Självständigt arbete 15hp
Stigmatisering av personer
med psykisk störning
Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer
med psykisk störning inom somatisk vård – En
litteraturstudie
Författare: Dennis Andersson &
Sebastian Palm
Handledare: Birgitta Semark
Examinator: Kerstin Wikby
Termin: HT16
Ämne: Vårdvetenskap
Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2VÅ60E
Abstrakt
Bakgrund: Psykisk störning är ett ökande hälsoproblem i dagens samhälle och på
grund av det kommer det även bli en allt vanligare inslag på somatiska vårdavdelningar.
Detta borde inte ha någon påverkan på vården men en ökad dödlighet i behandlingsbara
sjukdomar har identifierats hos personer med psykisk störning. Syfte: Belysa
sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med psykisk störning som vårdas på
somatiska vårdavdelningar. Metod: Systematisk litteraturstudie av nio artiklar från
Cinahl, PubMed samt PsycINFO, analyserade utifrån manifest innehållsanalys.
Resultat: Resultatet visade på tre huvudkategorier: svårt att möta deras nyckfullhet, där
de bland annat ansågs vara våldsamma, och motvilja att vårda till följd av okunnighet,
där det framkom en kunskapsbrist i att vårda personer med psykisk störning, samt
vårdmiljön möter inte patienternas behov och hur det påverkar vårdandet av personer
med psykisk störning. Slutsats: För att minska på stigmatiseringen av personer med
psykisk störning framkom det att en ökad kunskap hos sjuksköterskor om psykiska
störningar inom somatisk vård kan bidra till en alla får lika vård.
Nyckelord
Stigma, Sjuksköterska, Psykisk störning, Erfarenheter
Tack
Författarna önskar tacka sin handledare Birgitta Semark för hennes vägledning och
snabba respons på frågor och problem.
i
Innehåll
1 Inledning ___________________________________________________________ 1
2 Bakgrund __________________________________________________________
2.1 Psykiatrisk vård genom historien _____________________________________
2.2 Psykisk störning i samhället _________________________________________
2.3 Psykisk störning inom sjukvården ____________________________________
2.4 Hälso- och sjukvårdslagen __________________________________________
2.5 Definition av somatisk vård _________________________________________
2.6 Definition av psykisk störning _______________________________________
1
1
2
3
4
4
4
3 Teoretisk referensram ________________________________________________ 5
4 Problemformulering _________________________________________________ 6
5 Syfte _______________________________________________________________ 6
6 Metod _____________________________________________________________
6.1 Inklusions- och exklusionskriterier ____________________________________
6.2 Datainsamling ____________________________________________________
6.3 Granskningsmall __________________________________________________
6.4 Analys __________________________________________________________
6
7
7
9
9
7 Forskningsetiska överväganden _______________________________________ 11
7.1 Forskningsetiska principer _________________________________________ 11
7.2 Forskarens etik __________________________________________________ 11
8 Resultat ___________________________________________________________ 12
8.1 Svårt att möta deras nyckfullhet _____________________________________ 12
8.1.1 Upplevs vara opålitliga.________________________________________ 12
8.1.2 Erfars vara krävande patienter __________________________________ 13
8.2 Motvilja att vårda till följd av okunnighet _____________________________ 14
8.2.1 Ovilja att vårda personer med psykisk störning _____________________ 14
8.2.2 Sjuksköterskans upplevda kunskapsbrist ___________________________ 14
8.2.3 Vilja att ge god omvårdnad _____________________________________ 15
8.2.4 Ökad kännedom minskar fördomar _______________________________ 15
8.3 Vårdmiljön möter inte patienternas behov _____________________________ 16
8.3.1 Att inte räcka till _____________________________________________ 16
8.3.2 Olämplig vårdmiljö ___________________________________________ 16
9 Diskussion _________________________________________________________ 17
9.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 17
9.1.1 Databassökning ______________________________________________ 17
9.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier _______________________________ 18
9.1.3 Granskningsmallen ___________________________________________ 19
9.1.4 Analysen ____________________________________________________ 19
9.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 21
ii
9.2.1 Upplevs vara opålitliga ________________________________________ 21
9.2.2 Sjuksköterskans upplevda kunskapsbrist ___________________________ 22
9.2.3 Olämplig vårdmiljö ___________________________________________ 24
10 Kliniska implikationer ______________________________________________ 25
11 Slutsats __________________________________________________________ 25
12 Fortsatt forskning _________________________________________________ 25
Referenser __________________________________________________________ 27
Bilagor _______________________________________________________________ I
Bilaga A Databassökningar______________________________________________ I
Bilaga B Artikelmatris _______________________________________________ IV
Bilaga C Bedömningsmallar __________________________________________ VIII
iii
1 Inledning
I dagens samhälle är psykiska störningar en kraftigt ökande orsak till hälsoproblem
(Världshälsoorganisationen [WHO], 2016). Bara i Sverige står, enligt statistik från
Försäkringskassan (2015), psykiska störningar för cirka 40 % av alla sjukfall och är
därmed den främsta orsaken till sjukskrivning. Enligt Organisationen för samarbete och
utveckling (OECD, 2013) kommer nära hälften av befolkningen någon gång drabbas av
en psykisk störning. Detta innebär att sjukvården kommer att möta dessa människor i
allt högre grad och måste vara förberedda på det. Författarna har under sin VFU och
tidigare arbete inom somatisk vård kommit i kontakt med personer med psykisk
störning och upplevt hur denna patientgrupp blir bemött av personal och vilka tankar
personalen har på att vårda dem. Författarna vill därför utforska om detta var enskilda
sjuksköterskors attityder eller om det är generella attityder hos sjuksköterskor överlag.
2 Bakgrund
2.1 Psykiatrisk vård genom historien
Psykiatrin är en av de mest omdiskuterade och konfliktkantade områdena inom hälsooch sjukvården. Därtill är psykiska sjukdomar svårförstådda och orsaken till dem har
stundtals förmodats bero på kristendomens övertygelse om att personen blivit fylld av
guds inspiration, men även att de varit besatta av djävulen. I Sverige upprättades de
första sjukhusen för psykiska sjukdomar, eller hospitalen som de benämndes vid den
tidpunkten, i Vadstena och Stockholm år 1826 och det medförde att läkare för första
gången blev anställda på heltid för att vårda och upptäcka nya behandlingsformer för
sinnessjuka, som personer med psykisk störning benämndes då (Qvarsell, 1991).
Genom historien har vård av psykiska tillstånd ändrats från att behandla obalans av
kroppsvätskor under antiken, medicinera med opium, samlag och vin under 1800-talets
första hälft, till 1950-talets neuroleptika och psykoterapi som används än idag. Med den
empiriska psykiatrins intåg under mitten av 1800-talet förändrades synen på personer
med psykisk störning (Perseius, u.å). Psykiatrin var dock långt ifrån accepterad som en
gren i hälso- och sjukvården och det skulle dröja till början av 1900-talet innan detta
skedde. Vården på hospitalen var sluten och inrättades därför i gamla slott belägna i
utkanten av eller utanför städer. Orsaken till att slott utanför städer valdes berodde på att
hospitalen från början var avsedda för att vårda personer med spetälska. Slotten var
stora och huserade ofta flera hundra sinnessjuka. Att de hölls slutna var för att förhindra
1
yttre påverkan på personerna men även för att skydda omvärlden från personerna
(Qvarsell, 1991).
År 1995 genomfördes psykiatrireformen i Sverige, vilken innebar att kommuner skulle
få ett större ansvar för vården av personer med psykisk störning. Ett av målen var att
minska hospitaliseringen av personer med psykisk störning och att integrera vården av
dessa med vården av andra sjukdomar (Ottosson, 2003). Det är högst troligt att
allmänsjuksköterskor kommer i kontakt med personer med psykisk störning till följd av
att vården i dagens samhälle inte är lika segregerad som tidigare i och med att
mentalsjukhusen lades ner. På grund av denna nedläggning kan den somatiska vården
komma i kontakt med personer med psykisk störning i allt större usträckning
(Socialstyrelsen 2010).
2.2 Psykisk störning i samhället
Trots att det under 1990-talet lanserade ett flertal program runt om i världen i ett försök
att motverka den negativa synen på psykiska störningar är psykiska störningar
fortfarande nedvärderade i samhället (López-Ibor, 2002). Personer med psykisk störning
har enligt Björkman (2011) två problem de behöver lära sig hantera och leva med. Först
och främst själva sjukdomen och de symptom den medför, till exempel hallucinationer,
vanföreställningar eller ångest, vilka kan påverka vardagen i så hög grad att det kan bli
svårt för personerna att utföra dagliga aktiviteter som arbete eller att uppnå en god
livskvalitet. Det andra problemet de behöver lära sig hantera är allmänhetens
missförstånd angående psykiska störningar (Björkman, 2011), vilket stärks av Jorm och
Oh (2009) som säger att de oftare faller offer för negativa attityder i samhället än vad
personer med somatiska sjukdomar gör. Allmänheten anser att personer med psykisk
störning är både farliga och våldsamma (Angermeyer och Schulze, 2003). Björkman
(2011) menar att detta kan leda till svårigheter, vilket till exempel kan yttra sig som
problem att få arbete (Björkman, 2011). Vidare uppmärksammar Angermeyer och
Schulze (2003) att massmedia och filmer medverkar till allmänhetens syn på personer
med psykisk störning. Detta styrks även av Thornicroft (2006) som belyser att
massmedias likställning av grovt kriminella med “psyksjuka” bidrar till den negativa
attityden gentemot dem. Dessutom anses personer med psykisk störning i högre grad
vara skyldiga till sjukdomen än vad personer med fysiska problem är (Jorm, & Oh,
2009).
2
2.3 Psykisk störning inom sjukvården
Forskning visar att personer med psykisk störning i allt större omfattning drabbas av
somatiska åkommor än personer utan psykisk störning, vilket innebär att denna
patientgrupp ofta behöver vårdas inom somatisk vård. Hjärt- och kärlsjukdomar,
diabetes samt astma är några av de åkommor som oftare drabbar personer med psykisk
störning (Dickey, Normand, Weiss, Drake & Azeni, 2002; Glant, 2010). Psykisk
störning associeras ofta med vissa livsstilsfaktorer såsom nedsatt aktivitet och dålig
hygien, vilka kan vara bidragande orsaker till dessa sjukdomar (Dickey et al., 2002).
Även inom hälso- och sjukvården går det finna skillnader i hur vårdpersonal ser på
Personer med samtida psykisk störning och hur de ser på personer med enbart somatiska
problem, vilket kan urskiljas i bland annat bedömning och behandling av de två
patientgrupperna och medför en risk att personer med psykiska störningar inte
behandlas jämlikt de med enbart somatisk diagnos (Zun, 2014). Fleischhacker et al.
(2008) förklarar att den somatiska hälsan hos personer med psykisk störning blir ofta
nonchalerad, vilket enligt McDonald et al. (2003) beror på en misstro gentemot
personerna och deras uttryckta somatiska symtom. Sjuksköterskorna tolkade symtomen
som påhittade eller orsakade av personernas psykiska störning och gav dem därför
annorlunda behandling av deras akuta somatiska åkommor än vad personer utan samtida
psykisk störning skulle fått (Mcdonald, Frakes, Apostolidis, Armstrong, Goldblatt &
Bernardo, 2003). Även i en rapportstudie av Socialstyrelsen (2011a-d) påtalas det att
personer med psykisk störning inte får lika vård som personer utan psykisk störning. I
serien undersöker de hälsoutfall, läkemedelsanvändning och åtgärdstillgänglighet inom
vården för personer med diabetes, hjärtinfarkt, stroke och cancer och samtida psykisk
störning. På grund av detta har personer med samtida psykisk störning en ökad
dödlighet i behandlingsbara somatiska sjukdomar än vad populationen i stort har, vilket
uppmärksammas i en rapport av Socialstyrelsen (2013). Även vad det gäller antalet
undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen kan man urskilja skillnader, då personer med
psykisk störning har ett betydligt högre antal vårdtillfällen än vad personer utan har
(Socialstyrelsen, 2013). Socialstyrelsen (2011) förklarar vidare att det är sjukvårdens
ansvar att se till att vården är lika för alla, oavsett vilka orsaker som ligger bakom
skillnaderna. Sjukvårdens utveckling har medfört att antalet överlevande efter sjukdom,
totalt sett, har ökat i Sverige men denna ökning ses inte hos personer med psykisk
störning (Socialstyrelsen, 2013). Innes, Morphet, O’Brien och Munro (2014) förklarar
3
att den dåliga kommunikation mellan psykiatrin och somatisk vård kan vara en orsak till
detta.
Personer med psykisk störning upplever sig dåligt behandlade inom sjukvården, där
nära inpå varannan person påtalar att de blivit orättvist behandlade i den somatiska
slutenvården (Agerberg, 2014). Personerna kände sig även märkta av sin psykiska
störning när de vårdades inom somatisk vård, trots att de vårdades för sina fysiska
åkommor. De upplevde sig inte bli sedda som individer av vårdpersonalen utan istället
som den psykiatriska diagnos de hade, det kändes som att ingen tog en på allvar när
man sa någonting (Clarke, Dusome & Hughes, 2007). Även Wahl (1999) bekräftar att
personer med psykisk störning blir nedvärderade av personal inom hälso- och
sjukvården. Det framkom att de undvik att berätta om sina psykiatriska sjukdomar på
grund av rädsla för att bli särbehandlad av vårdperonalen. Självkänslan hos personerna
med psykisk störning sänktes på grund av känslor som sorgsenhet, ilska och hopplöshet.
2.4 Hälso- och sjukvårdslagen
Det grundläggande målet för hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är att hela befolkningen
med respekt för alla människors lika värde skall kunna erhålla god vård och god hälsa.
Lagen förklarar även att prioriteten bestäms av behovet av vård, det vill säga att den
individ med högst behov av vård skall erhålla vård först. HSL ställer flera krav för att en
god omvårdnad skall uppnås. Dessa krav handlar bland annat om att respektera
patientens autonomi, tillgodose patientens behov av säkerhet och trygghet samt att
främja goda kontakter mellan patienter och personal. Dessutom skall vården vara
lättillgänglig för alla människor (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 1982:763).
2.5 Definition av somatisk vård
Begreppet somatisk kommer från grekiskans somatikos, vilket betyder kroppslig
(Somatisk, u.å). Begreppet vård definieras som åtgärder, hjälp och omhändertagande
(Vård, u.å). I denna studie avser somatisk vård omhändertagandet av kroppsliga
sjukdomar exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, tumörsjukdomar och andra sjukdomar
som fysiskt påverkar kroppen.
2.6 Definition av psykisk störning
Begreppet sjukdom innebär inom medicinen att en fysiologisk förändring kan härledas
till ett eller flera symtom, dock har forskning hittills inte kunnat påvisa att alla psykiska
4
symtom har en bakomliggande fysiologisk förändring (Ottosson & Ottosson, 2007).
Vidare förklarar de att psykisk störning därför är ett mer adekvat begrepp att använda
eftersom det även innefattar symtom orsakade av psykosociala faktorer, utöver de som
innefattas i begreppet sjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO, 2016) är
psykisk störning i sig inte en diagnos utan ett övergripande begrepp för flera olika
psykiska tillstånd som kan resultera i bland annat emotionella störningar eller att intryck
överdrivs, förminskas eller helt uteblir. I WHO:s klassificering av diagnoser (ICD-10)
används psykisk störning som begrepp och i det här arbetet räknas de diagnoser som
ingår i ICD-10:s kapitel F som psykisk störning, där till exempel depression, bipolär
affektiv störning, schizofreni, demens och utvecklingsstörningar ingår.
3 Teoretisk referensram
I denna studie används begreppet stigma som teoretisk referensram. Begreppet stigma
kommer ursprungligen från grekiskan och innebär stick eller märke. I antikens Grekland
fick brottslingar, slavar och förrädare tecken inbrända eller inristade på kroppen för att
allmänheten skulle kunna urskilja dessa på allmänna platser och undvika dem
(Björkman, 2011). Idag har stigma snarare kopplingar till värderingar av sociala roller
och används inom social utstötning (Watson, Corrigan, Larson & Sells, 2007;
Björkman, 2011). Stigmatisering innebär med andra ord att en individ eller grupp blir
nedvärderad. Dessa individer anses alltså inte vara hela människor utan mindre värda än
personerna som stigmatiserar dem (Jenner & Ljungqvist, 2009). Goffman (2014)
utvecklar detta vidare genom att förklara att varje samhälle har sina egna normer som
avgör vilka människor som delas in i vilken kategori och att det som kan uppfattas som
normalt i ett samhälle kan vara stigmatiserat i ett annat.
I detta arbete användes definitionen av stigma som Link och Phelan (2001) utformat. I
deras definition beskrivs stigma som en samförekomst av märkning, stereotypisering,
separering, statusförluster och diskriminering i ett sammanhang där makt är utövat. Link
och Phelan förklarar de fyra komponenterna som steg i stigmatiseringen; det första, att
folk urskiljer mänskliga skillnader och märker därmed personerna. Det andra, att
dominanta kulturella övertygelser länkar ihop märkta personer med oönskade
egenskaper till negativa stereotyper. Det tredje, att märkta personer placeras i distinkta
kategorier för att uppnå en separering mellan “oss” och “dem”. Det fjärde, att märkta
personer genomgår statusförluster och diskriminering. Stigma är nära besläktat med
5
både rasism och diskriminering men är ett bredare begrepp än de andra. Jämfört med
rasism innefattar stigma mer än enbart diskriminering utifrån etnicitet/ras, till exempel
utifrån sexuell läggning eller fetma. Likväl om man ser till diskriminering är stigma
bredare då det även innehåller märkning och stereotypering, inte bara diskriminering på
individuell och strukturell nivå (Link & Phelan, 2001).
4 Problemformulering
I Sverige finns det lagar som styr sjuksköterskans riktlinjer för hur omvårdnaden skall
gå till. Till exempel säger hälso- och sjukvårdslagen att alla människors lika värde skall
bejakas och att alla skall bli bemötta på lika villkor. Dock visar undersökningar av
Socialstyrelsen att personer med psykisk störning inte får lika vård som de utan psykisk
störning. Dessutom finns det studier där det framgår att personer med psykisk störning
upplever sig särbehandlade och nedvärderade av vårdpersonal. Därför vill vi undersöka
vilka sjuksköterskans erfarenheter är av att vårda personer med psykisk störning inom
den somatiska vården.
5 Syfte
Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med
psykisk störning som vårdas på somatiska vårdavdelningar.
6 Metod
I dagens samhälle utförs det ny empirisk forskning konstant vilket leder till en ständig
förändring av kunskapen vi kallar sanning, och det vi idag betraktar som sanning kan
komma att ändras imorgon. Inom medicin och omvårdnad bedrivs det omfattande
forskning, vilket gör att det kan bli svårt för den enskilde läkaren eller sjuksköterskan
att ha insikt i aktuell kunskap. För att få en överblick och sammanställa alla studier som
gjorts kan man utforma en litteraturstudie där all empirisk forskning som rör ett visst
område samlas och blir på så vis lättare att överblicka (Forsberg & Wengström, 2015).
Av denna anledning valdes en systematisk litteraturstudie för att sammanställa befintlig
forskning inom ämnet sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta personer med psykisk
störning, när de vårdas på somatiska vårdavdelningar.
6
6.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för denna litteraturstudie var att artiklarna skulle vara relevanta
utifrån studiens syfte. Det innebar att alla artiklar som berörde psykiatrin eller
psykiatrisjuksköterskor exkluderades då dessa inte var relevanta enligt valt syfte.
Artiklarna skulle även vara engelsk- eller svenskspråkiga då det var de språk som
behärskades tillräckligt bra för att förstå och analysera artiklar på. Beträffande ålder
begränsade vi oss till att artiklarna skulle vara publicerade de senaste tio åren (20062016) för att enbart få med aktuell forskning inom området. Därtill skulle artiklarna vara
“peer reviewed”, vilket enligt Östlundh (2012) begränsar träffarna till granskade artiklar
publicerade i vetenskapliga tidsskrifter. I PubMed gick inte denna avgränsning att göra.
Därför kontrollerades artiklarnas tidsskrifter gentemot databasen Ulrichsweb där det
bland annat går att avgöra om tidsskrifter är vetenskapliga
6.2 Datainsamling
För att identifiera rådande empirisk forskning inom valt område till denna
litteraturstudie har sökningar i databaser gjorts. De utvalda databaserna var Cinahl,
PsycINFO samt PubMed. Dessa tre innehåller enligt Forsberg och Wengström (2015)
forskning inom omvårdnad, där PsycINFO mer specifikt inriktar sig på omvårdnad som
berör psykologiska och psykiatriska områden. Alla tre passade med andra ord bra att
söka i vad gäller syftet med denna litteraturstudie.
Innan sökningen i databaserna inleddes gjordes en primär sökning där
nationalencyklopedier och sökningar i sökmotorn google genomfördes, men även
tidigare forskning på området granskades för att bygga upp en grund att arbeta från. Den
inledande sökningen är enligt Östlundh (2012) till för att skapa en grund och se hur
mycket information det finns inom valt område från alla tänkbara källor. Därefter
utarbetades en mindmap för att identifiera sökorden utifrån vårt syfte vilket resulterade i
tre huvudkategorier. Huvudkategorierna var “sjuksköterska”, “psykisk störning” och
“erfarenheter” dessa översattes sedan till engelskans “nurse” “mental disorder” och
“experience”. Från huvudkategorierna valdes därefter relevanta termer och synonymer
ut för att få ett så brett resultat i sökningen som möjligt. Exempelvis användes “attitude”
och “perception” som synonymer till ordet “experience” i sökningarna. För komplett
sökhistorik, se bilaga A.
7
En provsökning utfördes sedan i den inledande fasen för att få en inblick i hur mycket
empirisk forskning det fanns inom valt område i litteraturstudien. Denna provsökning
utfördes i Cinahl. Under sökningen studerades även de olika träffarnas “keywords” för
att få förslag på sökord och ämnesord att använda i den sekundära sökningen. Till
exempel hittades ämnesorden “mental disorder”, “nurses” och “nurse attitudes” som
senare användes i den egentliga sökningen. Sökorden testades i mängder av variationer
för att komma fram till den sökstrategi som gav bäst resultat till syftet i litteraturstudien.
Dessutom bestämdes i provsökningen vilka avgränsningar som skulle användas i den
egentliga sökningen senare.
När sökstrategin var utformad var det dags för den egentliga litteratursökningen. Enligt
Östlundh (2012) innebär det att man finner de artiklar som man använder till sitt
resultat. Denna sökning gjordes i de tre databaserna som valts ut i förväg för studien. I
de här sökningarna kombinerades fritext-sökningar med sökningar via databasernas
ämnesord tillsammans med de booleska operatorerna AND och OR. OR användes
mellan söktermer som innehöll olika synonymer för ett ord för att öka antalet träffar i
sökningen. Till exempel användes det för att få träff på antingen “experience” eller
“attitude”. Östlundh (2012) förklarar att detta är hur operatorn OR ska användas. AND
användes i sökningarna mellan de olika OR-sökningarna för att kombinera ihop dem
och få ett mer precist resultat, till exempel mellan sökningen med alla synonymer av
“experience” och sökningen på synonymerna av “mental disorder”. Östlundh (2012)
förklarar att AND används för att koppla ihop två eller fler söktermer, träffarna
innehåller då bägge termerna man använt sig av i sökningen. Sökningarna fick dock till
viss del modifieras utifrån databaserna för att få ett relevant resultat, till exempel
användes inte rena MeSH-term sökningar i PubMed då databasen känner av och tar med
MeSH-termen i en fritextsökning också, om det finns en sådan på ordet. Bland träffarna
sållades sedan artiklar som berörde psykiatrisjuksköterskor eller psykiatrisk vård bort
eftersom fokuset i denna litteraturstudie låg på sjuksköterskor inom somatisk vård. För
komplett sökstrategi, se bilaga A.
I sökandet efter material till studien fann författarna även tidigare litteraturstudier men
eftersom det endast får förekomma empirisk forskning i en litteraturstudie gick det inte
att använda dessa till resultatet, däremot kunde källorna dessa studier hade användas till
resultatet i denna studie. Enligt Östhlundh (2012) innebär en manuell sökning att man
8
granskar böcker och tidskrifter efter relevant forskning och att denna sedan kan
användas till resultatet. Därför beslutade författarna att granska alla källor till de artiklar
som hittades för att identifiera eventuella artiklar som inte framkom under sökningarna,
och resulterade i två artiklar som användes i analysen.
6.3 Granskningsmall
Totalt hittades 12 artiklar vilka överensstämde med valda inklusions- och
exklusionskriterier för studien och valdes ut för kvalitetsgranskning. Granskningsmallen
som använts till denna litteraturstudie har utformats av Carlsson och Eiman (2003), se
bilaga C. Granskningsmallen utformades från början för studier på patienter med
lungcancer och har därför varit i behov av modifiering för att passa till studien syfte.
Patienter med lungcancer ändrades därmed till sjuksköterskor på somatisk
vårdavdelning. I mallen värderas olika kvalitetsfaktorer med hjälp av en poängskala från
0 till 3. De enskilda poängen adderas sedan till en totalpoäng som omvandlas till en
procentsats. Beroende på hur hög procentsatsen är får studien därefter en grad vilket
motsvarar kvalitén på studien, där grad I är högsta möjliga. För att hamna i den krävs en
procentsats på över 80%. Hamnar procentsatsen mellan 70-79% får studien grad II och
får den mellan 60-69% blir det grad III, vilket kan ses som godkänt. Får studien däremot
en procent som ligger under 60% anses kvalitén vara för låg för att studien ska kunna
användas i resultatet (Carlsson & Eiman, 2003). Under kvalitetsgranskningen föll tre
artiklar bort på grund av att de inte uppnådde en procentsats på 60% och därmed fick
anses ha för låg kvalité för att använda i litteraturstudien. Resultatet på samtliga artiklar
går att finna i artikelmatrisen (se Bilaga B).
6.4 Analys
I denna litteraturstudie har ett induktivt arbetssätt använts. Analysmetoden utgår från en
manifest kvalitativ innehållsanalys, men innehåller även vissa latenta inslag, och har
inspirerats av Forsberg och Wengström (2015). Arbetsmetoden innebär att man utgår
från en helhet som sedan bryts ner i delar och därefter byggs ihop till en ny helhet. I
denna litteraturstudie består den första helheten av de valda artiklarnas resultat. Därefter
bröt författarna ner artiklarnas resultat till delar, belysta av syftet med studien, för att
sedan kunna bygga upp en ny helhet, som är resultatet i denna studie. De kvantitativa
artiklarna analyserades genom att tabellerna i resultaten skrevs om till en kvalitativ text
för att sedan kunna plocka ut meningsenheter som belyste syftet med denna studie.
9
Eftersom de kvantitativa resultaten nu var i kvalitativ form kunde Forsberg och
Wengströms (2015) version av kvalitativ innehållsanalys användas för att analysera
meningsenheterna. Dessa kunde sedan kodas och kategoriseras tillsammans med
resterande meningsenheter. Olsson och Sörensen (2011) förklarar att kvantitativ
forskning, oavsett om den är deskriptiv eller explanativ, syftar till att med hjälp av ett
urval skapa sig en bild av en population, och därmed kunde resultatet användas för att
belysa syftet.
Det första steget i analysen var naiv läsning, vilket innebar att författarna var för sig
läste igenom resultatdelarna i valda artiklar för att skaffa sig en överblick av materialet.
Därefter tog författarna ut relevanta meningsenheter ur artiklarnas resultat, även detta
gjordes separat. I det tredje steget jämfördes och diskuterades meningsenheterna och
valda meningsenheter översattes sedan till svenska. Långa meningsenheter
kondenserades, vilket innebär att meningen förkortas utan att dess innebörd förändras.
Efter kondenseringen skrevs alla meningsenheter ut och klipptes isär. Därefter kodade
författarna samtliga meningsenheter tillsammans och grupperade in dem i relevanta
subkategorier. Subkategorierna diskuterades av författarna och sammanfogades sedan i
tre kategorier som skulle komma att bli underlag för denna litteraturstudies resultatdel
(se tabell 1).
Tabell 1. Exempel ur analysprocessen
Meningsenhet
engelska
A poor nursepatient ratio
resulted in
challenges as it
made it
impossible for
nurses to cope
with the workload
and at the same
time unable to
attend to the
needs of other
patients.
More than 60% of
the nurses stated
that patients with
mental illness
should be
hospitalized in a
different setting
than patients
without mental
illness
Översättning
Kondensering
Kod
Subkategori
En dålig
fördelning mellan
sjuksköterskor
och patienter
resulterade i
utmaningar
eftersom det blev
omöjligt att klara
av arbetsbördan
och tillgodose
andra patienters
behov.
Personalbrist
Hög
innebar en för hög arbetsbörda
arbetsbörda och
alla patienters
behov tillgodosågs
inte
Att inte räcka
till
Fler än 60% av
sjuksköterskorna
tyckte att patienter
med psykisk
störning borde
vara inlagda på en
annan avdelning
än patienter utan
psykisk störning
Sjuksköterskor
Bör vårdas
tycker att patienter separat
med psykisk
störning inte skall
vårdas bland andra
patientkategorier.
Olämplig
vårdmiljö
10
Kategori
Vårdmiljön
möter inte
patienternas
behov
Most of the
respondents
thought that
mentally ill
patients are very
unpredictable.
De flesta av
deltagarna
uppfattade
personer med
psykisk störning
som mycket
oförutsägbara.
One of four
nurses in the
study stated that
people with
mental illness are
dangerous.
They [nurses]
only wished to
nurse physically
ill patients.
En av fyra
sjuksköterskor i
studien sa att
personer med
psykisk störning
är farliga.
De
[sjuksköterskorna]
ville bara vårda
fysisk sjuka
patienter.
The nurse
Sjuksköterskan
struggled to
kämpade för att
understand the
förstå personen
person and the
och sjukdomen.
illness. She felt
Hon kände sig
unprepared,
oförberedd, hon
lacking education sakna utbildning
and expertise to
och expertis för
effectively
att effektivt kunna
provide care for vårda patienten.
the patient
Personer med
psykisk störning
uppfattas som
oförutsägbara
Oförutsägbara Upplevs vara
opålitliga
Svårt att
möta deras
nyckfullhet
25% tyckte att
Farliga
personer med
psykisk störning är
farliga
Ville bara vårda
fysiskt sjuka
Ovilja att
vårda
Sjuksköterskan
Okunskap
kände sig
oförberedd, att hon
sakna utbildning
och expertis att
vårda och förstå
patienten.
Ovilja att vårda Motvilja att
personer med
vårda till
psykisk störning följd av
okunnighet
Sjuksköterskans
upplevda
kunskapsbrist
7 Forskningsetiska överväganden
Etiska överväganden inom forskning innebär att en god sed bibehålls. Detta innebär att
plagiat, stöld, förfalskning av data samt att använda en metod utan källhänvisning inte
får förekomma (Forsberg & Wengström, 2015). I denna studie presenteras det etiska
övervägandet utifrån forskningsetiska principer och forskarens etik.
7.1 Forskningsetiska principer
De flesta av artiklarna som valdes ut hade fått ett godkännande från en etisk komitté. De
artiklar där detta godkännande inte framkom i texten kontrollerades det i tidskriftens
riktlinjer för publikationer och där framkom det att samtliga krävde etiska aspekter för
att en artikel skulle bli publicerad. I denna studie utgår de etiska aspekterna från
Forsberg och Wengströms (2015) rekommendationer vid litteraturstudier.
7.2 Forskarens etik
Forskning regleras av föreskrifter och bestämmelser där forskarens etiska ansvar är
grunden för forskningsetiken. Det är med andra ord forskaren själv som ansvarar för
forskningens etiska kvalitet. Med detta menas att forskaren ansvarar för att oredlighet i
11
forskningen inte förekommer (Codex, 2016). Författarna har, med Vetenskapsrådets
Codex i åtanke, inte fabricerat, förfalskat, plagierat eller stulit data för att fuska sig till
ett resultat.
8 Resultat
Under analysen identifieras åtta subkategorier som slutligen bildade tre kategorier som
belyser sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med psykisk störning inom
somatisk vård. De tre kategorier som utarbetades var “Svårt att möta deras nyckfullhet”,
“Motvilja att vårda till följd av okunnighet” och “Vårdmiljön möter inte patienternas
behov”
8.1 Svårt att möta deras nyckfullhet
Denna kategori belyser sjuksköterskans tankar om personer med psykisk störning och
de fördomar mot dem som kunnat urskiljas. Attityderna som framkom i denna
litteraturstudie mot personer med psykisk störning var övervägande negativa.
Subkategorierna “Upplevs vara opålitliga” och “Erfars vara svåra att vårda”
identifierades inom denna kategori.
8.1.1 Upplevs vara opålitliga.
I resultatet framgick det att fördomarna gentemot personer med psykisk störning
varierade från diagnos till diagnos. Tidigare erfarenheter av att personer med psykisk
störning varit våldsamma mot dem, antingen verbalt eller fysiskt, var en annan faktor
som påverkade attityderna hos sjuksköterskorna negativt (Poggenpoel, Myburgh, &
Morare, 2011). Vidare ansåg sjuksköterskorna att personer med psykisk störning är
farligare än andra patientgrupper (Arvaniti et al., 2009; Reid-Searl et al., 2009), där
personer med drogmissbruk, alkoholmissbruk eller schizofreni betraktades vara särskilt
våldsamma (Björkman, Angelman, & Jönsson, 2008). Många sjuksköterskor antog
därför ett skyddande tillvägagångssätt mot personerna (Reid-Searl et al., 2009).
Personer med psykisk störning blev dessutom ännu mer aggressiva när de bältades
(Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011). Utöver farliga ansågs personer med psykisk
störning vara oförutsägbara (Chow, Kam, & Leung, 2007; Lethoba, Netswera, &
Rankhumise, 2006; Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011), där personer med drogoch/eller alkoholmissbruk samt personer med schizofreni ansågs vara de mest
oberäkneliga (Björkman, Angelman, & Jönsson, 2008). Denna oberäknelighet kunde
innebära problem både för personerna själva och för andra på avdelningen, exempelvis
12
kunde de börja röka under syrgasbehandling eller plötsligt avvika från avdelningen
(MacNeela, Scott, Treacy, Hyde, & O’Mahony, 2012). Dessutom ansågs drog- och
alkoholmissbrukare av ett flertal sjuksköterskor ha sig själva att skylla för sina problem
(Björkman, Angelman, & Jönsson, 2008).
Enstaka positiva attityder, beroende på tidigare positiva erfarenheter av att vårda
personer med psykisk störning, framkom hos ett fåtal sjuksköterskor (Björkman,
Angelman & Jönsson, 2008).
8.1.2 Erfars vara krävande patienter
Ytterligare framgick i resultatet att personer med psykisk störning ansågs vara svåra att
vårda, bland annat var konflikter mellan vårdpersonal och personer med psykisk
störning något som enligt sjuksköterskorna ofta förekom (Švedienė, Jankauskienė,
Kušleikaitė, & Razbadauskas, 2009), och ledde till frustration hos sjuksköterskorna
(Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011). Detta tillsammans med att sjuksköterskorna
ansåg att personerna med psykisk störning var instabila och nedstämda medverkade till
en känsla av att personerna var svåra att förstå sig på (Chow, Kam, & Leung, 2007), och
det försvårade vårdprocessen (Zolnierek, & Clingerman, 2012). Schizofreni, demens
och depression var de diagnoser som rankades svårast att kommunicera med (Björkman,
Angelman, & Jönsson, 2008). Personer med psykisk störning sågs även som
osamarbetsvilliga och svåra att hantera eftersom de störde sjuksköterskan i vårdarbetet
(Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011). Sjuksköterskorna ansåg att personer med
psykisk störning inte var kapabla att följa instruktioner i sin behandling och att de inte
hade förmågan att ta beslut eller ge godkännande angående behandlingsalternativ
(Chow, Kam, & Leung, 2007). Vissa sjuksköterskor ansåg att personer med psykisk
störning älskade att vara händelsernas centrum (Lethoba, Netswera, & Rankhumise,
2006). Det faktum att personer med psykisk störning var svåra att förstå och prata med
samt att de var osamarbetsvilliga gjorde att sjuksköterskorna såg dem som tidskrävande
(Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011). Sjuksköterskorna ansåg även att det
konstanta vårdbehovet hos personer med psykisk störning påverkade deras förmåga att
klara av sina uppgifter (Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011; Zolnierek, &
Clingerman, 2012).
13
8.2 Motvilja att vårda till följd av okunnighet
Det framkom också resultat som berör sjuksköterskan själv, bland annat att många av
sjuksköterskorna ansåg sig ha för lite kunskap om att vårda personer med psykisk
störning. I denna kategori ingår subkategorierna “Ovilja att vårda personer med psykisk
störning”, “Sjuksköterskans upplevda kunskapsbrist”, “Vilja att ge god omvårdnad” och
“Ökad kännedom minskar fördomarna”.
8.2.1 Ovilja att vårda personer med psykisk störning
Trots att det framgick att vissa sjuksköterskor var självsäkra i att vårda personer med
psykisk störning (Lethoba, Netswera, & Rankhumise, 2006), fanns hos många av dem
en ovilja att vårda personer med psykisk störning på en somatisk vårdavdelning
(Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011). Dessutom uttryckte en betydande del av
sjuksköterskorna sig inte vara bekväma med att vårda denna patientkategori (Lethoba,
Netswera, & Rankhumise, 2006). Sjuksköterskorna förklarade att det var mindre
stimulerande och utvecklande att vårda personer med samtidig psykisk störning (ReidSearl et al., 2009). Sjuksköterskorna hade även uppfattningen att behoven hos personer
med psykisk störning inte tillgodoseddes eftersom sjuksköterskorna prioriterade
personer med fysiska åkommor (Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011).
8.2.2 Sjuksköterskans upplevda kunskapsbrist
När personer med psykisk störning vårdades på somatiska avdelningar ledde det ofta till
en frustration hos sjuksköterskorna (Reid-Searl et al., 2009). Denna frustration
grundades i en okunskap om psykiska störningar hos sjuksköterskorna (Poggenpoel,
Myburgh, & Morare, 2011). Att sjuksköterskorna inom somatisk vård kände att de inte
hade tillräcklig kunskap i att vårda personer med psykisk störning (Reid-Searl et al.,
2009), resulterade i en övergripande känsla av obehag (Zolnierek, & Clingerman, 2012).
För lite kunskap om psykiska störningar och att hantera personernas beteende
medverkade även till känslor av missnöje och ilska gentemot dem (Poggenpoel,
Myburgh, & Morare, 2011). Sjuksköterskorna uttryckte att de hade dåliga
copingstrategier när det kom till att vårda personer med psykisk störning (Poggenpoel,
Myburgh, & Morare, 2011), och deras kamp i att förstå individerna och dess sjukdomar
medförde en känsla av att inte kunna ombesörja deras omvårdnadsbehov effektivt
(Zolnierek, & Clingerman, 2012). Den upplevda bristen på kunskap och förberedelse
ledde till att sjuksköterskorna hade ett osammanhängande bemötande av personer med
psykisk störning (Reid-Searl et al., 2009). Sjuksköterskorna uttryckte att de inte kunde
14
förstå vad det underliggande problemet var hos personerna med psykisk störning
(Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011). Dessutom upplevde sig sjuksköterskorna vara
osäkra på vad som var rätt saker att säga och de var rädda att de kunde förvärra
situationen för dem om de sa fel (Reid-Searl et al., 2009). Känslan av rädsla och
förargelse förstärktes av att sjuksköterskorna inte ville interagera med personerna
(Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011). Det framkom dock att en del sjuksköterskor
hade en stark önskan av att förbättra sin kunskap inom detta område (Reid-Searl et al.,
2009).
8.2.3 Vilja att ge god omvårdnad
Trots att det var mestadels negativa uppfattningar av att vårda personer med psykisk
störning förekom det även en positiv bild av vårdandet av patientgruppen. Många
sjuksköterskor förklarade vikten av att kunna ge kvalitativ omvårdnad till personer med
psykisk störning oavsett vilken diagnos personerna har (Reid-Searl et al., 2009;
Švedienė, Jankauskienė, Kušleikaitė, & Razbadauskas, 2009). Trots att flera
sjuksköterskor endast såg till personens psykiska diagnos och menade att det var
orsaken till deras problem, fanns en del sjuksköterskor som påpekade att den ovana
sjukhusmiljön och deras fysiska åkommor kunde ligga bakom eventuella psykiska
symtom (MacNeela, Scott, Treacy, Hyde, & O’Mahony, 2012). Flera sjuksköterskor
antog en beskyddande roll mot personer med psykisk störning, vilket innebar att de var
eftertänksamma i besluten rörande dem då de var rädda att personerna själva skulle göra
tvivelaktiga beslut som kunde skada dem själva (Zolnierek, & Clingerman, 2012).
Sjuksköterskorna kände sig oförmögna att säkerställa en trygg vårdmiljö för personerna
med psykisk störning (Reid-Searl et al., 2009). En sjuksköterska påtalade till och med
en känsla av hopplöshet då deras vårdbehov inte gick att uppfylla och omvårdnaden av
personer med psykisk störning upplevdes därför som en oändlig process (Zolnierek, &
Clingerman, 2012).
8.2.4 Ökad kännedom minskar fördomar
Flera sjuksköterskor menade att en förhöjd kunskap om psykisk störning skulle ge en
mer positiv syn gentemot personer med psykisk störning (Švedienė, Jankauskienė,
Kušleikaitė, & Razbadauskas, 2009; Björkman, Angelman, & Jönsson, 2008), och de
hade dessutom lättare att interagera med personer med psykisk störning (Arvaniti et al.,
2009). Detta uppmärksammades även hos deltidsanställda sjuksköterskor vilka visade
mer fördomar mot personer med psykisk störning än heltidsanställda (Lethoba,
15
Netswera, & Rankhumise, 2006). Sjuksköterskor med tidigare personliga erfarenheter
av personer med psykisk störning hade en mindre negativ syn av dem (Björkman,
Angelman, & Jönsson, 2008). Även ålder visade sig ha ett positivt samband med
sjuksköterskornas inställningar mot personer med psykisk störning då en högre ålder
medförde mer positiva attityder (Arvaniti et al., 2009; Björkman, Angelman, & Jönsson,
2008).
8.3 Vårdmiljön möter inte patienternas behov
Den tredje kategorin i resultatet belyser påverkan som sjukvårdens struktur har på
sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med psykisk störning. Här framkom
subkategorierna “Att inte räcka till” och “Olämplig vårdmiljö”
8.3.1 Att inte räcka till
I resultatet framkom det att prioriteringar av akuta fysiska åkommor var någonting som
enligt sjuksköterskorna innebar att personer med samtida psykisk störning kom i andra
hand (Reid-Searl et al., 2009). Detta stärks även av det faktum att sjuksköterskorna
upplevde att strikt schema och fasta arbetsrutiner medförde att de fokuserade på
somatiska åkommor snarare än psykiska vid behandling av personerna (Zolnierek, &
Clingerman, 2012). En ojämn fördelning mellan sjuksköterskor och vårdtagare var en
bidragande faktor till att alla individers psykiska behov inte prioriterades (Poggenpoel,
Myburgh, & Morare, 2011). Brist på personal ledde till tidsbrist, vilket innebar att
sjuksköterskorna inte hann interagera med personerna med psykisk störning i den mån
deras behov krävde (Poggenpoel, Myburgh, & Morare, 2011), vilket var orsaken till en
känsla av skuld hos några av sjuksköterskorna eftersom personer med psykisk störning
hade ett behov av att bli lyssnade på, samtidigt som alla var i behov av att få sina
fysiska behov tillgodosedda (Reid-Searl et al., 2009).
8.3.2 Olämplig vårdmiljö
Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att den strukturella uppbyggnaden av
vården medförde att behov hos personer med psykisk störning inte tillgodosågs fullt ut,
vilket ledde till att personer med psykisk störning inte borde vårdas inom somatisk vård
på grund av att vårdmiljön inte var lämplig för denna patientgrupp (Poggenpoel,
Myburgh, & Morare, 2011). Bristerna i denna vårdmiljö beror enligt sjuksköterskorna
bland annat på att sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning inte har tillräcklig
kompetens för att vårda personer med psykisk störning (Poggenpoel, Myburgh, &
16
Morare, 2011), vilket förklaras vidare av det faktum att sjuksköterskorna ansåg att
enbart personal med specialistkompetens bör vårda denna patientkategori (Švedienė,
Jankauskienė, Kušleikaitė, & Razbadauskas, 2009). Med andra ord menade
sjuksköterskorna att personerna hamnat i fel vårdmiljö och inte borde vårdas med andra
patientkategorier utan enbart vårdas tillsammans med andra personer med psykisk
störning (Arvaniti et al., 2009).
9 Diskussion
Här nedan följer en diskussion gällande vald metod och studiens resultat i relation till
syftet och den valda teoretiska referensramen “stigma”. Även studiens styrkor och
svagheter kommer lyftas fram.
9.1 Metoddiskussion
Här diskuteras studiens sökförfarande, kvalitégranskning och analys.
9.1.1 Databassökning
I studien valde författarna att använda sig av databaser som metodlitteratur föreslår.
Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO valdes eftersom dessa enligt Forsberg och
Wengström (2015) är relevanta vid forskning inom vårdvetenskapen. Att använda sig av
tre databaser vid sökningen av artiklar styrker enligt författarna till denna studie
sannolikheten att relevanta artiklar hittades och inkluderades i studien. Kristensson
(2014) förklarar att användandet av tre databaser ökar trovärdigheten av studien då det
ger ett ökat bredd och djup till resultatet. Användandet av flera databaser medförde att
flera av artiklarna erhölls i dubbletter, vilket författarna till denna studie såg som en
styrka då det visade att rätt sökord valts. Vid de tillfällena valdes enbart en av
databaserna ut som källa för artikeln.
I sökningarna användes begrepp som “somatic care” och “general hospital” för att
begränsa träffarna till somatisk vård och undvika träffar inom psykiatrisk vård, i
enlighet med syftet i studien. Att dessa sökord använts kan dock ha orsakat att några
artiklar som berör studiens syfte missats, vilket kan ha påverkat resultatet i denna studie.
Författarna reflekterade över detta men valde ändå att använda sig av dessa ord då
träffantalet skulle bli allt för överväldigande att granska utan något sökord som riktade
in sig på somatisk vård då det fanns många träffar som belyste psykiatrisk vård.
17
9.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Avgränsningar till artiklar på engelska och svenska användes i databassökningarna.
Friberg (2012) förklarar att avgränsningar vad det gäller språk kan leda till att relevanta
artiklar missas i sökningen men då tillräcklig kunskap för att analysera artiklar på andra
språk inte fanns gjordes denna avgränsning ändå. Enbart ny forskning önskades och
därför användes en avgränsning av publiceringsår till artiklar publicerade mellan 2006
och 2016. Författarna är medvetna om att denna avgränsning kan innebära att artiklar
går förlorade i sökningen, men de anser att forskning äldre än tio år inte längre är
aktuell och därför gjordes denna avgärnsning. Friberg (2012) styrker detta genom att
förklara forskning som en färskvara och att den kan förändras under tid, vilket gör det
viktigt att enbart ha med aktuell forskning i studier. Avgränsningen “peer-reviewed”
och databasen Ulrichsweb användes. Detta upplevde författarna vara en styrka då det
medför att artiklar av hög kvalité och att enbart vetenskapliga artiklar återfinns i
resultatet. Enligt Friberg (2012) är detta ett krav för systematiska litteraturstudier
(Friberg, 2012). Denna avgränsning, samt det faktum att författarna själva granskade
artiklarna, gjorde att författarna kände sig trygga i att det material som användes i
studien höll tillräckligt god nivå. Många artiklar sållades bort redan när titlarna lästes,
då de inte ansågs svara på syftet, vilket kan ses i skillnaden mellan antal lästa titlar och
antal lästa abstrakt i bilaga (A). Detta är enligt författarna en svaghet eftersom det kan
ha medfört att relevanta träffar missats på grund av att vissa artiklar har titlar som inte
belyser innehållet i studien. Författarna anser att detta troligtvis inte hade påverkat
resultatet i någon större usträckning då alla artiklar som hittats är mer eller mindre
överensstämmande i sin data.
På grund av ett för litet urval av artiklar från europeiska länder i förhållande till syftet
bestämdes att ingen geografisk avgränsning skulle göras. Hade en sådan avgränsning
ändå applicerats hade resultatet enligt författarna kunnat bli för skralt för att kunna
urskilja några kategorier. Enligt Polit och Beck (2013) hade ett för skralt urval kunnat
påverka trovärdigheten i studien. Att artiklar har inhämtats från olika delar av världen
innebär en god spridning vad det gäller sjuksköterskans erfarenheter att vårda personer
med psykisk störning. Däremot kan överförbarheten minska eftersom det innebär att
många av studierna är från icke europeiska länder där sjukvården inte ser likadan ut.
Sjukvården i USA ser till exempel inte ut som sjukvården i Sverige, då det i USA
används ett försäkringssystem för att tillgå sjukvård. Att en svensk studie hittades och
att resultatet i den överensstämde till stor del med resultaten från de andra länderna
18
anser författarna stärkte användandet av resultaten i de andra studierna eftersom det
visade att sjuksköterskor hade samma erfarenheter av att vårda personer med psykisk
störning världen över och därmed anser författarna att resultatet är överförbart till en
svensk kontext. Dessutom får man, i och med att ingen geografisk avgränsning gjorts,
en internationell inblick i erfarenheter av att vårda personer med psykisk sjukdom,
vilket ger bredd till studien.
9.1.3 Granskningsmallen
I litteraturstudien användes en modifierad version av Carlsson och Eimans (2003)
granskningsmall till kvalitétsgranskningen av artiklarna. Modifieringen av
granskningsmallen kan ha medfört en försämring i kvalitén av mallen då den inte
användes i den kontext som den var utformad för. Författarna anser dock att kvalitéten i
mallen inte påverkades nämnvärt eftersom den enda modifiering som genomfördes var
att byta ut ”Patienter med lungcancer” till ” sjuksköterskor på somatisk vårdavdelning” i
en fråga i mallen. Detta menar författarna inte påverkar mallen i stort eftersom den
fortfarande innehåller övergripande kvalitétsaspekter för artiklar. Kvalitetsgranskningen
gjorde att författarna kunde välja artiklar av god kvalité, vilket enligt Vetenskapsrådets
Codex (2016) är forskarnas ansvar att säkerställa. Kvalitetsgranskningen uppfattades
som svår trots granskningsmallen då det var svårt att bedöma vad som var bra eller
medelbra, vilket kan ha medfört att författarna över- eller underbedömt vissa aspekter i
mallen i förhållande till valda artiklar. Detta kan ha påverkat studiens resultat då artiklar
som egentligen håller för låg kvalité inkluderats i studien. Författarna anser dock att de
gjort en god kvalitetsgranskning utifrån den kunskap de besitter och hävdar därför
endast artiklar som håller god kvalité inkluderats. Tre artiklar exkluderades i
granskningen på grund av för låg kvalité. De exkluderade artiklarna, tillsammans med
de valda artiklarna i arbetet redovisas i artikelmatrisen (se Bilaga B).
9.1.4 Analysen
En manifest, med inslag av latent, kvalitativ innehållsanalys användes i analysen av
både kvalitativ och kvantitativ data, eftersom författarna ville hålla sig textnära det
utsagor individerna uttalat men även till viss del tränga bakom det individerna sagt för
att få en djupare förståelse för det dem säger. Denna metod innebar att analysen slutade
vid kategorier i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) samt Forsberg och
Wengström (2015). Fördelen med en kvalitativ innehållsanalys är, enligt författarna, att
den leder till en överblick av datan, vilket även medför att slutsater eventuellt kan dras
19
inom området. Dessutom medverkar en kvalitativ innehållsanalys till ökad kunskap och
nya insikter inom området, för läsaren. Detta stärks av Statens beredning för medicinsk
och social utvärdering [SBU] (2014). Studien använde sig av en blandning av
kvalitativa och kvantitativa resultat, vilket författarna upplevde vara positivt för studien
då det innebar att tillräckligt mycket data införskaffades för att ett resultat av god kvalité
kunde erhållas. Detta styrks av Forsberg och Wengström (2015) som förklarar att en
systematisk litteraturstudie bör innehålla bägge formerna för att inte missa resultat.
Användandet av både kvalitativ och kvantitativ data leder även till en form av
metodtriangulering. Enligt författarna är det en styrka då det innebär ett mer omfattande
resultat och därmed en ökad trovärdighet av studien. Axelsson (2012) förklarar att det är
en styrka eftersom det ger bredd och perspektiv till syftet. Även Forsberg och
Wengström (2015) förklarar att metodtriangulering är en styrka för dess resultat då det
belyser studiens syfte ur olika vinklar.
Författarna tog ut meningsenheter var för sig för att sedan jämföra och diskutera dessa
och därför anser författarna att analysen av data stärktes då det innebar en
forskartriangulering i analysen. Tillvägagångssättet stärks av Henricson (2012) eftersom
risken för att en persons förförståelse påverkat analysen minskar. En svaghet som kan
påverka betydelsen av meningsenheterna är däremot att översätta dem från engelska till
svenska då det kan innebära att innebörden i meningsenheten förändras. Dock
underlättade en översättning kodningen och kategoriseringen och därför valde
författarna ändå att översätta meningsenheterna till svenska. En diskussion mellan
författarna hölls för att säkerställa att översättningen behöll meningsenheternas
innebörd.
När meningsenheterna var färdigställda påbörjades en kodning och kategorisering av
datan. Författarna upplevde detta steg som problematiskt då koderna som speglade
meningsenheterna endast skulle passa in i en kategori och kategorierna fick därmed inte
vara för lika varandra i sin innebörd. Då författarna tidigare inte hade erfarenhet av detta
avsattes mycket tid till analysen då det misstänktes vara tidskrävande. Författarna anser
att detta är en styrka då detta steg inte behövde stressas fram vilket enligt författarna har
lett till en analys av god kvalité. Även Henricson (2012) menar att det är en styrka att ge
analysprocessen mycket tid. Att redovisa exemel ur analysprocessen genom en tabell
20
ökar trovärdigheten av analysen då läsaren tydligt kan följa tillvägagångssättet i
processen (Kristensson, 2014).
Det förekom artiklar vars informanter inte enbart var sjuksköterskor. I de fall där det i
studien tydligt gick att urskilja vilka resultat som sjuksköterskorna stod för valde
författarna ändå att använda dessa delar av resultatet. I en artikel (Health service staff’s
attitudes towards patients with mental illness) upplevde författarna att det var otydligt
vilka reultat som kom ifrån sjuksköterskor och vilka som kom från annan vårdpersonal,
men på grund av att den belyste syftet så pass väl användes den ändå i resultatet. Detta
inser författarna är en svaghet i denna studie då det medför att de inte kan säkerställa att
meningsenheterna som är taget från denna studie är sjuksköterskors erfarenheter. Det
som avgjorde att författarna ändå valde att använda artikeln var det faktum att största
delen av informanterna i studien var sjuksköterskor och därmed var troligtvis även
resultatet i studien till största del baserat på deras erfarenheter.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att vårda
personer med psykisk störning, när de vårdas på somatisk avdelning. Av resultatet
framgick det några huvudfynd som diskuteras nedan. Huvudfynden var upplevs vara
opålitliga, sjuksköterskans upplevda kunskapsbrist och olämplig vårdmiljö.
9.2.1 Upplevs vara opålitliga
Med den teoretiska referensramen som grund framgick det att det förekom
stigmatisering av personer med psykisk störning bland sjukvårdspersonal och att
stigmatiseringen varierade beroende på diagnos. Personer med psykisk störning ansågs
våldsamma vilket medförde att personalen kände rädsla vid vård av dessa individer och
det anser vi påverkade sjuksköterskans förmåga att ge en god vård. Det framkom även
att de ansågs vara svåra att kommunicera med på grund av deras psykiska diagnoser. Vi
tror att rädslan och kommunikationssvårigheterna tillsammans kan ha bidragit till en
känsla hos sjuksköterskorna av att de störde henne i vårdarbetet och kan i sin tur ha lett
till en frustration hos sjuksköterskan som resulterat i att vårdrelationen försämrats.
Det framkom i resultatet att det var vanligt förekommande att sjuksköterskor, medvetet
eller omedvetet, stämplar personer med psykisk störning. Arnold och Mitchell (2008)
förklarar att det är främst i skiftbytet denna stämpling av personerna sprids och att
21
stämplingen beror på enbart en eller två tidigare episoder av olämpligt beteende. Vi tror
att vad Arnold och Mitchell förklarar är sant men anser också att sjuksköterskornas
attityder gentemot personer med psykisk störning påverkas av samhällets och medias
stigmatisering mot dem, där de ofta särskiljs från “vanliga” personer. Sjuksköterskor är
trots allt bara människor. Det här stärks av Angermeyer och Schulze (2003) som säger
att samhällets och medias stigmatisering av personer med psykisk störning kan påverka
sjuksköterskornas attityder gentemot dem. De vanligast förekommande uppfattningarna
gentemot personer med psykisk störning var att de är farliga, oberäkneliga och
våldsamma, vilket stämmer överens med medias och samhällets bild av dem
(Thornicroft, 2006), och som vidare styrker våra tankar om att media påverkar
sjuksköterskans attityder. Lilja och Hellzén (2014) förklarar däremot att det inte alltid
handlar om att personen är våldsam eller oberäknelig i grunden utan att personalens
stigmatisering orsakar dessa beteende. Enligt oss kan personalens stigmatisering av
personer med psykisk störning vara en av faktorerna till att de behandlas sämre än
personer med somatiska problem, vilket även Zun (2014) säger.
Väldigt få positiva inställningar till personer med psykisk störning erhölls i resultatet,
däremot uppmärksammades ett samband mellan kunskap om psykisk störning och
mindre negativa inställningar till personer med dem.
9.2.2 Sjuksköterskans upplevda kunskapsbrist
I resultatet framgick det att sjuksköterskor inom somatisk vård inte upplever sig ha
tillräcklig kunskap för att kunna hantera personer med psykisk störning och denna
kunskapsbrist kan vara orsaken till oviljan att vårda denna patientgrupp på en somatisk
avdelning. Det fanns även en bristande kunskap i att kommunicera med denna
patientkategori. Att vara rädd för att säga fel saker och att dessa saker skulle påverka
personen negativt i sin sjukdom bidrog till att sjuksköterskorna valde att minska
interaktionen med denna patientgrupp.
Den bristande kunskapen hos sjuksköterskorna medverkade till stigmatiseringen av
personer med psykisk störning då sjuksköterskorna parade ihop personer med psykisk
störning med oönskade attribut som frustration och missnöje hos sjuksköterskorna. Att
sjuksköterskan går in i vårdrelationen med en bristande kunskap om personer med
psykisk störning leder till frustration och ilska, vilket medför att sjuksköterskan blir
negativt inställd redan från början. Detta leder i sin tur till att vårdrelationen medför
22
ytterligare negativa erfarenheter hos sjuksköterskan. En förklaring till detta kan vara att
personen glöms bort i kampen mot sjukdomen och att det blir diagnosen personalen har
attityder gentemot, vilket leder till en generalisering av personer med den diagnosen
(Hedelin, 2006). En vidare risk med detta är att vårdpersonalens syn på dem kan
“smitta” över till vårdtagaren själv som då ser sig som annorlunda och sjuksköterskan
som normal, vilket ökar samhällets stigmatisering av personer med psykisk störning.
I resultatet framkom det även att sjuksköterskorna hade bristande kompetens vad det
gällde att kommunicera med personerna, vilket sjuksköterskorna kopplade till den
bristande kompetensen i att förstå sig på dem och deras sjukdomar. Den bristande
kompetensen ledde dock till ett osammanhängande bemötande av dem. Enligt Skärsäter
(2014) ställs det högre krav på kommunikationen med personer med psykisk störning
för att de skall känna en tillit och trygghet inom vården, vilket innebär att en högre
kompetens krävs hos sjuksköterskan. Det osammanhängande bemötandet ledde till att
personerna inte kunde bygga upp någon trygghet till personalen. Hejlskov Elvén och
Abid (2015) förklarar att om trygghet finns gentemot personalen är denne villig att ge
upp en del av sitt självbestämmande, vilket i sin tur skulle kunna leda till att personerna
upplevs mindre svåra att vårda. Däremot om sjuksköterskan inte lyckas upprätthålla
denna trygghet kan det leda till konfrontationer när personerna tar tillbaka sitt
självbestämmande (Hejlskov Elvén & Abid, 2015), vilket kan medföra att
sjuksköterskan ser personer med psykisk störning som svåra att vårda och aggressiva.
Några sjuksköterskor önskade ingen interaktion med dem överhuvudtaget, vilket enbart
förstärkte deras känsla av rädsla och deras stigmatisering av dem. Detta stärker Hedelin
(2006) som förklarar att en minskad interaktion med patienten bidrar till en ökad
stigmatiseringen av personer med psykisk sjukdom då sjuksköterskornas erfarenheter
inte kan förbättras om de inte interagerar med dem. Detta förklaras även av resultatet i
studien där det kunnat urskiljas att personer med mer erfarenhet och kännedom om
personer med psykisk störning, till exempel genom att de haft en familjemedlem med
psykisk störning eller jobbat mycket med personer med psykisk störning, förbättrar
synen på personerna och därmed minskar stigmatiseringen av dem. Det finns dock viss
forskning som motsäger detta, eller där det inte varit möjligt att identifiera några
samband mellan att ha en vän med psykisk störning och att ha mindre stigmatiserande
åsikter (Mond, 2006).
23
9.2.3 Olämplig vårdmiljö
Att vården är uppdelad i en psykiatrisk och en somatisk del medverkade till att
sjuksköterskorna ansåg att vårdmiljön inom den somatiska delen inte ansågs lämplig för
personer med psykisk störning. Denna uppdelning innebär att när en psykiatrisk patient
vårdas inom somatisk vård sticker de ofta ut från övriga patientkategorier genom att de
kan bete sig annorlunda än andra individer, vilket lätt kan leda till en separering mellan
psykiatriska och somatiska patienter. Vår tro är att denna separering av “dem” och “oss”
medverkar till stigmatiseringen av personerna med psykiska störningar. Uppdelningen
av vården medverkar även till den kunskapsbrist i att vårda personer med psykisk
störning som råder hos sjuksköterskorna inom den somatiska vården. Vi tänker att detta
sker genom att sjuksköterskorna blir “specialister” inom det område de jobbar med men
att kunskapen vad det gäller andra områden kan bli bristande. Detta styrks av
myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapport som förklarar att uppdelningen av
somatisk och psykiatrisk vård kan vara en av faktorerna som bidrar till kunskapsbristen
hos sjuksköterskorna (Vårdanalys, 2014).
Sjukvårdens uppdelning medförde att personer med psykisk störning inte ansågs höra
hemma i somatisk vård utan istället borde vårdas på en psykiatrisk avdelning, avskilda
från andra patientgrupper, oavsett om det föreligger somatiska åkommor eller inte. För
att motverka denna stigmatisering av “oss” och “dem” anser vi att somatisk och
psykiatrisk vård inte bör vara uppdelad utan att bägge skall finnas inom sjukhusets
väggar, vilket skulle kunna medföra att det ses som ett specialistområde inom
sjukvården, precis som till exempel urologi- och infektionsavdelningar ses idag. Vi tror
även att förbättrad kommunikation mellan somatisk och psykiatrisk vård skulle kunna
medverka till att kompetenser delas mellan de olika områden inom vården och genom
det skulle även stigmatiseringen minska. En sammanslagning av somatisk och
psykiatrisk vård skulle dessutom kunna medföra att skillnaderna mellan hur många
personer med psykisk störning och personer med somatiska sjukdomar som dör i
behandlingsbara sjukdomar, som uppmärksammades i Socialstyrelsens (2013) rapport,
minskar. Innes, Morphet, O’Brien och Munro (2014) stärker dessa tankar genom att
förklara att bättre kommunikation mellan somatisk och psykiatrisk vård skulle medföra
att psykiatriska patienter skulle behandlas mer jämlikt personer utan.
24
10 Kliniska implikationer
Litteraturstudiens resultat visade på att sjuksköterskor inom somatisk vård är i behov av
mer kunskap om psykiska störningar för att minska på stigmatiseringen och möjliggöra
en god omvårdnad av denna patientgrupp. Till exempel kan denna kunskap
tillhandahållas genom en utökning av den psykiatriska delen av sjuksköterskornas
grundutbildning och genom internutbildingar på arbetsplatser för att för att öka
kompetensen även hos redan legitimerade sjuksköterskor. Genom att denna studie lyfter
fram det faktum att stigmatisering av personer med psykisk störning existerar även
inom hälso- och sjukvården möjliggör för sjukvården att arbeta på att försöka minska
stigmatiseringen.
11 Slutsats
Resultatet visar att sjuksköterskor inom somatisk vård världen över generellt sett har
negativa erfarenheter av att vårda personer med psykisk störning och att
sjukvårdsmiljön samt bristande kunskap kan vara bidragande orsaker till
stigmatiseringen av dem. För att minska stigmatiseringen av personer med psykisk
störning behövs mer kunskap inom detta område.
Resultatet i denna studie har bidragit till kunskaper om sjuksköterskors erfarenheter av
att vårda personer med psykisk störning på somatiska vårdavdelningar. I dagens
samhälle är det ett problem att personer med psykisk störning upplever sig bli
diskriminerade av vårdpersonal, vilket även avspeglas i studier av Socialstyrelsen där
det framgår att de får sämre vård än personer med enbart somatiska besvär. I denna
studie framkom det att sjuksköterskor verksamma inom somatisk vård har, i betydande
utsträckning, negativa erfarenheter av att vårda personer med psykiska störningar och
att dessa därtill blir stigmatiserade. Sjukvårdsmiljön och bristande kunskap framkom
som eventuellt bidragande orsaker till dessa negativa erfarenheter och som eventuell
åtgärd för att minska på problemet kan vidare och bättre utbildning i att möta personer
med psykisk störning.
12 Fortsatt forskning
Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med psykisk störning inom somatisk
vård är till viss del beforskat men det finns en avsaknad på forskning som belyser
erfarenheterna ur patientens perspektiv. Forskning ur patientens perspektiv behövs, både
25
för att se om de upplever sig stigmatiserade och om dessa upplevelser korrelerar med
sjuksköterskans erfarenheter. Därtill skulle vidare forskning om vilken påverkan
sjukvårdens uppbyggnad har på stigmatiseringen av personer med psykisk störning vara
önskvärd.
26
Referenser
Agerberg, M. (2014). Varannan med psykisk ohälsa upplever diskriminering i vården.
Läkartidningen, 2014(22-23), 986.
Angermeyer, M., & Schulze, B. (2003). Subjective experiences of stigma. A focus
group study of schizophrenic patients, their relatives and mental health
professionals. Social science & Medicine, 56, 299-312. Doi:org/10.1016/S02779536(02)00028-X
Arnold, M. & Mitchell, T. (2008). Nurses' perceptions of care received by older people with
mental health issues in an acute hospital environment. Nursing Older People,
20(10), ss. 28-34
*Arvaniti, A., Samakouri, M., Kalamara, E., Bochtsou, V., Bikos, C., & Livaditis, M.
(2009). Health service staff’s attitudes towards patients with mental illness,
Social Psychiatry And Psychiatric Epidemiology, 44(8), 658-665.
doi:10.1007/s00127-008-0481-3
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund – Nielsen (Red.),
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 203-220). Lund:
Studentlitteratur AB
Björkman, T. (2011). Stigma och psykisk sjukdom – hur stigma kan upplevas och
motverkas. I I. Ljungquist & H. Jenner (Red.), Psykiatri för baspersonal –
kunskap för en evidensbaserad praktik. (s.74-85). (2.uppl.). Stockholm: Gothia
förlag
*Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with
mental illness: a cross-sectional study among nursing staff and psychiatric and
somatic care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170-177.
doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00509.x
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för
undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad - Ett samarbete
mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola” (rapport nr 2). Hämtad
från Malmö Högskolas webbplats:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;jsessionid=
382A24C86AB658E794426CF16ADAF385?sequence=1
*Chow, L. Y., Kam, W. K., & Leung, C. M. (2007). Attitudes of Healthcare
Professionals towards Psychiatric Patients in a General Hospital in Hong Kong.
Hong Kong J. Psychiatry, 17(1), 3-9
http://easap.asia/journal_file/0701_V17N1_p3.pdf
Clarke, E., Dusome, D., & Hughes, L. (2007). Emergency department from the mental
health client’s perspective. International Journal of Mental Health Nursing, 16,
126–131. doi: 10.1111/j.1447-0349.2007.00455.x
Codex. (2016). Oredlighet i forskning. Hämtad 2016-11-22 från
http://codex.vr.se/etik6.shtml
Dickey, B., Normand, S-L., Weiss, R., Drake, R., & Azeni, H. (2002). Medical
Morbidity, Mental Illness and Substance Use Disorders. Psychiatric Services, 5,
861–867. doi: 10.1176/appi.ps.53.7.861
Fleischhacker, W. W., Cetkovich-Bakmas, M., De Hert, M., Hennekens, C. H.,
Lambert, M., Leucht, S., … Lieberman, J. A. (2008). Comorbid Somatic
27
Illnesses in Patients With Severe Mental Disorders: Clinical, Policy, and
Research Challenges. Journal of Clinical Psychiatry, 69(4), 514-519.
10.4088/JCP.v69n0401.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg. (Red.), Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2.uppl., s. 133-144). Lund:
Studentlitteratur
Försäkringskassan. (2015). Stress vanligaste orsaken till sjukskrivning. Hämtad 2016
november 1 från
https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/a0/LYyxDsMgDAW_pQMzVN265S_S
LMgKVupAHgi75PebSp1Od8P5xc9AQ3ZyKSCyuWvcz2ejezt7o_JhbXCGKbsQuussfBKXEhJIYLar8UB6FcJzWOtStlRjQpJer-yZq7DAg23_J0-wKDJmA_/
Glant H, (2010) Ny i psykiatrin. Stockholm: Gothia.
Goffman, E. (2014). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. (R. Matz, Övers.
4.uppl). Lund: Studentlitteratur
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24(2), 105112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hedelin. B. (2006). Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa – psykiatrisk
omvårdnad utanför psykiatrins arena. I B. Arvidsson & I. Skärsäter (Red.),
Psykiatrisk omvårdnad – att stödja hälsofrämjande processer (s. 63-84). Lund:
Studentlitteratur
Hejlskov Elvén, B. & Abild, S. (2015). Beteendeproblem i psykiatrisk vård: om
lågaffektivt bemötande. Stockholm: Natur & Kultur
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red). Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 471-479). (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763). Hämtad från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Innes, K., Morphet, J., O'Brien, A. P., & Munro, I. (2014). Caring for the mental illness
patient in emergency departments—An exploration of the issues from a
healthcare provider perspective. Journal Of Clinical Nursing, 23(13-14), 20032011. doi:10.1111/jocn.12437
Jenner, H., & Ljungqvist, J. (2009). Psykiatri för baspersonal: kunskap för en
evidensbaserad praktik. Stockholm: Gothia
Jorm, A. F., & Oh, E. (2009). Desire for social distance from people with mental
disorders. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 43(3), 183-200.
doi: 10.1080/00048670802653349
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: För
studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
28
*Lethoba, K., Netswera, F., & Rankhumise, E. (2006). How professional nurses in a
general hospital setting perceive mentally ill patients. Curationis, 29(4), 4-11.
http://web.b.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=84341
70c-39f0-4bca-813f-c53d63213869%40sessionmgr106&vid=7&hid=115
Lilja, L., & Hellzén, O. (2014). Vårdarens attityder och stigmatisering i I. Skärsäter
(Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundläggande nivå. (s.441-456).
(2.uppl.) Lund: Studentlitteratur
Link, B. G., & Phelan J. C. (2001). Conceptualizing Stigma. Annual Review Sociology,
2001(27) 363-385. http://www.jstor.org/stable/pdf/2678626.pdf
López-Ibor, J. J. (2002). The WPA and the fight against stigma because of mental
diseases. World Psychiatry, 1(1), 30–31.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1489816/pdf/wpa010030.pdf
*MacNeela, P., Scott, P. A., Treacy, M., Hyde, A., & O’Mahony, R. (2012). A risk to
himself: attitudes toward psychiatric patients and choice of psychosocial
strategies among nurses in medical-surgical units. Research in Nursing &
Health, 35(2), 200-213. doi:10.1002/nur.21466
McDonald D.D., Frakes M., Apostolidis B., Armstrong B., Goldblatt S. & Bernardo D.
(2003) Effect of a psychiatric diagnosis on nursing care for non-psychiatric
problems. Research in Nursing and Health 26, 225–232. doi: 10.1002/nur.10080
OECD. (2013). Mental health and work: Sweden. OECD publishing, Paris.
doi:http://dx.doi.org/10.1787/9789264188730-en
Ottosson, J-O. (2003). Psykiatrin i Sverige - Vägval och vägvisare. Stockholm: Natur
och Kultur
Ottosson, H., & Ottosson, J-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (3.uppl) Stockholm: Liber
Perseius, K-I. (u.å). Psykiatri - Som spegel av samhället och tidsandan. [PowerPointpresentation]. Hämtad 2016-28-10 från Rödakorset:
http://server.pingpong.net/public/pp/public_courses/course81737/published/145
1294829990/resourceId/39964718/content/UploadedResources/Psykiatrins%20i
déhistoria.pdf
*Poggenpoel, M., Myburgh, C. H., & Morare, M. N. (2011). Registered nurses’
experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical
wards in Johannesburg. Journal Of Nursing Management, 19(7), 950-958.
doi:10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2013). Essentials of nursing research: appraising evidence for
nursing practice. (8.uppl.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Qvarsell, R. (1991). Vårdens idéhistoria. Stockholm: Carlsson Bokförlag
*Reid-Searl, K., Dwyer, T., Happel, B., Moxham, L., Kahl, J., Morris, J., & Wheatland,
N. (2009). Caring for children with complex emotional and psychological
disorders: experiences of nurses in a rural paediatric unit. Journal Of Clinical
Nursing, 18(24), 3441-3449. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02567.x
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder - hälsa och ohälsa. (s.611-638). (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur
29
Socialstyrelsen. (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. (Artikelnummer: 2009-12672). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8496/2009-12672-rev2.pdf.pdf
Socialstyrelsen (2011a). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom akut hjärtinfarkt (Artikelnummer: 2011-6-15). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18363/2011-615.pdf
Socialstyrelsen (2011b). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom –
cancer (Artikelnummer: 2011-6-22). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18370/2011-622.pdf
Socialstyrelsen (2011c). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom –
diabetes (Artikelnummer: 2011-2-5). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18237/2011-25.pdf
Socialstyrelsen (2011d). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom –
stroke (Artikelnummer: 2011-5-3). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18320/2011-53.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Nationell utvärdering 2013 – vård och insatser vid depression,
ångest och schizofreni - Indikatorer och underlag för bedömningar. (Nationell
utvärdering, 2013-6-7). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19149/2013-67.pdf
Somatisk. (u.å). I NE.se. Hämtad från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/somatisk
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Metodbok. Hämtad
2017 januari 9 från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_bilaga11.pdf
Statistiska centralbyrån. (2016). Befolkningsstatistik. Hämtad 2016 oktober 14 från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efteramne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/
*Švedienė, L., Jankauskienė, L., Kušleikaitė, M., & Razbadauskas, A. (2009).
Competence of general practice nurses caring for patients with mental health
problems in the somatic departments. Medicina, 45(10), 822-829.
http://medicina.lsmuni.lt/med/0910/0910-10e.htm
Thornicroft, G. (2006). Shunned: discrimination against people with mental illness.
Oxford: Oxford University Press
Vård. (u.å). I NE.se. Hämtad från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vård
Vårdanalys - Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2014). En mer jämlik vård är
möjlig: Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande
(Rapport 2014:7) Hämtad från
http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-filer/2014/2014-7En%20mer%20jämlik%20vård%20är%20möjlig_webb.pdf
30
Wahl, O. F. (1999). Mental Health Consumers' Experience of Stigma. Schizophrenia
Bulletine, 25(3) 467-478.
http://schizophreniabulletin.oxfordjournals.org/content/25/3/467.abstract
Watson, A.C., Corrigan, P., Larson, J.E. & Sells, M. (2007). Self-stigma in people with
mental illness. Schizophrenia Bulletine, 33(6) 1312-1318. doi:
10.1093/schbul/sbl076
World Health Organisation. (2016). Mental Disorders. Hämtad 2016 oktober 10 från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs396/en
*Zolnierek, C. D., & Clingerman, E. M. (2012). A medical-surgical nurse’s perceptions
of caring for a person with severe mental illness. Journal of the American
Psychiatric Nurses Association, 18(4), 226-235.
doi:10.1177/1078390312446223
Zun, L. S. (2014). An issue of equity of care: Psychiatric patients must be treated 'on
par' with medical patients. The American Journal Of Psychiatry, 171(7), 716719. doi:10.1176/appi.ajp.2014.14010002
Östlundh, L (2012). Informationssökning I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.57-80). (2.uppl.) Lund:
Studentlitteratur
* = utvald artikel till analysen
31
Bilagor
Bilaga A Databassökningar
Databasens namn: PsychINFO
Datum för sökningen: 2016-11-01
Sökord &
Avgränsningar
kombinationer
Antal Lästa Lästa Lästa i Granskade Utvalda
träffar titlar abstracts fulltext artiklar artiklar
S1
DE ”Attitudes”
23,548
S2
DE
”Perception”
30,446
S3
DE ”Mental
Disorders”
117,509
S4
DE ”Nurses”
23,086
S5
DE ”Health
Personnel
Attitudes”
16,429
S6
DE ”Health
Personnel”
17,027
S7
S4 OR S6
39,235
S8
S1 OR S2 OR
S5
69,523
S9
S3 AND S8
AND S9
211
S10
S3 AND S8
AND S9
Söknr.
Publicerad
2006–2016,
Peer-reviewed,
engelskt språk
127
127
DE = Ämnesord (Thesaurus)
I
60
7
2
2
Databasens namn: PubMed
Datum för sökningen: 12 oktober 2016
Söknr.
Sökord &
Avgränsningar
kombinationer
Antal
träffar
S1
mental
disorder
1085256
S2
mentally ill
16863
S3
experience
517923
S4
attitude
315744
S5
perception
443933
S6
nurse
33047
S7
general
hospital
465452
S8
S1 OR S2
1091161
S9
S10
S11
S3 OR S4 OR
S5
S8 AND S9
AND S6 AND
S7
S8 AND S9
AND S6 AND
S7
Lästa Lästa Lästa i Granskade Utvalda
titlar abstract fulltext artiklar artiklar
1203435
263
Publicerad
senaste 10
åren, artiklar
på engelska.
110
II
110
27
11
4
2
Databasens namn: CINAHL
Datum för sökningen: 11 oktober 2016
Söknr.
Sökord &
kombinationer
S1
Mental
disorder*
49,174
S2
Mental health
82,550
S3
(MH ”Mental
Disorders”)
29,686
S4
Mentally ill
3,731
S5
S1 OR S2 OR
S3 OR S4
102,663
S6
Nurse*
346,323
S7
(MH “Nurse
attitudes”)
20,493
S8
(MH “Nurses”)
44,445
S9
General
hospital
15,213
S10
Somatic care
904
S11
Attitude*
171,331
S12
Experience*
185,860
S13
Perception*
70,168
S14
S6 OR S7 OR
S8
346,323
S15
S9 OR S10
16,077
S16
S17
S18
S11 OR S12
OR S13
S5 AND S14
AND S15
AND S16
S5 AND S14
AND S15
AND S16
Avgränsningar
Antal Lästa Lästa Lästa i Granskade Utvalda
träffar titlar abstract fulltext artiklar artiklar
359,304
160
Peer-reviewed,
published after
2006
90
MH = Ämnesord (Cinahl Headings)
90
32
6
* = Trunkering
III
4
3
Bilaga B Artikelmatris
Författare
Nr År
Land
Tidskrift
Titel
Syfte
Metod
Resultat
Kvalité
1
Arvaniti, A.,
Samakouri, M.,
Kalamara, E.,
Bochtsou, V., Bikos,
C., & Livaditis, M.
(2009)
Grekland
Social Psychiatry and
Psychiatric
Epidemiology:
Health service staff´s
attitudes towards
patients with mental
illness.
Att undersöka attityder mot
personer med psykisk störning
hos vårdpersonal och
läkarstudenter samt att utforska
om det fanns några kopplingar
mellan attityden och demografi.
En kvantitativ studie. Data samlades
in från 600 individer genom
frågeformulär på ett
universitetssjukhus. Deskriptiv
statistik användes.
Resultatet visade att stora delar av
urvalsgruppen hade negativa attityder
gentemot personer med psykisk
störning, speciellt rörande social
diskriminering och social restriktion.
Kvinnor, äldre & sämre utbildad
personal, sjuksköterskor framkom
som mer fördomsfulla än
psykiatripersonal och läkarstudenter.
Grad I
2
Björkman, T.,
Angelman, T., &
Jönsson, M.
(2008)
Sverige
Scandinavian Journal
of Caring Science:
Attitudes towards
people with mental
illness: a crosssectional study among
nursing staff in
psychiatric and
somatic care
Att undersöka attityder
gentemot psykisk störning och
personer med psykisk störning
bland vårdpersonal som jobbar
inom somatisk eller psykiatrisk
vård.
En kvantitativ studie. Data samlades
in under tre veckor från 120
vårdpersonal på klinikerna genom ett
frågeformulär där de fick skatta på en
skala.
Resultatet visade att vårdpersonal på
somatisk avdelning hade mer negativ
attityd till personer med psykisk
störning än motsvarande personal
inom psykiatrisk vård. Drogmissbruk,
schizofreni och alkoholmissbruk är de
som är mest kopplade till negativa
åsikter.
Grad I
3
Chow, LY., Kam,
WK., & Leung, CM.
(2007)
Kina
Hong-Kong Journal of
Psychiatry:
Attitudes of Healthcare
Professionals Towards
Psychiatric Patients in
a General Hospital in
Hong-Kong
Att undersöka attityden mot
psykiatriska patienter hos
sjukvårdspersonal på ett sjukhus
i Hong-Kong och utforska
vilken effekt attityderna kan ha
på omhändertagandet av
patienterna.
En kvantitativ studie. Data samlades
in via frågeformulär med
fallbeskrivning och efterföljande
frågor som använde sig av
Likertskala från 433 personer.
Resultatet visade att merparten av
deltagarna hade negativa åsikter
gentemot personer med psykisk
störning. Deltagarna upplevde
personer med psykisk störning som
mer våldsamma och att de inte kunde
göra rationella beslut angående sin
behandling.
Grad I
IV
4
Lethoba, KG.,
Netswera, FG., &
Rankhumise, E.
(2006)
Sydafrika
Curationis:
How professional
nurses in a general
hospital setting
perceive mentally ill
patients.
Att beskriva sjuksköterskors
uppfattningar av att vårda
personer med psykisk störning
på ett sjukhus
En kvantitativ studie. Data samlades
in via frågeformulär med frågor som
besvarades enligt likertskala. 124
sjuksköterskor på ett sjukhus deltog i
studien. Deskriptiv statistik användes.
Resultatet visade att majoriteten hade Grad II
övervägande positiva uppfattningar av
sin egen förmåga att vårda personer
med psykisk störning. Denna
självsäkerhet sågs främst hos männen
i studien. Däremot hade merparten
negativa och stereotypa uppfattningar
av patienten. Brist på kunskap och
erfarenhet av att vårda personer med
psykisk störning påverkade
omvårdnadsprocessen.
5
MacNeela, P., Scott,
A.,Tracy, M., Hyde,
A., & O’Mahony, R.
(2012)
Irland
Research in Nursing &
Health:
A Risk to himself:
Attitudes Towards
Psychiatric Patients
and Choice of
Psychosocial
Strategies Among
Nurses in MedicalSurgical Units
Att utvärdera huruvida
sjuksköterskor på ett sjukhus
hade stereotypa uppfattningar
eller specialiserade insikter om
personer med psykisk störning.
En kvalitativ studie. En del av ett
större forskningsprojekt i Irland.
Studien utgick från ett påhittat fall
där informanterna fick tänka högt om
olika problem de fann i fallet och
därefter fick de prata individuellt om
ett fall de själva varit med om, i en
intervju. 13 sjuksköterskor på en
medicinsk eller kirurgisk avdelning
deltog i studien. En kvalitativ
innehållsanalys användes.
Resultatet identifierade två attityder
som motsvarar stereotypa skildringar:
(1) Att man använder sig av en
resultatinriktad strategi snarare än
personcentrerad omvårdnad. (2)
Sjuksköterskor hade förväntningar
som förhindrade relationsskapande
och samarbetsorienterad vård.
Grad I
6
Poggenpoel, M.,
Mybyrgh, C.P.H., &
Morare, M.N.
(2011)
Sydafrika
Journal of Nursing
Management:
Registered Nurses’
experience of
interaction with
patients with mental
health challenges in
medical wards in
Johannesburg
Att undersöka och beskriva
sjuksköterskors erfarenheter av
interaktion med personer med
psykisk störning på
medicinavdelningar på ett
sjukhus i Johannesburg.
En kvalitativ studie. Data samlades
genom individuella fenomenologiska
intervjuer med åtta sjuksköterskor
från tre medicinavdelningar. Även
fältanteckningar och observationer
samlades in till resultatet.
Resultatet visade på tre teman: (1)
Frustration på grund av att patientens
beteende upplevs som oförutsägbart.
(2) Brist på resurser innebär en rädsla
och ett missnöje hos personalen. (3)
Uppfattning av fara och oklarhet på
grund av brist på kunskap och
erfarenhet leder till känslor av rädsla
och ilska.
Grad I
V
7
Reid-Searl, K.,
Dwyer, T.,
Happell, B.,
Moxham, L.,
Kahl, J., Morris, J.,
& Wheatland, N.
(2009)
Australien
Journal of Clinical
Nursing:
Caring for children
with complex
emotional and
psychological
disorders: experiences
of nurses in a rural
paediatric unit
Att undersöka erfarenheten av
sjuksköterskor när det kommer
till att vårda barn med psykisk
störning och att identifiera
strategier för att förbättra
omhändertagandet av dessa
barn.
En kvalitativ design. Fokusgrupper
och individuella intervjuer hölls med
ett bekvämlighetsurval av alla
sjuksköterskor som arbetade på en
pediatrisk avdelning. 20
sjuksköterskor deltog i studien.
Två teman växte fram från
Grad I
dataanalysen (1): förberedelse av
yrkesrollen och dess tillräcklighet. (2)
Brist på stöd och resurser. Deltagarna
föreslog flera strategier för att
adressera dessa problem: Förbättra
samarbetet mellan psykiatrin och
somatiken, professionell utveckling
och att utveckla en bättre förståelse för
psykiatrisk ingripande
8
Švedienė, L.,
Jankauskienė, L.,
Kušleikaitė, M., &
Razbadauskas, A.
(2009)
Lettland
Medicina:
Competence of general
practice nurses caring
for patients
with mental health
problems in the
somatic departments
Att undersöka
allmänsjuksköterskors
kompetens att vårda patienter
med psykisk ohälsa inom
somatiska avdelningar.
En kvantitativ studie. Frågeformulär
användes för att samla in data från
128 sjuksköterskor som jobbade på
flertal somatiska avdelningar vid ett
sjukhus i Klaipėda.
Resultatet visade att ungefär hälften
av sjuksköterskorna ansåg sig ha
tillräcklig kunskap för att vårda
patienter med psykisk ohälsa dock
ansåg sig bara ungefär en tredjedel
kunna hantera oförutsägbara
händelser. De flesta sjuksköterskorna
hade en positiv inställning till
patienterna men enbart några få visste
vilka principerna för omvårdnad var.
Grad I
9
Zolnierek, C. D., &
Clingerman, E. M.
(2012)
USA
Journal of America
Psychiatric Nurses
Association:
A Medical-Surgical
Nurse´s Perceptions of
Caring for a Person
With Severe Mental
Illness
Att undersöka en
medicin/kirurgi sjuksköterskas
uppfattning av att vårda en
person med svår psykisk
störning inom slutenvården.
En kvalitativ studie. Semistrukturerad
intervju med en sjuksköterska. En
induktiv innehållsanalys användes
som analysmetod.
Resultatet visade att sjuksköterskans
upplevelser kunde delas in i fyra
kategorier (1): Anspänning (2):
Obehag (3): Brist på
tillfredsställelse (4): Svårigheter
Grad I
VI
10 Buckley, S.
(2010)
Irland
British Journal of
Nursing:
Care for those with
mental health
conditions on a
children’s ward.
Finns ej
En mixed methods studie.
Deskriptiv statistik och kvalitativa
resultat. Data samlades in via
frågeformulär där 39 personer
svarade.
Resultatet visar att mer än hälften av
sjuksköterskorna hade otillräcklig
utbildning i att vårda personer med
psykisk störning. Mer än 60% av
sjuksköterskorna var inte nöjda över
att behöva vård patienter med
psykiska problem på en barnavdelning
Utesluten
i studien
på grund
för låg
kvalité
11 Murch, R.
(2016)
Nya Zeeland
Kai Tiaki Nursing New
Zealand: Improving
attitudes to mental
health patients in ICU
Undersöka
Intensivvårdssjuksköterskors
attityder av att vårda personer
med psykisk störning på en
intensivvårdsavdelning.
En kvantitativ studie. 30
sjuksköterskor med olika expertis
deltog. 10 frågor ställdes.
Resultatet visade att personalen var
oroliga för sin säkerhet. En stor del av
patienterna var bekväma med att
bemöta patienterna.
Utesluten
ur studien
på grund
för låg
kvalité
12 Vučić Peitl, M.,
Peitl, V., Pavlović,
E., Prološčić, J., &
Petrić, D.
(2011)
Kroatien
Collegium
Antropologicum:
Stigmatization of
Patients Suffering from
Schizophrenia
Undersöka vidden av
stigmatisering av personer med
psykisk störning hos
vårdpersonal och framtida
vårdpersonal och se ifall det
skiljer sig från populationens
stigmatisering.
En kvantitativ studie med 151
deltagare. Bland deltagarna återfanns:
psykiatrisjuksköterskor,
kirurgisjuksköterskor, läkarstudenter,
psykologstudenter samt personer som
inte jobbade inom vården. Ett antistigma frågeformulär med slutna
frågor skickades ut.
Resultatet visade ingen signifikant
skillnad mellan kategorierna.
Stigmatisering av patienter med
schizofreni var hög bland alla
deltagare i studien.
Psykiatrisjuksköterskor visade på
något högre acceptans för patienter
med schizofreni.
Utesluten
ur studien
på grund
för låg
kvalité
VII
Bilaga C Bedömningsmallar
Av Carlsson och Eiman (2003)
Exempel på bedömningsmall för studier med kvalitativ metod
Poängsättning
0
1
2
3
Abstract (syfte, metod, resultat=3p)
Saknas
1/3
2/3
Samtliga
Introduktion
Saknas
Knapphändig
Medel
Välskriven
Ej angivet
Otydligt
Medel
Tydligt
Ej angiven
Ej Relevant
Relevant
Ej angiven
Knapphändig
Medel
Utförlig
Syfte
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Triangulering
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Patienter med
lungcancerdiagnos
Saknas
Finns
Ej acceptabel
Låg
Medel
God
Ej undersökt
Liten andel
Hälften
Samtliga
Bortfall
Bortfall med betydelse för
resultatet
Ej angivet
Analys saknas/
Ja
> 20 %
5-20 %
<5 %
Saknas
Låg
Medel
Hög
Ej angivna
Angivna
Nej
Ja
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Ej acceptabel
Låg
Medel
Hög
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Låg
God
Anknytning till tidigare forskning
Saknas
Låg
Medel
God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas
Låg
Medel
God
Finns
Saknas
Kvalitet på analysmetod
Etiska aspekter
Nej
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, kodning etc)
Tolkning av resultatet
(citat, kod, teori etc)
Diskussion
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 48 p)
P
Grad I: 80%
Grad II: 70%
P
P
p
%
Grad III: 60%
Grad
Titel
Författare
VIII
p
Exempel på bedömningsmall för studier med kvantitativ metod
Poängsättning
0
1
2
3
Abstract (syfte, metod, resultat=3p)
Saknas
1/3
2/3
Samtliga
Introduktion
Saknas
Knapphändig
Medel
Välskriven
Ej angivet
Otydligt
Medel
Tydligt
Ej angiven
Ej Relevant
Relevant
Ej angiven
Knapphändig
Medel
Utförlig
Ej acceptabel
Låg
Medel
God
Ej undersökt
Liten andel
Hälften
Samtliga
Ej angivet
Analys saknas/
Ja
> 20 %
5-20 %
<5 %
Ej angivna
Angivna
Nej
Ja
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Mindre bra
Bra
Ej kontrollerat
Ej acceptabel
Kontrollerat
Låg
Medel
Hög
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Låg
God
Anknytning till tidigare forskning
Saknas
Låg
Medel
God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas
Låg
Medel
God
Finns
Saknas
Syfte
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Patienter med
lungcancerdiagnos
Bortfall
Bortfall med betydelse för
resultatet
Etiska aspekter
Nej
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, tabeller etc)
Statistisk analys
(beräkningar, metoder, signifikans)
Confounders
Tolkning av resultatet
Diskussion
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 47 p)
P
Grad I: 80%
Grad II: 70%
P
P
p
%
Grad III: 60%
Grad
Titel
Författare
IX
p
