AV JAN KÄLL
Foto: Lina Alriksson
Ett grovt tillyxat folklustspel om livet
bland Blekinge och Smålands allmoge.
Lärarhandledning
Stenjätten!
Mjölkupproret
Välkommen till REGIONTEATERN BLEKINGE KRONOBERG och uppsättningen av
Scenen om mjölkupproret i Blekinge utspelar sig 1946, strax efter att andra världskriget
Stenjätten. Denna pjäs är skriven av Jan Käll och är ett grovt tillyxat folklustspel om
tagit slut. Under löneförhandlingarna det året hade den svenska industrin brutit med
livet bland Blekinges och Smålands allmoge. Den handlar om upproriska, sturska,
löne- och prisstoppspolitiken och begärt höjda löner för sina arbetare. Det var en åtgärd
dryga och kärlekskranka personer i gränslandet mellan Sverige och Danmark,
som gjorde Lantbruksförbundet och dess medlemmar oroliga för att klyftan mellan
Småland och Blekinge. Den handlar om människor som bott i de här delarna av
industrins och jordbrukets inkomster skulle öka.
Sverige från 1500-talet till idag. Vi möter krigare, diplomater, arga bönder och listiga
pigor. Dramatikern Jan Käll har grävt i Kronobergs och Blekinges arkiv och blandar
I syfte att utöva påtryckningar och för att förbättra lantarbetarnas ersättning initierade
här häpnadsväckande lokala arkivfynd med historisk fakta och en hel del fantasi.
Lantbruksförbundet en landsomfattande leveransstrejk av mjölk. Dock var det vissa av
Lantbruksförbundets medlemmar – närmare bestämt småbönderna i Ronneby – som
Här följer tre exempel på scener som finns med i pjäsen. De bygger på verkliga
motsatte sig dessa stridsåtgärder och vägrade att delta i mjölkstrejken.
händelser som alla utspelat sig i våra regioner. Med fördel kan ni tillsammans försöka
De protesterade mot de planerade stridsåtgärderna och meddelade att de tänkte fort-
ta reda på mer om dessa händelser för att sedan kunna jämföra med föreställningen,
sätta att sälja sin mjölk på det sätt de fann bäst. Enligt vad som framgår av det tillgäng-
vad är sant och vad är påhittat?
liga arkivmaterialet tycks Ronnebys småbönder ha betraktat Lantbruksförbundets
påbjudna stridsåtgärder som överhetsfasoner och fösartag. Man får även förmoda att
För tips kring teaterbesöket läs längst bak i denna lärarhandledning.
de fruktade att det skulle bli svårt att klara sig ekonomiskt under en utdragen konflikt.
På ett plan kan småböndernas reaktion te sig märklig och kontraproduktiv. Genom sitt
handlande avsvor de sig solidariteten med landets övriga mjölkbönder samt möjligheten
att som kollektiv öka sin styrka. Rimligtvis skulle deras möjligheter att få bättre betalt
för sin mjölk förbättras om de gick samman med landets övriga bönder och krävde
bättre betalt. Men småböndernas reaktion speglar också något typiskt för småfolket
i Blekinge och Småland. Nämligen den utbredda misstron mot all form av överhetsorganisation.
I få andra svenska landsändar har folket så genomgående och så envetet kämpat för att
bevara sitt oberoende gentemot herremän, kungar och annan överhet. Man bör nog se
denna vägran att delta i mjölkstrejken som ett utslag av denna motståndskamp.
Dessutom fick småbönderna i längden rätt. Det räcker med att titta på hur en av
Sveriges största mejeriorganisationer utvecklats. Trots att det är bönderna själva som
har andelar i företaget tycks organisationen numera ha som främsta mål att hålla
ersättningen till mjölkbönderna så låg som möjligt, samtidigt som byråkraterna i
Foto: Lina Alriksson
organisationens ledning berikar sig.
Lärarhandledning 2017
1
Stenjätten
Ordet låter trolskt. Antyder saga och sägen. Stora och underligt formade stenar i
skogen. Den dimensionen finns också. Ta till exempel sägnen om Stenjätten i Tanums
socken i norra Bohuslän, vars upphov var ”en underligt bildad sten” med ”formen af
Foto: Lina Alriksson
en man, som satt och stödde armbågarna mot knäna och stirrade ut öfver heden mot
det stormupprörda Vesterhafvet”. Enligt sägnen var det en mäktig och rik trollman som
förstenats för sin vägran att ta kristendomen till sig.
Men stenjätten var också ett redskap. En anordning för att ur marken ta upp de stenar
Tegnér
som var för stora att rå på med spettet. Konstruktionen var gjord med fyra stödben,
sammanlänkade i toppen och som restes i form av en hög triangel. Mellan två av benen
Scenen om Esaias Tegnér handlar om något för teater så ovanligt som kyrkobyggnadsideal.
satt ett kuggspel som drogs med två vevar. En stålvajer löpte från spelet över en trissa
Närmare bestämt om synen på de medeltida kyrkobyggnaderna. Tegnér, som var biskop i
i toppen ner till stenen. Vajern lades om stenen som sedan vinschades upp ur marken.
Växjö mellan 1824–1846, var motståndare till de medeltida kyrkobyggnaderna och ville att
Maskinen var, inte minst i Småland och Blekinges stenrika jord, en viktig förutsättning
de skulle ersättas av kyrkobyggen i ljus, nyklassisk stil. De kyrkobyggnader som numera, i
för att kunna bryta ny åkermark. Den bidrog därmed också till bygget av alla de vackra
vart fall i Växjö stift, går under namnet Tegnérlador. Han lät som biskop också riva en stor
stenmurar som pryder landskapen.
mängd av de medeltida kyrkorna i Småland.
Stenjätten kom i bruk i större omfattning först i början på 1900-talet. Men redan 1825
Det är onekligen intressant att fundera över hur det kunde komma sig att Tegnér (och i
introducerades den i form av en av Hushållssällskapet utgiven ritning ”som i anseende
detta var han långt ifrån ensam) uppfattade de medeltida träkyrkorna som så anskrämligt
till sin enkla sammansättning … kan med ringa kostnad af en hvar förfärdigas”. Det är
fula att de måste rivas, samma träkyrkor som de flesta idag upplever som mycket vackra
skildringen av en av dessa tidiga stenjättars öde som gett pjäsen dess titel.
och konstfulla. Hur kommer det sig att det estetiska idealet kan skifta så genom tiderna?
(I Ida Andersens och Åsa Nyhléns vackra bok Stenminnen finns såväl fotografier som en
Av allt att döma var de gamla träkyrkorna i Tegnérs ögon, förutom att de ofta var små och
tämligen utförlig historik om stenjättarna.)
dunkla, närmast ett uttryck för Sveriges hedniska förflutna.
Enligt Tegnér var kristendomen en ljusets lära som inte trivdes i mörkret. Guds hus krävde
luft och rum. De bönder som blev ålagda att riva sina gamla kyrkor var dock oftast av en
annan uppfattning. Det är om en av dessa strider, närmare bestämt den i Granhult,
som scenen i pjäsen handlar om. Och som bekant så står den gamla, medeltida träkyrkan
i Granhult kvar än i denna dag. Det har vi att tacka Granhults bönder för. Den gamla
träkyrkan i Granhult räknas idag som en av landets medeltida klenoder.
Det förtjänar dock att framhållas att Tegnér också var betydligt mer än biskop i Växjö.
Under 1800-talet, och även en bit in på 1900-talet, räknades han som en av Sveriges mest
Foto: Lina Alriksson
betydande författare. Hans versdrama Fritjofs saga var obligatorisk läsning för svenska
2
skolbarn en bra bit in på 1900-talet. Tegnér var därtill riksdagsman och en betydande
tal- och brevskrivare. Även om mycket av hans litterära produktion idag framstår som
svårläst finns det alltjämt sådant som håller. Hans dikt om Karl XII är skojig och många av
hans brev är läsvärda. Inte minst det han skrivit om societetslivet i Växjö.
3
OM UPPSÄTTNINGEN
I ROLLERNA MÖTER NI
Här nedan följer uppgifter om nyckelpersonerna i uppsättningen.
åren gjort en rad oförglömliga roller. Senast såg ni honom i Varje våg. Han är utbildad på
Bengt Dahlberg – tillhör sedan 90-talet Regionteaterns fasta ensemble och har genom
Teaterhögskolan i Malmö.
DRAMATIKER
Olof Bergström – tillhör sedan 90-talet Regionteaterns fasta ensemble. Vi har bland annat
Pjäsen Stenjätten är skriven av Jan Käll, född 1971. Han har skrivit både dramatik och
kunnat se se honom i Astrid, Brott och Straff och Varje våg. Han är utbildad på Teaterhög-
skönlitteratur innan han utbildade sig till jurist och sedan domare. I dag kombinerar
skolan i Stockholm.
han dessa två yrken. Jan Käll har tidigare skrivit pjäser för bland annat Teater
Greger Lindquist – tillhör sedan 90-talet Regionteaterns fasta ensemble. Vi har tidigare
Tribunalen och Teater Brunnsgatan 4 i Stockholm och Göteborgs Stadsteater.
sett honom i en uppsjö roller, nu senast i Jag ska vidare och Brott och Straff.
Lilja Fredrikson – är frilansande skådespelare och mimare, utbildad vid mimlinjen på
REGISSÖR
Teaterhögskolan i Stockholm. Hon har tidigare setts på Regionteatern i Flickan från långt
Richard Turpin som regisserar Stenjätten är skådespelare och regissör. Han har
borta samt Jag ska vidare.
tidigare arbetat med en rad olika uppsättningar på teatrar som Teater Tribunalen,
Sara Turpin - frilansande skådespelare. Hon har spelat på bl a Teater Tribunalen,
Dramaten, Strindsbergs Intima teater och Göteborgs Stadsteater. Han har även som
Strindbergs Intima Teater och har medverkat i filmer som Miffo och Losers. Sara är utbildad
skådespelare medverkat i en rad filmer och teveserier bl a Mysteriet på Greveholm,
på Teaterhögskolan i Stockholm.
Anno 1790 och Så vit som en snö. Senast han stod på scenen var hösten 2016 på
Anna Maria Käll - hör sedan några år tillbaka till Regionteaterns fasta ensemble. Hon har
Stockholm Stadsteater i föreställningen Dorian Gray.
redan hunnit göra ett starkt avtryck med uppsättningar som En folkefiende och Glasjesus.
SCENOGRAF
Till denna uppsättning skulle en av Sveriges allra främsta scenografer ha arbetat med
att skapa scenrummet. Sören Brunes (1938 – 2016) hann börja arbeta och göra en modell till scenografin innan han mycket oväntat och hastigt avled i maj 2016. För teamet
bakom uppsättningen, som var mycket nära Sören, var det en självklarhet att ta vidare
hans modell i den mån det var möjligt. Hans dotter Zofi Nilsson, också scenograf, har
därför gått in för att förverkliga Sörens vision för Stenjätten. En fantastisk och unik
scenografi som är något utöver det vanliga.
KOSTYMDESIGNER
Ulrika van Gelder har designat kostymen till Stenjätten och har en gedigen erfarenhet
av scenkostymer inom teater, dans och opera. Hon har tidigare arbetat på bland
annat Turteatern, Folkoperan och Strindbergs Intima teater.
KOMPOSITÖR
Stefan Johansson heter kompositören bakom musiken i Stenjätten. Stefan hör sedan
Foto: Lina Alriksson
många år till Regionteatern Blekinge Kronbergs fasta personal. Han har gjort musik till
många av teaterns uppsättningar genom åren.
Det finns inget rätt eller fel i en konstupplevelse,
konst går bara att uppleva.
4
5
Foto: Lina Alriksson
Några Litteraturtips
För dig som vill förbereda dig mer inför teaterbesöket
Att öppna nya världar - en handledning om att gå på teater med barn i förskola och
skola – av Karin Helander, Riksteatern
Går att beställa här: http://skolscenen.riksteatern.se/attoppnanyavarldar
För dig som vill läsa mer om för- och efterarbete av teaterföreställningar
I gränslandet mellan scen och publik av Jeanette Roos
För dig som vill arbeta mer med dramaövningar
Undervisa i pedagogiskt drama av Viveka Rasmusson och Bodil Erberth
En liten Teaterordlista
Teater är ingen bio, allt händer här och nu, tänk vad häftigt!
FÖRE TEATERBESÖKET
Syftet med att prata och förbereda eleverna innan de ska gå på föreställningen är att väcka
deras lust, intresse och nyfikenhet inför det som de ska vara med om. Det kan också handla
om att ge dem en förståelse för teatern som språk och vad en teater är genom att till exempel
berätta om hur en föreställning blir till. Men eleverna behöver inte sätta sig in i eller veta något
speciellt för att kunna ta till sig föreställningen.
Scenografi
Scenrummet med väggar, möbler m.m. som gjorts av en scenograf
Kostym
Skådespelarnas kläder som gjorts av en kostymdesigner
Mask
Skådespelarnas smink och frisyr som gjorts av en maskör
Regi
Val av helhet och vad skådespelarna ska göra, görs av en regissör
Koreografi
Dans och rörelsemoment i föreställningen
Dramatiker
Den som har skrivit pjäsen
Kompositör
Den som gjort musiken till föreställningen
Ljusdesigner
Den som har bestämt hur ljuset ska vara
Rekvisita
Alla olika saker som finns på scen
Karaktär
Den som skådespelaren är i föreställningen
Gradäng
Läktaren som ni sitter på under föreställningen
Spark
Säger många istället för lycka till inom teatervärlden
Har ni som klass varit på en teaterföreställning tillsammans tidigare, då kan ett sätt att
förbereda eleverna vara att minnas hur det var.
Eller har några elever varit själva, med familjen, på teater eller någon form av föreställning?
Vilken pjäs var det, vad handlade den om?
Var besökte ni teatern?
Om inte någon har har varit på teater tidigare? - Prata om vad det finns för tankar,
frågor och funderingar inför att gå på en teaterföreställning.
ATT FUNDERA PÅ
Vad innebar Mjölkupproret i Blekinge 1946?
Vad är en stenjätte? Vem var Esaias Tegnér?
Vad gör en scenograf? Vad gör en regissör?
Vad gör en kostymdesigner? Vad minns du mest från uppsättningen?
Vilka fler historiska händelser togs upp i föreställningen?
Undrar du något kring lärarhandledningen eller vill veta mer om vad man kan göra
kring ett teaterbesök – tveka inte att höra av dig till oss!
Regionteatern Blekinge Kronoberg
Box 486 Västergatan 22-24, 351 06 Växjö
0470-70 05 00 vx
[email protected]
www.regionteatern.se
Regionteatern Blekinge Kronoberg
Box 486 Västergatan 22-24, 351 06 Växjö
0470-70 05 00 vx
[email protected]
www.regionteatern.se
