1
UTDRAG UR
Regeringens skrivelse 2005/06:95 7 februari 2008 om Uppföljning av
den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna med
sökorden:
KVINN….FLICK….KÖN…JÄM….FUNKTIONSH….HANDI…..PSYK…
(orden är markerade med versaler i texten nedan)
Åtgärd 1: Regeringen avser att under 2006 prioritera arbetet med en FN-konvention för
FUNKTIONSHindrade personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt
departement: Socialdepartementet
Sverige har mycket aktivt medverkat i FN:s arbete med att förhandla fram en konvention
för att tillförsäkra FUNKTIONSHindrade personer åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.
Efter fem års aktiva förhandlingar i FN kunde samtliga medlemsländer i slutet av augusti
2006 enas om texten i en sådan konvention. Den 13 december 2006 antogs konventionen
av FN:s generalförsamling. Konventionen och tillhörande protokoll om individuell
klagorätt undertecknades för Sveriges del den 30 mars 2007. För närvarande pågår ett
arbete inom Regeringskansliet för att se över huruvida svensk lagstiftning
överensstämmer med konventionen inför utarbetande av en proposition om ratificering.
Regeringskansliet har låtit göra en preliminär inofficiell översättning av konventionen.
Regeringens ambition är att riksdagen ska kunna fatta beslut om ratificering av FN:s
konvention om rättigheter för personer med FUNKTIONSHinder före utgången av 2008.
Åtgärd 10: Diskrimineringskommittén, som har haft i uppdrag att överväga en
sammanhållen diskrimineringslagstiftning, slutredovisade nyligen sitt uppdrag.
Regeringen avser att bereda förslagen med inriktningen på att en ny lagstiftning ska kunna
träda i kraft senast 2008. Huvudansvarigt departement: Integrations- och
JÄMställdhetsdepartementet
Beslut om lagrådsremiss har tagits i januari 2008 och beslut om proposition ska tas i mars
2008. Den nya lagen beräknas kunna träda i kraft 1 januari 2009.
Regeringen föreslår att en ny lag – Diskrimineringslagen – införs. Lagen ska ha till
ändamål att motverka diskriminering på grund av KÖN, KÖNsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, FUNKTIONSHinder, sexuell
läggning eller ålder. Lagen ersätter JÄMställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar.
Två nya diskrimineringsgrunder föreslås; KÖNsöverskridande identitet eller uttryck och
ålder.
Regeringen föreslår också att det inrättas en ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen
– som svarar för tillsynen över den nya lagen. Genom införandet av den
nya ombudsmannen upphör verksamheten hos de hittillsvarande fyra ombudsmännen mot
diskriminering; JÄMställdhetsombudsmannen (JÄMO), Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO), HANDIKappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).
Regeringen föreslår diskrimineringsförbud på samhällsområden där förbud hittills inte
har gällt – i fråga om offentlig anställning, värnplikt och civilplikt, all
utbildningsverksamhet, allmän sammankomst och offentlig tillställning. Förbudet mot
KÖNsdiskriminering och diskriminering på grund av FUNKTIONSHinder utökas till att fullt ut
gälla på alla föreslagna samhällsområden. Den föreslagna lagen innehåller alltså
diskrimineringsförbud som gäller i princip på alla samhällsområden och för alla
diskrimineringsgrunder. Förbudet mot ålderdiskriminering är dock begränsad till
utbildningsverksamhet och till arbetslivet i vid mening.
Regeringen föreslår att den som bryter mot lagen ska betala diskrimineringsersättning
för den kränkning som överträdelsen innebär. Ersättningens storlek ska bestämmas så att
den också avskräcker från diskriminering. Genom att införa en ny ersättningsform skapas
bättre förutsättningar för högre ersättningsnivåer vid diskriminering. Det ska kosta att
diskriminera.
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
2
Åtgärd 17: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) kommer att genomföra och
låta utvärdera informationsinsatser riktade till grupper som är särskilt utsatta för
diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning.
Huvudansvarigt departement: Integrations- och JÄMställdhetsdepartementet
DO har genomfört sådana insatser och en extern utvärdering av effekterna av
informationsinsatserna har redovisats. Ett trettiotal utbildningar har genomförts för dessa
målgrupper, bland annat muslimer och personer från Mellanöstern, afrosvenskar och
utomeuropeiska KVINNor. Utvärderingen ”Effekterna av informationsinsatser riktade till
grupper särskilt utsatta för diskriminering” finns på DO:s webbplats (www.do.se).
Åtgärd 24: Regeringen avser att under 2006 ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att i
samråd med HANDIKappombudsmannen (HO) och Myndigheten för HANDIKappolitisk
samordning (HANDIsam) kartlägga våld mot FUNKTIONSHindrade. Huvudansvarigt
departement: Justitiedepartementet
Regeringen gav den 13 juli 2006 Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att, i samråd
med HANDIKappombudsmannen och Myndigheten för HANDIKappolitisk samordning,
kartlägga våld mot personer med FUNKTIONSHinder i syfte att ge ökad kunskap om
problembilden avseende våld mot dessa personer. I uppdraget ingick även att undersöka
möjligheterna att förebygga våld mot personer med FUNKTIONSHinder. Uppdraget
redovisades i november 2007.
Åtgärd 37: Regeringen avser att från 2006 initiera ett antal nya åtgärder för och med
romer i Sverige. Åtgärderna syftar till att motverka diskriminering och skapa kunskap,
såväl bland myndigheter och kommuner som hos romer, om livsvillkoren för romer i
Sverige och hur dessa livsvillkor kan förbättras. Huvudansvarigt departement:
Integrations- och JÄMställdhetsdepartementet
Delegationen för romska frågor
Den 14 september 2006 beslutade den tidigare regeringen om kommittédirektiv till en
delegation för romska frågor. Därefter har statsrådet Nyamko Sabuni förordnat
ordförande, ledamöter, sakkunnig och experter samt en referensgrupp till delegationen.
Även två sekreterare har anställts under början av 2007. Delegationens arbete är
prioriterat. Enligt direktiven ska delegationen utreda romers situation i Sverige genom att
inhämta, sammanställa, analysera och redovisa erfarenheter och kunskap som finns på
området samt lämna förslag på hur romers livsvillkor i samhället ska kunna förbättras.
Delegationen ska också främja och stödja kommunala projekt och verksamheter som
syftar till att förbättra romers situation. Slutligen ska delegationen informera och sprida
kunskap om romer och romers situation i Sverige samt uppmuntra kunskaps- och
erfarenhetsutbyte mellan statliga myndigheter och kommuner. Delegationen ska
slutredovisa sitt uppdrag den 31 december 2009.
Uppdrag
I december 2006 gav regeringen i uppdrag åt Institutet för språk- och folkminnen att
genomföra en fördjupad studie av situationen för romani chib i Sverige. Inom ramen för
uppdraget ska Institutet för språk och folkminnen
– kartlägga vilka varieteter av romani chib som talas i Sverige och i vilken omfattning
respektive varietet används,
– undersöka om huruvida det i Sverige eller i andra länder finns ordböcker, skrivregel-samlingar,
grammatikor eller andra former av läromedel för de i Sverige talade
varieteterna av romani chib samt
– lämna förslag om hur det fortsatta språkvårdsarbetet ska bedrivas för de i Sverige talade
varieteterna av romani chib.
Uppdraget ska genomföras efter samråd med en referensgrupp av företrädare för romska
organisationer som sätts samman av Institutet för språk och folkminnen.
Webbplats
Delegationen för romska frågors webbplats ska främst fungera som ett verktyg, riktat till
landets kommuner. Här finns information kring regeringens minoritetspolitik och hur
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
3
Sverige och andra länder, främst inom EU, arbetar för att förbättra romernas situation.
Vidare lyfter webbplatsen fram goda exempel på det arbete landets kommuner bedriver
(www.romadelegationen.se).
Konferens
Den 3–4 december genomförde Regeringskansliet i samarbete med Europarådet och EU:s
byrå för grundläggande rättigheter en internationell konferens om romska KVINNors
rättigheter ”Amare Glasura Ashunde – Our Voices Heard”. Konferensen ägde rum på
Lejondals slott norr om Stockholm. De officiella språken på konferensen var engelska och
romani chib. Konferensen som syftade till att skapa diskussion mellan romska
KVINNonätverk och personer i beslutsfattande position genomfördes med och för romska
KVINNor. Konferensen var en arbetskonferens under vilken goda exempel och erfarenheter
lyftes fram. Ett sammandrag av det som framkom under konferensen kommer att
publiceras i en skrift som håller på att tas fram.
Åtgärd 49: Regeringen har beslutat att införa en ny modell för att med ett mer
sammanhållet arbetssätt stärka FUNKTIONSHindrades ställning på arbetsmarknaden.
Modellen infördes den 1 januari 2006 och kommer att utvärderas inför 2009.
Huvudansvarigt departement: Arbetsmarknadsdepartementet
Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera insatserna. Slutrapporten kommer den 1 juni
2008.
Åtgärd 54: Regeringen har givit Statens folkhälsoinstitut (FHI) flera uppdrag med
avseende på förhållandet mellan diskriminering och hälsa. Mot bakgrund av den kunskap som
samlas in genom uppdragen avser regeringen att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att
öka förutsättningarna för en god hälsa bland personer som utsätts för diskriminering.
Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
FHI har haft ett uppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen för HBT-personer.
Det redovisades i november 2005. FHI konstaterade att PSYKisk ohälsa är mer utbrett bland HBTpersoner än i befolkningen i övrigt och att diskriminering sannolikt bidrar till detta.
På eget initiativ har FHI under 2004–2006, tillsammans med DO, HO, HomO och JÄMO, bedrivit
samarbetsprojektet Diskriminering och hälsa. Slutrapporten publicerades hösten 2006. Detta var dock
inte ett regeringsuppdrag.
Regeringen har gett FHI i uppdrag att ”redovisa insatser som har vidtagits för att öka
kunskapen om de påverkbara hinder som finns för att uppnå en god hälsa bland personer
med FUNKTIONSHindrade FLICKor och KVINNor respektive pojkar och män”. Det ska redovisas i
februari 2008.
Åtgärd 55: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 vidta åtgärder för att
motverka skillnader på grund av KÖN, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller FUNKTIONSHinder när det gäller kvalitet och tillgång
till hälso- och sjukvård. Huvudansvariga departement: Socialdepartementet och
Integrations- och JÄMställdhetsdepartementet
Skyddet mot diskriminering inom hälso- och sjukvård kommer i och med den nya
diskrimineringslagen att gälla samtliga diskrimineringsgrunder som nämns i åtgärden. Se
åtgärd 10.
Åtgärd 56: Regeringen beslutade 2003 att en nationell PSYKsykiatrisamordnare skulle
tillkallas med uppgift att se över frågor som rör vård, omsorg, m.m. för personer med
allvarlig PSYKisk sjukdom och/eller PSYKiska funktionshinder. Uppdraget löper till den 1
november 2006. Under våren 2006 kommer PSYKiatrisamordnaren att lämna ytterligare
förslag av betydelse för målgruppen. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
PSYKiatrisamordnaren har avslutat sitt arbete. Samordnarens slutbetänkande Ambition och
ansvar överlämnades i november 2006. Förslagen är omfattande och rör många
politikområden. Socialstyrelsen har även fått en viktig uppgift att fortsätta främja
utvecklingen inom detta område. Man ska bland annat följa upp de projekt som startat
med de ca 200 miljoner som tillförts för att utveckla PSYKiatrin. Arbetet inom
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
4
Socialstyrelsen är prioriterat och drivs inom ramen det så kallade NU-projektet.
Förutom arbetet som pågår vid Socialstyrelsen har Socialdepartementet anställt en
koordinator som tillsammans med en interdepartemental arbetsgrupp kommer att arbeta
med utvecklings- och förbättringsarbete inom PSYKiatrin. Detta arbete utgår till största del
från förslagen i betänkandet Ambition och ansvar.
Åtgärd 61: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 följa upp
utbildningssituationen för barn och ungdomar med FUNKTIONSHinder och överväga
om ytterligare åtgärder bör vidtas. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet
Frågor som rör FUNKTIONSHindrade elever har lyfts av regeringen och fått en hög prioritet.
Regeringen tillsatte 2006 en utredning för att se över den statliga specialskolan.
Utredningen lämnade ett delbetänkande i maj 2007 (SOU 2007:30) där man föreslog att
specialskolans målgrupp skulle utvidgas till att även omfatta elever med synskada och
ytterligare FUNKTIONSHinder respektive elever med grav språkstörning. Betänkandet har
remitterats och förslaget bereds inom Utbildningsdepartementet.
I december 2007 lämnade utredningen sitt slutbetänkande (SOU 2007:87). Här föreslås
vissa ändringar i det statliga åtagandet för elever med hörselskada. Dessutom lämnas
förslag som gäller elever i gymnasieåldern med synskada och ytterligare FUNKTIONSHinder.
I budgetpropositionen för 2008 anger regeringen att särskolan i högre utsträckning bör
ta fram rutiner för att systematiskt utvärdera elevernas kunskapsutveckling mot de
nationella målen. Sådana uppgifter bör också sammanställas på en övergripande nivå.
Regeringen avser stärka utvecklingen av kunskapsbedömningen i särskolan. Ambitionen
är att ett sådant arbete ska stimulera särskolorna att fokusera på kunskapsmålen och
förbättra utbildningens kvalitet.
Åtgärd 64: Regeringen avsätter under perioden 2006–2008 extra medel som en särskild
satsning på området mäns våld mot KVINNor. Huvudansvarigt departement: Integrations
och JÄMställdhetsdepartementet
Den 15 november 2007 presenterade regeringen en handlingsplan för att bekämpa mäns
våld mot KVINNor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr.
2007/08:39). Med 56 konkreta åtgärder som beräknas omfatta mer än 800 miljoner kronor
är handlingsplanen en historisk kraftsamling mot våldet.
Syftet med handlingsplanen är att i ett sammanhang presentera regeringens arbete för att
bekämpa detta våld och att beskriva hur arbetet ska bedrivas under mandatperioden.
Handlingsplanen omfattar sex insatsområden: ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt
förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser
riktade till våldsutövare, ökad samverkan och ökade kunskaper.
Utgångspunkten i handlingsplanen är behovet hos de våldsutsatta och FN:s deklaration
om avskaffande av våld mot KVINNor som antogs av FN:s generalförsamling 1993. I
deklarationen definieras våld mot KVINNor omfatta fysiskt, sexuellt och PSYKiskt våld både
i hemmet och i samhället.
Genomförandet av handlingsplanen kommer att följas upp. Regeringen avser att
löpande informera riksdagen om handlingsplanens genomförande och en redovisning av
uppföljningens resultat kommer att lämnas till riksdagen 2010.
Åtgärd 65: Regeringen bereder för närvarande frågan om ombildning av RiksKVINNocentrum till ett nationellt kunskapscentrum. Huvudansvarigt departement:
Integrations- och JÄMställdhetsdepartementet
I augusti 2006 antog regeringen en förordning om att ombilda RiksKVINNocentrum till ett
Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot KVINNor. Centrumet ska med ett
rikstäckande perspektiv
– sprida kunskap om och utveckla metoder för bemötande och omhändertagande av
KVINNor som har misshandlats eller våldtagits,
– sprida kunskap och information om mäns våld mot KVINNor,
– i samråd med Uppsala universitets styrelse och berörd fakultetsnämnd bedriva
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
5
utbildning, som inte omfattas av bestämmelserna i högskolelagen (1992:1434), om mäns
våld mot KVINNor,
– följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och analysera behovet av forskning
inom området mäns våld mot KVINNor,
– bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns
våld mot KVINNor,
– vara ett stöd för myndigheter och organisationer i frågor om mäns våld mot KVINNor och
därvid särskilt stödja myndigheterna i deras metodutvecklingsarbete och verka för en
effektiv samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer, och
– erbjuda stöd för våldsutsatta KVINNor och deras närstående.
Centrumet ska samverka med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör den
kliniska verksamheten inom området mäns våld mot KVINNor.
Åtgärd 66: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 öka fokus på stöd till
FUNKTIONSHindrade våldsutsatta KVINNor, bland annat genom att stödja KVINNojourers
verksamhet för att förbättra beredskapen för KVINNor med FUNKTIONSHinder.
Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
Regeringen avser att avsätta medel till HANDIKapporganisationer för att öka deras möjlig- heter att
uppmärksamma och förebygga våld mot FUNKTIONSHindrade samt ge stöd till dem som utsatts för
våld. Inom HANDIKapprörelsen finns ett stort antal FUNKTIONSHindrade organiserade. Ett riktat
statsbidrag till vissa organisationer bedöms öka möjligheterna för HANDIKapporganisationerna att
uppmärksamma problematiken kring våld mot FUNKTIONSHindrade.
Regeringen avser också att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial som belyser
problematiken med våld som riktas mot FUNKTIONSHindrade KVINNor. Materialet ska användas i
utbildningar för t.ex. personliga assistenter och annan vårdpersonal som ger stöd och service till
FUNKTIONSHindrade personer. På så sätt kan medvetenheten öka om de särskilda risker för våld och
andra kränkningar som FUNKTIONSHindrade personer kan utsättas för. Utöver dessa särskilda
satsningar omfattas våldsutsatta FUNKTIONSHindrade personer även av de generella insatser som
görs för våldsutsatta KVINNor, se åtgärd 64.
Åtgärd 67: Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens arbete med att förbättra
brottutredningarnas kvalitet avseende våldtäktsärenden ska fortsätta. Huvudansvarigt
departement: Justitiedepartementet
Gemensamma inspektioner
Regeringen gav i Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för
budgetåret 2006 myndigheterna i uppdrag att tillsammans redovisa vilka åtgärder de hade
vidtagit med anledning av vad som framkom vid den myndighetsgemensamma
inspektionen 2004 av de brottsutredningar som gällde våldtäkt. De vidtagna åtgärderna
och de påvisbara resultaten av dessa skulle beskrivas och analyseras. Särskild vikt skulle
läggas vid frågan om målsägandens rätt till målsägandebiträde samt förmågan att utreda
brott.
Riksåklagaren och rikspolischefen beslutade i augusti 2006 att genomföra en ny inspektion
av brottsutredningar om våldtäkt. Inspektionen var en uppföljning av den inspektion
som skedde 2004-2005. Syftet med den nya inspektionen var främst att se hur de åtgärder
som förordades i den tidigare rapporten hade påverkat brottsutredningsarbetet. Inspektionen
omfattade fyra län – Dalarna, Södermanland, Västra Götaland och Gävleborg – och
knappt 80 ärenden om våldtäkt och grov våldtäkt där offret var över 15 år.
Resultatet av den första inspektionen redovisades i en rapport i april 2005. Enligt
rapporten höll många av de utredningar som undersöktes hög kvalitet, men det fanns
också brister. Rapporten sändes till samtliga polismyndigheter och åklagarkammare för
åtgärder. Särskild vikt skulle läggas vid frågan om målsägandens rätt till
målsägandebiträde samt förmågan att utreda brott.
Resultatet av den uppföljande inspektionen redovisades i en rapport i mars 2007. Av
rapporten framgår bland annat att kvaliteten på utredningarna ytterligare förbättrats i flera
avseenden samt att andelen målsägandebiträden ökat betydligt sedan den föregående
inspektionen.
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
6
Åtgärder inom polisen
Under hösten 2006 har rikspolischefen i samband med besök vid nio polismyndigheter
diskuterat den genomförda inspektionen. Frågor som har belysts är rapporten och dess
förankring i polismyndigheterna och hur slutsatserna i inspektionen har påverkat myndig-heternas
arbete. Rikspolischefen har under besöken fört en dialog med anställda på olika nivåer och med olika
funktioner för att få en bred bild av inspektionens genomslag.
Det kan konstateras att inspektionsrapporten var väl känd på myndigheternas ledningsnivå
och även på mellanchefsnivå. På utredarnivå samt hos personal i yttre tjänst var
rapporten mindre känd. Det bör dock påpekas att vid en övervägande del av de besökta
polismyndigheterna redovisade såväl utredningspersonal som personal i yttre tjänst att det
konkreta arbetet i våldtäktsärenden på ett bra sätt följer de påpekanden och förslag som
finns redovisade i inspektionsrapporten. Vid ett flertal av besöken redovisade skilda
personalgrupper dock att det fortsatt finns förbättringsåtgärder att vidta på det aktuella
området. Det som bland annat nämndes i diskussionerna var sådant som att det ofta finns
svårigheter vid spårsäkring av såväl brottsplats som målsägande och misstänkt. Dessa
svårigheter består ofta i att samarbetet eller tillgången till kriminaltekniker och rättsläkare
är bristfällig eller att organisationen gällande användandet av dessa är otydlig. Tillgång till
kriminaljour för att ge stöd till patrull på brottsplats finns heller inte alltid. Dessutom
saknar majoriteten av personalen återkoppling för att ges möjlighet att dra lärdom och
därmed förbättra sitt arbete.
Ett stort antal polismyndigheter har tillsammans med respektive åklagarkammare
genomfört fortsatta utbildningsåtgärder och andra utvecklingsinsatser för att bland annat
fokusera ytterligare på bättre förstahandsåtgärder och andra åtgärder som syftar till att
effektivisera och förbättra utredningarnas kvalitet
Åtgärder inom Åklagarmyndigheten
Under 2006 har många åklagarkamrar i ökad omfattning anmält önskemål och behov av
målsägandebiträde till domstol. Detta görs också i större utsträckning på ett tidigt stadium
i utredningen. Några kamrar har infört särskilda rutiner för att målsägandebiträde ska
kopplas in i ett tidigt skede. Ett antal åklagarkamrar har mot bakgrund av rapporten från
den första inspektionen vidtagit konkreta åtgärder i syfte att effektivisera och förbättra
utredningarnas kvalitet, t.ex. har det vid några kamrar gjorts lokala granskningar av
våldtäktsärenden och man har tagit fram förslag till förbättrade utredningar. Flera kamrar
har fokuserat på vikten av noggranna förstahandsåtgärder i dessa ärenden och också
genomfört utbildningar för polisen i ämnet.
Åklagare i landet deltar fortlöpande i olika samverkansgrupper med bland andra polisen, socialtjänsten
och sjukvården i syfte att öka utredningarnas kvalitet. Åklagare medverkar också i samma syfte i olika
utbildningssammanhang.
Åtgärd 68: Åklagarmyndigheten ska under perioden 2006–2009 fortsätta att utveckla
utbildningen för åklagare när det gäller övergrepp mot KVINNor. Huvudansvarigt
departement: Justitiedepartementet
Regeringen har i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för budgetåren 2006, 2007 och
2008 ålagt myndigheten att redovisa de insatser som myndigheten har genomfört i fråga
om bekämpningen av vålds- och sexualbrott mot KVINNor och barn.
Åklagarmyndigheten har under de senaste åren gjort stora satsningar på utbildning och
kompetensutveckling när det gäller övergrepp mot KVINNor. Sedan hösten 2005 ingår ett
avsnitt om våld och sexuella övergrepp mot KVINNor i den obligatoriska grundutbildningen
för åklagare. Avsnittet behandlar såväl brottstyper som metodfrågor. Åklagarmyndigheten
har vidare under hösten 2005 infört en specialistkurs för åklagare, ”Övergrepp mot
KVINNor”. Denna har under 2006 och 2007 genomförts vid flera tillfällen. Under 2006 det
har också tagits fram och genomförts en utbildning rörande hedersrelaterat våld. (Se
åtgärd 72.)
Under 2006 har flera åklagarkamrar inrättat relationsvåldsteam eller familjevåldsteam.
Utvecklingen på kamrarna har varit att särskilda åklagare ska handlägga dessa ärenden.
Åklagarna ska ha relevant utbildning och intresse för brottstypen. Under slutet av 2006
tillsattes 12 åklagare som relationsvåldsspecialister för att leda sina respektive kamrars
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
7
brottsbekämpning när det gäller våld i relationer och svara för kontakter med andra
myndigheter i dessa frågor. Ytterligare relationsvåldsspecialister har tillsatts under 2007.
Åtgärd 69: Domstolsverket ska under perioden 2006–2009 fortsätta att utveckla
utbildningen för domarpersonalen vad gäller övergrepp mot KVINNor. Huvudansvarigt
departement: Justitiedepartementet
Domstolsverket har under de senaste åren intensifierat utbildningsinsatserna när det gäller
frågor om sexualbrott, misshandel och andra övergrepp mot KVINNor. År 2006 har en
särskild utbildningssatsning initierats beträffande s.k. hedersrelaterat våld. Under våren
2006 anordnade Domstolsverket ett seminarium om människohandel för domare, åklagare
samt särskilt inbjudna advokater. I regleringsbrevet för år 2008 har Domstolsverket fått i
uppdrag att genom insatser i form av utbildning ytterligare stärka kompetensen bland
domare och andra anställda vid domstolarna när det gäller frågor om mäns våld mot
KVINNor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer.
Åtgärderna ska leda till ett bättre bemötande av brottsoffer och därigenom bidra till att
stärka allmänhetens förtroende för domstolarna. Uppdraget ska genomföras under tiden
den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2009.
Åtgärd 70: Regeringen har i oktober 2005 givit Socialstyrelsen i uppdrag att dels
kartlägga förekomsten av så kallat hedersrelaterat våld riktat mot ungdomar från deras nära
anhöriga, dels ta fram en lägesrapport om länsstyrelsernas insatser i form av skyddat boende,
förebyggande arbete och andra insatser mot hedersrelaterat våld. Kartläggningen ska vara
uppdelad på KÖN och särredovisa omfattningen av heders- relaterat hot och våld mot
ungdomar på grund av deras sexuella läggning. Uppdraget ska redovisas senast den 30
november 2006. Huvudansvarigt departement: Integrations- och
JÄMställdhetsdepartementet
Kartläggningen redovisades den 28 mars 2007. Kartläggningen, som är baserad på enkäter
till elever i årskurs 2 i gymnasiet, visar att de allra flesta ungdomarna, oberoende av KÖN
och ursprung, trivs bra i sina familjer. Undersökningen hade emellertid stort bortfall och
måste tolkas med försiktighet.
Ett mindre antal ungdomar lever under oroväckande och ibland oacceptabla
förhållanden. En grupp på nästan 4 500 ungdomar - cirka 5 procent av FLICKorna och 3
procent av pojkarna i ”årskurs 2” - får inte själva bestämma om frågor som rör deras
vardag och är oroliga för att inte själva få bestämma med vem de ska gifta sig när de blir
vuxna. En högre andel av ungdomar med utländsk bakgrund uppger att de är utsatta för
kontroll och sanktioner, kränkande behandling, hot och våld från sina anhöriga än
ungdomar med svensk bakgrund. Detta gäller både FLICKor och pojkar.
Socialstyrelsens slutsats är att det är mycket angeläget att utforska området vidare med
utgångspunkt från resultaten i undersökning. Ett nytt kartläggningsuppdrag har givits till
Forum för levande historia där lärares kännedom om förekomsten av HRV ska belysas.
Denna undersökning kommer att vara riksrepresentativ och förhoppningsvis
generaliserbar.
I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot KVINNor (skr. 2007/08:39).
aviserar regeringen att Ungdomsstyrelsen kommer att få i uppdrag att kartlägga
förekomsten i Sverige av arrangerade äktenskap mot en persons vilja. Uppdraget ska även
omfatta en översyn av den kompetens på området som finns hos berörda myndigheter.
Åtgärd 71: Rikspolisstyrelsen genomför under 2005 och 2006 utbildningar för personalen i
frågor som rör s.k. hedersrelaterat våld samt en kartläggning av polisens utbildningsbehov i
dessa frågor. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Regeringen har i Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2007 givit Rikspolisstyrelsen i
uppdrag att vidta åtgärder för att öka polisens kompetens och förmåga att förebygga, upptäcka och
utreda hedersrelaterad brottslighet.
I början av år 2006 skickades det ut en enkät från Rikspolisstyrelsen till polismyndigheterna
om utbildningsbehovet för frågor och ärenden som rör hedersrelaterat våld. Enligt
Rikspolisstyrelsen finns det ett stort utbildningsbehov på detta område. Alla myndigheter,
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
8
med undantag för Polismyndigheterna i Örebro och Kronobergs län, uppger att utbildning
behövs. Flertalet polismyndigheter uppger att de har någon form av samverkan med andra
myndigheter. Sådan samverkan avseende hedersbrott kan också ske invävt i annan
verksamhet. Den brottsofferinformation som finns är den generella information som finns
till målsägande i brottsutredningar.
Rikspolisstyrelsen har utarbetat ett underlag om hedersrelaterad brottslighet som har
fogats in i metodhandboken för utredning av grova våldsbrott (PUG). Rikspolisstyrelsen
har medverkat i Åklagarmyndighetens regeringsuppdrag om hedersrelaterade brott mot
ungdomar vilket resulterat i en handbok, ”Hedersrelaterat våld”.
Informations- och utbildningsmaterial Stiftelsen KVINNoforum har på uppdrag av Rikspolisstyrelsen
utarbetat skriften ”Hedersnormer och hedersrelaterat våld” som beskriver
sakfrågan. Rikspolisstyrelsen har gett Utbildningsföretaget Vardagens Dramatik AB i
uppdrag att genomföra kompetensutveckling av berörd personal inom polisen vad gäller
hantering av ärenden avseende våldtäkter och hedersrelaterat våld.
Under hösten 2005 utarbetade företaget ett utbildningsunderlag för polismyndigheternas
personal. Ett stort antal interaktiva utbildningar har genomförts vid polismyndigheterna
under 2006-2007. Vid utbildningarna får deltagarna ett utkast till skriften ”Hedersnormer
och hedersrelaterat våld” samt ett diskussionsunderlag som kan användas vid
hemmamyndigheterna. Deltagarna får också veta att Rikspolisstyrelsen kommer att göra
en uppföljning av hur informationen från utbildningstillfällena samt påpekanden från
våldtäktsinspektionen spridits vid polismyndigheterna.
Stiftelsen KVINNoforum producerade under 2007 på uppdrag av Rikspolisstyrelsen och
Åklagarmyndigheten en utbildningsfilm om levnadssätt och hedersnormer. Stiftelsen har
våren 2006 tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten samt
länsstyrelsen i Uppsala län och Eskilstuna kommun erhållit EU-medel för ”Samverkan
och kompetensutveckling mellan myndigheter kring hedersrelaterat våld”. Projektet
kommer att pågå i två år.
Samtliga polismyndigheter, Polishögskolan och Säkerhetspolisen har utsett kontaktpersoner
som deltar i arbetet och som också kommer att medverka vid utbildning och information inom den
egna myndigheten. De ska även verka för att det utformas en effektiv lokal och regional samverkan i
här aktuella frågor. Kontaktpersonerna har deltagit i en utbildningskonferens under 2006.
Rikspolisstyrelsen har tillsammans med Socialstyrelsen, Åklagarmyndigheten samt
Rättsmedicinalverket fått i uppdrag av regeringen att medverka till etablering av flera
försöksverksamheter med samverkan under gemensamt tak, s.k. Barnahus, vid utredningar
kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. I försöksverksamheten ingår
Barnahus på sex orter i Sverige: Umeå, Sundsvall, Stockholm, Linköping, Göteborg och
Malmö. Uppdraget delredovisades till regeringen 16 juni 2006. Uppdraget ska slutredovisas den 1
mars 2008. Det är även värt att uppmärksamma att ett arbete är påbörjat på Rikspolisstyrelsen för att ta
fram en strategi för bekämpning av brott i nära relationer.
Åtgärd 75: Socialstyrelsen har under 2005 på regeringens uppdrag redovisat ett förslag om hur
ett nationellt konsultativt stöd kan inrättas för personer som i sitt arbete kommer i kontakt med
ungdomar som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld. Förslaget bereds nu inom
Regeringskansliet. Samordnande departement: Integrations och
JÄMställdhetsdepartementet
I regeringsuppdraget om hedersrelaterat våld och förtryck som togs den 1 juni 2006
(JU2006/5478/IM) ges länsstyrelserna i uppdrag att ge konsultativt stöd till framför allt
socialtjänsten i dess arbete med utsatta ungdomar och deras familjer. Regeringen anser att
det är viktigt att länsstyrelserna erbjuder konsultativt stöd för denna typ av frågor på
samma sätt som för övriga frågor relaterade till mäns våld mot KVINNor.
Åtgärd 88: Regeringen har i Domstolsverkets regleringsbrev förtydligat den skyldighet
som domstolarna har att upprätta handlingsplaner för hur lokalerna, verksamheten och
informationen ska bli tillgänglig för personer med FUNKTIONSHinder. När dessa
handlingsplaner kommit in, senast i mars 2007, bör en översyn göras av eventuella
problemområden i syfte att därefter vidta behövliga åtgärder för att förbättra
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
9
tillgängligheten vid domstolarna för personer med FUNKTIONSHinder. Huvud-ansvarigt
departement: Justitiedepartementet
Sveriges Domstolar arbetar tillsammans med Myndigheten för HANDIKappolitisk samordning
(HANDIsam) för att svenska domstolars lokaler, verksamhet och information ska bli tillgängliga för
personer med FUNKTIONSHinder
Åtgärd 94: Regeringen avser att inom ramen för åtgärdsprogrammet Delaktiga Sverige
under perioden 2006–2009 genomföra en rad aktiviteter som syftar till ett ökat och mer
JÄMlikt medborgerligt deltagande. Huvudansvarigt departement: Integrations- och
JÄMställdhetsdepartementet
Sammantaget avsattes cirka 21 miljoner kronor 2006 för en demokratisatsning (före detta
Delaktiga Sverige). Satsningen har avsett insatser för att stärka demokratin, vissa insatser
för att främja de mänskliga rättigheterna samt vissa insatser för att stärka romernas
inflytande i samhället. Inom ramen för satsningen fick tolv kommuner med lågt valdeltagande i 2002
års val medel om sammanlagt 7,65 miljoner kronor för att genomföra valinformations-insatser inför
2006 års val. Insatserna syftade till att öka kunskapen om det svenska demokratiska systemet i
allmänhet och valfrågor i synnerhet. Insatserna har genomförts i samverkan med det lokala
föreningslivet. Målet var att nå grupper som deltar i val i mindre utsträckning, till exempel personer
med utländsk bakgrund. Aktiviteten valinformation har utvärderats. Utvärderingen pekade på lyckade
resultat när det gäller samarbetet med föreningslivet.
Ungdomsstyrelsen fick 1,3 miljoner kronor för att genomföra, följa upp och utvärdera
projektet Skolval 2006. Målet var att få fler unga människor att känna ett större engagemang och
intresse för politik och samhällsfrågor. Utvärderingen pekar på ett i huvudsak lyckat resultat, med
bland annat fler deltagare i skolvalet 2006 än i tidigare skolval.
Inom ramen för demokratisatsningen genomfördes också sex rådslag runt om i landet
samt ett chattrådslag för att diskutera hinder och möjligheter för inflytande.
Sammanlagt 3,85 miljoner kronor har använts för insatser för förstärkt medborgarinflytande bland
kommunmedlemmar som upplever ett utanförskap. Aktiviteten har genomförts under 2006 och 2007.
En utvärdering inkommer under våren 2008 från Sveriges kommuner och landsting.
Under 2006 hanterade Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige 1,4 miljoner
kronor för insatser relaterade till mänskliga rättigheter och politiskt deltagande. Vidare har
medel använts för insatser för att stärka romers inflytande respektive för förberedande och
genomförande av Europarådets Forum för den framtida demokratin. Myndigheten för
HANDIKappolitisk samordning (HANDIsam) har också fått i uppdrag att bland annat inhämta
kunskap om tillgänglighet och bemötande av personer med FUNKTIONSHinder i det politiska livet.
Rapporten överlämnades till regeringen den 31 december 2007 och bereds nu internt inom
Regeringskansliet.
När det gäller Europarådets Forum för den framtida demokratin genomfördes en konferens den 13–15
juni 2007. Temat för Forumet har varit Power and Empowerment – the Interdependence of Democracy
and Human Rights. Forumet har givit ett internationellt perspektiv på hur man kan bidra till att öka
människors egenmakt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort och ökad kunskap om hur
olika metoder fungerar för att minska utanförskap och öka delaktigheten.
Åtgärd 95: Den 1 januari 2006 trädde en ny vallag i kraft. Lagen innebär en skärpning av
kommunernas ansvar när det gäller FUNKTIONSHindrade väljares tillgång till vallokaler och
röstningslokaler. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Åtgärden har genomförts.
Åtgärd 98: Migrationsverket ska se till att verkets personal har god kompetens i frågor
som rör mänskliga rättigheter och asylrätt. Regeringen följer Migrationsverkets
fortlöpande arbete med att bibehålla och vidareutveckla personalens sakkunskap i frågor som
rör mänskliga rättigheter och ger vid behov verket särskilda uppdrag att säkra kompetensen.
Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet
Migrationsverket ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa vilka insatser
och åtgärder som har vidtagits inom ramen för myndighetens kompetensutveckling för att
säkerställa att personalen har ändamålsenlig rättslig kompetens. Migrationsverket ska
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
10
vidare enligt regleringsbrevet aktivt arbeta med kvalitetssäkring av beslutsmotiveringar i
ärenden där risk för tortyr eller dödsstraff har åberopats av den sökande. Frågor som rör
KVINNor samt homo- och bisexuella samt transpersoner ska särskilt uppmärksammas i
utbildningshänseende. Verket ska vidare rapportera vilka åtgärder som vidtagits avseende
utbildning om mänskliga rättigheter sedan 2002 samt följa upp denna utbildning.
I enlighet med regleringsbrevet har Migrationsverket även upprättat antidiskriminerings- strategier
avseende etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt
FUNKTIONSHinder. Strategierna tar sin utgångspunkt i den diskriminering som kan förekomma
inom myndighetens verksamhet såsom bemötande och behandling av dem som kommer i kontakt med
Migrationsverket. Planer som rör antidiskriminering och tillgänglighet ska revideras och ses över
regelbundet, särskilt vid nyrekryteringar och organisations-förändringar. Fortbildning och samverkan
med DO, HomO och HANDIsam betonas särskilt. Uppdraget redovisades till regeringen den 15
oktober 2007.
Åtgärd 104: Regeringen avser att under 2006–2009 i sin myndighetsstyrning se över hur
ansvaret för att respektera de mänskliga rättigheterna kan tydliggöras för myndig-heter vars
verksamhet är av särskild betydelse för att rättigheterna ska säkerställas för den enskilde.
Åtgärderna ska samordnas med myndigheternas pågående och planerade arbete för att
förebygga och motverka diskriminering, liksom annat pågående och planerat arbete som har
beröring med frågor om de mänskliga rättig-heterna. Samordnande departement:
Integrations- och JÄMställdhetsdepartementet
Sveriges Domstolar, Forum för levande historia, Försäkringskassan, Högskoleverket,
Kriminalvården, Kustbevakningen, samtliga länsstyrelser, Migrationsverket,
Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Säpo, Tullverket samt
Åklagarmyndigheten fick i regleringsbreven för 2007 och/eller 2008 olika uppdrag om att
till exempel höja kunskapen om mänskliga rättigheter inom respektive myndighet och
återrapportera hur perspektivet mänskliga rättigheter har integrerats i myndighetens
relevanta utbildningar. Länsstyrelseinstruktionen innehåller sedan början av 2008 ett krav
om att länsstyrelserna bland annat i sin tillsynsverksamhet eller på annat sätt ska
uppmärksamma kommuner och landsting på deras ansvar för de mänskliga rättigheterna,
särskilt skyddet mot diskriminering. För åtgärder mot diskriminering gäller det särskilda
uppdraget om antidiskrimineringsstrategier (se åtgärd 11).
Regeringen gav i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för budgetåren 2006 och 2007
myndigheten i uppdrag att redovisa hur och i vilken omfattning frågor om mänskliga
rättigheter tydliggörs i Åklagarmyndighetens utbildnings- och kompetensutvecklingsprogram.
I det senare uppdraget ingår också att analysera och redovisa hur utbildnings och
kompetensutvecklingsprogrammet i denna del kan vidareutvecklas. Myndigheten kan
vid behov samråda med Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige (Ju2006:02).
I regleringsbrevet för år 2007 avseende Sveriges Domstolar finns ett mål om att kunskapen
om de mänskliga rättigheterna ska ligga på en hög nivå. (Se vidare redovisningen
under åtgärd 121.)
När det gäller hur de mänskliga rättigheterna får genomslag i verksamheten inom
Sveriges Domstolar har diskrimineringsfrågorna en central betydelse. Vad det ytterst
handlar om är att KVINNor och män, oavsett etnisk bakgrund, sexuell läggning och
FUNKTIONSHinder, ska ha lika möjligheter att få rättigheter och skyldigheter fastslagna på ett
objektivt och oberoende sätt. (Se även åtgärderna 11 och 19.)
Åtgärd 126: Regeringen har uppdragit åt Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund att fördjupa dialogen med trossamfunden kring samhällets grundläggande
värderingar. Uppdraget ska redovisas i december 2006. Ansvariga departement:
Integrations- och JÄMställdhetsdepartementet och Kulturdepartementet
Åtgärden har genomförts. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (sedan den 1
januari 2008 Nämnden för statligt stöd till trossamfund) SST, har presenterat förslag till
ett projekt med syfte att under åren 2007 och 2008 fortsätta och fördjupa dialogen med
trossamfund, främst kristna och muslimska, när det gäller samhällets grundläggande
värderingar. Regeringen har den 27 september 2007 givit SST i uppdrag att under 2007
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
11
och 2008 fortsätta fördjupa dialogen med trossamfund om värderingar vad avser
JÄMställdhet och barns rättigheter samt hur trossamfunden kan bidra till och motverka
hedersrelaterat våld och förtryck, i synnerhet mot unga KVINNor och män.
Åtgärd 128: Utredningen om teckenspråkets ställning ska redovisa sitt uppdrag senast i april
2006. Regeringen avser att därefter överväga vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av
utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet
Utredningen Teckenspråk och teckenspråkiga har genomfört en översyn av rätten och
möjligheterna för personer som är teckenspråkiga att använda sitt språk i olika
sammanhang (SOU 2006:54) och lämnat förslag till åtgärder. Förslagen berör ett flertal
politikområden och merparten av förslagen har beretts vidare genom pågående
utredningsarbete inom Kulturdepartementet och Utbildningsdepartement.
I betänkandet konstateras att det råder oklarheter om vad som ingår i begreppet vardags- tolkning.
Regeringen gav därför i regleringsbrevet för 2008 Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag på vad
som bör ingå i begreppet vardagstolkning och hur ansvarsfördelningen mellan landstingets och andra
huvudmäns skyldigheter att erbjuda tolk kan klargöras. Vardagstolkning bör bland annat sättas i
relation till det stöd som Arbetsförmedlingen ansvarar för när det gäller personer med
FUNKTIONSHinder som medför nedsatt arbetsförmåga. För att få till stånd en rättvisare fördelning av
statsbidragen till landstingens tolkverksamhet avser regeringen även att förändra fördelningsmodellen
av statsbidragen. Den nya fördelningsmodellen ska i högre grad ta hänsyn till landstingens faktiska
kostnader för tolkverksamheten och införas successivt under tre års tid med start den 1 januari 2008.
Åtgärd 130: Regeringen avser att under 2006 och 2007 ytterligare anpassa regeringens
webbplats om mänskliga rättigheter för personer med FUNKTIONSHinder samt låta översätta
delar av webbplatsen till olika språk, däribland de nationella minoritets-språken. Regeringen
avser också att utveckla särskilda sidor för olika användar-grupper, t.ex. myndigheter.
Huvudansvarigt departement: Integrations- och JÄMställd-hetsdepartementet
Webbplatsen har anpassats till internationell tillgänglighetsstandard och filmer på
teckenspråk som behandlar delar av webbplatsen har lagts ut. Textstorleken är
anpassningsbar med hänsyn till personer med nedsatt syn. En särskild sida på lätt svenska
finns också. Delar av webbplatsen har översatts till de nationella minoritetsspråken och till
andra språk som talas av större grupper i Sverige. En sida som särskilt riktar sig till
kommuner och landsting har utvecklats och sidan med information som särskilt riktar sig
till lärare har byggts ut.
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, som tillsattes av regeringen i mars
2006 som ett led i handlingsplanen för mänskliga rättigheter, har inrättat en egen
webbplats där information som särskilt riktar sig till olika användare har lagts ut. På
delegationens webbplats www.mrdelegationen.se finns bland annat en särskild sida med tips och
metoder för hur statliga myndigheter, kommuner och landsting kan arbeta med frågor om mänskliga
rättigheter.
Åtgärd 131: Regeringen avser att under 2006–2009 intensifiera sitt arbete med att sprida
dokument som rör Sveriges efterlevnad av internationella överenskommelser om mänskliga
rättigheter samt att även fortsättningsvis låta översätta vissa sådana dokument till svenska.
Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet
Arbetet pågår med att göra en inofficiell översättning till svenska av FN-konventionen om
skydd mot påtvingade försvinnanden. Regeringskansliet har även publicerat en
konventionssamling med officiella översättningar av FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna och de sex centrala FN-konventionerna om de mänskliga
rättigheterna. Regeringskansliet förbereder även aktiviteter för att på olika sätt
uppmärksamma 60-årsfirandet av den allmänna förklaringen om de mänskliga
rättigheterna. Arbetet med att sprida internationella dokument pågår i övrigt kontinuerligt.
Sveriges rapporter till FN:s och Europarådets övervakningsorgan avseende efterlevnaden
av konventioner som Sverige har ratificerat publiceras regelbundet på regeringens
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
12
webbplats för mänskliga rättigheter www.manskligarattigheter.se. Under 2008 kommer Sverige att
förhöras angående den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den
internationella konventionen om avskaffande av alla former av
rasdiskriminering, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av KVINNor,
konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling samt
den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Övervakningskommittéernas slutsatser angående Sveriges efterlevnad publiceras på
regeringens webbplats för mänskliga rättigheter. Domstolsverket publicerar regelbundet
svenska sammanfattningar av Europadomstolens avgöranden. Utöver Europadomstolens
domar redovisas mål som avgjorts i svenska domstolar där Europakonventionen har
tillämpats eller omnämnts i den mån uppgifter om sådana mål går att få fram.
UTDRAG MR-handlingsplanens uppföljning - Forum – Kvinnor och Funktionshinder FQ 2008-02-09 AJ
