Hjärtats samtal med Gud

1/2010
Hjärtats samtal med Gud
2010 är bönens år
Så blev resultatet av kyrkovalet 2009
Lunchmusik för kropp och själ
Vad är en levande kyrka?
1
Svenska kyrkan i Nyköping
Bönens år 2010
Under tio år ...
Tio år med Gudagott och tio år sedan relationen
mellan Svenska kyrkan och staten förändrades – det är
en hel del av en kyrko- och samhällshistoria som
beskrivits i vår tidning.
V
i har med Gudagott kunnat återge
händelser och skeenden, såväl inom
de kyrkliga verksamheterna som inom samhället i övrigt. Mest är det en exposé över
församlingarnas stora och viktiga arbete,
såväl under högtider som i vardagen.
Av åtgärder inom Samfällighetens
ansvarsområde kan nämnas renoveringarna av Alla Helgona och S:t Nicolai kyrkor,
liksom av krematoriet och kapellet på Västra kyrkogården. Senast i den raden är nu
Svärta kyrka som kommer att återöppnas
på Marie Bebådelsedag. En högtid som vi
hoppas att många kommer att deltaga i!
Under tioårsperioden har också kyrko-
herdar växlat; Ingegerd Sjölin och Ingvar
Lindetun har i sina uppdrag ersatts av Lars
Viper och Sven Alberius.
Biskop Jonas Jonson gick i pension
och efterträddes 2005 av biskop Hans-Erik
Nordin. Sist av personförändringar kan väl
också erinras om, att Svenska kyrkan år
2006 för första gången självständigt utsåg
ärkebiskop, när Anders Wejryd valdes att
efterträda K.G. Hammar.
I det kyrkliga och borgerliga livet befinner
vi oss nu i den vart fjärde år återkommande
valproceduren. Det vill säga i den kyrkliga
samfälligheten har den nya valperioden påbörjats medan övrigt valarbete ju befinner
sig på kampanjnivå!
Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige, kyrkonämnd och kyrkoråd har
välkomnats till sina uppdrag. För några är
det nya uppgifter, för andra en period med
förnyat förtroende. Inom de olika organen
pågår nu utbildningsinsatser kring kyrkans
organisation och aktuella förutsättningar
inte minst kring ekonomin.
Lagen om Svenska kyrkan och dess
identitet är också inslag som ger anledning till reflektion kring vårt uppdrag för
Svenska kyrkan i Nyköping.
Så till sist när tidningen distribueras finns
det väl ändå en förhoppning om att vi befriats från snövallarna och kan börja återta
ett "normalliv" både gående och åkande.
Då ska väl också all plogning vara överstånden så att trädgårdsarbetet på kyrkogårdarna kan påbörjas.
En information till oss alla från förvaltningen är att ett antal träd som angripits av
almsjuka respektive askskottssjuka kommer
att fällas för att förhindra vidare spridning.
Dessa kommer att ersättas av andra träslag.
Dessutom kommer fyra lindar på Östra
kyrkogården att fällas och ersättas som ett
led i trädvårdsplan för kyrkogården.
Att fälla träd känns ju något dramatiskt
men låt oss glädjas åt den professionella
hanteringen och åt förnyelsen!
Med många vinterhälsningar och med förhoppning om
en riktigt fin vår!
2010 är bönens år
Anslagstavlan
Människa – kropp, själ och ande
Söndag 7 mars kl 14-18 i Alla Helgona kyrka.
Fördjupningsdag, meditation och retreat.
Gäst: Åsa Hedvall.
Andakt på Internationella kvinnodagen
Måndag 8 mars kl 18.30 i Franciscuskapellet.
Föredrag av Gunlög Rosén.
Körstafett
Lördag 13 mars kl 12-ca 14.30 i S:t Nicolai
kyrka. Församlingens körer sjunger till
förmån för Svenska kyrkans fasteinsamling.
Händels Messias
Söndag 14 mars kl 18 i Alla Helgona kyrka.
Allahelgonakören, Kammarkören och
Rebaroque. Inträde 150 kr.
Gospelgudstjänst med Gospel Nation
Söndag 21 mars kl 16 i Oppebykyrkan.
Maria Nordenback-Kress med kören Gospel
Nation.
Återinvigning av Svärta kyrka
Söndag 21 mars kl 16. Biskop Hans-Erik
Nordin och församlingens präster och
diakoner. Svärtakören.
Bönens år handlar om att Svenska kyrkan vill lyfta fram bönen och dess möjligheter;
skapa utrymme för bön och synliggöra människors olika erfarenheter och förståelse av bön.
Svenska kyrkans bönewebb är en del av projektet.
B
öner fortsätter att strömma in till
bönewebben på Svenska kyrkans webbplats, månader efter lanseringen. Framförallt
ungdomar skriver böner, tankar om livet,
Gud och existentiella frågor.
– Intresset för bön och kristen tro bland
unga är större än vi trott. Många har mobil i
dag. Genom att bjuda in till bön via webben
har vi sänkt tröskeln för dem att kontakta
kyrkan, säger Marianne Ejdersten Launikari,
enhetschef för nationell kommunikation på
Kyrkokansliet.
I samband med att bönewebben lades ut
den 18 augusti 2009 hölls en presskonferens.
Journalisternas vurm för religion och nya
medier var unik. Sajten blev en nyhet under
fyra veckor i tidningar, radio och tv.
– Rapporteringen var i de flesta fall positiv och respektfull. Programledare i radio
läste till exempel högt bland bönerna, fortsätter Marianne Ejdersten Launikari.
Hon tror att det är dags att än mer lyfta
fram de mjuka frågorna, tron, i kyrkans
kommunikation.
”Vi gjorde en virtuell
variant av kyrkornas
bönelådor.”
– Bönewebben kommer att finnas kvar.
På sikt vill vi erbjuda möjligheten att tända
ljus på nätet och kanske även få kontakt med
präster, till exempel genom sms.
Bönewebben var en del av informationssatsningen inför kyrkovalet 2009. Uppgiften
var att kommunicera Gud, kyrka och val.
Redan i december 2008 började informa-
törer i kyrkovalsprojektet och medarbetare
från en reklambyrå fundera över vilka ämnen
som berör en bred målgrupp, medlemmar
från sexton år och uppåt. En undersökning
visade att 45 procent av svenska befolkningen ber regelbundet. Det väckte idén till att
använda bönen.
– Vi gjorde en virtuell variant av kyrkornas bönelådor. Men eftersom hjärtats samtal
med Gud är känsligt får de som skriver en
bön välja om den ska publiceras på nätet och
skickas anonymt till någon av domkyrkorna,
säger Marianne Ejdersten Launikari.
Text Margareta Furberg
Kyrkokansliet
Gudagott kommer att ha bön som återkommande
tema i årets alla fyra nummer. På nästa uppslag
berättar prästen Henrik Rudsäter vad bön betyder
för honom.
Göran Skytte talar om sin bok På väg
Måndag 29 mars kl 18.30 i S:t Nicolai kyrka.
Gemenskapens påsk
Påskafton, lördag 3 april kl 12 i S:t Nicolai
församlingshem. Påskbord, sång- och musikunderhållning med Margareta Nelvig.
Kostnad 75 kr. Anm. senast 29/3 till 751 02.
Barnens påsk
Annandag påsk, måndag 5 april kl 10 i
Alla Helgona kyrka.
"Vad är mission?
Erfarenheter och visioner"
Lördag 17 april kl 15.30-19 i Oppebykyrkan.
EFS nya missionssekreterare Erik Johansson
och Niklas Eklöw från internationella avdelningen på Kyrkans hus, Uppsala.
Gunnel Mellqvist
Kyrkonämndens ordförande
GUDAGOTT GES UT AV SVENSKA KYRKAN I NYKÖPING, tel: 0155-751 00, www.svenskakyrkan.se/nykoping
Ansvarig utgivare Lars Viper Formgivning Anna Menzies Foto Magnus Aronson (där inte annat anges) Upplaga 20 000 ex
Svenska kyrkans bönewebb finns på
www.svenskakyrkan.se/be
Svenska kyrkan i Nyköping
3
Bönens år 2010
Hjärtats samtal med Gud
Nästan alla människor har tankar om vad bön är. Även de som säger att de inte tror
på Gud. En del menar att det inte tjänar något till att be, att det bara är vidskepligt
att tro att ord uttalade till en högre makt skulle förändra något alls. Andra är tvärsäkra
på att bön har en inneboende kraft att förändra de mest omöjliga situationer.
Prästen Henrik Rudsäter beskriver bön som "hjärtats samtal med Gud".
D
et finns människor över hela världen
som säger sig kunna berätta om fall där
de upplevt att bön gjort en direkt skillnad
i deras liv. I Sverige får vi tidigt lära oss att
hysa en djup misstro mot allt övernaturligt.
Osannolika sammanträffanden vill vi ogärna
kalla något annat än tur, eller slumpen. Men
i andra länder, framför allt fattiga länder, är
synen på bönens kraft en helt annan.
Jag tror ändå att även den mest inbitne
ateist sänder en tanke till Gud, om än i form
av en ospecifik "Någon" när de just fått reda
på att en nära anhörig råkat ut för en trafikolycka och svävar mellan liv och död. När
flygplan råkar ut för kraftig turbulens brukar
de flesta passagerare börja söka på insidan;
"Gud, om du finns, hjälp!"
Inför prövningar som känns oss övermäktiga, ber vi om styrka. Innerst inne
hoppas vi ändå att det någonstans finns
någon som hör, och faktiskt har makt att
förändra. Det är som om vi från födseln har
en omedveten känsla för var hjälpen finns,
när vi kommit till slutet av oss själva.
Munkar och nunnor har bönetider som
delar in dygnets timmar. För andra är bön
ett ständigt hjärtats samtal med en Gud, som
alltid är närvarande. Där är inte vackert tillrättalagda ord viktigast, utan det ständiga
flödet av ord och tankar. Som att tänka vertikalt i stället för horisontellt, som jag hörde
någon säga en gång.
Men visst kan en bön även vara genomtänkt och vacker. Som den bön som överlevt
i 2000 år och fortfarande läses i varje högmässa i våra kyrkor. Vår Fader (eller Fader
Vår som många minns den). Så fulländad
och komplett att den täcker alla våra behov
och önskningar, och samtidigt hjälper oss att
ställa in fokus rätt i vårt andliga liv.
4
Svenska kyrkan i Nyköping
Jesus säger ju själv: "Be och ni skall få".
Varför får då inte alla som ber om något
specifikt det de ber om?
– Författaren Fjodor Dostojevskij har
sagt: "Varje gång du ber uppriktigt ska en
ny tanke väckas hos dig, som skall ge dig
nytt mod." De orden stämmer för mig. Att
be ger mig ofta goda tankar och nytt livsmod, och också en känsla av att vad som än
händer så är jag i Guds händer. Men nog
kan även jag undra varför Gud inte oftare
ger oss människor tydligare svar och konkretare hjälp. Livsvillkoren är ju så svåra för så
många människor.
”När jag ber umgås jag med
Gud. Men till skillnad från
umgänget med människor
vet Gud redan allt vad som
finns på mitt hjärta.”
Vad är det viktigaste när man ber?
– 1) Att försöka lita på att Gud älskar
mig för den jag är. Jag är oändligt värdefull
i Guds ögon!
2) Att inte få för sig att bön bara är något
för de särskilt fromma. Var och en får be på
det sätt som känns rätt för henne.
3) Prova dig fram. Det kan inte bli fel.
Foto Lotta Arkeholt
Men är det verkligen realistiskt att tro att
en allsmäktig Gud bryr sig om mina till synes små problem? Kan och vill han hjälpa
alla? Vad beror det på när vi inte får svar på
våra böner?
Det finns ingen som kan ge svar på sådana frågor. Men det är ändå intressant att
samtala om. Jag vänder mig till någon som
borde ha funderat en del kring detta spännande ämne – Henrik Rudsäter, präst i Alla
Helgona församling.
Vad är bön för dig?
– Bön är hjärtats samtal med Gud. När
jag ber umgås jag med Gud. Men till skillnad från umgänget med människor vet Gud
redan allt vad som finns på mitt hjärta; min
glädje, mina bekymmer, min oro etcetera.
Det finns en vila i det, tycker jag. Bara att
sitta en stund i tystnad framför ett tänt ljus
på kvällen kan vara en bön.
Många undrar förstås om det finns
"rätt" och "fel" sätt att be. Är det fel
att be om saker, som en ny bil?
– Det finns ett bibelord som säger: "Gör
er inga bekymmer, utan när ni åkallar och
ber, tacka då Gud och låt honom få veta
alla era önskningar" (Filipperbrevet, kap 4,
vers 6). Med andra ord: Vi kan be till Gud
om allting. Inget är för stort och inget är för
litet. Fast det är ju inte samma sak som att vi
får allting som vi ber om. Gud är inte någon
jultomte som uppfyller alla våra önskningar.
Jesus själv bad ju att få slippa sitt lidande på
korset, men så blev det inte.
Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske på jorden så som i himlen.
Ge oss i dag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem
som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket,
din är makten och äran,
i evighet. Amen.
Många tycker att det kan vara svårt att
veta hur man ska be. Kan man få "hjälp"
att be?
– Det är till stor hjälp att försöka ha lite
struktur på sitt bedjande, till exempel att
be en gång på morgonen och en gång på
kvällen. Längst bak i psalmboken finns en
bönbok man kan ta hjälp av. Det går också
Herrens bön är kristendomens mest centrala bön.
Jesus lärde oss bönen i Bergspredikan och den finns
nedskriven i Matteusevangeliet 6 kapitlet, verserna 9-13.
Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Det finns många sätt att be. Att sitta en stund i tystnad framför ett tänt ljus på kvällen kan vara en bön,
menar Henrik Rudsäter.
jättebra att kontakta någon präst som kan
hjälpa dig vidare.
Har du något exempel från ditt eget liv
då du konkret upplevt ett svar på en
bön?
– Ja, det händer faktiskt ofta att jag tycker mig gå i det man kallar beredda gärningar.
Till exempel att jag springer ihop med någon
som just i det ögonblicket råkade behöva
min hjälp. Man kan kalla
det slump eller tillfällighet
om man vill. Jag kallar det
Guds ledning eller helt enkelt bönesvar.
Text Lotta Arkeholt
Informationsassistent
Drottning Silvias bönbok
Många av bönerna i Drottning Silvias bönbok är välkända, ett flertal
nyskrivna. Bland böneförfattarna finns bland andra: Martin Lönnebo,
Margareta Melin, K-G Hammar, Ulf Nilsson och Caroline Krook. Bönboken
vill vara ett stöd för den egna andakten och är framför allt tänkt att vara
en personlig bok och en nära vän i livets olika förhållanden.
10 kr från varje såld bönbok går till stöd för utsatta barn inom ramen för
Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete.
Drottning Silvias bönbok finns att köpa på bokborden i S:t Nicolai kyrka
och Alla Helgona kyrka och kostar 150 kr.
Sinnesrobönen är skriven av den amerikanske prästen och
teologen Reinhold Niebuhr 1926. Man använder sig ofta av
en förkortad version av bönen på svenska som lyder som
ovan. Sinnesrobönen används ofta inom tolvstegsrörelser
såsom Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner.
Herre,
låt mig inte frestas att tro
att jag måste hinna och orka med allt.
Tack att Du förstår varje situation
och rättar krav och gåvor efter den.
Du är inte lika orimlig i Dina fordringar
som vi är i de önskningar och krav
vi ställer på oss själva.
Tack att Du nöjer Dig med
en liten knackning på Din hjärtedörr
den dag vi inte förmår mer.
Du vet, Du förstår,
Du kan ge Dina sändebud order
att tyst betjäna.
Jag tackar Dig, min Gud.
Herre,
Du har givit mig denna dag,
alla dess timmar och minuter.
Du ger mig den kraft jag behöver idag.
Tack för Dina givna möjligheter.
Du vill att jag skall använda just dem,
inte snegla på andras,
inte önska mig vara lik någon annan.
Med Dig får jag vara jag.
Inför Dig får jaget frihet.
Ur Hemmets Bönbök, Fontana Media
Svenska kyrkan i Nyköping
5
En öppen, levande kyrka
Vad är kännetecknande för en levande kyrka? Det är en fråga som man kan besvara på
olika sätt. Ett svar skulle kunna vara att när man kliver in i en levande kyrka får man
inte bara den kristna traditionen förmedlad genom miljöer och föremål från en svunnen
tid, utan också genom mötet med levande människor.
I
S:t Nicolai församling finns en växande
frivilliggrupp som ser som sin uppgift att
på det sättet göra Nicolaikyrkan levande.
De kallas för Nicolaivärdar och har som sitt
särskilda uppdrag att finnas i kyrkan och
välkomna alla de människor som söker sig
dit, både vardagar och helger.
Nicolaivärdarnas arbete samordnas av
diakonen Eva Östman. Hon säger att ett av
församlingens uttalade mål är att Nicolaikyrkan ska vara så välkomnande och tillgänglig
som möjligt. När Eva för några år sedan fick
ansvar för att arbeta för att Nicolaikyrkan
ska vara ett öppet rum, började hon därför
samla människor runt sig som var intresserade av att hjälpa till med att bemanna
kyrkan.
– Det har visat sig att det är viktigt för
människor att det finns ett rum dit man kan
få komma med sina frågor och där det finns
någon som lyssnar, säger hon.
Sedan församlingen började med Nicolaivärdar är det också många som har uttryckt
en uppskattning över att få möta en levande
person när man kommer till kyrkan.
Några av Nicolaivärdarna, Margareta
Flemmer, Gunnel Johansson, Åke Petersson och Jan-Eric Carlsson, berättar lite om
sina upplevelser av uppgiften. Det märks
på Nicolaivärdarna att de uppskattar sitt
uppdrag.
– Jag känner en stolthet när jag visar
vår kyrka, säger Gunnel. Den är så väldigt
vacker, en kulturskatt. Jag är glad över att få
visa den för människor som kommer.
”Det är som en rytm som
finns i det här rummet
hela tiden, där söndagens
högmässa och alla våra
vardagsgudstjänster och
böner är som pulsslag.”
Margareta i. Och som Nicolaivärd får man
både ge och ta emot. Jag visar kyrkan och
så får jag alla fina möten med människor
tillbaks. Det är det som gör den här uppgiften så rolig.
Jan-Eric tycker att det på ett särskilt sätt är
viktigt att fånga intresset för kyrkan hos de
barn som kommer in. Han brukar försöka
visa barnfamiljer sådant som kan intressera
barnen.
– Barn tar fasta på vissa detaljer. Jag
brukar exempelvis visa dem att det finns en
sockerkringla på en av gravstenarna i golvet. Där ligger en bagarmästare begravd. Det
tycker ofta barnen är spännande.
Eva Östman påpekar att kyrkan inte bara
– Människor kommer hit av väldigt olika anledningar, säger Åke. En del vill mest
titta in för att se hur det ser ut, ibland har de
frågor och vill lära sig om vår kyrka. Många
kommer in för att ha sin personliga andakt,
andra delar med sig av vad Nicolaikyrkan
har spelat för roll i deras historia, att de gifte
sig här för 30 år sedan, eller att de är döpta
här, eller att deras pappa begravdes här.
– Ja, det finns tusen olika anledningar
till varför människor kommer hit, fyller
är ett öppet rum vilket som helst, utan att det
också är ett bönens rum och i Nicolaikyrkan
finns ett kontinuerligt pågående böneliv.
– Det är som en rytm som finns i det här
rummet hela tiden, där söndagens högmässa
och alla våra mindre vardagsgudstjänster och
böner är som pulsslag. Men i den rytmen
ingår också den enskilda bön som pågår varje
dag, när människor kommer in och sätter
sig en stund.
Margareta Flemmer, Åke Petersson, Gunnel Johansson och Jan-Eric Carlsson trivs med sitt uppdrag som Nicolaivärdar i S:t Nicolai kyrka.
6
Svenska kyrkan i Nyköping
Foto Anna Menzies
Det är viktigt för människor att det finns ett rum dit man får komma med sina frågor och där det finns någon som lyssnar, menar Eva Östman som är diakon i S:t Nicolai
församling och ansvarar för arbetet kring att göra Nicolaikyrkan till ett öppet rum.
Nicolaivärdarna vill finnas till för dem
som kommer, och pratar gärna med dem
som vill veta något eller bara byta några
ord. Ibland får de dela människors tankar
om tro och om livet. Men de betonar också
att det samtidigt gäller att vara inkännande
och finnas som en möjlighet och inte som
ett måste.
– Man måste se vad människors önskan
är och inte störa dem om de inte vill, säger
Margareta. En del människor kommer till
kyrkan för stillhetens skull och då är det
viktigt att inte tränga sig på.
Människor kan söka sig till kyrkan när
de bär på starka känslor, de kanske vill tända
ljus i ljusbäraren för något som de är väldigt
glada eller väldigt ledsna över.
– Då får man finnas till hands om de vill
prata, men annars låter jag dem vara ifred,
säger Gunnel och får medhåll av de andra.
Det finns för närvarande sexton Nicolai-
värdar, i skilda åldrar och med skilda bak-
grunder och intressen, och Eva säger att de
gärna vill bli ännu fler.
Ett normalt värdpass är två timmar, men
Eva tycker att det är viktigt att systemet är
flexibelt, så att det ska fungera för olika människor att vara Nicolaivärdar. En del tycker
bäst om att sitta dubbla pass, en del har en
stående tid från vecka till vecka, och andra
föredrar att ta ett pass någon gång ibland.
En gång per termin samlas de också till en
"frivilligfest", tillsammans med alla dem som
har andra uppgifter i församlingen.
Vilken är då den vanligaste frågan som
människor ställer när de kommer till kyrkan? Gruppen enas om att det måste vara
"Hur gammal är kyrkan?"
Vet du svaret? Annars är
du välkommen in att fråga
någon av de duktiga Nicolaivärdarna.
Text Jan Eckerdal
Präst och doktorand
Bokbordet i S:t Nicolai kyrka har ett varierat utbud, allt från
litteratur kring tros- och livsfrågor till ikoner, ljus och doppresenter.
Pulsen i S:t Nicolai kyrka ...
Varje vecka:
Tisdagar 12.00 Tisdagar 18.30 Onsdagar 8.00 Torsdagar 12.12 Söndagar 10.00
Middagsbön
Mässa vid dagens slut
Morgonmässa
Mässa med musik,
alt. Lunchmusik
Högmässa
Svenska kyrkan i Nyköping
7
Är lunchmusik
i kyrkan en bra
satsning?
Lunchmusik för kropp och själ
Många uppfattar orgeln som ett tungt instrument som bara passar för psalmer och klassiska
stycken. Genom lunchmusiken i S:t Nicolai kyrka vill organisten Gunnar Björkvall visa att
den kan göra mycket mer än så.
Lars-Eric Ahlerup,
Nyköping
– Ja, jag tycker om
orgelmusik och kyrkomiljöer. Så det här
passar mig perfekt.
Musikvalet är dessutom anpassat till
samhället och årstiderna. Det gör att
det känns angeläget.
P
recis intill kommersen på gågatan
och Stora Torget ligger den, S:t Nicolai kyrka. Mitt i centrum, ändå vid sidan av.
Den stora, medeltida kyrkobyggnaden med
sin, mot övrig bebyggelse, sneda placering
markerar tydligt att här erbjuds något annat
än konsumtion och prylar, kreditkort och
plastkassar, hets och stress.
Församlingen håller sedan länge kyrkportarna öppna för vardagslivet där utanför.
Alla är välkomna in i kyrkan, oavsett om
man bara vill sitta ner och få lite andrum
eller ta del av det utbud som finns. Lunchmusiken varannan torsdag är ett utmärkt
exempel på vad S:t Nicolai har att erbjuda
en vanlig vardag.
– Vi jobbar medvetet med utställningar,
lunchmusik och så vidare, för att göra kyrkorummet attraktivt i vardagen. Vi vill göra
det så enkelt som möjligt att komma hit och
möta sig själv och andra. Och den kristna
tron, säger komminister Mattias Bähr.
Sara Nylund,
Nyköping
– Ja. Mysig musik,
goda smörgåsar och
lagom långt. Det är
andra gången jag är
här. Vi går ett gäng
från jobbet på Sörmlands museum.
Idén till lunchmusiken hämtades från S:t
Lars församling i Linköping. S:t Nicolais organist Gunnar Björkvall är nu inne på sin
femte säsong som lunchmusikens primus
motor.
Det är han som prick tolv minuter över
tolv hälsar välkommen, det är han som
spelar orgel i en halvtimme och det är han
som sticker in några ord då och då mellan
styckena.
Filmmusik, barnvisor, pop, klassiskt ...
Lunchmusiken är inte precis den man är van
vid att höra i kyrkan. Den här torsdagen är
det amerikanskt tema och då bjuds bland
annat mäktiga versioner av Love Me Tender
(Elvis Presley) och My Way och New York
New York (Frank Sinatra).
My Way på en kyrkorgel får det att
kännas som att tiden står stilla. Kraften
och energin i musiken går inte att värja sig
emot. Kyrkorummets inneboende förmåga
att framkalla lugn och ro, hopp och efter8
Svenska kyrkan i Nyköping
Kön till serveringen ringlar lång redan en bra stund innan musiken börjar.
Prästen Mattias Bähr delar ut dagens musikprogram.
Gunnar Björkvall är initiativtagare till den populära lunchmusiken i S:t Nicolai kyrka.
tanke smittar dessutom av sig på den gamla
slagdängan som djupnar och går rakt in i
själen.
– Många uppfattar orgeln som ett tungt
och trögt instrument som bara passar för
psalmer och klassiska stycken. Jag vill visa
att den kan göra mycket mer än så, säger
Gunnar Björkvall.
Han ser orgeln som ett fantastiskt instrument som passar lika bra ensam som i
en stor orkester, som dessutom går att spela
med både händer och fötter.
– Vid ett lunchtillfälle spelade jag Vi äro
musikanter uteslutande med fötterna. Det
blev verkligen uppskattat.
S:t Nicolai har numera uppemot 200 be-
sökare när det vankas torsdagslunch. Värdinnan Solveig Pettersson har flera frivilliga
som hjälper till med att breda smörgåsar och
brygga kaffe.
Är det sant? Får vi äta medan vi lyssnar?
Och dricka kaffe? Så brukar förstagångsbesökarens reaktion vara.
– De flesta är väldigt förvånade över att
det är tillåtet att äta i kyrkbänkarna. Efteråt
är alla duktiga på att kasta skräpet i papperskorgarna. Vi behöver knappt städa, säger
Solveig Pettersson.
Smörgås och kaffe för
50 kronor, den härliga musiken, den avslappnade stämningen. Bättre lunchrast för
kropp och själ får man leta
efter.
Text Ulf Bertilsson
Frilansskribent
Fakta
Lunchmusiken i S:t Nicolai kyrka är mitt uppe i vårsäsongen.
Följande torsdagar återstår i vår:
4 mars: Filmmusik
18 mars: Önskekonserten
15 april: Våravslutning
Musikstunden börjar prick klockan 12.12 och pågår cirka en halvtimme.
Smörgåsar och kaffe/te/juice finns till försäljning i kyrkan.
Eva Skog,
Nyköping
– Ja, verkligen. Jag
sjunger själv i kör
och tycker om att
lyssna på olika typer
av musik. En kompis
tog med mig hit, det
lär bli fler gånger.
Svenska kyrkan i Nyköping
9
t
ale
ov
rk
Ky
Så blev resultatet
av kyrkovalet 2009
Fördelning av röster i Alla Helgona församlings kyrkoråd
Arbetarepartiet Socialdemokraterna
35,74%, 4 mandat
Miljöpartister i Svenska kyrkan
4,6%, 0 mandat
Vår kyrka i Nyköpings kyrkliga
samfällighet 59,66%, 6 mandat
Den 20 september 2009 röstade nästan 700 000 människor i Sverige i kyrkovalet.
I Nyköping röstade cirka 2 700 människor på de personer och grupper de vill ska styra
Svenska kyrkan nationellt och i stiftet, men kanske framför allt på det lokala planet
åren 2010 - 2013.
N
yköpings kyrkliga samfällighet består av Alla Helgona församling och
S:t Nicolai församling. På den lokala nivån
i kyrkovalet kunde man rösta till Samfällda
kyrkofullmäktige samt till sin respektive
församlings kyrkoråd.
Samfällda kyrkofullmäktige är det
högsta beslutande organet i samfälligheten
och sammanträder två gånger per år för att
godkänna årsredovisning, verksamhetsuppföljning och fastställa budget. Kyrkoavgiften
och förslag på begravningsavgift beslutas
också av kyrkofullmäktige.
Valdeltagande
Kyrkonämnden är samfällighetens styrelse och ansvarar för övergripande mål,
riktlinjer och ekonomiska ramar.
Kyrkorådet är det beslutande och verkställande organet i församlingen.
Hela landet 11,9%
Per Öhrling är ordförande i
Alla Helgona församlings kyrkoråd.
Nyköping 12,9%
I valen till kyrkofullmäktige och kyrkorå-
14
den fanns tre grupper att välja på i Nyköping; Arbetarepartiet Socialdemokraterna,
den politiskt oberoende gruppen Vår kyrka
i Nyköpings kyrkliga samfällighet, och Miljöpartister i Svenska kyrkan (obs, ej valbar i
S:t Nicolai församling).
12
Övre raden från vänster: Kent Pettersson, Per Öhrling, Stig Dagerhed, Johan Schenström,
Helena Milton, Carl Otto af Sillén, Åsa Westman Nedre raden från vänster: Gudrun
Engquist, Christina Södling, Magdalena Jerlström, Birgitha Andersson, Gunilla Nordén
Frånvarande: Stefan Landmark, Hjördis Hultgren, Per Ericsson, kyrkoherde Sven Alberius
Foto Magnus Aronson
10
8
Fördelning av röster i S:t Nicolai församlings kyrkoråd
6
4
Arbetarepartiet Socialdemokraterna
38,41%, 4 mandat
2
0
Fördelning av röster i
Nyköpings samfällda kyrkofullmäktige
Vår kyrka i Nyköpings kyrkliga samfällighet
61,59%, 6 mandat
Arbetarepartiet Socialdemokraterna
35,96%, 13 mandat
Magdalena Jerlström är ordförande
i Samfällda kyrkofullmäktige.
Miljöpartister i Svenska kyrkan
5,32%, 2 mandat
Foto Magnus Aronson
Vår kyrka i Nyköpings kyrkliga samfällighet
58,71%, 20 mandat
10
Svenska kyrkan i Nyköping
Roger Hansson är ordförande i
S:t Nicolai församlings kyrkoråd.
Gunnel Mellqvist är ordförande i
Foto Linda Helin
Kyrkonämnden.
Foto Linda Helin
Övre raden från vänster: Bo Lindgren, Daniel Lindahl, Göran Karlsson, Jan-Olof Rosenberg,
Lars Andersson, Fredrik Andersson, Jan-Eric Carlsson, Rolf Åberg Nedre raden från vänster:
Ulla-Britt Larsson, Monica Lundberg, Roger Hansson, Ulla Arbell, Mona Åberg, Eva Andersson
Wahlkvist Frånvarande: Florence Borelius, kyrkoherde Lars Viper
Svenska kyrkan i Nyköping
11
Stickning – en läkande syssla
Vissa saker kommer och går – blir på modet och försvinner. Jag är inte så säker på att stickningen någonsin har gått, den har alltid funnits där. För hos dem som har lärt sig sticka
och ser det magiska i något som växer fram och tar form, finns stickningen kvar.
B
ritta Pettersson och Gunnel Jacobs-
son är två eldsjälar när det gäller stickning. Redan 2008 började de tillsammans
fundera på ett stickcafé. Ett år senare hade
tankarna formats så pass att de i kyrkans
regi öppnade upp Prosten Pihls gård varje
måndag kväll.
Som namnet antyder är det ett café. Det
är ingen organisation eller förening. Inga
årsmöten eller krav, bara ett vanligt café dit
man kommer för fika, samtal och gemenskap. Män och kvinnor, ung som gammal
kan mötas för stickning, handarbete eller för
att bara finnas.
I gemenskap delar de en del av livet,
samtalar om tänkvärda ord, jämför mönster
och ger varandra tips på hemsidor. Kompetensen ligger inom gruppen och delas mer
än gärna med andra.
Att Gunnel Jacobsson brinner för stick-
ning märks. Redan som fjärdeklassare
stickade hon sina första vantar, dock utan
tummar, och i tonåren tog det fart. Nu har
stickningen blivit som en drog framför TV:n
eller på badstranden. Överallt finns det plats
för händerna att avslappnat forma sina alster, om det så är en väst, en halsduk eller
en kofta.
Tålamod? Jo, det krävs. Gunnel kan förstå
att stickorna ryker all världens väg då man
tröttnar på att det blir fel – men det är bara
att börja om. Riv upp och börja om, som så
mycket annat i livet.
Stickning har sedan urminnes tider setts
som en kvinnosyssla, något som är kopplat
till hemmafruar, men det ändras sakta men
säkert. I dag vill alla sticka, om inte så i alla
fall bära stickade plagg. En del hävdar att
stickning kan rädda världen från miljökatastrof. Gör ditt eget plagg i stället för att
köpa!
Att ge bort något som man gjort själv
är mycket mer värt än att "bara ha köpt det
i affären".
Stickcafé är något som ligger i tiden. Att
Att sticka är både rogivande och krea-
tivt. I USA är stickning på modet så pass
att det har startats så kallade stick-retreater
för män. Det händer något i den stickande
stunden, något som hjälper själen att läka.
Det är meditativt och stillsamt i vår jäktiga
tid. I samtalen som väcks händer något och
det kan vara i ens inre som ett mönster tar
form, som till slut blir värme i en annars så
kall tillvaro i livet.
få komma på sina egna villkor, utan krav
på prestation. En öppen mötesplats som
ger frihet, ro och gemenskap. Rörelsen har bara sett
sina första varv ta form!
.
Text Patrik Ingemansson
Präst i Alla Helgona församling
Stickcaféet i Prosten Pihls gård är på måndagar kl. 18 - 20.30. Stick- och Sycafé finns även i S:ta Katarina kyrka på torsdagar kl. 19 - 21.
12
Svenska kyrkan i Nyköping