KANSI Bröstrekonstruktion PATIENTGUIDE OM 1 Medverkande Tiina Jahkola HUCS Kliniken för plastikkirurgi 2006, 2016 Helvi Hietanen HUCS Kliniken för plastikkirurgi 2006 Susanna Kauhanen HUCS Kliniken för plastikkirurgi 2016 Maija Kolehmainen HUCS Kliniken för plastikkirurgi 2016 Hannu Kuokkanen HUCS Kliniken för plastikkirurgi 2006 Leena Rosenberg Cancerpatienterna i Finland rf 2006, 2016 Sinikka Suominen HUCS Kliniken för plastikkirurgi 2016 Catarina Svarvar HUCS Kliniken för plastikkirurgi och Enheten för bröstkörtelkirurgi 2016 Redaktion: Marika Javanainen Juttutoimisto Helmi Teckningar: Piipa Tolonen och Tea Niiranen Contra Foto: Jukka Alstela HUCS Målningar: Eeva Halme Contra Svensk översättning: Riitta Salminen I arbetsgruppen medverkade Suomen Syöpäpotilaat – Cancerpatienterna i Finland rf Suomen plastiikkakirurgiyhdistys – Chirurgi Plastici Fenniae ry Sektionen för bröstkörtelkirurgi inom Finlands kirurgförening Reklambyrån Mainostoimisto Contra 2 INNEHÅLL 1 TILL LÄSAREN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2 BEHANDLING AV BRÖSTCANCER OCH PLANERING AV OPERATIONEN . . . . . . . . . . .. 2.1 Undersökningar före operationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.2 Undersökning av lymfknutorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Operation av cancer i bröstet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.4 Bröstrekonstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Bröstförminskande operation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.6 Operation av det friska bröstet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Avlägsnande av det friska bröstet i preventivt syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Lymfödem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 OLIKA REKONSTRUKTIONSMETODER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Rekonstruktion med kroppsegen vävnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.1.1 Lambå från nedre delen av magen (TRAM-, DIEP- eller SIEA-lambå) . .. 3.1.2 Rygglambå (LD-lambå) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.3 Lambå från låret (TMG- eller PAP-lambå) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.1.4 Andra lambåer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Små bröstlambåer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Lambåer från skinkorna eller nedre ryggen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.1.5 Fri fettransplantation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2. Bröstproteser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Rekonstruktion av bröstvårtan (mamillarekonstruktion) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4 FÖRBEREDELSER INFÖR OPERATIONEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.1 Det lönar sig att motionera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.2 Sunda levnadsvanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5 OPERATIONEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.1 Före operationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Vad händer under operationen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.3 Narkos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6 EFTER OPERATIONEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.1 Återhämtning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.3 Smärtlindring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.4 Motion, hushållssysslor och rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.5 Fortsatt vård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7 NY MÖJLIGHET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Beslutet är ditt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.2 Ny jagbild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 ENSAM ELLER TILLSAMMANS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8.1 Det hjälper att dela sorgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8.2 Ge dig själv tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8.3 Sexualitet och parförhållande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 LÄNKAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 6 6 6 7 9 11 12 12 13 15 15 15 16 18 20 20 22 22 24 25 27 27 27 28 28 29 29 31 31 32 33 34 35 37 37 38 41 41 41 41 43 4 1 TILL LÄSAREN Tusentals finska kvinnor insjuknar årligen i bröstcancer, av dem är hälften under 65 år. Majoriteten av alla som insjuknat i bröstcancer tillfrisknar helt, och ofta kan också bröstcancer som spritt sig hållas under kontroll med hjälp av medicinering. Behandlingen planeras individuellt enligt tumörens omfattning, utspridningsgrad och biologiska egenskaper samt enligt patientens önskemål och eventuella andra sjukdomar. För över hälften av alla som insjuknar i bröstcancer räcker det med att man opererar bort tumören lokalt och bröstet kan tryggt sparas. Andra patienter måste låta operera bort hela bröstet. En del kvinnor får samtidigt ett nytt bröst rekonstruerat i stället för det bortopererade. Alla vill inte ha ett nytt bröst. Ibland gör man bröstcanceroperationen först efter att patienten fått läkemedels- och strålbehandling. Största delen av alla som insjuknat i bröstcancer får adjuvant behandling efter operationen. Efter en bröstbevarande operation ger man strålbehandling på grund av metastaser i lymfknutorna, ibland ger man det också efter att bröstet opererats bort. Man försöker göra bröstcanceroperationen så att nya operationer och senare korrigerande operationer inte behövs. Därför är det bra att fundera på olika alternativ redan före bröstcanceroperationen och strålbehandlingen. Korrigerande operationer kan göras senare om bröstet har opererats bort eller om det är klart deformerat. Man kan också överväga en operation om brösten är av mycket olika storlek. Den här handboken är avsedd för dig som har fått bröstcancerdiagnos eller som redan har fått behandling för bröstcancer och som överväger en bröstrekonstruktion. I handboken får du information om behandlingen av bröstcancer och om faktorer som inverkar på hur den individuella behandlingen planeras och på tidtabellen för en eventuell bröstrekonstruktion samt valet av operationsmetod för rekonstruktionen. 5 2 BEHANDLING AV BRÖSTCANCER OCH PLANERING AV OPERATIONEN 2.1. Undersökningar före operationen Med hjälp av mammografi, ultraljud och palpation får man en uppfattning om tumörens storlek, vilket underlättar planeringen av operationen. En magnetröntgenundersökning av brösten ger en mera detaljerad bild av tumörens omfattning och läge. Före operationen försöker man alltid med nålbiopsi fastställa om det är fråga om en cancertumör. En finnålsbiopsi ger information om cancercellerna och i en tjocknålsbiopsi får man information om tumörens vävnadsstruktur. De slutliga uppgifterna om tumörens omfattning, utbredning och huruvida operationen är tillräcklig får man dock först efter operationen när all vävnad som avlägsnats har undersökts. Ibland har bröstcancern spritt sig lokalt redan när den diagnostiseras. Tumören kan ha vuxit fast i huden eller ha orsakat en inflammationsliknande rodnad i hela bröstet. Då inleds i allmänhet läkemedelsbehandling redan före operationen och tumörens typ utreds på basis av tjocknålsbiopsi för att kunden ska få rätt mediciner. På samma sätt kan man göra när man vill minska tumörens storlek med hjälp av mediciner. Läkemedelsbehandlingen som ges före en canceroperation kallas för neoadjuvant behandling. 2.2.Undersökning av lymfknutorna Dagen före operationen eller på morgonen samma dag görs en karta över lymfknutorna upp med vilken man fastställer vaktpostknutans eller -knutornas plats (sentinel node, eng.), dvs. de lymfknutor dit cancerceller vanligtvis kommer först från tumören. De är vanligen belägna i armhålan eller bredvid bröstbenet. Vaktpostknutorna tas bort i samband med operationen och vävnaden undersöks. Om det finns cancerceller i vaktpostknutorna opererar man i allmänhet också bort de övriga lymfknutorna i armhålan. Det kallas för axillutrymning. Hos över hälften av alla kvinnor finns inga cancerceller i vaktpostknutan. 6 Man behöver inte undersöka vaktpostknutan om det i nålbiopsin redan har konstaterats att det finns cancerceller i armhålan. Då opererar man alltid bort lymfknutorna i armhålan, dvs. gör en axillutrymning. Det är möjligt att betydelsen av och praxisen för operation av lymfknutorna ändras mot ett sätt som är mera besparande för patienten då man få ny information från vårdundersökningar. 2.3. Operation av cancer i bröstet Över hälften av alla kvinnor som insjuknat i bröstcancer kan få en bröstbevarande operation (operation av en del av bröstet, resektion, segmentresektion). Det är möjligt om man kan avlägsna tumören på ett säkert sätt så att bröstet fortfarande kan formas med ett estetiskt godtagbart resultat. Strålbehandling av det sparade bröstet minskar risken för lokalt återfall, och därför används strålbehandling som komplettering när bara en del av bröstet opererats bort. I operationen har man som målsättning att få en kant av frisk vävnad som är fri från cancerceller runt tumören. Om tumören inte känns tydligt kan radiologen före operationen märka ut vävnadsförändringen under en ultraljudseller mammografiundersökning. Tumörens läge i vävnaden som avlägsnats kan vid behov kontrolleras genom avbildning redan under operationens gång. Plastikkirurgiska metoder som används vid bröstcanceroperationer kallas för onkoplastisk bröstcancerkirurgi. Med hjälp av onkoplastiska tekniker kan man öka den besparande bröstcancerkirurgins andel betydligt och därmed minska behovet av senare bröstrekonstruktioner. Målsättningen är att göra operationen individuellt så att slutresultatet är så symmetriskt som möjligt och så att inga nya korrigerande operationer behövs. Mera utvidgat omfattar onkoplastisk kirurgi också bröstrekonstruktion i samband med bröstcanceroperation. Men man talar ofta om onkoplastiska operationer när bröstvävnaden formas om för att med hjälp av plastikkirurgiska tekniker fylla ut den del av bröstet som opererats bort. Omkring 40 procent av alla bröstcancerpatienter genomgår en operation där hela bröstet avlägsnas (mastektomi eller ablatio mammae). Det rekommenderas om tumören 7 är stor och det är också i allmänhet det bästa alternativet för kvinnor som är under 35 och för kvinnor med ärftligt betingad cancer eller kvinnor som tidigare har fått strålbehandling på bröstets område. I operationen avlägsnar man hela bröstkörteln, bröstvårtan och vårtgården samt bröstets hud. Vid mastektomi avlägsnar man så mycket av bröstets hud att bröstväggen blir slät. Slät hud tål eventuell strålbehandling och skavningen från protesen som används i behån. Om man gör bröstrekonstruktionen vid samma operationstillfälle (s.k. omedelbar bröstrekonstruktion) kan bröstets hud till största delen sparas för att täcka den transplanterade vävnaden eller protesen. Från fall till fall kan man också överväga att spara bröstvårtan. BILD 1. I det högra bröstet har man hittat en cancertumör som ska avlägsnas med bröstsparande operation. Bröstvårtan flyttas för att bevara bröstets form så bra som möjligt. A) Plan för den bröstbevarande operationen. B) Efterkontroll två veckor efter den onkoplastiska operationen. A) Före operationen. B) Ett år efter operationen: huden på det vänstra bröstet är ännu lite rött efter strålbehandlingen. BILD 2. I det vänstra bröstet har man hittat en cancertumör som ska avlägsnas med hjälp av bröstminskande teknik. Samtidigt minskas det friska bröstet, vilket också lättar ryggvärken som orsakats av de stora brösten. 8 2.4. Bröstrekonstruktion Ett nytt bröst kan rekonstrueras genom en transplantation med kroppsegen vävnad, protes eller en kombination av dessa. Operationen kallas för bröstrekonstruktion. Man kan göra den i samband med att man opererar bort bröstet (s.k. omedelbar bröstrekonstruktion) eller efter att vävnaderna har återhämtat sig efter eventuell cytostatika- och strålbehandling (s.k. sen rekonstruktion). På tidpunkten för rekonstruktionen inverkar flera olika faktorer, av vilka den viktigaste är bröstcancerns aggressivitetsgrad. En omedelbar rekonstruktion kan göras om man måste operera bort bröstet på grund av förstadium till bröstcancer i bröstkörtelgången (carcinoma ductale in situ, DCIS) eller någon annan godartad form av bröstcancer. Det är möjligt också då man efter en tidigare bröstbevarande operation i det opererade bröstet konstaterar en förnyad, godartad cancer eller en ny godartad cancertumör. Fördelen med en omedelbar rekonstruktion är att man till största delen kan spara bröstet huds som har känsel och att det blir mindre synliga ärr än vid en sen rekonstruktion. Å andra sidan är bröstrekonstruktionen ett större ingrepp än bara operationen för att avlägsna tumören, vilket betyder att det tar längre tid för patienten att återhämta sig och att det kan blir fördröjningar i inledningen av cancerbehandlingarna. Det estetiska resultatet av en transplantation av kroppsegen vävnad kan bli lidande av strålbehandlingen, eftersom transplantatet (lambån) krymper av behandlingen. Det är också vanligare att ärret runt bröstprotesen stramas åt, dvs. att en kapselkontraktur bildas. Kapselkontrakturen gör att bröstet som har implantat blir hårt, vilket försämrar slutresultatet och ofta förutsätter en ny operation. Ofta är det bra att flytta rekonstruktionsoperationen framåt med 1–3 år, om patienten behöver cytostatika- eller strålbehandling efter operationen där bröstet avlägsnats eller om patienten inte är interesserad av en rekonstruktion genast efter operationen. Operationsmetoden väljs enligt hur mycket och hurdan vävnad som saknas samt enligt kvinnans allmänna hälsotillstånd, kroppsbyggnad, hurdan kroppsegen vävnad som kan används som transplantat och enligt hennes önskemål. Plastikkirurgen diskuterar operationsmetoden med patienten och den väljs alltid individuellt. Vid valet av operationsmetod beaktar man också de krav som läkemedels- och strålbehandlingen av bröstcancern ställer. Målsättningen är ett bröst som till storlek och form motsvarar det friska bröstet, men ibland måste också det friska bröstet opereras för symmetrins skull. 9 Kvinnans egen vävnad kan användas för att bygga upp bröstet, antingen som fritt transplantat (transplantation av fett), så att den lokala blodcirkulationen bevaras (t.ex. implantat från ryggen, LD-lambå) eller så att vävnad transplanteras från andra delar av kroppen (t.ex. från magen eller från innerlåret) och implantatets blodcirkulation sammankopplas med blodkärlen i bröstkorgen eller armhålan med mikrokirurgisk teknik. Ibland är det möjligt att göra en bröstrekonstruktion enbart med hjälp av protes. Efter strålbehandling eller om mjukvävnaden är ringa behövs dock också en transplantation av kroppsegen vävnad (lambå eller fett) för att täcka implantatet. Ett bröst som rekonstruerats med LD-lambå kan senare förstoras genom fri transplantation av fettvävnad. BILD 3. Det vänstra bröstet har opererats bort tidigare, det nya bröstet byggs upp med transplantat från magen. A) Före operationen. B) Ett år efter operationen. BILD 4. I mammografiundersökning har ett omfattande förstadium till bröstcancer konstaterats i det vänstra bröstet och en vaktpostknuta i armhålan. Efter att bröstet opererats bort fick man det mest naturliga slutresultatet genom att göra en transplantation av kroppsegen vävnad. Bröstet och cancertumören avlägsnades samtidigt. Det nya bröstet byggdes upp med transplantat från magen. A) Stället för injektion av signalämnet har markerats med tuschpenna i vårtgården på vänster bröst och punkten för avbildning av vaktpostknutan i vänster armhåla. B) Den bevarade huden har fyllts ut med ett transplantat från nedre buken. 10 C) Resultatet vid slutkontroll ett år efter operationen. Bröstvårtan har byggts upp av ett hudtransplantat och tatuerats. En protesoperation är kortare än en operation där transplantation av kroppsegen vävnad görs, men det är svårare att få ett symmetriskt resultat. Efter en transplantation av kroppsegen vävnad blir resultatet ofta ett bröst som ser naturligt ut, känns bra och som åldras i samma takt som det friska bröstet. BILD 5. Tidigare har en canceroperation gjorts i höger bröst och nu har man konstaterat en ny tumör i det vänstra bröstet. Det vänstra bröstet avlägsnades så att huden bevarades. I båda brösten opererades expanderimplantat in och det högra bröstets hud töjdes ut. Bröstvårtorna rekonstruerades senare med A) Det högra bröstet har lokala hudtransplantat. opererats bort tidigare. B) Slutresultat efter dubbelsidig rekonstruktion med implantat. Bröstvårtorna har rekonstrueras med hudtransplantat och tatuerats. 2.5. Bröstförminskande operation En bröstförminskande operation (reduktionsplastik) kan göras om brösten är så stora att kvinnan får symptom av dem. Operationen kan också göras om brösten är olika stora. Det friska bröstet kan förminskas i samband med canceroperationen eller senare. Tekniken som används vid bröstförminskning kan också användas för att avlägsna tumörer i bröstet. Det lönar sig att göra bröstförminskningen i samband med canceroperationen, eftersom det förminskade bröstet tål strålbehandling väl, medan risken för komplikationer i såren vid förminskning av ett strålbehandlat bröst är större. Möjliga komplikationer efter en operation är blödningar, sårinfektioner och känselstörningar i bröstvårtan samt störningar i blodcirkulationen i bröstvårtan, sårkanterna och fettvävnaden i bröstet. Störningar i bröstvårtans blodcirkulation kan i värsta fall leda till nekros och att bröstvårtan måste opereras bort. Störningar i blodcirkulationen i fettvävnaden leder till förhårdnader (fettvävnadsdöd, fettnekros) som känns som knölar i bröstet och ibland kan kräva undersökning och till och med operation. I operationen avlägsnas körtelvävnad, fett och hud. Det finns flera olika tekniker, och den opererande läkaren beslutar tillsammans med patienten vilken som används. Det blir alltid ett ärr kring vårtgården och dessutom ett vertikalt 11 ärr som går från nedre delen av vårtgården till hudvecket under bröstet. Ofta blir det också ett ankarformat ärr i hudvecket under bröstet. Det kan vara svårt att lyckas med amning efter en bröstförminskande operation. Om känseln i bröstvårtan är svag, får babyns sug inte mjölken att rinna till och bröstet töms inte. I vissa operationsmetoder kapas mjölkgångarna till bröstet av, och amningen lyckas därför inte. Ibland kan amningen också vara omöjlig på grund av strålbehandlingen. Genast efter operationen kan bröstens form helt avsiktligt vara överkorrigerad och huden veckad kring såren. Brösten formar sig inom loppet av flera månader, slutkontroll har man först efter 6–12 månader. 2.6. Operation av det friska bröstet Det friska bröstet kan förminskas, lyftas och ibland till och med förstoras med hjälp av protes eller fettimplantat för att uppnå symmetri. En operation lämnar alltid ärr, nedsatt känsel och en åtstramande känsla. Operationsärren stör mycket sällan tolkningen av mammografibilder. Det lönar sig inte att operera det friska bröstet på grund av endast liten osymmetri. Ett bröst som är rekonstruerat med en lambå av kroppsegen vävnad formas under de första månaderna, vilket betyder att man inte kan bedöma resultatet av en bröstrekonstruktion förrän omkring sex månader efter operationen. 2.7. Avlägsnande av det friska bröstet i preventivt syfte Kvinnor kan delas in i tre grupper enligt den livstida risken för bröstcancer: liten, medelstor och stor risk för cancer. I gruppen med liten risk för bröstcancer är risken inte betydligt större än den för befolkningen i övrigt. Om kvinnan har betydligt stor risk att insjunka i bröstcancer, kan man ibland operera bort bröstet i preventivt syfte. Den här typen av profylaktisk mastektomi förutsätter alltid undersökning av en specialist i medicinsk genetik. Nästan vart tredje bröstcancerfall har en koppling till ärftlig bröstcancer. Av fallen beror 5–10 procent på utsattheten för stor ärftlig risk (t.ex. genförändringarna BRCA1 och BRCA2) och ca 20 procent på utsatthet för medelstor ärftlig risk för cancer. En specialist i genetisk medicin bedömer risken för ärftlig bröstcancer enligt patientens cancerhistoria, cancerfall i släkten och en genkartläggning. 12 Man kan överväga att operera bort friska bröst om kvinnan löper över 40 procents risk att insjukna i bröstcancer under sitt liv. Operationen minskar risken att insjunka med över 90 procent, men inte helt och hållet. Ibland finns det i bröstvävnaden flera godartade tumörer som i uppföljningen kan leda till ytterligare undersökningar och tolkningsproblem. Rekonstruktionen av ett nytt bröst görs ofta i samband med operationen för att avlägsna bröstet. Rekonstruktionsmetoden väljs individuellt. Vid bröstoperationen för att minska risken används samma tekniker som vid bröstcanceroperationer. Om bröstet är litet eller av medelstorlek kan man överväga att operera bort bröstet med en teknik som sparar bröstvårtan och bröstets hud i sin helhet. Bröstvårtans funktion bevaras dock inte. 2.8. Lymfödem Ungefär var femte bröstcancerpatient får störningar i lymfcirkulationen i armen efter att lymfknutorna i armhålan avlägsnats (axillutrymning) och strålbehandling getts med svullnad, dvs. lymfödem, som följd. Det är betydligt mera ovanligt om man enbart avlägsnat vaktpostknutan. De viktigaste sätten för att förebygga lymfödem är att hålla vikten under kontroll och att idka motion som belastar armmusklerna på ett lämpligt sätt. Svullnaden kan hållas under kontroll med en individuell stödärm eller stödhandske, som förnyas med 3–6 månaders mellanrum. En del patienter har nytta av lymfterapi särskilt under den tid då mått tas för stödärmen och den provas in. Operativ behandling kan övervägas om lymfödemet orsakar symptom och andra metoder inte ger tillräcklig hjälp. Genom operationen försöker man lindra symptomen (fettsugning, avlägsnande av hud) eller påverka orsakerna till lymfödemet (transplantation av lymfknutor, by-pass-operation av lymfkärlen). Ingen metod kan dock garantera att man blir fullständigt återställd, och en del av behandlingarna är ännu i teststadiet. Lymfödem är inget hinder för en bröstrekonstruktion. Man kan då i lambån som tas från nedre buken eller inre delen av låret ta med lymfknutor från buken eller ljumsken och operera in dem i armhålan (lymf-DIEP, lymf-TMG). Man kan också göra transplantationer av lymfknutor utan att göra en bröstrekonstruktion. Men enbart ett estetiskt men är ingen indikation för en operation. 13 14 3 OLIKA REKONSTRUKTIONSMETODER 3.1. Rekonstruktion med kroppsegen vävnad Användning av kroppsegen vävnad vid bröstrekonstruktion förutsätter att det finns vävnad som kan transplanteras och att ingen betydlig skada uppstår på implantatets tagställe. Implantatet ska ha tillräcklig blodcirkulation och den eventuella hudlambån ska vara i gott skick. Användningen av kroppsegen vävnad som implantat kan begränsas av bindvävssjukdomar, hudsjukdomar, tidigare operationsärr och rökning. Rökning försämrar blodcirkulationen i vävnaderna och försämrar läkningen av sår genom flera mekanismer: nikotin sammandrar kranskärlen, kolmonoxid ersätter syret i de röda blodkropparna och långvarig rökning orsakar förtjockning i blodkärlen. 3.1.1. Lambå från nedre delen av magen (TRAM-, DIEP- eller SIEA-lambå) Lambån som tas från magen omfattar hud och underhudsfett, och av dem kan man forma ett bröst som känns och ser naturligt ut. Operationen lämpar sig för de flesta finska kvinnor som har tillräckligt mycket vävnad på nedre delen av magen. En operation där man tar en lambå från magen lämpar sig inte för magra eller betydligt överviktiga kvinnor och inte heller för kvinnor med bukfetma. I allmänhet rekommenderas operationen inte heller för kvinnor över 65 år. Operationen kan inte göras om patienten tidigare har genomgått en bukplastikoperation för att minska bukfettet (abdominoplasti). Tidigare operationer på bukområdet är inte nödvändigtvis något hinder för en operation med lambå från magen, men de kan försvåra operationen eller begränsa möjligheterna att använda lambå. En önskan om graviditet eller problem i nedre ryggen talar inte för en rekonstruktion med lambå från magen, med är inte heller något direkt hinder. Det finns olika tekniker för att bygga upp ett bröst med hjälp av en lambå från magen (transverse rectus abdominis muscle dvs. TRAM-, deep inferior epigastric perforator dvs. DIEP- och superficial inferior epigastric artery dvs. SIEA-lambå), och dessa är beroende av de anatomiska förutsättningarna. Operationstekniken bestäms vanligen först under pågående operation. För det mesta lösgör man lambån och dess blodkärl helt och hållet från tagstället och med hjälp av mikrokirurgisk teknik sammankopplas implantatets blodkärl med blod15 kärlen i armhålan eller bröstkorgen. Av en lambå som tas från magen kan man samtidigt rekonstruera två bröst. För att försluta bukväggen kan man använda likadana nät som används vid bråckoperationer. Synliga ärr blir kvar på nedre delen av magen och runt naveln. BILD 6. A) Området varifrån maglambån ska tas har markerats på huden med tusch. B) Lambån lösgörs från magen under operationen. Blodkärlen sammankopplas med blodkärlen i armhålan eller bröstkorgen. C) Lambån formas till ett bröst och såret på magen försluts. 3.1.2. Rygglambå (LD-lambå) Latissimus dorsi-lambån (LD-lambå) består av hud och muskler från ryggsidan och lämpar sig bäst för kvinnor med små bröst och kvinnor med kraftigt bukområde om det friska bröstet inte är för stort. Eftersom det är en lokal lambå lämpar den sig också att användas tillsammans med implantat, om det inte går att rekonstruera ett tillräckligt stort bröst enbart med lambån. LD-lambån kan också förstoras med fri transplantation av fettvävnad. BILD 7. A) Operationen med LD-lambåteknik förbered genom att markera hudfliken på tagstället med tusch. B) Under operationen lösgörs muskeln och hudfliken och svängs över till framsidan där de formas till ett bröst. 16 C) Ärret på ryggsidan döljs av behån. En bröstrekonstruktion som görs med LD-lambå är pålitlig och relativt lätt för patienten. Stället där LD-lambån tas samlar ofta vätska, som man tömmer ut med nål och spruta. Ärret på ryggsidan kan kännas åtstramande. BILD 8. Patienten har tidigare fått det vänstra bröstet bortopererat och nu har förstadium till cancer konstaterats i det högra bröstet. I operationen avlägsnas höger bröst så att huden sparas och båda brösten rekonstrueras med hjälp av LD-lambå och protes. A) Det vänstra bröstet har operarats bort och ärret har blivit pigmenterat under strålbehandlingen. B) Rekonstruktionsresultatet vid efterkontrollen. C) Ärren på ryggsidan syns tydligt ännu en månad efter operationen. A) Det högra bröstet ett år efter operationen. B) Ärret i ryggen syns nästan inte alls. BILD 9. Det högra bröstet har rekonstruerats ett år tidigare som omedelbar rekonstruktion med hjälp av LD-lambå och en liten protes. Bröstvårtan har byggts upp och tatuerats senare. 17 3.1.3. Lambå från låret (TMG- eller PAP-lambå) Också smala kvinnor kan ha tillräckligt mycket underhudsfett på låren för en bröstrekonstruktion. Från insidan av låret kan man ta en TMG-lambå (transverse myocutaneous gracilis eller transverse upper gracilis, TUG) som gränsar till ljumsken och hudvecken vid skinkan och som innehåller lårets svagare adduktormuskel, en tvärgående spolformade hud-fettvävnadsflik och flikens blodkärl. En profunda artery perforator dvs. PAP-lambå innehåller samma hud-fettvävnadsflik och närliggande blodkärl, men inte muskeln. Den kan användas om lambån är tillräckligt stor och blodkärlen tillräckligt stora i diameter. Blodkärlen i lambån sammankopplas med hjälp av mikrokirurgisk teknik med blodkärlen i armhålan och bredvid bröstbenet, och av lambån formas ett bröst. BILD 10. En 56-årig kvinna genomgick en riskminskande mastektomi och omedelbar bröstrekonstruktion med TMG-lambå från höger lår. Sex månader efter rekonstruktionen av det högra bröstet gjordes en senare rekonstruktion av det vänstra bröstet med DIEP-lambå. C) TMG-lambåns tagställe i den högra skinkans hudveck. A) Situationen före operationen. B) Brösten 14 månader efter rekonstruktionen av det högra och 8 månader av det vänstra bröstet samt ärret på tagstället för lambån. D) TMG-lambåns tagställe på insidan av det högra låret och i ljumsken. 18 Lambån som tas från låret (200–600 g) motsvarar till storleken oftast en halv lambå från magen, vilket betyder att den lämpar sig särskilt väl för dubbelsidiga, omedelbara bröstrekonstruktioner. Ett bröst som rekonstruerats med lårlambåteknik minskar något i storlek under de första månaderna. Slutresultatet kan bedömas sex månader senare och då ser man också om brösten är symmetriska. Vid behov kan brösten förstoras genom transplantation av fettvävnad. Det blir bestående ärr i ljumsken och i hudvecket i skinkan. Fördelarna med lårlambå är att tagstället inte syns, att operationstiden är kort och att patienten återhämtar sig snabbt efter operationen. Tekniken kan användas om en mikrokirurgisk åtgärd inte lämpar sig till exempel på grund av att patienten röker eller har någon allmänsjukdom som orsakar blodcirkulationsstörningar eller om patienten generellt löper risk för trombos. Om huden är i dåligt skick eller om tidigare tagställen orsakat besvär eller åtgärder kan en rekonstruktion med TMG-lambå inte göras. E–H. Slutresultatet 32 månader efter rekonstruktion av det högra bröstet och 26 månader efter rekonstruktion av det vänstra bröstet. 19 3.1.4. Andra lambåer Små bröstlambåer På övre buken, i sidan eller ryggen kan det finnas hudveck som kan avnändas vid bröstrekonstruktion. Ärret på tagstället för en perforantlambå (anterior intercostal artery perforator dvs. AICAP eller lateral intercostal artery perforator dvs. LICAP), vars blodcirkulation kommer från utrymmet mellan revbenen, ligger obemärkt i hudvecket under bröstet eller i sidan. För att göra en TAP-lambå (thoracodorsal artery perforator) tar man hud och fett från samma ställe på ryggen som när man gör en LD-lambå, men vävnaderna frigörs inte lika långt mot nedre ryggen och armhålan och latissimus dorsi-muskeln lämnas kvar. Därför är det ovanligt med djupgående åtstramning av ärret och funktionsstörningar i axeln, och ingreppet orsakar inte skada för patienter med lymfödem. En rekonstruktion med kroppsegen vävnad som görs med en liten bröstlambå kan vara möjlig, trots att rygglambå eller mikrokirurgiska metoder inte kan användas. Ett bröst som är uppbyggt med lokal perforantlambå är rätt litet, så operationen kombineras vanligen med att det andra bröstet förminskas eller att det rekonstruerade bröstet eventuellt förstoras senare med fettvävnadstransplantation eller protes. Ibland kan man använda vävnad från det andra bröstet vid bröstrekonstruktionen (internal mammary artery perforator dvs. IMAP-lambå). Man kan överväga metoden om körtelvävnaden är av god kvalitet och bröstet inte har opererats eller bestålats tidigare. Vävnad från det andra bröstet kan dock inte användas om bröstets cancerrisk är förhöjd. 20 BILD 11. En 72-årig kvinna genomgick en sen rekonstruktion av det högra bröstet med TAP-lambå. A) Utgångsläge när det har gått 19 månader från operationen då bröstet avlägsnades och 12 månader från operationen för att minska det vänstra bröstet. B) Det högra bröstet 7 månader efter rekonstruktionen. A) B) C) D) E) F) C-D) Slutresultatet 20 månader efter rekonstruktionen. E) TAP-lambåns tagställe på ryggen. F) Axelledens rörlighet har bevarats normal. 21 Lambåer från skinkorna eller nedre ryggen Andra mikrovaskulära lambåer som används vid bröstrekonstruktion är LAP-lambån (lumbar artery perforator) som tas från området ovanför höftbenet samt S-GAP- (superior gluteal artery perforator) och I-GAP-lambå (inferior gluteal artery perforator) som innehåller hud och fettvävnad från skinkan. För enskilda patienter kan dessa tekniker vara primära. 3.1.5. Fri fettransplantation Efter att bröstet opererats bort kan hela bröstet rekonstrueras med hjälp av fettransplantation. Det används också allmänt som komplettering till övriga rekonstruktionstekniker och vid efterföljande korrigering av nya bröst. Fetttransplantation kan också användas i samband med rygglambå, om bröstet behöver förstoras eller om man vill undvika implantat, eller efter en protesoperation för att få ett tjockare lager vävnad ovanpå implantatet. Fetttransplantation används också vid behandling av inkapslade implantat. Fettransplantationen kan vara till nytta också om ärret på bröstkorgen eller i armhålan efter bröstcanceroperationen känns obekvämt, smärtsamt eller åtstramande. Det kan räcka med en fettransplantation, och den kan göras även om kvinnan inte skulle vara intresserad av en fullständig bröstrekonstruktion. Fettvävnaden har egenskaper som mjukar upp ärr och lindrar inflammationer och smärta. En rekonstruktion av bröstet med fettransplantation kan vara lämplig för patienter som inte kan genomgå en mera ansträngande rekonstruktionsoperation. Man kan också överväga en sådan om kvinnan inte vill ha implantat. En av fettransplantationens fördelar är att det inte blir några nya långa ärr och att patienten därför återhämtar sig snabbt. En dålig sida är att det slutliga resultatet förutsätter att man gör fettransplantationen flera gånger. En rekonstruktion med fettransplantation lyckas bäst om det finns överlopps hud på det bortopererade bröstets plats. Om huden på bröstkorgen stramar åt kan man ibland också använda en extern töjande apparat (Brava®). Strålbehandling är inget hinder för fettransplantationen, men man kan behöva göra flera transplantationer. Mycket slanka patienter har sällan tillräckligt mycket fett för en transplantation. Det friska bröstet kan förminskas eller lyftas i samband med fettransplantationen. Rökning verkar försämrande på resultatet av 22 fettransplantationen, varför den i allmänhet inte rekommenderas för rökare. Bindvävssjukdomar och strålbehandling verkar skadligt på hur fettvävnaden fäster. Fettransplantationen inleds med att spruta in lösning med en smal kanyl på stället där fett ska tas för att få loss fettcellerna. Därefter suger man in fett från ett snitt på 5–10 mm med en smal kanyl i en behållare där fett och vätska skiljs åt. Fettet placeras i vävnaden genom flera små öppningar som smala strängar så att de utvecklas till ett tredimensionellt nätverk. Målet är att de transplanterade fettcellerna kommer i kontakt med levande vävnad, eftersom det får fettet att fästa bättre vid vävnaden. I praktiken har det visat sig att ca 50–70 procent av transplanterat fett blir kvar om patienten valts rätt. En del av fettet absorberas under de första 12 veckorna. I ett nytt bröst kan man på en gång få in 100–300 ml transplanerat fett. Det behövs därför 3–7 transplanteringsgånger för att bygga upp ett nytt bröst med enbart fett. En fettransplantation tar omkring en timme, och patienter får i allmänhet åka hem samma eller följande dag. Operationerna görs med 4–6 månaders mellanrum. De kan göras antingen under narkos eller med lokalbedövning. Efter fettransplantationerna bevaras slutresultatets naturliga utseende. BILD 12. En 54-årig kvinna efter att bröstet opererats bort. A) Utgångsläge. Det andra bröstet har lyfts och förminskats. B) Brösten efter fyra fettransplantationer på cirka en timme var. Bröstvårtan har byggts av en hudflik och tatuerats. 23 C) Samma från sidan. 3.2. Bröstproteser Vid bröstrekonstruktion används silikonprotes antingen tillsammans med lambå av kroppsegen vävnad eller ensam. Om kroppsegen vävnad inte används placeras protesen i allmänhet under bröstmuskeln. Som förlängning av bröstmuskeln kan man vid behov använda en flik av patientens egen läderhud, ett bråcknät eller biologiska matrix för att ge protesen mera utrymme under bröstmuskeln. Det finns både runda och bröstformade proteser. Vid en bröstrekonstruktion kan man också använda ett expanderimplantat (vävnadsexpander) vars storlek man kan ställa in senare. Operationen kan göras i ett eller två steg. I en operation i två steg opereras ett expanderimplantat, alltså en silikonpåse som fylls med vätska, in under bröstmuskeln. Vävnaden töjs ut genom att spruta in koksaltlösning i expanderimplantatet genom en ventil. Det görs polikliniskt med 1–3 veckors mellanrum. I allmänhet kan patienten arbeta under pågående behandling med expanderimplantat. Den andra operationen görs vanligen 3–6 månader efter den sista gången man fyllt på protesen. Då avlägsnas expanderimplantatet och en protes i slutlig storlek, ett s.k. silikonimplantat, läggs in i stället. Den här metoden kan i allmänhet inte användas för att rekonstruera ett stort bröst. BILD 13. En 35-årig kvinna konstaterades ha en genmutation som ökar risken för bröstcancer, varför hon ville genomgå en mastektomi och rekonstruktion. Under operationen avlägsnades brösten genom hudvecket under bröstet så att bröstvårtan sparades. Rekonstruktionen genomfördes i två steg: i det första la man in en vävnadsexpander under bröstmuskeln och den biologiska matrixen. I det andra steget, 5 månader senare, byttes vävnadsexpandern ut mot silikonimplantat. A) Före operationen. B) Slutresultatet när det har gått tre år från den första operationen. 24 BILD 14. Hos omkring var femte kvinna bildas en kapselkontraktur runt protesen. I värsta fall kan den dra ihop protesen till en hård boll. Nya proteser är hållbara och går mycket sällan sönder. Silikon är inte något skadligt material för hälsan. A) Det finns implantat av olika form och storlek. Tillsammans med läkaren väljer man ut den som passar bäst. B) Vävnadsexpander. 3.3. Rekonstruktion av bröstvårtan (mamillarekon- struktion) Vanligen rekonstruerar man bröstvårtan 6–12 månader efter bröstrekonstruktionen, då det nya bröstet så gott som har kommit på sin slutliga plats. Ingreppet görs polikliniskt under lokalbedövning. För rekonstruktionen av bröstvårtan används en lokal hudflik eller en fri lambå från den andra bröstvårtan (s.k. mamilla sharing). Bröstvårtan och vårtgården tatueras när såren har läkt. Ibland räcker det med enbart tatuering som rekonstruktion. BILD 15. A) Bröstvårtan byggs vanligen av en lokal hudflik. Före operationen ritar man in fliken med tuschpenna. B) Schematisk bild av operationen. 25 C) Bröstvårta som byggts av en hudflik och tatuerats. 26 4 FÖRBEREDELSER INFÖR OPERATIONEN 4.1. Det lönar sig att motionera God kondition medverkar till att man återhämtar sig snabbare efter en operation. Mångsidig motion och hälsosam kost förbättrar motståndskraften. Även om det är tungt att återhämta sig efter cancer blir det inte alls lättare av du blir liggande kvar på sängbottnen. Med tiden blir det bara skadligt, eftersom musklerna förtvinar och skelettet försvagas. Du känner dig mycket bättre när du rör dig lite. Det lönar sig även om du skulle känna dig svart till sinnes och sakna energi. 4.2. Sunda levnadsvanor Det är bra att helst sluta röka 4–6 månader före operationen, eftersom rökning gör att återhämtningen efter operationen går långsammare. Kolmonoxid binds vid de röda blodcellerna, som då inte klarar av att transportera syre. Dessutom får rökning såret att läka långsammare och gör också att ärren ser fulare ut. Rökning ökar alltså problemen i anslutning till operationen och kan äventyra ett lyckat slutresultat. Det inverkar också på valet av operationsmetod. Stöd för att sluta röka hittar du bland annat på hälsovårdsorganisationernas webbplats www.stumppi.fi. En normal, mångsidig kost ger energi och får dig att känna dig bättre. En välbalanserad kost innehåller rikligt med grönsaker, frukt, bär och fullkornsprodukter. Av dem får kroppen tillräckligt med fibrer och nödvändiga skyddsämnen, såsom vitaminer och spårämnen. Det lönar sig att sluta använda naturprodukter redan när operationen börjar planeras. Berätta alltid för läkaren om du använder sådana, eftersom de till exempel kan påverka blodets koagulering under lång tid (t.ex. omega-3 fettsyror och johannesört). Kalcium är viktigt för skelettet, och det får du från ost och mjölkprodukter med låg fetthalt. Från fisk får du förutom protein också goda fetter och livsviktiga vitaminer. Kyckling och magert kött är också goda proteinkällor. Det är bra att försöka hålla mängden djurfetter så liten som möjligt eller att endast använda vegetabiliskt fett. Energin du får från maten ska helst vara i balans med hur mycket energi du förbrukar. 27 5 OPERATIONEN 5.1. Före operationen Sjukhusets praxis inverkar på när du ska komma till sjukhuset och vilka undersökningar som görs före operationen (laboratorieprov, röntgenundersökningar osv.) Du blir också fotograferad. En sjukskötare tar emot dig och gör en ankomstintervju. Sjukskötaren frågar också efter regelbunden medicinering, dina hemförhållanden och om eventuellt hjälpbehov efter operationen och ger information om bland annat rörelsebegräsningar. Du får praktiska anvisningar för tiden på sjukhusavdelningen och kan fråga om sådant som oroar dig. En fysioterapeut instruera dig i andningsövningar och berättar hur du stiger upp ur sängen och rör dig på rätt sätt. Fysioterapeuten berättar också om åtgärder som får svullnaden att lätta och framför allt om hur du kan använda armarna efter bröstoperationen. Vid behov kontrollerar hen också armarnas omkrets före operationen för uppföljning av eventuellt lymfödem efter operationen. Anestesiläkaren bedömer operationsmöjligheterna utgående från din allmänna hälsa, planerar sövningen samt premedicineringen och smärtlindringen, försäkrar sig om att munnen öppnas, kontrollerar dina tänder och halskotornas rörelser. Anestesiläkaren berättar också om smärtlindringen efter operationen. Kirurgen kontrollerar operationsstället och går igenom samma saker som tidigare på polikliniken. Kirurgen skissar operationsområdet, såsom ställena där operationssnitten ska göras och eventuellt lambåns blodkärl, med en tusch på huden. Beroende på hurdan din hud är kan tuschen smutsa ner kläderna, vilket är bra att beakta när du väljer kläder för besöket innan operationen. Ofta inleder man behandlingen med injektioner som förhindrar trombos i de djupa venerna och lungemboli. Du kan också få med dig s.k. stödstrumpor (antiembolistrumpor) att ta på dig på operationsdagens morgon. 28 5.2. Vad händer under operationen? Bröstrekonstruktionen görs under narkos, dvs. allmän anestesi. Operationens längd är individuell. Den beror på vilken operationsmetod som används och om rekonstruktionen görs i samband med canceroperationen eller senare. En bröstcanceroperation tar vanligen 1–2 timmar, en bröstförminskning 2–3 timmar, en rekonstruktion med protes 1–2 timmar, en rekonstruktion med rygglambå 3–4 timmar och en rekonstruktion med lambå från magen 4–6 timmar. En omedelbar bröstrekonstruktion tar längre tid, eftersom man under samma operation avlägsnar bröstet, vaktpostknutorna och vid behov lymfknutorna. Efter en lång operation eller på grund av patientens övriga sjukdomar observerar man hälsotillståndet på intensivavdelningen den första natten. Om operationen varar över tre timmar lägger man vanligen in en urinkateter. På operationsområdet lämnas ofta mjuka plastslangar, kvar genom vilka blod och vävnadsvätska rinner ut i insamlingspåsar från sårhålan. Blodförlusten under operationen måste ibland korrigeras med blodprodukter, i allmänhet genom infusion med röda blodkroppar. I början av operationen ger man också en dos antibiotika för att förhindra infektioner i såret, eftersom operationerna tar lång tid och såren är stora. Behandlingen med antibiotika kan fortsätta ända tills den sista slangen tas bort. Medicin för att förhindra tromboser i venerna ges som injektion under huden. Injektionerna fortsätter ofta också efter att patienten har kommit hem. 5.3. Narkos Narkosläkaren, dvs. anestesiologen, talar med dig före operationen. Då kan du berätta om eventuella tidigare erfarenheter i samband med narkos och hur du har känt dig efteråt eller om det är något du oroar dig över. Vid behov kan du be att få en insomningstablett kvällen före operationen, så att du kan sova lugnt. Om du har blivit illamående av något läkemedel som tidigare använts vid narkos, kan det vanligen ersättas med något annat läkemedel. Moderna nedsövningsmedel gör att det känns behagligt att vakna upp. Om du trots allt blir illamående efter uppvaknandet kan det behandlas med mediciner som förhindrar illamående. 29 30 6 EFTER OPERATIONEN 6.1. Återhämtning Det hur snabbt man återhämtar sig efter en operation beror på vilken operationsteknik som använts och hur omfattande operationen varit. Omedelbart efter en bröstrekonstruktionsoperation ska armen på den opererade sidan hållas på avstånd från kroppen för att blodkärlen inte ska klämmas åt. Man håller det opererade området under observation för att upptäcka blodcirkulationsstörningar och blödningar, i början görs kontroll med 1–2 timmars mellanrum och senare med längre mellanrum. Risken för blodcirkulationsstörningar är störst under de 2–3 första dygnen. Om kirurgen bedömer att läget är bra morgonen efter operationen, får patienten äta och dricka samt sätta sig upp och röra sig under handledning. Dagen efter operationen passas en behå in på patienten och stödtextiler för det ställe där man tagit vävnad ifrån. Det är meningen att patienten ska använda dem alltid när hon är på benen, behån också på natten till att börja med. Framför allt efter en fri fettransplantation är det viktigt att brösten är varma och stöds så att det ställe dit fettet transplanterats inte kommer i kläm. Urinkatetern tas bort när patienten kan gå på toaletten självständigt. Vätskeslangarna på operationsområdet tas bort när mängden vävnadsvätska har minskat, de flesta 2–4 efter operationen. Ibland utsöndras rikligt med vätska, och då får slangen ligga kvar längre. Men den hindrar inte patienten att skrivas ut från sjukhuset. På vårdavdelningen är patienterna i allmänhet 3–7 dagar. Det kan uppstå ansamlingar av vätska (serom) på operationsområdet, särskilt på ryggen eller i armhålan, också efter att vätskeslagen tagits bort. Om vätskeansamlingen är stor kan man ta bort vätska polikliniskt genom att göra en punktion med nål och spruta. Åtgärden är inte särskilt smärtsam. Efter en bröstrekonstruktion med lambåteknik får man 4–6 veckor sjukledigt. Patienten återhämtar sig snabbare efter en fri fettransplantation, eftersom det inte blir några nya långa sår, så sjukledigheten är 1–14 dygn beroende på yrke. När du skrivs ut från sjukhuset bokar man in en tid till den opererande läkaren på polikliniken och vid behov till sårvårdaren. Du får också kontaktinformation till sårvårdaren och punktionspolikliniken för den händelse att det uppstår problem i sårläkningen eller börjar samlas vätska på operationsområdet. 31 Det är viktigt att göra övningar självständigt enligt fysioterapeutens anvisningar under konvalescensen. Målsättningen är att förbättra rörligheten på det opererade områdeet, minska åtstramning i ärren och få bort svullnad. När såren har läkts kan operationsområdet masseras med hudolja för att förbättra blodcirkulationen i vävnaderna och få ärren att mogna. Ärrbildning är individuellt. Ibland kan ärren bli tjocka, ömmande och röda. Då kan tryckbehandling med silikonprodukter eller kortisoninjektioner som ges av kirurg behövas. Operationsresultatet bedöms på polikliniken 6–12 månader efter operationen. Då kan man planera kommande åtgärder, såsom korrigering av ärr eller symmetri samt tidpunkten för rekonstruktion av bröstvårtan. Resultatet av en fri fettransplantation kan vanligen bedömas redan tre månader efter operationen. Den psykiska och fysiska återhämtningen kan mycket väl ta upp till sex månader. Humörväxlingar är en normal reaktion. Efter operationen lönar det sig att vila alltid när det känns att du behöver det. Börja inte banta under konvalescensen, du behöver energi för att återhämta dig och hälsosam kost för att såren ska läkas. 6.2. Komplikationer Efter operationen är det vanligt att bröstet är svullet och att det finns blåmärken på operationsområdet. I ett sår som redan läkt kan det uppstå en öppning som avsöndrar vävnadsvätska, dvs. en fistel. Orsaken är vanligen ett stygn under huden som inte har smält och som det lönar sig att låta ta bort. Besvären lättar så småningom inom några veckor. Det är också vanligt att känseln i huden runt såret är sämre, vilket korrigeras delvis inom några månader. Blödningar omedelbart efter operationen eller blodcirkulationsstörningar i lambån, särskilt i en fri lambå, kräver en jouroperation. Ibland lyckas man inte korrigera blodcirkulationen i lambån, och den går förlorad. Risken för blodcirkulationsstörningar är störst under de 2–3 första dagarna efter operationen och minskar därefter. Blodcirkulationsstörningar i sårkanten och nekros är möjliga framför allt på hud som tidigare behandlats med strålbehandling. En liten sårnekros kan skötas utan operation. Större hudnekroser kan kräva hudtransplantation. Dålig blidcirkulation på sårområdet utsätter för sårinfektioner. En sårinfektion kan leda till att såret måste öppnas, och den läker med effektiverad lokalbehand32 ling och antibiotika. Om konstgjorda material, såsom silikonimplantat, använts vid bröstrekonstruktionen kan det hända att de måste avlägsnas vid infektion. Det kan börja samlas vätska i armhålan eller på lambåns tagställe efter att man tagit bort vätskeslangarna. Det känns som en svullnad, åtstramning eller smärta. Vävnadsvätskan tas bort relativt smärtfritt med nål och spruta. Ibland förtvinar en del av lambån eller blir hård under en tid av flera veckor eller månader på grund av fettnekros i de yttersta delarna. Orsaken är att blodcirkulationen i de här delarna varit för svag, och situationen kan ofta korrigeras med fettransplantation. Alla operationsmetoder är förknippade med risk för komplikationer. Förutom riskerna i anslutning till själva ingreppet kan t.ex. lunginflammation, urinvägsinfektion, allergiska reaktioner, trombos, blödningar eller nervskador uppstå som komplikationer. Man försöker välja operationsmetoden så att riskerna är så små som möjligt. 6.3. Smärtlindring Smärta kan behandlas effektivt med moderna mediciner. Vissa smärtlindrande mediciner kan orsaka förstoppning eller få en att tappa aptiten. När du blir utskriven från sjukhuset klarar du dig med receptfria värktabletter. På sjukhuset ska du berätta för vårdpersonalen om du har smärtor så att du får medicinering i tid. Smärta som inte behandlas kan orsaka sammandragningar i blodkärlen och försämra andningens effektivitet, försämra rörligheten eller möjligheten att röra armar och ben och även öka irritation. Effektiv smärtlindring genast efter operationen förebygger utdragen smärta. Det opererade området kan kännas åtstramande och ömt. Det är normalt att operationssåret svider, känns stickigt och ömt för beröring under de första veckorna. De är symptomen lättar vanligen inom 2–3 veckor. 33 6.4. Motion, hushållssysslor och rehabilitering Efter operationen är det bra att för det mesta sova på rygg under den första månaden för att undvika tryck på brösten. Om du blir trött i ryggen kan du vila på den sida där bröstet inte är opererat. Du kan göra lättare hushållssysslor normalt, men undvik att bära och lyfta saker. Du kan köra bil när svullnaden och smärtan har lättat på operationsområdet och kroppen har återfått sin vanliga rörlighet, dock tidigast ett par veckor efter operationen. Det lönar sig att undvika kraftig ansträngning och svettning samt hård motion under 4–8 veckor beroende på operation. Bra motionsformer är bland annat promenader och lätt gymnastik. Om lambån tagits från magen ska du undvika magmuskelrörelser under hela sjukledigheten. Det lönar sig också att vänta med stavgång till efter sjukledigheten. Simning är bra för att öva upp armens rörelseomfång, bara såren har läkt först. Börja all motion försiktigt och lyssna på din kropp. Av fysioterapeuten får du råd om rörelser som har som målsättning att bevara en god hållning, återställa normal rörlighet i axelleden och slappna av nacken och axlarna. För att säkra normal rörlighet och funktion i armen är det viktigt att du följer råden du får. Det är bra att ta en värktablett före axelledsrörelserna de första veckorna. Lyft upp armarna framför dig och sänk ner dem längs sidorna. De här övningarna återställer och upprätthåller rörelserna i armarna. 34 6.5. Fortsatt vård Efterkontrollen ordnas på polikliniken innan sjukledigheten tar slut. Fortsatta besök överenskoms individuellt. Efter bröstrekonstruktionen fortsätter bröstcancerkontrollerna som tidigare. Mammografiundersökning kan göras sex månader efter operationen, då bilden är lättare att tolka. Om protes använts vid rekonstruktionen kan mammografiundersökning göras. Som kompletterande undersökning kan man göra ultraljudsundersökning eller ta magnetröntgen. Såren läks individuellt. Exceptionell ärrbildning börjar vanligen 1–3 månader efter att såren läkts. Symtom på det är att förtjockning, rodnad, kittling och stickningar i ärret. Ta kontakt med den behandlande enheten om du får sådana symptom. Exceptionell ärrbildning behandlas vanligen med olika typer av silikontejp och -gel i 3–12 månader. Det kan ta över två år innan ärret ljusnar. Bröstvårtan byggs upp omkring ett år efter bröstrekonstruktionen, när bröstet har blivit symmetriskt med det andra bröstet. Operationen är ett litet polikliniskt ingrepp som görs under lokalbedövning. Bröstvårtan byggs upp av en lokal hudflik och tatueras när såren har läkts. Känseln på det opererade område återbildas åtminstone delvis inom 1–2 år. 35 36 7 NY MÖJLIGHET 7.1. Beslutet är ditt Du har kanske precis fått en cancerdiagnos och fått höra att ditt bröst borde opereras bort. I samma andetag har man berättat att det i en större operation är möjligt att samtidigt bygga upp ett nytt bröst i stället för det som avlägsnas. Eller så har du redan tidigare genomgått en bröstcanceroperation. Det har tagit sin tid att klara sig efter cancern. Du kanske inte är riktigt på det klara med saken än, eller så kanske du vill ha en förändring i ditt liv med lösprotesen och det i ditt tycke oformliga och oproportionerliga bröstet. En del kvinnor lever helt nöjda utan sitt andra bröst och upplever inte att de behöver en bröstrekonstruktion. Lösproteser som läggs in i behån är lätta att använda, och det finns ett mångsidigt urval av behån, baddräkter och till och med aftonklänningar som har en färdig ficka för protesen. Men många kvinnor som har stora bröst tycker att lösprotesen är besvärlig. Den kan vara svår att hålla på plats och till och med slinka ut ur kläderna. Lösprotesen kan också skava och badda huden eller vara ett hinder för klädsel eller motion. Det hur man förhåller sig till sin egen kropp är individuellt. Brösten har ofta en stor betydelse för kvinnligheten och kvinnans kroppsbild. De har påverkat många saker som berör kvinnligheten, inom erotiken, sexlivet och moderskapet. Den här helheten kan skadas djupt av att bröstet eller en del av det avlägsnas. Kvinnan kan uppleva sin kropp som ful och kanske misstänka att andra tänker lika. Det kan hända att hon känner sig söndrig eller bristfällig, och det kan kännas svårt att visa det opererade området för partnern om hon är osäker på hur hennes partner tänker eller upplever saken. Alla dessa känslor är normala, tillåtna och naturliga. Men som värst kan de till och med leda till depression, olust och isolering. Därför är det viktigt att behandla sina känslor. Det är bra att komma ihåg att det är fråga om känslor som du själv känner, du ska alltså inte bestämma för andra hur de känner eller upplever saker och ting. En förutsättning för bröstrekonstruktionen är att du själv är intresserad. Rekonstruktionen leder inte alltid till önskat resultat, det kan ta längre tid än 37 väntat att återhämta sig och ibland kan tilläggsåtgärder vara nödvändiga. Även om största delen av alla kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion har varit nöjda med operationen, är det rekonstruerade bröstet i sin helhet färdigt först 1–2 år efter operationen. Under den här tiden hinner många saker hända i livet och i din återhämtning. Förändringen är ofta en betydande sak. Ta dig tid och fundera på saken också ur ett vardagsperspektiv. Ditt liv har kanske varit en enda röra och fullt av undantag på grund av cancern, men vardagen går vidare. Om du inte är färdig att ta ett beslut nu kan bröstrekonstruktionen också göras senare. Beslutet är viktigt och det är ditt. Ingen annan kan bestämma saken i ditt ställe. 7.2. Ny jagbild En bröstrekonstruktion kan skapa stora förväntningar. Men det är inte fråga om något trollerinummer som korrigerar situationen på ett ögonblick. Det tar tid att återhämta sig från operationen. Det kan hända att du känner dig trött och nedstämd. Operationsområdet och stället där vävnad tagits kan vara svullet och ömma. Känseln är annorlunda på det opererade området och det nya bröstet kan till och med kännas främmande i början. Känslorna kan växla mycket kraftigt. Du behöver både tålamod och tid. Ge dit själv tid och vänta i lugn och ro. Det kan hända att du redan för andra gången måste bekanta dig med din kropp på nytt. Ansiktet du ser i spegeln är bekant, men du kan tycka att det är svårt att få en bild av dig själv. Din egen kropp kan kännas främmande, till och med skrämmande. En känsla av sorg eller förlust är också möjlig. Du kan känna dig osäker. Självkänslan och jagbilden förändras enligt hur man mår, lyckas eller beroende på hälsan och det fysiska utseendet. När din kropp förändras till det yttre kan också jagbilden skakas om. 38 Du får dina krafter tillbaka och smärtorna tar slut när du har återhämtat dig. De opererade ställena ömmar inte längre, hudförändringarna ljusnar och svullnaden lättar. Nu kan du bekanta dig med ditt nya jag. Det kan gå snabbt eller kännas som en evighet. Ju bättre man har trivts i sin kropp tidigare och ju starkare jagbilden är, desto snabbare brukar återhämtningen vara. Sorgen kan vara en snabb smärta. En del känner att de helas med tiden och med stöd av sina närmaste. Andra kan även behöva sakkunnig hjälp. Bröstrekonstruktionen har ofta en helande verkan. Självkänslan blir bättre och jagbilden klarare. Det blir också lättare att njuta av sin kvinnlighet och sexualitet. 39 40 8 ENSAM ELLER TILLSAMMANS 8.1. Det hjälper att dela sorgen Att insjunkna och tillfriskna får känslorna att komma till ytan. Du står inför stora beslut, fastän du kanske inte alltid ens orkar tänka på vilken dag det är. Men du behöver inte ta beslutet ensam. Prata med sjuksötaren, din partner, dina vänner och andra patienter. Du kan hitta någon som lyssnar var som helst. Kom ihåg att du står inför något nytt och att du har människor i din närhet som vill hjälpa dig. Svåra saker känns inte lika stora när du pratar om dem. 8.2. Ge dig själv tid Du behöver också egen tid för ditt beslut. Ta dig all den tid du behöver. Allt annat kan vänta. Du har rätt att känna som du känner och att gå igenom dina känslor. Bara du kan veta vad du egentligen vill. 8.3. Sexualitet och parförhållande Det att bröstet opereras bort eller förändras till det yttre kan inverka också på mänskliga relationer och det sociala livet. Redan det att visa det opererade området för sin partner eller andra familjemedlemmar kan kännas som en tröskel, men den brukar man komma över ganska snabbt. En mycket större tröskel brukar det vara att visa sig för vänner eller bekanta och obekanta till exempel i simhallen. Det effektivaste sättet att återhämta sig är att gå igenom sina känslor och prata om dem med sina närmaste eller någon sakkunnig. Den bästa hjälp du kan få är signalen från din partner och dina vänner att du är samma människa som förut. Bröstcancer leder till förändringar också parförhållandet. Ofta blir parförhållandet starkare om paret respekterar varandra, kan samtala om svåra frågor, 41 har vilja att förstå varandra och kanske redan tidigare har klarat at kriser tillsammans. Också ett förhållande som svalnat kan bli starkare, när paret står inför ett gemensamt hot. Svårigheter kan uppstå i förhållandet om man inte kan prata med varandra, inte förstår varandras känslor eller om den insjuknade inte känner att hon får tillräckligt mycket stöd. Partnern kan också känna sig rädd och rådlös på grund av den andras sjukdom. Det är vanligt och helt normalt att tappa sexlusten vid bröstcancer. Operationen och att återhämta sig efter den kan ta alla krafter, sjukdomskrisen kan skapa ångest och förändringarna i jagbilden kan skapa osäkerhet. Efter operationen och under strålbehandlingen kan bröstet kännas ömt vid beröring. Ibland känns inte heller beröring av det friska bröstet bra. Tala modigt om för din partner hurdan beröring du önskar. En del kvinnor vill använda behå och protes under samlaget i början. En eventuell cytotatika- eller hormonbehandling torkar och irriterar slemhinnorna i slidan. Som lokal behandling kan du använda glidmedel som kan köpas på apotek, i varuhus eller på webben. Berätta om dina känslor och orsaken till dem för din partner. Fundera tillsammans på hur ni kunde lätt situationen. Sexlusten brukar komma tillbaka. Om det tar lång tid efter behandlingarna lönar det sig att fundera vad det kan bero på och vad som kunde göras. Vid behov kan ett samtal med sexualrådgivare eller sexualterapeut vara bra. 42 9 LÄNKAR Cancerorganisationernas riksomfattande rådgivning Cancercontakt Tfn 0800 19414 må och to kl. 10–18 ti, on och fr kl. 10–15 [email protected] www.neuvontahoitaja.fi Cancerorgansationerna www.cancer.fi Suomen Syöpäpotilaat – Cancerpatienterna i Finland ry www.syopapotilaat.fi Tfn 044 053 3211 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) www.hus.fi Tfn 09 4711 Kuopio universitetssjukhus www.psshp.fi Tfn 017 173 311 Uleåborgs universitetssjukhus www.ppshp.fi Tfn 08 315 2011 Tammerfors universitetssjukhus www.tays.fi Tfn 03 311 611 Åbo universtitetssjukhus www.vsshp.fi Tfn 02 313 0000 43 Finskspråkiga broschyrer kan beställas: • på webbplatsen www.syopapotilaat.fi/potilasoppaat/ • per e-post på adressen [email protected] • per telefon på nummer 044 053 3211 Malmbågen 5, 00700 Helsingfors, www.syopapotilaat.fi 44 2016 Svenskspråkiga broschyrer finns endast i elektronisk form. De kan läsas och skrivas ut på nätet.