Arbetsplan
för
Studie- och yrkesvägledning
Nybyggeskolan
2013-2014
Linda Brüdigam
Studie- och yrkesvägledare, Nybyggeskolan, Västerås 2013-14
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
Innehållsförteckning
Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan
2
Definition av Studie- och yrkesvägledning
2
Studie- och yrkesorientering
4
Riktlinjer utifrån aktuella styrdokument
(Lgr 11, Skollagen 2010:800)
4
PRAO - Praktisk arbetslivsorientering
6
PRAO – aktiviteter på Nybyggeskolan
7
Förberedelser och uppföljning av PRAO
6
Förslag på PRAO - förberedelser och uppföljning inom vissa ämnen
8
Studie- och yrkesvägledningens verksamhet för läsår 2013-14
9
Referenslitteratur
11
1
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan
På Nybyggeskolan är tanken att studie- och yrkesvägledningen ska följa en röd tråd för
eleverna från årskurs sju till nio, och deras tankar kring framtiden och valmöjligheterna inför
kommande yrkesliv. Vi strävar efter att synliggöra olika yrken som finns och för diskussion
om hur viktiga alla yrken är.
Vi vill medvetandegöra det som känns viktigt och vad som omedvetet kanske påverkar
elevernas val av utbildning och yrke. En viktig del är att eleverna får chansen att undersöka ett
yrke/yrken när de genomför Prao (Praktisk arbetslivsorientering). Under Prao-tiden kanske de
hittar ett nytt drömyrke eller lättare kan sålla bort ett yrke.
En annan viktig del är att eleverna får utveckla sin självkännedom och chansen att samtala om
sina yrkesdrömmar, detta sker främst i vägledningssamtalet med mig som studie- och
yrkesvägledare, men det ska även ges möjlighet till diskussion och reflektion med
undervisande lärare. Ofta är en valprocess lång, och valet till gymnasiet är inget undantag.
Genom att visa alternativen, synliggöra individens egenskaper, samt diskutera för- och
nackdelar kan vi underlätta detta viktiga gymnasieval.
Eleverna på Nybyggeskolan ges därmed möjlighet att utifrån sina förutsättningar och
intressen fatta ett väl underbyggt val till gymnasiet.
Definition av Studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledning är processinriktad och syftar till att den enskilda individen lättare
ska kunna lära sig fatta beslut utifrån sig själv och göra val som är väl underbyggda och
medvetna. Val av utbildning och yrke sker vid flera tillfällen i livet och studie- och
yrkesvägledning syftar till att underlätta för individer att välja utbildning, yrke eller karriär.
Vägledning i vid bemärkelse innebär:
Vägledning i vid bemärkelse är ett ansvar för hela skolans personal.
”…all den verksamhet som respektive skola erbjuder som förberedelse för framtida val av
utbildning, yrke, arbete och livsform. Det innebär att i all skolutbildning integrera studie-,
yrkes och arbetslivsorientering och vägledning i vid bemärkelse.” 1
Vägledning i snäv bemärkelse innebär:
Vägledning i snäv bemärkelse innebär personlig vägledning i form av enskilt
vägledningssamtal, men även vägledning i grupp. En professionell vägledare hjälper enskilda
individer att utifrån sina problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning,
1
Lindh, Gunnel (1997)
2
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
yrke, arbete och livsform. Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den
karriär- och socialisationsprocess som pågår under individens hela livstid. 2
Studie- och yrkesvägledaren kan hjälpa individen att:
Bli medveten: Synliggöra intressen, egenskaper, förutsättningar, erfarenheter, kunskaper och
framtida drömmar.
Bli medveten om alternativen: Vad finns för möjligheter, information om yrken och
utbildningar. Kunskap om omvärlden.
Beslutsfattande: Ha förmåga att utifrån självkännedom och kunskap om alternativen kunna
se konsekvenser av beslut genom att väga för- och nackdelar mot varandra.
Studie- och yrkesvägledarens roll är att:3
• bekräfta och ge professionell återkoppling till den vägledningssökande.
• ge relevant, tydlig och objektiv information individuellt eller i grupp.
• anpassa vägledningsinsatserna efter individens behov.
• sätta individen i centrum och stå fri från särintressen.
• låta individen få chans att reflektera, - hur vill jag leva, vart är jag på väg?
• skapa motivation för vidare mål och framtid.
• ge verktygen för hur man fattar ett beslut och hur individen kan lära känna sig själv, styrkor
och svagheter.
Sammanfattningsvis är målet med studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv
bemärkelse, att stödja den enskilde eleven med att göra väl underbyggda studie- och yrkesval
utifrån önskemål och förutsättningar. Alla elever ska få tillfälle till individuell vägledning och
resurssvaga elever med särskilt behov av stöd ska uppmärksammas och prioriteras. Studieoch yrkesvägledning ska även motverka begränsningar som grundar sig i kön, social eller
kulturell bakgrund.
2
Lindh, Gunnel (1997)
3
Sveriges Vägledarförening (2007) Etiska deklaration
3
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
Studie- och yrkesorientering
Skolan har som mål att förbereda eleverna för samhället och arbetslivet, därför är det viktigt
att hela skolan engagerar sig för studie- och yrkesorienteringen som då blir allas
gemensamma intresse. All personal på skolan kan på olika sätt bidra till att ge eleverna stöd,
erfarenheter och kunskaper för kommande studier och arbete. Detta kräver ett samarbete
mellan studie- och yrkesvägledare och lärare. En väl fungerande studie- och yrkesorientering
bidrar till en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden.
Studie- och yrkesorienteringen ska alltid utgå från elevens individuella behov.4
Undervisning
• Lärare
• Studie- och
yrkesvägledare
Information
Studie- och yrkesorientering
• Studie- och
yrkesvägledare
• Rektor
• Lärare
Vägledning
• Studie- och
yrkesvägledare
• Lärare
Riktlinjer utifrån aktuella styrdokument
(Lgr 11, Skollagen 2010:800)
Skollag, läroplanerna och ev. kommunala verksamhetsplaner styr verksamheten för studieoch yrkesvägledningen. Skollagen syftar till att alla elever i alla skolformer utom förskolan
och förskoleklassen ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.5
Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja
fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de
gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med
arbetslivet och närsamhället i övrigt. 6
4
Skolverket (2009) Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering
5
Skollagen (2010:800)
6
Lgr 11 kap 2.6
4
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
• har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och
• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra
verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och
• bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell
bakgrund.
Läraren ska
• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och
• medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer,
företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det
omgivande samhället.
Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande
uppgifter, ska
• informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och
särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och
• vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.
Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett
särskilt ansvar för att
• samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta
erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning,
• den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning
inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning.
5
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
PRAO - Praktisk arbetslivsorientering
”Enligt läroplanerna för de olika skolformerna ska eleverna få underlag för att välja fortsatt
utbildning och yrke. Detta förutsätter att skolan samverkar med arbetslivet och samhället i
övrigt. Praktiska erfarenheter från arbetslivet väcker dessutom elevernas intresse för olika
yrkesområden.
Rektorn har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar
för att samverkan med arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt
god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning.
Kontakten med arbetslivet kan vara extra viktig för elever som av olika skäl inte trivs bra i
skolan. Dessa kan då erbjudas en annan möjlighet att uppskattas, få andra vuxenförebilder och
på så sätt få stöd och underlag inför fortsatta val. Det är viktigt att elevernas
arbetslivserfarenheter planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning samt
att undervisningen ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar.” 7
Arbetslivskontakter kan också bidra med att eleven lättare kan förstå innebörden i skolans
undervisning då den känns mer verklighetsnära och viktig. En ökad motivation kan också
uppstå då arbetslivskontakterna under PRAO-tiden kan underlätta att se sambandet mellan
skolkunskaper och deras praktiska tillämpningar. 8
PRAO syftar till att:9
• underlätta elevernas studie- och yrkesval.
• ge stöd för inlärningen och förse ämnesundervisningen med nya perspektiv.
• bidra till ökad självkännedom hos elever.
• öka kunskaper om arbetslivet och dess krav samt möjligheter.
• ge en första introduktion till vuxenlivet och bidra till ökad kontakt mellan generationer.
• vidga perspektiv, motverka begränsningar såsom könsrollstänkande och social/kulturell
bakgrund.
7
Skolverket (2009:12) Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering
8
Skolöverstyrelsen (1991) Skolans arbetslivskontakter, slutsatser och framtidsperspektiv
9
Lovén, Anders (2008) Prao viktigare än någonsin. Svenskt näringsliv
6
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
PRAO – aktiviteter på Nybyggeskolan
Årskurs 8 och 9.
Årskurs 8 och 9 går ut på PRAO 1 vecka/läsår.
Ansvariga: SYV
Eleverna kan få en tilldelad eller anordna en valfri arbetsplats. Men syftet är i första hand att
eleverna ska anordna en PRAO-plats själva. Dels i syfte att eleven då får öva att själv ta
kontakt, och att det ofta leder till att eleven känner sig nöjd och trivs på sin PRAO-plats som
han/hon fått ordna efter intresse på egen hand. Om egen plats anordnas är det viktigt att
vårdnadshavaren godkänner platsen genom att skriva under en särskild blankett. Denna
blankett ska lämnas in senast 3 veckor innan första praodagen. På blanketten ska även framgå
arbetsplatsens namn, handledarens namn och kontaktuppgifter etc.
Elev och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för att kvalitet och arbetsmiljöföreskrifter
följs för den anskaffade praoplatsen.
För de elever som behöver hjälp med anskaffandet av en praoplats kommer SYV samla in
önskemål om önskad bransch och så långt det är möjligt matcha elev med PRAO-plats.
PRAO-platser finns till förfogande genom en central platsbank inom Västerås kommun.
Eleverna blir därefter tilldelade en plats utifrån platsbanken.
Förberedelser och uppföljning av PRAO
Vårt uppdrag är att förbereda eleverna inför PRAO, och dessutom ta tillvara de lärdomar som
de fått utifrån sin vecka i arbetslivet genom en uppföljning. Det är viktigt att skolan tar PRAO
på allvar, och att lärdomarna därifrån länkar samman skola och arbetsliv.
Förberedelser av SYV
SYV eller undervisande lärare informerar klassvis de elever som ska ut på PRAO.
Här tas allmän information upp och lite tips ges om vad man som elev bör tänka på, viktiga
upplysningar, uppförande och annat nyttigt som kan bidra med att PRAO-veckan blir givande.
Sjuksköterska ska även ge information om livsmedelshygien till de elever som kommer
genomföra sin PRAO på restaurang, café, livsmedelsbutik eller liknande där
livsmedelshantering förekommer.
7
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
Förslag på PRAO - förberedelser och uppföljning inom vissa
ämnen
Svenska
Skriva en jobbansökan, CV. Kan användas för att skaffa fram en PRAO-plats.
Presentationsteknik
Studieteknik
Intervjuteknik
Tanken är att eleven ska träna inför att ta kontakt med arbetsplatsen genom telefon, personlig
eller brevkontakt för anskaffandet av en praoplats.
Upplevelsen av PRAO-veckan kan sedan redovisas i någon form. Skriftlig uppsats/rapport
eller genom muntlig redovisning. Ett exempel på en uppgift kan vara att eleven ska
genomföra en intervju med en yrkesperson på företaget, som exempelvis sedan ska redovisas
enligt ovan.
Exempel på intervjufrågor:
Vad är dina arbetsuppgifter?
Vad ansvarar du för?
Varför valde du detta jobb?
Vad är det du trivs med i ditt jobb?
Har du arbetat med något annat jobb förut?
Har du några bra tips till mig?
Samhällskunskap
Här kan arbetsmarknaden, jämställdhet, fackliga organisationer och utbildningsfrågor
behandlas.
Jämföra arbete förr och nu.
Diskutera arbetsmarknadsfrågor och arbetsmiljöfrågor.
Hur ser värderingar ut av olika yrken?
Hur ser näringslivet ut i Västerås kommun, i regionen och nationellt?
Engelska
Elever ska enligt kursplanen kunna muntligt berätta och beskriva något som hon/han sett,
hört, upplevt eller läst. De ska vidare också kunna uttrycka och argumentera för i något
angeläget ämne. Redovisningsformerna kan förslagsvis vara samma som i svenska.
Historia
Ett exempel på en uppgift som kan redovisas är att jämföra nutida yrket på PRAO-platsen
med dåtida, fanns detta eller ett liknande yrke för 100 år sedan? Jämför hur arbetsvillkoren
såg ut då och nu.
8
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
Studie- och yrkesvägledningens verksamhet under läsåret
Övergripande arbetsuppgifter för SYV:
Alla elever i åk 9 ska erbjudas ett eller flera individuella vägledningssamtal.
Administrering och planering av gymnasievalet.
Planering av information och undervisning i årskurs 7-9.
Administrering och planering av PRAO.
Undervisning och information sker klass- eller gruppvis.
Föräldrainformation.
Information om förändringar inom utbildningsväsendet för föräldrar, elever, lärare och
övrig personal.
Samarbete och samplanering tillsammans med lärare, rektor och övrig personal.
Ingå i elevhälsoteam (EHT) och delta vid elevvårdskonferenser (EVK).
Delta vid SYV - nätverksträffar och informationsträffar för uppdatering och
fortbildning.
SYV-aktiviteter under läsåret
Årskurs 7
SYV presenterar sig för eleverna i årskurs 7.
Övningar ska genomföras vid tillfälle för att öka självkännedomen och starta tankeprocessen
kring studie- och yrkesval.
Information kring språkval och eventuella konsekvenser av dessa.
Övningar och undervisning kring olika yrken.
Årskurs 8
Övergripande information om gymnasieskolan.
Även i åk 8 ska övningar genomföras för att öka självkännedomen och väcka tankeprocessen
kring studie- och yrkesval.
Information inför PRAO.
Administrering och fördelning av PRAO-platser.
Årskurs 9
Information om gymnasieskolan och behörighetskrav vid minst 3 tillfällen.
Självkännedomsövningar och intressetest ska genomföras av alla elever.
Förberedelser och information inför Gymnasiemässan och andra SYV-aktiviteter.
Information kring gymnasievalet.
9
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
Föräldrainformation kring gymnasievalet.
Ett eller flera individuella vägledningssamtal med alla elever i årskurs nio.
Administrering av gymnasievalet och omval.
Boka studiebesök för elever som önskar besöka gymnasieskolor.
Information inför PRAO.
Administrering och fördelning av PRAO-platser
10
Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning, Nybyggeskolan, Västerås, 2013-14
Referenslitteratur
Lindh, Gunnel (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen
Lovén, Anders (2008) Prao viktigare än någonsin. Svenskt näringsliv
Skollagen (2010:800)
Skolverket (2009) Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering
Skolverket (2011) Läroplan, Lgr11
Skolöverstyrelsen (1991) Skolans arbetslivskontakter, slutsatser och framtidsperspektiv.
Sveriges Vägledarförening (2007) Etiska deklaration
11
