NOTISER8
FRÅN SLU, DECEMBER 2005
Smak, doft och läkedom
Människan har genom åren lärt sig använda
växternas terpenoider på många olika
sätt. Dessa ämnen märks i vardagen
mest som smaker och dofter. När
man skalar en citrusfrukt, känner man doften av terpenoiden
limonen. Myggen motas bort
på sommarkvällen av citronellal. De karakteristiska
smakerna av spiskummin
och krusmynta kommer från
två varianter av karvon.
Flera ämnen som är oumbärliga för levande organismer
tillhör terpenoidfamiljen. Retinol, även känd som vitamin A,
är exempelvis den molekyl som gör
att vi ser.Vi kan tillgodogöra oss retinol
genom att till exempel spjälka betakaroten,
färgämnet i morötter.
Terpenoidernas egenskaper som läkemedel har utforskats
både vetenskapligt och inom traditionell medicin. Eukalyptol
och essenser av salvia hämmar bakterietillväxt, och de används
därför flitigt i halstabletter.Artemisinin från sötmalört (Artemisia annua) används mot malaria.Taxol, som delvis utvinns från
Är alla biobränslen förnybara?
Etanol som biobränsle är kanske inte så
förnybart som vi tror. För att producera
biobränslen åtgår en mängd icke-förnybara
resurser i form av arbete från maskiner,
människor och natur. Torbjörn Rydberg
vid Centrum för uthålligt lantbruk, SLU,
arbetar med emergianalyser1. Han visar att
den resursinsats som krävs via aktiviteter i
samhället för att få användbart biobränsle
från spannmål är cirka tio gånger större än
vad biobränslet ger tillbaka som drivmedel.
Vind- och vattenkraft samt skogsråvara
ger däremot bättre utdelning. Dessa resurser ger upp till sju gånger mer än den
resursinsats som krävs för att få dem i en
användbar form.
En slutsats som Torbjörn Rydberg
drar är att det i vissa fall är resursmässigt
bättre att använda de fossila bränslena
direkt som bränsle än att använda dessa
resurser för att producera biobränsle.
Grödor som spannmål, oljeväxter och
Det är terpenoiden limonen som doftar när man
skalar en apelsin. Foto: Mats Gerentz
idegran (Taxus brevifolia), är ett
verksamt cellgift som används
mot olika cancerformer.
Tom Taylor, institutionen
för molekylärbiologi vid
SLU, studerar nu hur växternas syntes av terpenoider
går till. Några terpenoider
bildas i ett steg med hjälp
av ett enda enzym, medan
andra kräver flera enzymer för
att bli färdiga. Genom att förstå
syntesen av terpenoider kan man
utveckla metoder för att tillverka dem
genom jäsning istället för genom kostsam
laboratoriesyntes. Det skulle även vara möjligt att
designa enzymer, som kan tillverka nya modifierade terpenoidmolekyler.
• [email protected], 018-471 45 92,
www.slu.se/forskning, välj Docentföreläsningar
snabbväxande gräs ger nämligen mer till
det ekonomiska systemet som livsmedel
eller foder än som drivmedel. Han menar
också att vi borde använda mindre energi
över huvud taget, och utveckla system
för lokal energiförsörjning för att minska
beroendet av de fossila bränslena.
I emergianalyser beräknas alla resurser
som åtgår för tillverkningen av varor och
tjänster. Emergianalysen beaktar både
naturens och människans bakomliggande
arbete.
1
• [email protected], 01867 29 11, Ekologiskt lantbruk 2005,
sid. 111 (www.cul.slu.se/information/
publik/konfrapport2005.pdf)
Snabb separation
stressar kon minst
Kalven måste dia kon under råmjölksperioden, dvs. under minst fyra dagar, om
mjölkproduktionen ska följa KRAV:s
regler. Många lantbrukare upplever dock
att korna reagerar starkare på en sådan
sen separation än om kon och kalven
skiljs åt inom ett dygn.
I en ny studie vid SLU i Skara har
46 ko-kalvpar studerats efter kalvningen.
Kor som fick lämna ifrån sig sin kalv
efter fyra eller sju dygn visade mer stressbeteenden än de som skildes åt efter ett
dygn. De råmade mer, stack ut huvudet
och tittade efter kalven, nosade efter den,
och försökte ta sig ut ur boxen för att nå
kalven. Om kon kunde se och höra sin
kalv efter separationen reagerade hon
starkare. Kalvarna visade mer stressrelaterade beteenden ju länge tid de hade
varit med kon.
En nyfödd kalv bör enligt denna
studie föras utom syn- och hörhåll från
Notiserna får gärna kopieras och citeras,
men ange källan, dvs. Notiser från SLU.
1(2)
kon cirka ett dygn efter kalvningen. Då
visar kon minst stressbeteenden.
• [email protected], 051167 215, Fakta Jordbruk 13/2004*
(www.slu.se/forskning, välj
Populärvetenskapliga skrifter)
Nyttigt fett från betande djur
• www-taxwebb.slu.se
Krukodlad järnek med äkta bär.
Järnek i kruka till jul?
Svenska krukväxtföretag har bra odlingsförutsättningar under sommaren, men
det är ont om växtslag som kan odlas
färdigt under sommaren och därefter
lagras svalt till julförsäljningen. Under
hösten behövs växthusen till andra odlingskulturer.
Andrea Kosiba vid SLU har undersökt hur järnek (Ilex) passar för sommarodling för att sedan säljas till jul, då
efterfrågan på blommor är stor. Järnek
är vanlig som prydnadsbuske ute, som
snittgrönt i jularrangemang och som importerade krukväxter med artificiella bär.
Sorten ’Blue princess’ av blå järnek, Ilex
x meserveae, valdes till försöken. De har
röda bär och stora, blågröna, glänsande
blad, som inte är så vassa.
Andrea Kosiba odlade järneken i
olika klimat och observerade då att
tillväxten sker i periodiska tillväxt-
cykler. Man fick högst antal skott och
jämnast tillväxtsvängningar om man
kunde hålla en medeltemperatur på 23
grader C. Denna odling skulle fungera
mycket bra i svenska sommarväxthus
och växten skulle alltså passa in i företagens planering. Ett utvecklingsprojekt
med provodlingar, lagring ute och en
marknadsundersökning skulle dock
behövas innan växten kan börja odlas
i stor skala.
• [email protected], 04041 53 75, Fakta Trädgård 6/2001*
(www.slu.se/forskning, välj
Populärvetenskapliga skrifter)
* Läsa vidare?
Skrifter markerade med stjärna kan skaffas från SLU Publikationstjänst,
018-67 11 00, [email protected]
Foto: Mats Gerentz
De flesta av oss vet att de nyttiga, omättade fettsyrorna omega 3 är vanliga i
grönsaker och fisk, men vi får ändå i oss
för mycket omega 6-fettsyror i förhållande till omega 3. I dagens kost ligger
kvoten omega 6/omega 3 på 10–20/1,
men med tanke på vår hälsa bör balansen
i stället vara 1–4/1.
De organismer som innehåller störst
andel långa, omättade fettsyror av typen
omega 3 är de vattenlevande växterna
och därmed även de marina djuren.
I våra sädesslag däremot är det i stor
utsträckning omega 6 som lagras in. Eftersom många av våra köttdjur utfodras
med spannmål som kraftfoder så ökar
andelen omega 6 även i köttet.
En studie på gräsbetande Charolaiskvigor utfördes vid institutionen för
livsmedels vetenskap, SLU. Kvigorna
slaktades antingen direkt efter betesperioden eller slutgöddes först på stall. De
kvigor, som slaktades på hösten direkt
efter betet eller som slutgöddes med
vallensilage på stall, gav ett nyttigare
kött vad gäller fettsammansättningen
än de som utfodrades med korn eller
helsädesensilage under fyra månader
efter betet.
Foto: Andrea Kosiba
där man även kan utläsa att andelen
lövträd har ökat på senare år.
Riksskogstaxeringen har nu också
utvecklat en webbaserad sökfunktion
för den skogliga statistiken som samlas
in kontinuerligt. Sökfunktionen har
utvecklats i samarbete med SLU Miljödata.
• [email protected],
018-67 20 11, Fakta Jordbruk
2/2006* (www.slu.se/forskning, välj
Populärvetenskapliga skrifter)
Skogens tillväxt vinner
alltmer över avverkningen
Fast den svenska skogen avverkas i snabb
takt fortsätter virkesförrådet att öka. Den
årliga avverkningen är 80–85 miljoner
kubikmeter medan tillväxten ligger på
105 miljoner kubikmeter. Dessa siffror
kommer från SLU:s Riksskogstaxering,
Enligt SLU:s Riksskogstaxering har virkesförrådet i Sverige ökat ytterligare.
����������
�������������������������������������������������������
�
�����������������������������������������������������
�
�������
����������������������������������������������������������������
��������������� ��������������������������������������������������������������������������
�
�������������������������������������������������������������
�
�
���������������������
�
�
���
�
2(2)
