedepartementet
Rikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för 2007 fått i uppdrag att rapportera vilka
åtgärder som har vidtagits avseende utbildning om mänskliga rättigheter sedan 2003 samt
avge en lägesrapport för hur den utbildning om mänskliga rättigheter som bedrivs inom
ramen för polisutbildningen fortgår.
Åtgärd 83: Regeringen arbetar för närvarande med en proposition med förslag till ny
kriminalvårdslag, där även frågor om de mänskliga rättigheterna kommer att beaktas.
Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Regeringen arbetar med ett förslag till ny kriminalvårdslag. En proposition kan förväntas
under våren 2009.
34
Åtgärd 84: Regeringen har under 2005 tillkallat en särskild utredare med uppgift att
lämna förslag till en ny häkteslag. Utredningen ska beakta Sveriges internationella
åtaganden avseende de mänskliga rättigheterna, inklusive kritiken från Europarådets
antitortyrkommitté. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2006. Regeringen
kommer att därefter överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av
utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Häktesutredningen överlämnade i februari 2006 sitt betänkande Ny häkteslag (SOU
2006:17) till regeringen.
När det gäller förfarandet vid restriktioner i samband med häktning föreslog Häktesutredningen bland annat att domstol ska besluta om vilka enskilda restriktioner åklagaren
får påföra den häktade och att sådana beslut ska kunna överklagas. Betänkandet har
remissbehandlats. Lagrådsremiss och proposition i denna del planeras för hösten 2008.
Avseende förslagets övriga delar planerar Justitiedepartementet en lagrådsremiss och
proposition under 2009.
Åtgärd 85: Kriminalvården har i regleringsbrevet för 2006 fått i uppdrag att sammanställa
omfattningen av våld eller hot om våld mellan intagna vid anstalt eller häkte och redovisa
vilka åtgärder som vidtagits i syfte att förebygga denna typ av händelser. Mot bakgrund av
Kriminalvårdens redovisning kommer regeringen att överväga vilka ytterligare åtgärder
som behöver vidtas. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Kriminalvården har i årsredovisningen för 2006 lämnat en redovisning av omfattningen av
våld eller hot om våld mellan intagna vid anstalt eller häkte samt av vilka åtgärder som
har vidtagits för att förebygga liknande händelser. Justitiedepartementet följer
utvecklingen inom kriminalvården. I regleringsbreven för 2007 och 2008 finns
återrapporteringskrav om allvarliga incidenter inom kriminalvårdens samtliga
verksamhetsgrenar.
Åtgärd 86: Regeringen har i december 2005 lämnat en proposition med förslag om en
moderniserad rättsprövning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.
Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Åtgärden har genomförts. Lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut
trädde i kraft den 1 juli 2006.
Åtgärd 87: Regeringen avser att på nytt låta utvärdera rättshjälpslagen i syfte att
undersöka vilka effekter lagen har haft för enskilda och för att säkerställa att de som bäst
behöver rättshjälp får den. Utvärderingen kommer att innefatta frågan om att
småföretagare i vissa fall ska ha rätt till rättshjälp under samma förutsättningar som
fysiska personer. Utvärderingen ska påbörjas inom kort. Huvudansvarigt departement:
Justitiedepartementet
Enligt regeringen är det av stor vikt att rättshjälpssystemet är ändamålsenligt och rättvist
utformat. Regeringen beslöt den 26 juni 2007 att ge Domstolsverket i uppdrag att göra en
allmän utvärdering av rättshjälpslagen. Syftet med utvärderingen är att skapa ett underlag
för ställningstaganden till eventuella förändringar av rättshjälpssystemet. Särskilt
35
avseende ska fästas vid de effekter som regelverket har för de rättssökande. Frågor som
ska uppmärksammas i utvärderingen är bland annat rättshjälp i familjemål, rättshjälp i
angelägenheter som ska behandlas utomlands, rättshjälp till näringsidkare och den statliga
rättshjälpens förhållande till privata rättsskyddsförsäkringar. Uppdraget ska redovisas
senast den 1 september 2008.
Åtgärd 88: Regeringen har i Domstolsverkets regleringsbrev förtydligat den skyldighet
som domstolarna har att upprätta handlingsplaner för hur lokalerna, verksamheten och
informationen ska bli tillgänglig för personer med funktionshinder. När dessa
handlingsplaner kommit in, senast i mars 2007, bör en översyn göras av eventuella
problemområden i syfte att därefter vidta behövliga åtgärder för att förbättra
tillgängligheten vid domstolarna för personer med funktionshinder. Huvudansvarigt
departement: Justitiedepartementet
Sveriges Domstolar arbetar tillsammans med Myndigheten för handikappolitisk
samordning (Handisam) för att svenska domstolars lokaler, verksamhet och information
ska bli tillgängliga för personer med funktionshinder
Åtgärd 89: Justitiedepartementet avser att under 2006 ge en sakkunnig person i uppdrag
att göra en översyn av vissa frågor när det gäller förfarandet i samband med en ansökan
om resning i brottmål. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Frågan bereds inom Regeringskansliet.
Åtgärd 90: Ett nytt förfarande i ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll och
säkerhetsärenden enligt utlänningslagen införs den 31 mars 2006. Migrationsverket fattar
beslut som första instans och verkets beslut kan överklagas till regeringen. Innan ärendet
överlämnas till regeringen ska Migrationsöverdomstolen hålla muntlig förhandling och
yttra sig. Om domstolen finner att det finns verkställighetshinder blir yttrandet i den delen
bindande för regeringen. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Bestämmelserna om säkerhetsärenden har förts in i utlänningslagen i enlighet med
åtgärden.
Åtgärd 91: En särskild utredare har tillkallats med uppdrag att ta ställning till hur EU:s
rådsdirektiv om miniminormer för förfarandet för att bevilja eller återkalla flyktingstatus
ska genomföras i Sverige. Frågan om rätten till ett effektivt rättsmedel i säkerhetsärenden
ska särskilt granskas inom ramen för direktivet. Uppdraget ska redovisas senast den 15
juni 2006. Regeringen kommer därefter att överväga vilka åtgärder som bör vidtas mot
bakgrund av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Den s.k. Asylförfarandeutredningen har haft som uppdrag att ta ställning till hur EUdirektivet om miniminormer för förfarandet för att bevilja eller återkalla flyktingstatus ska
genomföras i Sverige. Frågan om rätten till ett effektivt rättsmedel i säkerhetsärenden har
särskilt granskats inom ramen för direktivet. Utredningen presenterade sitt betänkande den
16 juni 2006. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
36
Åtgärd 92: Utredningen om översyn av lagen om vissa internationella sanktioner, som
ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2006, ska pröva i vilken utsträckning
förfarandet vid användningen av sanktioner som riktar sig mot enskilda kan förenas med
en rätt till prövning i domstol samt även belysa andra rättssäkerhetsaspekter. Regeringen
kommer därefter att överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att stärka rättssäkerheten i
sanktionsförfarandet. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet
T
T
T
T
Utredningen har överlämnat betänkandet Internationella sanktioner SOU(2006:41). Detta
är för närvarande föremål för remissbehandling.
Vidare pågår arbete inom ramen för EU och FN avseende rättssäkerheten i
sanktionsregimerna.
Åtgärd 93: En nordisk arbetsgrupp överväger hur mänskliga rättigheter och rättssäkerhet
bäst kan tas till vara i det nationella och internationella arbetet mot terrorism. Arbetet ska
redovisas i form av en rapport. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Den nordiska arbetsgrupp som tillsattes av de nordiska justitieministrarna 2002 har
övervägt mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i det nationella och internationella arbetet
mot terrorism. Gruppen har redovisade sitt arbete och sina slutsatser i en rapport i juni
2007.
4.7
Politiska rättigheter
Åtgärd 94: Regeringen avser att inom ramen för åtgärdsprogrammet Delaktiga Sverige
under perioden 2006–2009 genomföra en rad aktiviteter som syftar till ett ökat och mer
jämlikt medborgerligt deltagande. Huvudansvarigt departement: Integrations- och
jämställdhetsdepartementet
Sammantaget avsattes cirka 21 miljoner kronor 2006 för en demokratisatsning (före detta
Delaktiga Sverige). Satsningen har avsett insatser för att stärka demokratin, vissa insatser
för att främja de mänskliga rättigheterna samt vissa insatser för att stärka romernas
inflytande i samhället. Inom ramen för satsningen fick tolv kommuner med lågt
valdeltagande i 2002 års val medel om sammanlagt 7,65 miljoner kronor för att
genomföra valinformationsinsatser inför 2006 års val. Insatserna syftade till att öka
kunskapen om det svenska demokratiska systemet i allmänhet och valfrågor i synnerhet.
Insatserna har genomförts i samverkan med det lokala föreningslivet. Målet var att nå
grupper som deltar i val i mindre utsträckning, till exempel personer med utländsk
bakgrund. Aktiviteten valinformation har utvärderats. Utvärderingen pekade på lyckade
resultat när det gäller samarbetet med föreningslivet.
Ungdomsstyrelsen fick 1,3 miljoner kronor för att genomföra, följa upp och utvärdera
projektet Skolval 2006. Målet var att få fler unga människor att känna ett större
engagemang och intresse för politik och samhällsfrågor. Utvärderingen pekar på ett i
huvudsak lyckat resultat, med bland annat fler deltagare i skolvalet 2006 än i tidigare
skolval.
37
Inom ramen för demokratisatsningen genomfördes också sex rådslag runt om i landet
samt ett chattrådslag för att diskutera hinder och möjligheter för inflytande.
Sammanlagt 3,85 miljoner kronor har använts för insatser för förstärkt
medborgarinflytande bland kommunmedlemmar som upplever ett utanförskap.
Aktiviteten har genomförts under 2006 och 2007. En utvärdering inkommer under våren
2008 från Sveriges kommuner och landsting.
Under 2006 hanterade Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige 1,4 miljoner
kronor för insatser relaterade till mänskliga rättigheter och politiskt deltagande. Vidare har
medel använts för insatser för att stärka romers inflytande respektive för förberedande och
genomförande av Europarådets Forum för den framtida demokratin. Myndigheten för
handikappolitisk samordning (Handisam) har också fått i uppdrag att bland annat inhämta
kunskap om tillgänglighet och bemötande av personer med funktionshinder i det politiska
livet. Rapporten överlämnades till regeringen den 31 december 2007 och bereds nu internt
inom Regeringskansliet.
När det gäller Europarådets Forum för den framtida demokratin genomfördes en
konferens den 13–15 juni 2007. Temat för Forumet har varit Power and Empowerment –
the Interdependence of Democracy and Human Rights. Forumet har givit ett
internationellt perspektiv på hur man kan bidra till att öka människors egenmakt att
påverka såväl sin vardag som samhället i stort och ökad kunskap om hur olika metoder
fungerar för att minska utanförskap och öka delaktigheten.
Åtgärd 95: Den 1 januari 2006 trädde en ny vallag i kraft. Lagen innebär en skärpning av
kommunernas ansvar när det gäller funktionshindrade väljares tillgång till vallokaler och
röstningslokaler. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Åtgärden har genomförts.
Åtgärd 96: Regeringen avser att under 2006 genom tilläggsdirektiv till den pågående
översynen av folkrörelsepolitiken se över frågan om möjligheterna att förena olika statliga
stödåtgärder till föreningslivet med krav relaterade till icke-diskriminering. Utredaren ska
redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2007. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet
Ett tilläggsdirektiv har beslutats att utreda effekterna av villkorade statsbidrag inom
folkrörelsepolitiken och undersöka om det är möjligt att öka andelen villkorslösa
statsbidrag, minska antalet villkor för statsbidragen eller revidera de villkor som ställs.
Tilläggsdirektiv med det uttryckliga innehåll som angavs i åtgärden har däremot inte
givits. Av tilläggsdirektiven framgår dock att utredaren ska utvärdera bidragsgivningen
och kontrollera att statliga medel endast går till organisationer som i sin verksamhet
respekterar grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna.
Uppdraget redovisades den 28 september 2007 i betänkandet SOU 2007:66 Rörelser i
tiden. Utredaren föreslår som principer för villkor för statsbidrag bland annat att
föreningens syfte ska vara förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt
samhälle och att verksamheten inte får inte strida mot demokratins idéer. Vidare föreslår
utredaren att regeringen bör ta initiativ till att se över de förordningar som reglerar
bidragsgivningen till ideella organisationer.
38
Åtgärd 97: Efter dialog mellan regeringen och arbetsmarknadens parter har de så kallade
organisationsklausulerna under 2005 tagits fram med utgångspunkt från Svenska
byggnadsarbetarförbundets kollektivavtal. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen
avseende
organisationsklausuler.
Huvudansvarigt
departement:
Arbetsmarknadsdepartementet
Efter dialog mellan regeringen och arbetsmarknadens parter utmönstrades under 2005 de
s.k. organisationsklausulerna ur Svenska byggnadsarbetarförbundets kollektivavtal.
Under 2006 kritiserades Sverige återigen av den europeiska kommittén för sociala
rättigheter eftersom kommittén fått uppgift om att det fortfarande förekom
organisationsklausuler i vissa svenska kollektivavtal. Detta ansågs stå i strid med den
negativa föreningsrätten enligt artikel 5 i den reviderade europeiska sociala stadgan.
Under föregående mandatperiod inleddes en dialog med berörda parter för att utreda
frågan. Regeringen fortsätter denna dialog.
4.8 Asyl- och migrationsfrågor
Åtgärd 98: Migrationsverket ska se till att verkets personal har god kompetens i frågor
som rör mänskliga rättigheter och asylrätt. Regeringen följer Migrationsverkets
fortlöpande arbete med att bibehålla och vidareutveckla personalens sakkunskap i frågor
som rör mänskliga rättigheter och ger vid behov verket särskilda uppdrag att säkra
kompetensen. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Migrationsverket ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa vilka insatser
och åtgärder som har vidtagits inom ramen för myndighetens kompetensutveckling för att
säkerställa att personalen har ändamålsenlig rättslig kompetens. Migrationsverket ska
vidare enligt regleringsbrevet aktivt arbeta med kvalitetssäkring av beslutsmotiveringar i
ärenden där risk för tortyr eller dödsstraff har åberopats av den sökande. Frågor som rör
kvinnor samt homo- och bisexuella samt transpersoner ska särskilt uppmärksammas i
utbildningshänseende. Verket ska vidare rapportera vilka åtgärder som vidtagits avseende
utbildning om mänskliga rättigheter sedan 2002 samt följa upp denna utbildning.
I enlighet med regleringsbrevet har Migrationsverket även upprättat
antidiskrimineringsstrategier avseende etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder. Strategierna tar sin utgångspunkt i
den diskriminering som kan förekomma inom myndighetens verksamhet såsom
bemötande och behandling av dem som kommer i kontakt med Migrationsverket. Planer
som rör antidiskriminering och tillgänglighet ska revideras och ses över regelbundet,
särskilt vid nyrekryteringar och organisationsförändringar. Fortbildning och samverkan
med DO, HomO och Handisam betonas särskilt. Uppdraget redovisades till regeringen
den 15 oktober 2007.
Åtgärd 99: Regeringen har givit Migrationsverket i uppdrag att redovisa resultatet av
myndighetens åtgärdsprogram för etikfrågor. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli
2006. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
39
Migrationsverket redovisade resultatet av åtgärdsprogrammet i juni 2006. Förutom
utbildning av verkets medarbetare, framför allt chefer, innefattar åtgärdsprogrammet även
en översyn av myndighetsutövningen vid verkets mottagningsenheter, inrättandet av en
sökandeombudsman, insatser avseende etikkoder och förhållningssätt vid
förvarsenheterna samt en intern utredning med förslag till ytterligare åtgärder för att stärka
etikarbetet. Det etiska arbetet har även stärkts av att regeringen sedan den 1 februari 2006
har tillsatt ett etiskt råd som på verkets begäran avger yttranden i frågor som rör
utformningen av myndighetens verksamhet och som kan kräva etiska överväganden.
Åtgärd 100: Barnets rätt förblir ett högprioriterat område inom asyl- och
migrationspolitiken. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
I och med införandet av den nya instans- och processordningen den 31 mars 2006, har
personalen vid de nya Migrationsdomstolarna genomgått utbildning i frågor kring barn i
migrationsprocessen.
Rådet för migration- och asylpolitiska barnfrågor (UD 2003:B) fortsätter som ett organ
för samråd och informationsutbyte med sammankomster två–tre gånger per år.
Migrationsministern är ordförande i rådet som i övrigt består av företrädare för såväl
frivilligorganisationer som myndigheter, psyk- och sjukvården, alla med särskild
kompetens i barn- och flyktingfrågor.
Utredningen om barn i asylprocessen som uppvisar svåra stressreaktioner i form av
stark uppgivenhet (UD 2004:6), är avslutad. Uppdraget löpte ut den 31 mars 2006 och en
slutrapport lämnades. Den visade att antalet asylsökande barn med uppgivenhetssymtom
minskat dramatiskt.
Åtgärd 101: Regeringen genomför flera lagändringar i syfte att ge ensamkommande barn
ett förbättrat skydd och stöd. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Propositionen om mottagande av ensamkommande barn (prop. 2005/06:46) har resulterat
i en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2006. Ansvaret för omvårdnaden och boendet
för barnen har i och med lagändringen förts över från Migrationsverket till kommunerna.
Migrationsverket har kvar ett övergripande ansvar på så sätt att verket ska teckna
överenskommelser med samt anvisa barn och betala ut ersättning till de kommuner som är
villiga att ta emot ensamkommande barn. Syftet med lagändringen har varit att stärka
skyddet för barnen genom att låta kommunerna, som bättre anses kunna tillgodose
barnens behov, ansvara för omvårdnaden. Migrationsverkets roll att utreda och pröva
barnens asylskäl tydliggörs därmed.
Det har kommit betydligt fler ensamkommande asylsökande barn än vad som
beräknades när kommunerna övertog ansvaret. Antalet dubblerades år 2006 jämfört med
året innan och har ytterligare ökad under 2007. Med anledning av detta är det
fortsättningsvis viktigt att Migrationsverket tecknar överenskommelser med ytterligare
kommuner för att säkerställa barnens boende. Regeringen följer noga utvecklingen på
området.
För att kunna möta den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn höjdes på
regeringens förslag den statliga ersättningarna till kommunerna den 1 juli 2007. Den
årliga grundersättningen till de kommuner som tar emot ensamkommande barn höjdes på
en gång från 500 000 kronor till 1 miljon kronor, under 2007. En möjlighet till ersättning
40
för vård, enligt socialtjänstlagen av unga upp till 21 år, infördes också under förutsättning
att vården påbörjades före 18 års ålder.
Sammanlagt beräknades ersättningarna öka med 15 miljoner kronor 2007. Ett mer
enhetligt ersättningssystem till kommunerna gäller för såväl tiden som asylsökande som
efter ett eventuellt uppehållstillstånd har beviljats. Genom dessa förändringar ges
kommunerna bättre planeringsförutsättningar, men framför allt innebär det en större
trygghet för barnen för att dessa så långt möjligt ska slippa behöva byta vistelseort, skola ,
m.m.
Under våren 2006 förordade riksdagen i ett tillkännagivande en lagändring med
innebörden att en god man ska förordnas inom 24 timmar efter det att barnet anlänt till
Sverige. Med anledning av tillkännagivandet skickade Justitiedepartementet en enkät till
flera kommuner för att kartlägga handläggningstiderna. Svaren inkom under sommaren
2006. Frågan bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.
Åtgärd 102: Det folkrättsliga förbudet mot tortyr och annan omänsklig eller förnedrande
behandling
eller
bestraffning
är
absolut.
Huvudansvarigt
departement:
Justitiedepartementet
Enligt utlänningslagen finns det ett absolut tortyrförbud som innebär att Sverige inte kan
avvisa eller utvisa en utlänning till ett land där det antas att utlänningen riskerar att
straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige är även bundet av tortyrförbudet
genom FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning samt Europiska konventionen för de mänskliga rättigheterna.
Genom den nya instans- och processordning i utlänningsärenden som trädde ikraft 2006
har det införts ett domstolsförfarande i asylprocessen som innebär att Migrationsverket
fattar beslut i första instans. Beslut kan sedan överklagas till Migrationsdomstol och
därefter Migrationsöverdomstol, där det dock krävs prövningstillstånd. En prövning av om
en utlänning riskerar tortyr vid en avvisning eller utvisning sker således enligt den
instansordningen. Det finns även möjlighet att få en prövning av om det eventuellt
föreligger verkställighetshinder genom att presentera nya omständigheter i samband med
en verkställighet av avvisningen eller utvisningen.
I säkerhetsärenden, som i utlänningslagen definieras som ärenden där Säkerhetspolisen
av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar
t.ex. att en utlänning avvisas eller utvisas, har den nya ordningen inneburit att
Migrationsverket som första instans fattar beslut. Beslut kan överklagas till regeringen
men överlämnas först till Migrationsöverdomstolen som yttrar sig i fråga om eventuella
verkställighetshinder. Regeringen fattar därefter beslut. Om Migrationsöverdomstolen
finner att det föreligger verkställighetshinder är regeringen bunden av det.
Åtgärden bedöms som genomförd.
41
5
Organisation och samordning av arbetet med
att främja de mänskliga rättigheterna
5.1
Inledning
5.2
Organisation av arbetet med att genomföra handlingsplanen
Åtgärd 103: Regeringen avser att i mars 2006 inrätta en delegation för mänskliga
rättigheter med uppgifterna att stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i det
långsiktiga arbetet med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i
verksamheten. Delegationen kommer också att ges uppdraget att sprida information och
kunskap om mänskliga rättigheter bland allmänheten samt stimulera det offentliga
samtalet om de mänskliga rättigheterna. Delegationen planeras verka till och med mars
2010. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Regeringen beslutade den 9 mars 2006 om att tillsätta en delegation för att stödja det
långsiktiga arbetet med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige.
Delegationen består av en ordförande, ett tiotal ledamöter och ett sekretariat med för
närvarande tre anställda. Den har även ett antal experter knutna till sig.
Delegationen ska inom ramen för uppdraget
• stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i arbetet med att säkerställa
full respekt för de mänskliga rättigheterna i verksamheten,
• utarbeta och genomföra strategier för ökad information och kunskap om mänskliga
rättigheter hos olika målgrupper i samhället, bland annat genom att samordna EUinitiativet Europeiska året för lika möjligheter för alla, och Europarådets kampanj,
Alla Olika Alla Lika, i Sverige,
• stimulera det offentliga samtalet om mänskliga rättigheter, samt
• lämna förslag på hur det fortsatta stödet till arbetet för full respekt för de mänskliga
rättigheterna i Sverige kan erbjudas efter det att delegationen avslutat sitt uppdrag.
Delegationen har genomfört ett flertal möten, seminarier och utbildningar som riktats till
statliga myndigheter, kommuner, landsting och allmänheten. Delegationen har medverkat
vid MR-dagarna 2006, 2007 och kommer även att medverka under 2008. Två större
konferenser på temat ”Rättigheter för alla” genomfördes i Sundsvall och Jönköping under
2007, där de inbjudna var både offentligt anställda och allmänheten. En SIFOundersökning har genomförts om statliga myndigheters, kommuners och landstings
kunskaper om mänskliga rättigheter och behov av stöd i dessa frågor. Under 2008 låter
delegationen ta fram en fördjupad studie av hur kommunerna arbetar med frågor om
mänskliga rättigheter i syfte att identifiera problem och metoder inför det framtida arbetet.
En medieanalys med en närmare granskning av hur och i vilken mån frågan om mänskliga
rättigheter har presenterats och beskrivits i svenska medier under åren 2000-2006 har
genomförts och under 2008 kommer delegationen medverka i en utbildning för
journalister om mänskliga rättigheter. Delegationen har tagit fram serietidningen
”Respekt” för barn och unga om den nya diskrimineringslagen i skolan. Delegationen har
42
vidare tagit fram handledningar för hur kommunala handlingsplaner för mänskliga
rättigheter och 10-punktsplaner för ekonomiska och sociala rättigheter kan tas fram.
Under 2008 kommer delegationen att arbeta med ett EU-finansierad projekt omkring
mänskliga rättighetsdilemman. Projektet riktar sig till ungdomar.
Uppdraget ska slutligt redovisas till regeringen senast den 31 mars 2010. Vidare
information finns på den webbplats som har inrättats för att öka information och kunskap
om mänskliga rättigheter hos olika målgrupper i Sverige (www.mrdelegationen.se).
HT
5.3
TH
Myndighetsstyrning
Åtgärd 104: Regeringen avser att under 2006–2009 i sin myndighetsstyrning se över hur
ansvaret för att respektera de mänskliga rättigheterna kan tydliggöras för myndigheter
vars verksamhet är av särskild betydelse för att rättigheterna ska säkerställas för den
enskilde. Åtgärderna ska samordnas med myndigheternas pågående och planerade arbete
för att förebygga och motverka diskriminering, liksom annat pågående och planerat arbete
som har beröring med frågor om de mänskliga rättigheterna. Samordnande departement:
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Sveriges Domstolar, Forum för levande historia, Försäkringskassan, Högskoleverket,
Kriminalvården,
Kustbevakningen,
samtliga
länsstyrelser,
Migrationsverket,
Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Säpo, Tullverket samt
Åklagarmyndigheten fick i regleringsbreven för 2007 och/eller 2008 olika uppdrag om att
till exempel höja kunskapen om mänskliga rättigheter inom respektive myndighet och
återrapportera hur perspektivet mänskliga rättigheter har integrerats i myndighetens
relevanta utbildningar. Länsstyrelseinstruktionen innehåller sedan början av 2008 ett krav
om att länsstyrelserna bland annat i sin tillsynsverksamhet eller på annat sätt ska
uppmärksamma kommuner och landsting på deras ansvar för de mänskliga rättigheterna,
särskilt skyddet mot diskriminering. För åtgärder mot diskriminering gäller det särskilda
uppdraget om antidiskrimineringsstrategier (se åtgärd 11).
Regeringen gav i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för budgetåren 2006 och 2007
myndigheten i uppdrag att redovisa hur och i vilken omfattning frågor om mänskliga
rättigheter tydliggörs i Åklagarmyndighetens utbildnings- och kompetensutvecklingsprogram. I det senare uppdraget ingår också att analysera och redovisa hur utbildningsoch kompetensutvecklingsprogrammet i denna del kan vidareutvecklas. Myndigheten kan
vid behov samråda med Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige (Ju2006:02).
I regleringsbrevet för år 2007 avseende Sveriges Domstolar finns ett mål om att kunskapen om de mänskliga rättigheterna ska ligga på en hög nivå. (Se vidare redovisningen
under åtgärd 121.)
När det gäller hur de mänskliga rättigheterna får genomslag i verksamheten inom
Sveriges Domstolar har diskrimineringsfrågorna en central betydelse. Vad det ytterst
handlar om är att kvinnor och män, oavsett etnisk bakgrund, sexuell läggning och
funktionshinder, ska ha lika möjligheter att få rättigheter och skyldigheter fastslagna på ett
objektivt och oberoende sätt. (Se även åtgärderna 11 och 19.)
43
Åtgärd 105: Staten ska vara ett föredöme i sin roll som arbetsgivare. Frågor om
mänskliga rättigheter är en viktig del i regeringens förvaltningspolitik. Huvudansvarigt
departement: Finansdepartementet
Den 7 september 2006 fattade regeringen beslut att genomföra en försöksverksamhet med
avidentifierade ansökningshandlingar vid sju myndigheter (Fi2006/227 delvis). Samtidigt
beslutades att en studie om rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis) vid
nio myndigheter skulle genomföras. De båda försöken pågick 1 januari 2007 – 31
december 2007.
Metoden med avidentifierade ansökningshandlingar innebär att arbetsgivaren i ett första
skede i rekryteringsprocessen bedömer inkomna ansökningar utan att känna till en eller
flera omständigheter om de olika sökandena som inte anses ha omedelbar betydelse, t.ex.
sökandes namn, adress och ålder. Studien av tillvägagångssätt vid rekrytering syftar till att
få en bild av tillvägagångssätt vid rekrytering och se vilka resultat de leder till avseende
målet att öka mångfalden. Studiens resultat ska kunna användas som jämförelse med
resultaten av försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar.
Regeringen gav den 14 december 2006 i uppdrag till Statskontoret att utvärdera
försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar och studien om
rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis). Statskontoret ska redovisa
utvärderingen av projektet senast den 12 augusti 2008. (Se åtgärd 45)
5.4
Kommuner och landsting
Åtgärd 106: Regeringen uppmuntrar kommuner och landsting att använda regeringens
långsiktiga mål – full respekt för de mänskliga rättigheterna – som mål för sitt eget arbete
och att ta fram lokala handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt
departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Arbetet pågår. Se vidare redovisning under åtgärd 107.
Åtgärd 107: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 med handlingsplanen som
utgångspunkt fortsätta och intensifiera dialogen med kommunerna och landstingen om
deras ansvar för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet
Under våren 2008 kommer regeringen att inleda en satsning på en dialog och en
samverkan med ett brett spektrum av aktörer i samhället i syfte att stärka respekten för
demokratin och de mänskliga rättigheterna, dvs. att skapa en förstärkt gemensam
värdegrund i Sverige. Kommuner och landsting kommer att inbjudas att delta i detta
arbete. Projektet beräknas pågå under 2008, 2009 och 2010.
Representanter från Regeringskansliet har även anordnat och deltagit i konferenser,
möten och utbildningar om mänskliga rättigheter med förtroendevalda och anställda inom
kommuner och landsting som målgrupp. Bland annat anordnades två konferenser om den
nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter under våren 2006 i Luleå respektive
Stockholm. Ett möte om handlingsplanen anordnades också på kommunkonferensen
44
Tylösandsveckan i maj 2006. Under 2007 har tjänstemän från Regeringskansliet deltagit i
utbildning om mänskliga rättigheter för både kommunala tjänstemän och förtroendevalda,
där bland annat lokala handlingsplaner för mänskliga rättigheter diskuterats.
Regeringen inrättade i mars 2006 Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige med
uppdrag att bland annat. stödja kommuner och landsting i deras arbete för de mänskliga
rättigheterna (se vidare åtgärd 103). Delegationen har genomfört ett flertal möten,
seminarier och utbildningar som riktats till bland annat kommuner och landsting.
Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting är också representerad i delegationen.
En SIFO-undersökning har genomförts om statliga myndigheters, kommuners och
landstings kunskap om mänskliga rättigheter och behov av stöd i dessa frågor. Under 2008
låter delegationen ta fram en fördjupad studie av hur kommunerna arbetar med frågor om
mänskliga rättigheter i syfte att identifiera problem och metoder inför det framtida arbetet.
Delegationen för mänskliga rättigheter har vidare tagit fram handledningar för hur
kommunala handlingsplaner för mänskliga rättigheter och 10-punktsplaner för
ekonomiska och sociala rättigheter kan tas fram.
Åtgärd 108: Regeringen har i december 2005 givit Centrum för studiet av mänskliga
rättigheter vid Göteborgs universitet i uppdrag att utarbeta en handbok om mänskliga
rättigheter i kommunal verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast i december 2006.
Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Göteborgs universitet fick förlängd tid för uppdraget och lämnade sin redovisning i form
av ett manus under hösten 2007. Arbete pågår nu med redigering, formgivning och tryck.
Handboken beräknas vara klar för distribution till bland annat alla kommuner och
landsting senast i juni 2008.
Åtgärd 109: Regeringen avser att under 2006 och 2007 diskutera med Sveriges
Kommuner och Landsting hur de mänskliga rättigheterna kan beaktas i den kommunala
revisionen. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Frågan om hur de mänskliga rättigheterna kan beaktas i den kommunala revisionen
behandlades vid en konferens för kommunala revisorer 2006, där Delegationen för
mänskliga rättigheter i Sverige deltog. Diskussioner pågår med Sveriges Kommuner och
Landsting om vilken typ av material som skulle behöva tas fram för att tillhandahålla
kunskap om mänskliga rättigheter för de kommunala revisorer som efterfrågar detta.
5.5
Metoder och verktyg
Åtgärd 110: I avsikt att främja det långsiktiga målet, full respekt för de mänskliga
rättigheterna i Sverige, avser regeringen att under 2006 inleda ett arbete med att identifiera
uppföljningsbara nationella mål för ett urval av de mänskliga rättigheterna. De nationella
målen för mänskliga rättigheter ska ställas i relation till de mål som har formulerats inom
relevanta
politikområden.
Huvudansvarigt
departement:
Integrationsoch
jämställdhetsdepartementet
45
Se information under åtgärd 111.
Åtgärd 111: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 utarbeta indikatorer för att
kunna utvärdera och följa upp arbetet med nationella mål om mänskliga rättigheter.
Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Arbetet med att identifiera nationella mål och indikatorer för mänskliga rättigheter pågår.
Frågan är dock komplicerad och resultatet kommer inte att kunna presenteras på ännu en
tid. Ett särskilt arbete vad avser indikatorer för barnpolitiken har dock presenterats i form
av en rapport under 2007 (Ett uppföljningssystem för barnpolitiken, Ds 2007:9).
Uppföljningssystemet innehåller sex horisontella målområden som utgår från målet för
barnpolitiken och de åtaganden som följer av barnkonventionen. För varje målområde
föreslås ett antal indikatorer som beskriver utvecklingen av flickors och pojkars
levnadsvillkor, exempelvis när det gäller deras hälsa, levnadsstandard, delaktighet eller
utsatthet. Indikatorerna har i första hand utvecklats för uppföljning på nationell nivå.
Åtgärd 112: Regeringen avser att bjuda in andra stater som har eller överväger att
utarbeta nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna till en konferens om
sådana handlingsplaner senast under 2008. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet
Som en förberedelse inför den internationella konferensen om handlingsplaner
genomfördes en workshop om systematiskt arbete för implementering av de mänskliga
rättigheterna, bland annat handlingsplaner, under Europarådets konferens Forum för den
framtida demokratin, som hölls i Sigtuna i juni 2007.
Själva konferensen planeras äga rum den 6 och 7 november 2008 i Stockholm.
Konferensen genomförs under det svenska ordförandeskapet i Europarådets
ministerkommitté. Temat för konferensen blir ett systematiskt arbete för nationell
implementering av de mänskliga rättigheterna, och nationella handlingsplaner. Alla
Europarådets medlemsstater kommer att bjudas in, liksom andra länder som har ett
intresse av frågan. Även internationella organisationer, såsom FN och EU, och enskilda
organisationer kommer att bjudas in.
5.6
Arbetet inom Regeringskansliet
Åtgärd 113: Regeringen avser att under våren 2006 fatta beslut om att tillsätta en
interdepartemental arbetsgrupp för mänskliga rättigheter med uppdrag att bland annat
följa genomförandet av denna handlingsplan. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet
Regeringen beslutade den 30 mars 2007 att en interdepartemental arbetsgrupp för
mänskliga rättigheter skulle tillsättas. Arbetsgruppen ska kontinuerligt följa upp
genomförandet av den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2006–
2009. Vidare ska den utgöra ett forum för samarbete mellan de generella eller
46
tvärsektoriella politikområdena och överväga hur samarbetet och utbytet av erfarenheter
och information i frågor som rör de mänskliga rättigheterna kan fördjupas och förbättras
inom Regeringskansliet samt utgöra ett forum för information och diskussion om det
internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna. Arbetsgruppen ska senast den 31
mars 2010 avrapportera sitt uppdrag.
Åtgärd 114: Regeringen avser att ge den interdepartementala arbetsgruppen för
mänskliga rättigheter i uppdrag att överväga hur samarbetet och utbytet av erfarenheter
och information i frågor som rör de mänskliga rättigheterna kan fördjupas och förbättras
inom
Regeringskansliet.
Huvudansvarigt
departement:
Integrationsoch
jämställdhetsdepartementet
Genom regeringsbeslut den 30 mars 2007 (se åtgärd 113) tilldelades den
interdepartementala arbetsgruppen för mänskliga rättigheter uppdraget att överväga hur
samarbetet och utbytet av erfarenheter och information i frågor som rör de mänskliga
rättigheterna kan fördjupas och förbättras inom Regeringskansliet (se även under åtgärd
113). Arbetsgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2010.
6
Attitydpåverkande arbete, m.m.
6.1
Inledning
6.2
Utbildning om de mänskliga rättigheterna inom utbildningsväsendet
Åtgärd 115: I en kommande proposition om ny skollag avser regeringen att föreslå att det
ska framgå av lagen att utbildningen ska främja respekten för de mänskliga rättigheterna.
Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet
Förslaget om ny skollag bereds på nytt i en skollagsberedning. Ett första förslag avses att
lämnas under våren 2008.
Åtgärd 116: De mänskliga rättigheterna utgör en central del av
demokratiuppdrag. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet
skolans
Arbetet med mänskliga rättigheter i skolan ingår som en del i skolans
värdegrundsuppdrag. Skolans demokratiska uppdrag har sin grund i skollagen
(1985:1100), lagen (2006:67), om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever, 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet och 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna
(Lpo 94 och Lpf 94), kursplanerna samt principen om allas lika värde i regeringsformen
och artikel 14 i Europakonventionen.
47
Enligt 1 kap. 2 § i skollagen ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse
med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska
främja aktning för varje människas egenvärde.
Åtgärd 117: I samband med den översyn av skolans styrdokument som följer av
införandet av en ny skollag, avser regeringen att i läroplanerna förtydliga att de mänskliga
rättigheterna är en central del av skolans demokratiuppdrag och att kunskap om de
mänskliga rättigheterna ska förmedlas inom skolan. Huvudansvarigt departement:
Utbildningsdepartementet
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över hur mål- och uppföljningssystemen för
grundskolan och motsvarande skolformer kan stärkas och utvecklas för att kvaliteten i
utbildningen ska bli bättre. I utredarens betänkande (SOU 2007:28) föreslås bland annat
en ny kursplane- och läroplansstruktur. Regeringen avser att återkomma med en
proposition till riksdagen under 2008. Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att
ta fram förslag till bland annat nya kursplaner. I detta sammanhang kan också en översyn
av nuvarande läroplan bli aktuell.
Åtgärd 118: Regeringen avser att 2007 ge Högskoleverket i uppdrag att utreda hur de
mänskliga rättigheterna beaktas i utbildningar där sådan kunskap kan anses vara av stor
betydelse för den framtida yrkesutövningen. Huvudansvarigt departement:
Utbildningsdepartementet
Högskoleverket har i regleringsbrevet för 2008 fått i uppdrag att utreda hur de mänskliga
rättigheterna beaktas i högskoleutbildningar där sådan kunskap kan anses vara relevant. I
uppdraget ingår att lyfta fram utbildningar som utgör goda exempel. Uppdraget ska
redovisas senast den 15 december 2008 i form av en rapport till
Utbildningsdepartementet.
Åtgärd 119: Regeringen överväger om det finns behov av att föra in krav på kunskaper
om de mänskliga rättigheterna i relevanta examensbeskrivningar för yrkesexamina eller
om det är möjligt att på annat sätt lyfta fram kunskaper om de mänskliga rättigheterna i
den högre utbildningen. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet
Mot bakgrund av införandet av en ny utbildnings- och examensstruktur i den högre
utbildningen har regeringen genomfört ändringar i examensordningen i
högskoleförordningen (1993:100, bilaga 2) där bland annat krav och mål för
yrkesexamina regleras. I examensbeskrivningarna för ett antal examina (examen för
arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, dietist, folkhögskolelärare, optiker,
ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjuksköterska, socionom,
studie- och yrkesvägledare, tandhygienist, apotekare, barnmorska, civilekonom, jurist,
logoped, läkare, psykolog, psykoterapeut, sjukhusfysiker, specialistsjuksköterska,
specialpedagog, tandläkare, lärare) anges att studenten för att få examen ska visa en viss
värderingsförmåga och ett visst förhållningssätt med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna. De nya bestämmelserna tillämpas på utbildning från och med den 1 juli
2007.
48
6.3
Kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga
förvaltningen samt domstolsväsendet
Åtgärd 120: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 återkommande låta
genomföra utbildningar om de mänskliga rättigheterna för handläggare och chefer inom
Regeringskansliet.
Huvudansvarigt
departement:
Integrationsoch
jämställdhetsdepartementet
Utbildningar om mänskliga rättigheter inom Regeringskansliet har återkommande
genomförts under 2006 och 2007 vad avser till exempel nya handläggare i
Regeringskansliet samt Regeringskansliets diplomat- och aspirantprogram. Utbildningar
för andra handläggare samt för chefer planeras också.
Åtgärd 121: Domstolsverket har sedan 2002 haft ett återkommande uppdrag i sitt
regleringsbrev att redovisa hur bestämmelser och intentioner i FN:s konventioner om de
mänskliga rättigheterna och Europakonventionen beaktats i utbildningsverksamheten.
Domstolsverket är en av de myndigheter som har särskild betydelse för att de mänskliga
rättigheterna ska förverkligas och som därför kommer att omfattas av den
myndighetsstyrning i frågor om mänskliga rättigheter som beskrivs i avsnitt 5.3.
Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Domstolsverket fick i regleringsbrevet för 2007 i uppdrag att redovisa vilka åtgärder
Domstolsverket har vidtagit för att säkerställa effektiviteten i Europakonventionens
övervakningssystem i enlighet med det åtgärdspaket som antogs 2004 avseende protokoll
14 och genomförandet av tillhörande Europarådsrekommendationer samt vilka åtgärder
som vidtagits för att tillgodose barnets behov i domstolsprocessen utifrån de krav som
anges i FN:s konvention om barns rättigheter. Utbildningsinsatserna ska särskilt anges. I
den återkommande utbildningen för domare ingår ett avsnitt om mänskliga rättigheter.
Enligt regleringsbrevet för 2008 ska Domstolsverket redovisa hur verket har publicerat
nya avgöranden från Europadomstolen samt vilka utbildningstillfällen som har anordnats
om Europakonventionen och Europadomstolens praxis.
6.4
Utbildningsmaterial om de mänskliga rättigheterna
Åtgärd 122: Regeringen avser att ge Forum för levande historia i uppdrag att från och
med 2007 fortlöpande uppdatera kartläggningen av utbildningsmaterial om de mänskliga
rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Kulturdepartementet
Arbetet fortskrider. Forum för levande historia fick i regleringsbreven för 2007 och 2008 i
uppdrag att fortlöpande uppdatera kartläggningen av utbildningsmaterial om de mänskliga
rättigheterna. Myndigheten har bland annat tagit fram ett skolmaterial om mänskliga
rättigheter ”Levande rättigheter – igår, idag och imorgon” som tar sin utgångspunkt i
historiska händelser. Med Levande rättigheter vill myndigheten ge unga människor
historiska perspektiv, baskunskaper och ökad förståelse för FN:s allmänna förklaring om
49
de mänskliga rättigheterna. Levande rättigheter har Forum för levande historia producerat
i samverkan med Fonden för mänskliga rättigheter och Röda Korset.
6.5
Dialog om de mänskliga rättigheterna
Åtgärd 123: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 bjuda in förtroendevalda på
nationell och kommunal nivå till en dialog om respekten för de mänskliga rättigheterna i
Sverige. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Under våren 2008 kommer regeringen att inleda en satsning på en dialog och en
samverkan med ett brett spektrum av aktörer i samhället i syfte att stärka respekten för
demokratin och de mänskliga rättigheterna. Syftet med dialogen är att skapa en förstärkt
gemensam värdegrund i Sverige. Förtroendevalda kommer att bjudas in att delta i
satsningen. Projektet beräknas pågå under 2008, 2009 och 2010.
Åtgärd 124: Regeringen för genom initiativet Globalt Ansvar en kontinuerlig dialog med
arbetsmarknadens parter och enskilda organisationer om frågor som rör mänskliga
rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruptionsbekämpning. Regeringen avser att fortsätta
denna
dialog
under
perioden
2006–2009.
Huvudansvarigt
departement:
Utrikesdepartementet
Under handlingsplanens mandatperiod 2006–2009 avser regeringen att genom Globalt
Ansvar fortsätta arbetet med MR och företag, bland annat i form av seminarier med FN:s
sändebud för företag och mänskliga rättigheter, Global Compacts MR-kommitté och
högnivåbesök. Sociala ansvarsfrågor inom Världsbanken och IFC har även belysts under
2007. Globalt Ansvar deltar också aktivt i FN:s arbete med mänskliga rättigheter och
företag. Vidare har en svensk version av FN:s Global Compacts MR-verktyg för företag
färdigställts, liksom en svensk version av OECD:s verktyg för företag aktiva i sviktande
stater.
Åtgärder som är genomförda under 2006
I regeringens och Globalt Ansvars regi har svenska företag och arbetsmarknadens parter
verkat tillsammans i nätverk för att belysa, diskutera och utbyta erfarenhet kring
implementering av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global
Compact oavsett var i världen de verkar. Regeringen har drivit på policydebatten för CSR
i Sverige för företags sociala och miljömässiga ansvar. Temaspecifika seminarier har
anordnats utifrån Globalt Ansvars huvudområden. Exempel på teman för seminarierna
under 2006 var ”Corporate Responsibility and the Business of Law”, “Tools to Combat
Corruption” och "Business & Human Rights; Best of friends or only acquainted?". En
workshop för enbart företag arrangerades under titeln “Integrating Human Rights in the
Company Policy”. Dessutom hölls två forskningsseminarier samt ett seminarium om den
pågående ISO-processen kring socialt ansvar. Mänskliga rättigheter har även belysts
genom att GA:s medarbetare deltagit vid seminarier, i paneler, m.m.
Globalt Ansvar är den Nationella kontaktpunkten som koordinerar efterlevnaden av
OECD:s riktlinjer i företag. I rollen som en länk mellan övriga medlemmar i NKP arbetsmarknadens parter, företag och organisationen bereds anmälningar mot företag vars
50
ageranden strider mot OECD:s riktlinjer. Vidare har ett seminarium vid Handelshögskolan
i Stockholm ägt rum kring CSR i samarbete med Globalt Ansvar med en rapport om CSRforskning i Sverige som mål. Globalt Ansvars medarbetare lyfter MR-frågan genom
medverkan vid seminarier och workshops i Sverige och som ett led i det internationella
policyarbetet.
Åtgärder som pågår
Globalt Ansvar ämnar i rollen som ordförande i Nationella kontaktpunkten (NKP) för
OECD:s riktlinjer för multinationella företag fortsätta att ha en koordinerande funktion
med huvudansvaret att leda NKP i Sverige. Inom ramen för NKP belyses MR- och
miljöfrågan och bidrar därmed till medvetenhet om dessa områden, initialt på den
nationella nivån och sedan ut i leverantörsleden.
Åtgärd 125: Regeringen avser att under 2006 och 2007 genomföra Europarådets kampanj
”Alla Olika Alla Lika”, som syftar till att öka kunskapen bland ungdomar om mänskliga
rättigheter och frågor om icke-diskriminering. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet
Den svenska delen av kampanjen ”Alla Different – All Equal ” lanserades den 17
november 2007 under namnet ”Alla Olika – Alla Lika. Kampanjen kommer att pågå i tre
år, till och med 2009.
Den svenska kampanjen har samordnats av Delegationen för Mänskliga Rättigheter i
Sverige tillsammans med Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) och
Allmänna Arvsfonden. 25 enskilda organisationer är engagerade i kampanjen. Den 31
december 2007 tar LSU över huvudmannaskapet för kampanjen. LSU har också ansvarat
för det praktiska genomförandet under hela kampanjen. Aktiviteterna inom kampanjen har
inkluderat upprättandet av en webbplats, anordnande av paneldebatter, genomförande av
en skolturné samt utbildning av en talesperson för varje diskrimineringsgrund.
Regeringen beslutade i mars 2007 att Sverige skulle stå värd för en
avslutningskonferens för Europarådets kampanj All Different - All Equal.
Avslutningskonferensen genomfördes i Malmö den 4–7 oktober 2007. Under
konferensen samlades cirka 240 deltagare från 41 länder för att diskutera kampanjens
teman; mångfald, mänskliga rättigheter och deltagande. En serie workshopar hölls också
på temat jämställdhet med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och med ett särskilt
fokus på frågor som rör förtryck i hederns namn.
I anslutning till avslutningskonferensen anordnades seminariet Youth Promoting
Human Rights för cirka 30 forskare, praktiker och representanter för
ungdomsorganisationer. Under seminariet diskuterades framförallt unga flickors, men
även pojkars och unga mäns, mänskliga rättigheter och hur ideella organisationer kan
bidra till att främja dessa.
Åtgärd 126: Regeringen har uppdragit åt Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund att fördjupa dialogen med trossamfunden kring samhällets grundläggande
värderingar. Uppdraget ska redovisas i december 2006. Ansvariga departement:
Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Kulturdepartementet
Åtgärden har genomförts. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (sedan den 1
januari 2008 Nämnden för statligt stöd till trossamfund) SST, har presenterat förslag till
51
ett projekt med syfte att under åren 2007 och 2008 fortsätta och fördjupa dialogen med
trossamfund, främst kristna och muslimska, när det gäller samhällets grundläggande
värderingar. Regeringen har den 27 september 2007 givit SST i uppdrag att under 2007
och 2008 fortsätta fördjupa dialogen med trossamfund om värderingar vad avser
jämställdhet och barns rättigheter samt hur trossamfunden kan bidra till och motverka
hedersrelaterat våld och förtryck, i synnerhet mot unga kvinnor och män.
6.6
Språk- och informationsfrågor
Åtgärd 127: Den nuvarande centrala statligt finansierade språkvården kommer att från
och med den 1 juli 2006 förstärkas, samordnas och inordnas i myndigheten Språk- och
folkminnesinstitutet för att inrymma utökade insatser för svenska språket, nationella
minoritetsspråk, det svenska teckenspråket, m.m. Ansvaret för det samiska språkarbetet
kommer fortsättningsvis ligga på Sametinget. Huvudansvarigt departement:
Kulturdepartementet
Åtgärden har genomförts. Riksdagen beslutade i december 2005 om propositionen Bästa
språket - en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:02). Beslutet innebär att riksdagen
har antagit fyra nationella språkpolitiska mål. För att nå målen har den statligt finansierade
språkvården förstärkts och samordnats under 2006. Språkvården har sedan den 1 juli 2006
inordnats i myndigheten Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språk- och
folkminnesinstitutet) som även har ett särskilt ansvar för språkvården av de nationella
minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch.
.
Åtgärd 128: Utredningen om teckenspråkets ställning ska redovisa sitt uppdrag senast i
april 2006. Regeringen avser att därefter överväga vilka åtgärder som ska vidtas med
anledning av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
Utredningen Teckenspråk och teckenspråkiga har genomfört en översyn av rätten och
möjligheterna för personer som är teckenspråkiga att använda sitt språk i olika
sammanhang (SOU 2006:54) och lämnat förslag till åtgärder. Förslagen berör ett flertal
politikområden och merparten av förslagen har beretts vidare genom pågående
utredningsarbete inom Kulturdepartementet och Utbildningsdepartement.
I betänkandet konstateras att det råder oklarheter om vad som ingår i begreppet
vardagstolkning. Regeringen gav därför i regleringsbrevet för 2008 Socialstyrelsen i
uppdrag att lämna förslag på vad som bör ingå i begreppet vardagstolkning och hur
ansvarsfördelningen mellan landstingets och andra huvudmäns skyldigheter att erbjuda
tolk kan klargöras. Vardagstolkning bör bland annat sättas i relation till det stöd som
Arbetsförmedlingen ansvarar för när det gäller personer med funktionshinder som medför
nedsatt arbetsförmåga. För att få till stånd en rättvisare fördelning av statsbidragen till
landstingens tolkverksamhet avser regeringen även att förändra fördelningsmodellen av
statsbidragen. Den nya fördelningsmodellen ska i högre grad ta hänsyn till landstingens
faktiska kostnader för tolkverksamheten och införas successivt under tre års tid med start
den 1 januari 2008.
52
Åtgärd 129: Regeringen avser att ge den delegation för mänskliga rättigheter som
kommer att tillsättas i uppdrag att under perioden 2006–2009 sprida information och
kunskap om mänskliga rättigheter till grupper bland allmänheten som i dag nås av sådan
information och kunskap i otillräcklig grad. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet
Regeringen har tillsatt Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige med uppdrag att
bland annat sprida information och kunskap om mänskliga rättigheter till grupper bland
allmänheten, se vidare informationen under åtgärd 103. Under 2006 och 2007 har
delegationen bland annat genomfört EU:s år för lika möjligheter för alla och samordnat
Europarådets kampanj Alla Olika Alla Lika (All Different All Equal, se vidare åtgärd
125). Som ett led i EU-kampanjen har delegationen bland annat genomfört regionala
dagar på temat ”Rättigheter för alla”, där många deltog som tidigare inte var insatta i
ämnet mänskliga rättigheter. Vidare har delegationen tillsammans med andra aktörer
genomfört en kampanj mot diskriminering i skolan. I denna kampanj ingick produktion av
serietidningen ”Respekt” om diskriminering, vilken har spridits till landets alla
gymnasieskolor. De tre kampanjerna som ska avrapporteras genom ett delbetänkande
under våren 2008. Delegationen ska avge slutrapport om hela sitt arbete senast den 31
mars 2010.
Åtgärd 130: Regeringen avser att under 2006 och 2007 ytterligare anpassa regeringens
webbplats om mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder samt låta översätta
delar av webbplatsen till olika språk, däribland de nationella minoritetsspråken.
Regeringen avser också att utveckla särskilda sidor för olika användargrupper, t.ex.
myndigheter. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Webbplatsen har anpassats till internationell tillgänglighetsstandard och filmer på
teckenspråk som behandlar delar av webbplatsen har lagts ut. Textstorleken är
anpassningsbar med hänsyn till personer med nedsatt syn. En särskild sida på lätt svenska
finns också. Delar av webbplatsen har översatts till de nationella minoritetsspråken och till
andra språk som talas av större grupper i Sverige. En sida som särskilt riktar sig till
kommuner och landsting har utvecklats och sidan med information som särskilt riktar sig
till lärare har byggts ut.
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, som tillsattes av regeringen i mars
2006 som ett led i handlingsplanen för mänskliga rättigheter, har inrättat en egen
webbplats där information som särskilt riktar sig till olika användare har lagts ut. På
delegationens webbplats www.mrdelegationen.se finns bland annat en särskild sida med
tips och metoder för hur statliga myndigheter, kommuner och landsting kan arbeta med
frågor om mänskliga rättigheter.
HTU
UTH
Åtgärd 131: Regeringen avser att under 2006–2009 intensifiera sitt arbete med att sprida
dokument som rör Sveriges efterlevnad av internationella överenskommelser om
mänskliga rättigheter samt att även fortsättningsvis låta översätta vissa sådana dokument
till svenska. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet
Arbetet pågår med att göra en inofficiell översättning till svenska av FN-konventionen om
skydd mot påtvingade försvinnanden. Regeringskansliet har även publicerat en
konventionssamling med officiella översättningar av FN:s allmänna förklaring om de
53
mänskliga rättigheterna och de sex centrala FN-konventionerna om de mänskliga
rättigheterna. Regeringskansliet förbereder även aktiviteter för att på olika sätt
uppmärksamma 60-årsfirandet av den allmänna förklaringen om de mänskliga
rättigheterna. Arbetet med att sprida internationella dokument pågår i övrigt kontinuerligt.
Sveriges rapporter till FN:s och Europarådets övervakningsorgan avseende efterlevnaden
av konventioner som Sverige har ratificerat publiceras regelbundet på regeringens
webbplats för mänskliga rättigheter www.manskligarattigheter.se. Under 2008 kommer
Sverige att förhöras angående den internationella konventionen om medborgerliga och
politiska rättigheter, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av
rasdiskriminering, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,
konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling samt
den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Övervakningskommittéernas slutsatser angående Sveriges efterlevnad publiceras på
regeringens webbplats för mänskliga rättigheter. Domstolsverket publicerar regelbundet
svenska sammanfattningar av Europadomstolens avgöranden. Utöver Europadomstolens
domar redovisas mål som avgjorts i svenska domstolar där Europakonventionen har
tillämpats eller omnämnts i den mån uppgifter om sådana mål går att få fram.
HTU
7
UTH
Uppföljning och utvärdering
Åtgärd 132: Regeringen avser att ge den interdepartementala arbetsgruppen för
mänskliga rättigheter i uppdrag att följa upp genomförandet av denna handlingsplan och
att redovisa uppföljningen senast i mars 2010. Huvudansvarigt departement: Integrationsoch jämställdhetsdepartementet
Regeringen beslutade den 30 mars 2006 att en interdepartemental arbetsgrupp för
mänskliga rättigheter skulle tillsättas. Arbetsgruppen har i uppdrag att kontinuerligt följa
upp genomförandet av den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna
2006–2009. Detta arbete pågår.
Åtgärd 133: Regeringen avser att bjuda in referensgrupperna till ett halvtidsseminarium
under våren 2008 för avstämning av och diskussion om genomförandet av denna
handlingsplan.
Huvudansvarigt
departement:
Integrationsoch
jämställdhetsdepartementet
Ett seminarium för halvtidsavstämning av genomförandet av handlingsplanen hålls den 7
februari 2008. Representanter från alla de referensgrupper som deltog i arbetet med att ta
fram handlingsplanen har bjudits in till mötet. Statsrådet Nyamko Sabuni och tjänstemän
från flera olika departement kommer att delta och informera om regeringens arbete för
mänskliga rättigheter. Detta dokument har tagits fram som ett underlag inför mötet.
Åtgärd 134: Regeringen avser att senast under våren 2010 låta utvärdera genomförandet
av denna handlingsplan. Huvudansvarigt departement: Integrations- och
jämställdhetsdepartementet
54
Utvärderingen kommer att genomföras. Det är ännu för tidigt att uttala sig om vem som
kommer att få uppdraget att genomföra utvärderingen eller om uppdragets exakta
utformning.
Åtgärd 135: Regeringen avser att påbörja arbetet med den tredje nationella
handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna senast under våren 2010. Huvudansvarigt
departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Åtgärden planeras genomföras i enlighet med handlingsplanen.