Nr……….
Fall 1
(30p)
Kerstin Karlsson, 79 år, söker tillsammans med sin dotter på vårdcentralen där du har ditt första
vikariat som legitimerad. Kerstin har under de senaste månaderna blivit tilltagande orolig och ängslig.
Ringer flera gånger per dag till sin dotter för att höra att allt är väl med dotterns familj.
Så fort någon är bortrest i familjen ökar oron och hon kan ringa på mobilen flera gånger på en dag.
Hon oroar sig för minsta lilla småsak, att posten inte kommer i tid, att hemtjänsten ska utebli om de
kommer några minuter för sent. Varje gång hon inhandlat något så ångrar hon sig, tycker att hon
slösat med pengar. Hon har tidigare varit aktiv deltagare i pensionärsföreningen, deltagit i
vattengympa och haft stort umgänge. Ringer återbud till allt. Tror sig inte kunna göra någonting själv
utan ber dottern om hjälp. Säger att hon sover dåligt, vaknar redan klockan tre på efternatten men
lägger sig klockan sju på kvällen. Äter dåligt, har gått ner säkert 3 kilo sista tiden. Tycker att hon inte
orkar någon, allt tar längre tid än brukligt.
Under samtalet försöker Kerstin avbryta sin dotter oupphörligt, hon reser sig flera gånger upp ur
stolen, plockar med sin väska och blir flera gånger irriterad, arg och upprörd.
Fråga 1:1:1
Vilka diagnostiska överväganden gör du initialt? Motivera!
(2p)
Fråga 1:1:2
Vilka undersökningar/utredningar skulle du vilja göra?
(3p)
1
Nr……….
Kerstin Karlsson, 79 år, söker tillsammans med sin dotter på vårdcentralen där du har ditt första vikariat som legitimerad.
Kerstin har under de senaste månaderna blivit tilltagande orolig och ängslig. Ringer flera gånger per dag till sin dotter för att
höra att allt är väl med dotterns familj.
Så fort någon är bortrest i familjen ökar oron och hon kan ringa på mobilen flera gånger på en dag. Hon oroar sig för minsta
lilla småsak, att posten inte kommer i tid, att hemtjänsten ska utebli om de kommer några minuter för sent. Varje gång hon
inhandlat något så ångrar hon sig, tycker att hon slösat med pengar. Hon har tidigare varit aktiv deltagare i
pensionärsföreningen, deltagit i vattengympa och haft stort umgänge. Ringer återbud till allt. Tror sig inte kunna göra
någonting själv utan ber dottern om hjälp. Säger att hon sover dåligt, vaknar redan klockan tre på efternatten men lägger
sig klockan sju på kvällen. Äter dåligt, har gått ner säkert 3 kilo sista tiden. Tycker att hon inte orkar någon, allt tar längre tid
än brukligt.
Under samtalet försöker Kerstin avbryta sin dotter oupphörligt, hon reser sig flera gånger upp ur stolen, plockar med sin
väska och blir flera gånger irriterad, arg och upprörd.
Agiterad depression, demens – för båda talar symtom
Somatiskt status, neurologstatus, EKG, MM
Du funderar på om detta kan vara en agiterad depression eller om Kerstin möjligen har en
begynnande demens.
Du finner ett normalt somatiskt status. EKG visar sinustachyardi fkv 100. Neurologstatus är u.a.
Kerstin är orienterad till tid, rum och situation och har 27p på MMT. Du har beställt blod och
basalstatus samt thyroidea prover.
Fråga 1:2:1
Vad vill du komplettera anamnesen med?
(2p)
2
Nr……….
Kerstin Karlsson, 79 år, söker tillsammans med sin dotter på vårdcentralen där du har ditt första vikariat som legitimerad.
Kerstin har under de senaste månaderna blivit tilltagande orolig och ängslig. Ringer flera gånger per dag till sin dotter för att
höra att allt är väl med dotterns familj.
Så fort någon är bortrest i familjen ökar oron och hon kan ringa på mobilen flera gånger på en dag. Hon oroar sig för minsta
lilla småsak, att posten inte kommer i tid, att hemtjänsten ska utebli om de kommer några minuter för sent. Varje gång hon
inhandlat något så ångrar hon sig, tycker att hon slösat med pengar. Hon har tidigare varit aktiv deltagare i
pensionärsföreningen, deltagit i vattengympa och haft stort umgänge. Ringer återbud till allt. Tror sig inte kunna göra
någonting själv utan ber dottern om hjälp. Säger att hon sover dåligt, vaknar redan klockan tre på efternatten men lägger
sig klockan sju på kvällen. Äter dåligt, har gått ner säkert 3 kilo sista tiden. Tycker att hon inte orkar någon, allt tar längre tid
än brukligt.
Under samtalet försöker Kerstin avbryta sin dotter oupphörligt, hon reser sig flera gånger upp ur stolen, plockar med sin
väska och blir flera gånger irriterad, arg och upprörd.
Agiterad depression, demens – för båda talar symtom
Somatiskt status, neurologstatus, EKG, MM
Du funderar på om detta kan vara en agiterad depression eller om Kerstin möjligen har en begynnande demens.
Du finner ett normalt somatiskt status. EKG visar sinustachyardi fkv 100. Neurologstatus är u.a. Kerstin är orienterad till tid,
rum och situation och har 27p på MMT. Du har beställt blod och basalstatus samt thyroidea prover.
Tidigare sjukdomar, social anamnes, läkemedel
Kerstin är änka sedan tio år tillbaka, maken dog hastigt i en hjärtinfarkt då man befann sig på
semester i Spanien. Tog detta bra enligt dottern men året efter blev hon nedstämd och fick
behandling från vårdcentralen. Till sin läggning har Kerstin alltid varit ängslig, alltid oroat sig för något
och föreställt sig det värsta i förväg. Haft en rad olika kroppsliga besvär som hon sökt för men man
har aldrig funnit någon förklaring enligt dottern. Ätit Stesolid 5mg till kvällen regelbundet i säkert 30
år. Har en bekant till familjen som skriver ut.
Kerstin bor ensam, dottern som är enda barnet bor i samma kvarter. Har hemtjänst 2 ggr i veckan.
Fråga 1:3:1
Vilken blir din diagnos? Motivera!
(2p)
Fråga 1:3:2
Hur väljer du att handlägga ärendet?
(2p)
3
Nr……….
Kerstin Karlsson, 79 år, söker tillsammans med sin dotter på vårdcentralen där du har ditt första vikariat som legitimerad.
Kerstin har under de senaste månaderna blivit tilltagande orolig och ängslig. Ringer flera gånger per dag till sin dotter för att
höra att allt är väl med dotterns familj.
Så fort någon är bortrest i familjen ökar oron och hon kan ringa på mobilen flera gånger på en dag. Hon oroar sig för minsta
lilla småsak, att posten inte kommer i tid, att hemtjänsten ska utebli om de kommer några minuter för sent. Varje gång hon
inhandlat något så ångrar hon sig, tycker att hon slösat med pengar. Hon har tidigare varit aktiv deltagare i
pensionärsföreningen, deltagit i vattengympa och haft stort umgänge. Ringer återbud till allt. Tror sig inte kunna göra
någonting själv utan ber dottern om hjälp. Säger att hon sover dåligt, vaknar redan klockan tre på efternatten men lägger
sig klockan sju på kvällen. Äter dåligt, har gått ner säkert 3 kilo sista tiden. Tycker att hon inte orkar någon, allt tar längre tid
än brukligt.
Under samtalet försöker Kerstin avbryta sin dotter oupphörligt, hon reser sig flera gånger upp ur stolen, plockar med sin
väska och blir flera gånger irriterad, arg och upprörd.
Agiterad depression, demens – för båda talar symtom
Somatiskt status, neurologstatus, EKG, MM
Du funderar på om detta kan vara en agiterad depression eller om Kerstin möjligen har en begynnande demens.
Du finner ett normalt somatiskt status. EKG visar sinustachyardi fkv 100. Neurologstatus är u.a. Kerstin är orienterad till tid,
rum och situation och har 27p på MMT. Du har beställt blod och basalstatus samt thyroidea prover.
Tidigare sjukdomar, social anamnes, läkemedel
Kerstin är änka sedan tio år tillbaka, maken dog hastigt i en hjärtinfarkt då man befann sig på semester i Spanien. Tog detta
bra enligt dottern men året efter blev hon nedstämd och fick behandling från vårdcentralen. Till sin läggning har Kerstin
alltid varit ängslig, alltid oroat sig för något och föreställt sig det värsta i förväg. Haft en rad olika kroppsliga besvär som hon
sökt för men man har aldrig funnit någon förklaring enligt dottern. Ätit Stesolid 5mg till kvällen regelbundet i säkert 30 år.
Har en bekant till familjen som skriver ut.
Kerstin bor ensam, dottern som är enda barnet bor i samma kvarter. Har hemtjänst 2 ggr i veckan.
Symtom talar för GAD men anamnes och status stärker diagnos agiterad depression.
Remiss till psykiatrisk klinik
I anamnesen finns belägg för att Kerstin sannolikt har GAD men den aktuella symtomatologin talar
för en agiterad depression. Med tanke på Kerstins ålder och status föreslår du remiss till närmsta
psykiatriska klinik för inläggning men Kerstin protesterar och dottern lovar att om Kerstin får hjälp
med medicin så kan hon och hennes dotter ta hand om mamman.
Fråga 1:4:1
Vilken medicin väljer du och varför?
(2p)
4
Nr……….
Kerstin Karlsson, 79 år, söker tillsammans med sin dotter på vårdcentralen där du har ditt första vikariat som legitimerad.
Kerstin har under de senaste månaderna blivit tilltagande orolig och ängslig. Ringer flera gånger per dag till sin dotter för att
höra att allt är väl med dotterns familj.
Så fort någon är bortrest i familjen ökar oron och hon kan ringa på mobilen flera gånger på en dag. Hon oroar sig för minsta
lilla småsak, att posten inte kommer i tid, att hemtjänsten ska utebli om de kommer några minuter för sent. Varje gång hon
inhandlat något så ångrar hon sig, tycker att hon slösat med pengar. Hon har tidigare varit aktiv deltagare i
pensionärsföreningen, deltagit i vattengympa och haft stort umgänge. Ringer återbud till allt. Tror sig inte kunna göra
någonting själv utan ber dottern om hjälp. Säger att hon sover dåligt, vaknar redan klockan tre på efternatten men lägger
sig klockan sju på kvällen. Äter dåligt, har gått ner säkert 3 kilo sista tiden. Tycker att hon inte orkar någon, allt tar längre tid
än brukligt.
Under samtalet försöker Kerstin avbryta sin dotter oupphörligt, hon reser sig flera gånger upp ur stolen, plockar med sin
väska och blir flera gånger irriterad, arg och upprörd.
Du funderar på om detta kan vara en agiterad depression eller om Kerstin möjligen har en begynnande demens.
Du finner ett normalt somatiskt status. EKG visar sinustachyardi fkv 100. Neurologstatus är u.a. Kerstin är orienterad till tid,
rum och situation och har 27p på MMT. Du har beställt blod och basalstatus samt thyroidea prover.
Kerstin är änka sedan tio år tillbaka, maken dog hastigt i en hjärtinfarkt då man befann sig på semester i Spanien. Tog detta
bra enligt dottern men året efter blev hon nedstämd och fick behandling från vårdcentralen. Till sin läggning har Kerstin
alltid varit ängslig, alltid oroat sig för något och föreställt sig det värsta i förväg. Haft en rad olika kroppsliga besvär som hon
sökt för men man har aldrig funnit någon förklaring enligt dottern. Ätit Stesolid 5mg till kvällen regelbundet i säkert 30 år.
Har en bekant till familjen som skriver ut.
Kerstin bor ensam, dottern som är enda barnet bor i samma kvarter. Har hemtjänst 2 ggr i veckan.
I anamnesen finns belägg för att Kerstin sannolikt har GAD men den aktuella symtomatologin talar för en agiterad
depression. Med tanke på Kerstins ålder och status föreslår du remiss till närmsta psykiatriska klinik för inläggning men
Kerstin protesterar och dottern lovar att om Kerstin får hjälp med medicin så kan hon och hennes dotter ta hand om
mamman.
Mirtazapin-ångestdämpande med tillägg benzodiazepin
Du väljer Mirtazapin; med tanke på ångesten och agitationen vill du ha en sederande och
ångestdämpande medicinering. Sannolikt behöver du initialt öka Stesolid-dosen. Efter knappt en
vecka kommer distriktssköterskan till dig och beskriver att Kerstin har blivit försämrad. Vi
hembesöket idag har Kerstin varit väldigt agiterad, hon har anklagat distriktssköterskan för att vara
en spion. Hon har uppgivit att dotterdottern tagit alla Kerstins pengar. Kallar dottern för
förskingraren. Inte ätit eller druckit på två dagar. Hon är övertygad om att det är helt stopp i tarmen
och att ingenting kommer ut. Hon sover enligt dottern illa, vaknar redan vid tre på morgonen, kan
somna om efter att ha fått extra Stesolid men bara i ett par timmar.
Fråga 1:5:1
Vad bör du göra?
(1p)
5
Nr……….
Du funderar på om detta kan vara en agiterad depression eller om Kerstin möjligen har en begynnande demens.
Du finner ett normalt somatiskt status. EKG visar sinustachyardi fkv 100. Neurologstatus är u.a. Kerstin är orienterad till tid,
rum och situation och har 27p på MMT. Du har beställt blod och basalstatus samt thyroidea prover.
Kerstin är änka sedan tio år tillbaka, maken dog hastigt i en hjärtinfarkt då man befann sig på semester i Spanien. Tog detta
bra enligt dottern men året efter blev hon nedstämd och fick behandling från vårdcentralen. Till sin läggning har Kerstin
alltid varit ängslig, alltid oroat sig för något och föreställt sig det värsta i förväg. Haft en rad olika kroppsliga besvär som hon
sökt för men man har aldrig funnit någon förklaring enligt dottern. Ätit Stesolid 5mg till kvällen regelbundet i säkert 30 år.
Har en bekant till familjen som skriver ut.
Kerstin bor ensam, dottern som är enda barnet bor i samma kvarter. Har hemtjänst 2 ggr i veckan.
I anamnesen finns belägg för att Kerstin sannolikt har GAD men den aktuella symtomatologin talar för en agiterad
depression. Med tanke på Kerstins ålder och status föreslår du remiss till närmsta psykiatriska klinik för inläggning men
Kerstin protesterar och dottern lovar att om Kerstin får hjälp med medicin så kan hon och hennes dotter ta hand om
mamman.
Mirtazapin-ångestdämpande med tillägg benzodiazepin
Du väljer Mirtazapin; med tanke på ångesten och agitationen vill du ha en sederande och ångestdämpande medicinering.
Sannolikt behöver du initialt öka Stesolid-dosen. Efter knappt en vecka kommer distriktssköterskan till dig och beskriver att
Kerstin har blivit försämrad. Vi hembesöket idag har Kerstin varit väldigt agiterad, hon har anklagat distriktssköterskan för
att vara en spion. Hon har uppgivit att dotterdottern tagit alla Kerstins pengar. Kallar dottern för förskingraren. Inte ätit
eller druckit på två dagar. Hon är övertygad om att det är helt stopp i tarmen och att ingenting kommer ut. Hon sover enligt
dottern illa, vaknar redan vid tre på morgonen, kan somna om efter att ha fått extra Stesolid men bara i ett par timmar.
Hembesök och ställningstagande till LPT
Du gör ett hembesök. Kerstin vill först inte släppa in dig men går undan när dottern kommer. Kerstin
tittar misstänksamt på dig men svarar inte på tilltal och kniper med munnen. Vänder bort huvudet.
Efter några minuter reser hon sig upp, börjar gå runt i rummet samtidigt som hon vrider sina händer
och ojar sig oupphörligt. Dottern säger att såhär har det varit sedan ett par dagar. Du bestämmer dig
för att Kerstin behöver läggas in på sjukhus och att du behöver skriva ett vårdintyg.
Fråga 1:6:1
Hur formulerar du status i vårdintyget?
(2p)
Fråga 1:6:2
Hur motiverar du vårdintyget?
(3p)
6
Nr………..
Du väljer Mirtazapin; med tanke på ångesten och agitationen vill du ha en sederande och ångestdämpande medicinering.
Sannolikt behöver du initialt öka Stesolid-dosen. Efter knappt en vecka kommer distriktssköterskan till dig och beskriver att
Kerstin har blivit försämrad. Vi hembesöket idag har Kerstin varit väldigt agiterad, hon har anklagat distriktssköterskan för
att vara en spion. Hon har uppgivit att dotterdottern tagit alla Kerstins pengar. Kallar dottern för förskingraren. Inte ätit
eller druckit på två dagar. Hon är övertygad om att det är helt stopp i tarmen och att ingenting kommer ut. Hon sover enligt
dottern illa, vaknar redan vid tre på morgonen, kan somna om efter att ha fått extra Stesolid men bara i ett par timmar.
Du gör ett hembesök. Kerstin vill först inte släppa in dig men går undan när dottern kommer. Kerstin tittar misstänksamt på
dig men svarar inte på tilltal och kniper med munnen. Vänder bort huvudet. Efter några minuter reser hon sig upp, börjar gå
runt i rummet samtidigt som hon vrider sina händer och ojar sig oupphörligt. Dottern säger att såhär har det varit sedan ett
par dagar. Du bestämmer dig för att Kerstin behöver läggas in på sjukhus och att du behöver skriva ett vårdintyg
I status finner du en 79-årig kvinna som ger dålig formell samt emotionell kontakt, vägrar svara på tilltal, agiterad och
ångestladdad, misstänksam, har persekutoriska och nihilistiska vanföreställningar.
Kerstin uppvisar tecken på allvarlig psykisk störning, hon har en agiterad depression med vanföreställningar av
persekutorisk och nihilistisk karaktär. Försök att behandla polikliniskt med stöd av dottern har gjorts, men patienten har
försämrats med uppenbara psykotiska symtom och vare sig äter eller dricker. Hon behöver därför vård och tillsyn dygnet
om. Hennes tillstånd är sådant att hon inte kan avgöra sitt behov av vård.
Med hjälp av svärsonen lyckas ni övertala patienten att följa med till psykiatriska kliniken där hon blir
inlagd.
Fråga 1:7:1
Vem har rätt att fatta kvarhållningsbeslut enl. § 6 LPT?
(1p)
Fråga 1:7:2
Vem prövar vårdintyget och beslutar om inläggning?
(1p)
7
Nr……….
I status finner du en 79-årig kvinna som ger dålig formell samt emotionell kontakt, vägrar svara på tilltal, agiterad och
ångestladdad, misstänksam, har persekutoriska och nihilistiska vanföreställningar.
Kerstin uppvisar tecken på allvarlig psykisk störning, hon har en agiterad depression med vanföreställningar av
persekutorisk och nihilistisk karaktär. Försök att behandla polikliniskt med stöd av dottern har gjorts, men patienten har
försämrats med uppenbara psykotiska symtom och vare sig äter eller dricker. Hon behöver därför vård och tillsyn dygnet
om. Hennes tillstånd är sådant att hon inte kan avgöra sitt behov av vård.
Med hjälp av svärsonen lyckas ni övertala patienten att följa med till psykiatriska kliniken där hon blir inlagd.
Läkare med delegation av bakjouren
Chefsöverläkare alt specialist inom psykiatri med delegation
Den jourhavande läkaren som gör sin utbildning fattade beslut om kvarhållning men då han
uppfattade Kerstin som svårt sjuk tillkallade han bakjouren, en specialist med delegation från
chefsöverläkaren som beslöt om intagning enligt § 6 LPT. Man uppfattade att Kerstin hade en
psykotisk depression och vill inleda behandling snarast.
Fråga 1:8:1
Vilken behandling är att föredra?
(1p)
8
Nr……….
I status finner du en 79-årig kvinna som ger dålig formell samt emotionell kontakt, vägrar svara på tilltal, agiterad och
ångestladdad, misstänksam, har persekutoriska och nihilistiska vanföreställningar.
Kerstin uppvisar tecken på allvarlig psykisk störning, hon har en agiterad depression med vanföreställningar av
persekutorisk och nihilistisk karaktär. Försök att behandla polikliniskt med stöd av dottern har gjorts, men patienten har
försämrats med uppenbara psykotiska symtom och vare sig äter eller dricker. Hon behöver därför vård och tillsyn dygnet
om. Hennes tillstånd är sådant att hon inte kan avgöra sitt behov av vård.
Med hjälp av svärsonen lyckas ni övertala patienten att följa med till psykiatriska kliniken där hon blir inlagd.
Den jourhavande läkaren som gör sin utbildning fattade beslut om kvarhållning men då han uppfattade Kerstin som svårt
sjuk tillkallade han bakjouren, en specialist med delegation från chefsöverläkaren som beslöt om intagning enligt § 6 LPT.
Man uppfattade att Kerstin hade en psykotisk depression och vill inleda behandling snarast.
ECT-behandling
Kerstin får 10 ECT-behandlingar och svarar bra på behandlingen. Dock har hon efter de första
behandlingarna förefallit konfusorisk och hon har fortfarande svårt att hitta på avdelningen. Minns
inte varför hon kom till avdelningen eller att hennes dotter varit på besök i stort sett varje dag. Vill
skrivas ut till hemmet.
Fråga 1:9:1
(2p)
Vad är den närmaste förklaringen till ovannämnda symtom och hur utreder du och behandlar du
dessa?
Fråga 1:9:2
Vad är det viktiga med ECT-behandlingen?
(1p)
9
Nr……….
I status finner du en 79-årig kvinna som ger dålig formell samt emotionell kontakt, vägrar svara på tilltal, agiterad och
ångestladdad, misstänksam, har persekutoriska och nihilistiska vanföreställningar.
Kerstin uppvisar tecken på allvarlig psykisk störning, hon har en agiterad depression med vanföreställningar av
persekutorisk och nihilistisk karaktär. Försök att behandla polikliniskt med stöd av dottern har gjorts, men patienten har
försämrats med uppenbara psykotiska symtom och vare sig äter eller dricker. Hon behöver därför vård och tillsyn dygnet
om. Hennes tillstånd är sådant att hon inte kan avgöra sitt behov av vård.
Med hjälp av svärsonen lyckas ni övertala patienten att följa med till psykiatriska kliniken där hon blir inlagd.
Den jourhavande läkaren som gör sin utbildning fattade beslut om kvarhållning men då han uppfattade Kerstin som svårt
sjuk tillkallade han bakjouren, en specialist med delegation från chefsöverläkaren som beslöt om intagning enligt § 6 LPT.
Man uppfattade att Kerstin hade en psykotisk depression och vill inleda behandling snarast.
Kerstin får 10 ECT-behandlingar och svarar bra på behandlingen. Dock har hon efter de första behandlingarna förefallit
konfusorisk och hon har fortfarande svårt att hitta på avdelningen. Minns inte varför hon kom till avdelningen eller att
hennes dotter varit på besök i stort sett varje dag. Vill skrivas ut till hemmet.
Biverkningar av ECT och expectans ??
Att framkalla epileptiskt anfall
Konfusion initialt samt minnesstörning är vanliga biverkningar till ECT-behandling, de brukar avklinga
och testmässigt är patienterna återställda en månad efter avslutad behandling.
Med ECT-behandling framkallar man ett epileptiskt anfall. Kerstin skrivs ut efter ytterligare två veckor
med utökad hemtjänst och stöd av dottern.
Fråga 1:10:1
Hur vill du följa upp hennes behandling? Motivera!
10
(2p)
Nr……….
Den jourhavande läkaren som gör sin utbildning fattade beslut om kvarhållning men då han uppfattade Kerstin som svårt
sjuk tillkallade han bakjouren, en specialist med delegation från chefsöverläkaren som beslöt om intagning enligt § 6 LPT.
Man uppfattade att Kerstin hade en psykotisk depression och vill inleda behandling snarast.
Kerstin får 10 ECT-behandlingar och svarar bra på behandlingen. Dock har hon efter de första behandlingarna förefallit
konfusorisk och hon har fortfarande svårt att hitta på avdelningen. Minns inte varför hon kom till avdelningen eller att
hennes dotter varit på besök i stort sett varje dag. Vill skrivas ut till hemmet.
Konfusion initialt samt minnesstörning är vanliga biverkningar till ECT-behandling, de brukar avklinga och testmässigt är
patienterna återställda en månad efter avslutad behandling.
Med ECT-behandling framkallar man ett epileptiskt anfall. Kerstin skrivs ut efter ytterligare två veckor med utökad
hemtjänst och stöd av dottern.
Antidepressiv behandling , i annat fall risk för recidiv
Kerstin ställs in på ett antidepressivum, Cipralex, i kombination med Mirtazapin med tanke på
sömnsvårigheter och ångest. Om man avbryter ECT-behandlingen utan att följa upp med
antidepressiv behandling riskerar patienten att recidivera efter några veckor.
Fråga 1:11:1
(3p)
Vilka farmakologiska mekanismer kännetecknar antidepressiva läkemedel? Ge exempel på preparat
vid de olika mekanismerna!
11
Nr……….
Återupptagningshämning (SSRI, SNRI, NRI)
Alfa2 blockad (mirtazapin)
Enzymhämmare (MAOI)
12
Nr………..
Fall 2
(25p)
Adam är en 35 år gammal och hittills helt frisk helikopterförare som genomgår årliga hälsotester.
Adam har senaste året märkt lätt ostadighet, nästan yrselkänsla utan uppenbar anledning. Han
funderar själv i psykosociala faktorer med karriärkrav och samtidig familjebildning, hans sambo
väntar deras första barn. Besvären accentueras när han vid en avancerad sväng erfar en mycket
obehaglig yrsel med rotatoriskt inslag. Han vill inte söka flygläkaren, men några veckor senare en
lördagskväll med några glas vin, får han en kraftig yrselattack och ramlar omkull på golvet framför sin
förskräckta sambo som genast ringer efter ambulans.
Du är jour på en överbelastad akutmottagning där en summarisk neurologisk undersökning endast
visar en lätt ändlägesnystagmus, vilket vanligen är normalt efter något glas vin. Efter kontakt med
bakjouren beställs en akut datortomografi (DT) hjärna, som preliminärt anges vara utan säkra
patologiska fynd. Du bedömer yrseln som godartad och sannolikt orsakad av övergående perifera
orsaker.
Fråga 2:1:1
Ange skillnaden mellan perifer och central yrsel
(2p)
13
Nr……….
Adam är en 35 år gammal och hittills helt frisk helikopterförare som genomgår årliga hälsotester. Adam har senaste året
märkt lätt ostadighet, nästan yrselkänsla utan uppenbar anledning. Han funderar själv i psykosociala faktorer med
karriärkrav och samtidig familjebildning, hans sambo väntar deras första barn. Besvären accentueras när han vid en
avancerad sväng erfar en mycket obehaglig yrsel med rotatoriskt inslag. Han vill inte söka flygläkaren, men några veckor
senare en lördagskväll med några glas vin, får han en kraftig yrselattack och ramlar omkull på golvet framför sin förskräckta
sambo som genast ringer efter ambulans.
Du är jour på en överbelastad akutmottagning där en summarisk neurologisk undersökning endast visar en lätt
ändlägesnystagmus, vilket vanligen är normalt efter något glas vin. Efter kontakt med bakjouren beställs en akut
datortomografi (DT) hjärna, som preliminärt anges vara utan säkra patologiska fynd. Du bedömer yrseln som godartad och
sannolikt orsakad av övergående perifera orsaker.
Perifer yrsel beror på skada i innerörat eller nerven (N:VIII) medan central yrsel beror på skada i hjärnstammen
Fråga 2:2:1
Vid perifer yrsel förekommer ofta ytterligare två symtom, vilka?
(2p)
Fråga 2:2:2
(4p)
Det internationella läkarspråket är grundat på latinska och grekiska uttryck, vilket medför en rad
kommunikationsmöjlighet. Ange för nedanstående besvär den medicinska benämningen
1.
2.
3.
4.
Yrsel
Hörselnedsättning (dövhet)
Öronsus
Balansrubbning
14
Nr……….
Adam är en 35 år gammal och hittills helt frisk helikopterförare som genomgår årliga hälsotester. Adam har senaste året
märkt lätt ostadighet, nästan yrselkänsla utan uppenbar anledning. Han funderar själv i psykosociala faktorer med
karriärkrav och samtidig familjebildning, hans sambo väntar deras första barn. Besvären accentueras när han vid en
avancerad sväng erfar en mycket obehaglig yrsel med rotatoriskt inslag. Han vill inte söka flygläkaren, men några veckor
senare en lördagskväll med några glas vin, får han en kraftig yrselattack och ramlar omkull på golvet framför sin förskräckta
sambo som genast ringer efter ambulans.
Du är jour på en överbelastad akutmottagning där en summarisk neurologisk undersökning endast visar en lätt
ändlägesnystagmus, vilket vanligen är normalt efter något glas vin. Efter kontakt med bakjouren beställs en akut
datortomografi (DT) hjärna, som preliminärt anges vara utan säkra patologiska fynd. Du bedömer yrseln som godartad och
sannolikt orsakad av övergående perifera orsaker.
Perifer yrsel beror på skada i innerörat eller nerven (N:VIII) medan central yrsel beror på skada i hjärnstammen
Hörselnedsättning och öronsus
1.
2.
3.
4.
Vertigo
surditas
tinnitus
ataxi
Adams yrselattacker tilltar under helgen och han söker åter akutmottagningen på söndagen. Du
misstänker en infektion och gör lumbalpunktion. Likvor = (cerebro)spinalvätskan är normal vad gäller
celler, men har en hög albuminhalt (totalprotein).
Fråga 2:3:1
Vad brukar detta betyda?
(2p)
15
Nr……….
Adam är en 35 år gammal och hittills helt frisk helikopterförare som genomgår årliga hälsotester. Adam har senaste året
märkt lätt ostadighet, nästan yrselkänsla utan uppenbar anledning. Han funderar själv i psykosociala faktorer med
karriärkrav och samtidig familjebildning, hans sambo väntar deras första barn. Besvären accentueras när han vid en
avancerad sväng erfar en mycket obehaglig yrsel med rotatoriskt inslag. Han vill inte söka flygläkaren, men några veckor
senare en lördagskväll med några glas vin, får han en kraftig yrselattack och ramlar omkull på golvet framför sin förskräckta
sambo som genast ringer efter ambulans.
Du är jour på en överbelastad akutmottagning där en summarisk neurologisk undersökning endast visar en lätt
ändlägesnystagmus, vilket vanligen är normalt efter något glas vin. Efter kontakt med bakjouren beställs en akut
datortomografi (DT) hjärna, som preliminärt anges vara utan säkra patologiska fynd. Du bedömer yrseln som godartad och
sannolikt orsakad av övergående perifera orsaker.
Perifer yrsel beror på skada i innerörat eller nerven (N:VIII) medan central yrsel beror på skada i hjärnstammen
Hörselnedsättning och öronsus
1.
2.
3.
4.
Vertigo
surditas
tinnitus
ataxi
Adams yrselattacker tilltar under helgen och han söker åter akutmottagningen på söndagen. Du misstänker en infektion och
gör lumbalpunktion. Likvor = (cerebro)spinalvätskan är normal vad gäller celler, men har en hög albuminhalt (totalprotein).
Barriärskada
Neuroradiolog eftergranskar på måndagen DT-undersökningen och kompletterar med MR hjärna,
som visar en högattenuerande förändring i vänster inre hörselgång (se bild som du får av vakten)
Fråga 2:4:1
Diagnosförslag?
(2p)
16
Nr………..
Adam är en 35 år gammal och hittills helt frisk helikopterförare som genomgår årliga hälsotester. Adam har senaste året
märkt lätt ostadighet, nästan yrselkänsla utan uppenbar anledning. Han funderar själv i psykosociala faktorer med
karriärkrav och samtidig familjebildning, hans sambo väntar deras första barn. Besvären accentueras när han vid en
avancerad sväng erfar en mycket obehaglig yrsel med rotatoriskt inslag. Han vill inte söka flygläkaren, men några veckor
senare en lördagskväll med några glas vin, får han en kraftig yrselattack och ramlar omkull på golvet framför sin förskräckta
sambo som genast ringer efter ambulans.
Du är jour på en överbelastad akutmottagning där en summarisk neurologisk undersökning endast visar en lätt
ändlägesnystagmus, vilket vanligen är normalt efter något glas vin. Efter kontakt med bakjouren beställs en akut
datortomografi (DT) hjärna, som preliminärt anges vara utan säkra patologiska fynd. Du bedömer yrseln som godartad och
sannolikt orsakad av övergående perifera orsaker.
Perifer yrsel beror på skada i innerörat eller nerven (N:VIII) medan central yrsel beror på skada i hjärnstammen
Hörselnedsättning och öronsus
1.
2.
3.
4.
Vertigo
surditas
tinnitus
ataxi
Adams yrselattacker tilltar under helgen och han söker åter akutmottagningen på söndagen. Du misstänker en infektion och
gör lumbalpunktion. Likvor = (cerebro)spinalvätskan är normal vad gäller celler, men har en hög albuminhalt (totalprotein).
Barriärskada
Neuroradiolog eftergranskar på måndagen DT-undersökningen och kompletterar med MR hjärna, som visar en
högattenuerande förändring i vänster inre hörselgång (se bild som du får av vakten)
Litet akustikusneurinom
Fråga 2:5:1
Beskriv den patologiska strukturen i akustikusneurinom. Malignitetsgrad? Frekvens?
(3p)
Fråga 2:5:2
Akustikusneurinom sitter i en anatomiskt sårbar del av hjärnan. Vad heter den?
(1p)
17
Nr……….
Du är jour på en överbelastad akutmottagning där en summarisk neurologisk undersökning endast visar en lätt
ändlägesnystagmus, vilket vanligen är normalt efter något glas vin. Efter kontakt med bakjouren beställs en akut
datortomografi (DT) hjärna, som preliminärt anges vara utan säkra patologiska fynd. Du bedömer yrseln som godartad och
sannolikt orsakad av övergående perifera orsaker.
Perifer yrsel beror på skada i innerörat eller nerven (N:VIII) medan central yrsel beror på skada i hjärnstammen
Hörselnedsättning och öronsus
1. Vertigo
2. surditas
3. tinnitus
4. ataxi
Adams yrselattacker tilltar under helgen och han söker åter akutmottagningen på söndagen. Du misstänker en infektion och
gör lumbalpunktion. Likvor = (cerebro)spinalvätskan är normal vad gäller celler, men har en hög albuminhalt (totalprotein).
Barriärskada
Neuroradiolog eftergranskar på måndagen DT-undersökningen och kompletterar med MR hjärna, som visar en
högattenuerande förändring i vänster inre hörselgång (se bild som du får av vakten)
Litet akustikusneurinom
Inklusive maligna metastaser ca 4-5 plats av hjärntumörer med frekvens omkring 5-10%.
Patologi – nervvävnad? Låg malignitetsgrad , men hög mortalitet vid ökad volym (grad III-IV)
Ponsvinkeln
Akustikusneurinom metastaserar sällan , men kan vid tillväxt påverka närliggande strukturer, vilket
ger framförallt vissa kranialnervssymtom.
Fråga 2:6:1
Vilka nerver och symtom är de två vanligaste?
(2p)
Fråga 2:6:2
Varför är facialisparesen ”perifer”?
(2p)
Fråga 2:6:3
Symtombilden klarnar och en typisk reflex blir med tiden patologisk?
(2p)
Fråga 2:6:4
(2p)
Höggradiga (III-IV) akustikusneurinom är livsfarliga (se bild som du får av vakten). Varför ?
Fråga 2:6:5
Långsiktig prognos efter operation?
(1p)
18
Nr……….
Trigeminus (N:V) med känselnedsättning i ansiktet och Facialis (N:VII) med en ”perifer” facialispares.
Skadan sitter i inre hörselgången där de perifera grenarna av trigeminus och facilialis passerar.
Cornealreflexen som har trigeminus som afferent nerv och facilialis som efferent nerv.
Pga. volym o trånga förhållande i ponsvinkeln med tryck på hjärnstammen (pons)
Vanligen god, inga metastaser men kan någon gång recidivera
19
Nr……….
Fall 3
(25p)
Lars Johansson, 85-årig rökande f d kommunalpolitiker , inkommer till akutmottagningen på US med
ambulans efter att ha legat hemma i hög feber (39 grader) och hosta i en vecka. Sista dygnet har han
försämrats ytterligare och klagar nu på tilltagande tungandning och frossa.
Du bedömer nu honom på akutmottagningen och finner att han är så pass allmänpåverkad att han
inte kan ligga ner pga. andnöd.
Fråga 3:1:1
(3+2p)
Ange och motivera hur du handlägger honom i den första bedömningen, vilka prover och
undersökningar du ordinerar (3p) , samt vilken behandling du ger (2p)?
20
Nr……….
Lars Johansson, 85-årig rökande f d kommunalpolitiker , inkommer till akutmottagningen på US med ambulans efter att ha
legat hemma i hög feber (39 grader) och hosta i en vecka. Sista dygnet har han försämrats ytterligare och klagar nu på
tilltagande tungandning och frossa.
Du bedömer nu honom på akutmottagningen och finner att han är så pass allmänpåverkad att han inte kan ligga ner pga.
andnöd.
Givetvis noggrann anamnes (när insjuknande, symtomprogress, hur har tungandningen utvecklats, bröstsmärtor,
upphostningar, vilken färg, mängd?) och fullständigt somatiskt status, fr a med inriktning på lungor, andningsfrekvens,
cyanos etc. samt hjärta
Blodgaser? Behov av assisterad andning?
EKG: hjärtsjukdom?
Blod: CRP, Vita, poly-mono (tecken på infektion, bakteriell?) Hb, (allmänpåverkad), infarktenzymer (diff diagnostik, infarkt?)
Rtg pulm: pneumoni?
Urin: infektion? Sediment, labstix, nitrit. Urinodling.
Temp.
Blododling vid frossa. NPX odling. Om sputa.sputumodlingar
Inläggning
Terapi: inf bensylpc då han är så pass påverkad. Misstankar om i första hand Streptokockus pneumonia, samhällsförvärvad,
som i Linköping torde vara känsliga för penicillin
Det framkommer att Lars försökte sluta röka för 7 månader sedan, då han upplevde att han blev
andfådd i ökande utsträckning. Han började också få upp allt mer slem på morgnarna. På höger lunga
hörs rikligt med krepitationer. Han har en ökad andningsfrekvens, men ingen cyanos.
Lab+lung-rtg undersökning talar för en bakteriell infektion och en högersidig basal pneumoni. Du
ordinerar därför Inf Bensylpc i.v. i samband med inläggningen. På den internmedicinska
vårdavdelningen försämras Lars ytterligare och kan klagar över bröstsmärtor. Lars håller sina
blodgaser bra. Du ordinerar EKG och får nedanstående remsor till ditt förfogande.
Fråga 3:2:1
Tolka EKG-remsan och ange tolkningen nedan
(3p)
21
Nr……….
Lars Johansson, 85-årig rökande f d kommunalpolitiker , inkommer till akutmottagningen på US med ambulans efter att ha
legat hemma i hög feber (39 grader) och hosta i en vecka. Sista dygnet har han försämrats ytterligare och klagar nu på
tilltagande tungandning och frossa.
Du bedömer nu honom på akutmottagningen och finner att han är så pass allmänpåverkad att han inte kan ligga ner pga.
andnöd.
Givetvis noggrann anamnes (när insjuknande, symtomprogress, hur har tungandningen utvecklats, bröstsmärtor,
upphostningar, vilken färg, mängd?) och fullständigt somatiskt status, fr a med inriktning på lungor, andningsfrekvens,
cyanos etc. samt hjärta
Blodgaser? Behov av assisterad andning?
EKG: hjärtsjukdom?
Blod: CRP, Vita, poly-mono (tecken på infektion, bakteriell?) Hb, (allmänpåverkad), infarktenzymer (diff diagnostik, infarkt?)
Rtg pulm: pneumoni?
Urin: infektion? Sediment, labstix, nitrit. Urinodling.
Temp.
Blododling vid frossa. NPX odling. Om sputa.sputumodlingar
Inläggning
Terapi: inf bensylpc då han är så pass påverkad. Misstankar om i första hand Streptokockus pneumonia, samhällsförvärvad,
som i Linköping torde vara känsliga för penicillin
Det framkommer att Lars försökte sluta röka för 7 månader sedan, då han upplevde att han blev andfådd i ökande
utsträckning. Han började också få upp allt mer slem på morgnarna. På höger lunga hörs rikligt med krepitationer. Han har
en ökad andningsfrekvens, men ingen cyanos.
Lab+lung-rtg undersökning talar för en bakteriell infektion och en högersidig basal pneumoni. Du ordinerar därför Inf
Bensylpc i.v. i samband med inläggningen. På den internmedicinska vårdavdelningen försämras Lars ytterligare och kan
klagar över bröstsmärtor. Lars håller sina blodgaser bra. Du ordinerar EKG och får nedanstående remsor till ditt förfogande.
Förmaksflimmer
EKG visar på nytillkommet förmaksflimmer. Serie infarktenzymer är normala. Han visar tecken på en
uttalad hjärtsvikt och man remitterar honom för en ultraljudsundersökning av hjärtfunktionen. Man
konstaterar en nedsättning av systolisk vänsterkammarfunktion. Han har svårt att själv gå på
toaletten och klarar inte att gå i trappa utan uttalad ”andfåddhet”.
Fråga 3:3:1
(5p)
Graden av hjärtsvikt anges ofta efter en subjektiv funktionsklassificering enligt New York Heart
Association (NYHA).
Ange dessa funktionsklasser samt den funktionsklass du tycker Lars befinner sig i
Fråga 3:3:2
Vilken behandling föreslår du?
(2p)
22
Nr……….
Det framkommer att Lars försökte sluta röka för 7 månader sedan, då han upplevde att han blev andfådd i ökande
utsträckning. Han började också få upp allt mer slem på morgnarna. På höger lunga hörs rikligt med krepitationer. Han har
en ökad andningsfrekvens, men ingen cyanos.
Lab+lung-rtg undersökning talar för en bakteriell infektion och en högersidig basal pneumoni. Du ordinerar därför Inf
Bensylpc i.v. i samband med inläggningen. På den internmedicinska vårdavdelningen försämras Lars ytterligare och kan
klagar över bröstsmärtor. Lars håller sina blodgaser bra. Du ordinerar EKG och får nedanstående remsor till ditt förfogande.
Förmaksflimmer
EKG visar på nytillkommet förmaksflimmer. Serie infarktenzymer är normala. Han visar tecken på en uttalad hjärtsvikt och
man remitterar honom för en ultraljudsundersökning av hjärtfunktionen. Man konstaterar en nedsättning av systolisk
vänsterkammarfunktion. Han har svårt att själv gå på toaletten och klarar inte att gå i trappa utan uttalad ”andfåddhet”.
NYHA I – organisk hjärtsjukdom utan symtom
NYHA II – lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter fysisk aktivitet av mer uttalad grad (springa, klättra, tungt
kroppsarbete
NYHA III – medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk aktivitet, allt ifrån gång i lätt motlut
till av-och påklädning. Denna grupp är relativt omfattande och lätta fall hänförs ibland till IIIA och svårare till klass IIIB.
Klass IIIA klarar utan besvär gå >200 m på plan mark
NYHA IV – svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila. Ökande symtom vid minsta aktivitet. Patienten är ofta
bunden till säng eller stol
Lars tillhör klass IIIB eller IV
ACE hämmare eller beta-receptor-blockerare
Lars övertages till en geriatrisk vårdavdelning för fortsatt mobilisering, men där har man svårt att
parera hans sviktsymtom. Han kräver hela tiden extra diuretika och har svårt att hålla trycket. Under
ett försök till mobilisering faller Lars plötsligt ihop på golvet. Du blir ditkallad och konstateras att han
andas bra men är medvetslös. BT kring 100 systoliskt
Fråga 3:4:1
(5p)
Det rör sig således om en medvetslös patient på geriatrisk vårdavdelning. Bakgrunden känner du väl
till.
Vad är en rimlig åtgärd? Föreslå denna och för en etisk diskussion kring ditt förslag
23
Nr……….
Lars övertages till en geriatrisk vårdavdelning för fortsatt mobilisering, men där har man svårt att
parera hans sviktsymtom. Han kräver hela tiden extra diuretika och har svårt att hålla trycket. Under
ett försök till mobilisering faller Lars plötsligt ihop på golvet. Du blir ditkallad och konstateras att han
andas bra men är medvetslös. BT kring 100 systoliskt
Medvetslösheten torde bero på dålig syresättning till hjärnan, men genesen till detta är inte helt klarlagt. Rimligt är att
omgående kolla blodsocker, neurologstatus, EKG, saturation. Serie infarktenzymer
Kontakta anhöriga: Har patienten – när han kunde meddela sig – talat om hur han vill att läkarna skulle handla i ett
liknande läge? Hur tror den nära anhöriga att han skulle svara om han kunde tillfrågas? Finns skriftligt ”testamente om
livsuppehållande åtgärder?”
Man torde kunna avstå CT-skalle då sannolikhet föra tt något botbart står att finna där är mycket låg.
Man kan befara fortsatt försämring där otillräcklig andning, ytterligare sämre syresättning kan tillstöta. Man kan alltså
överväga flyttning till avdelning med möjlighet till ökad övervakning eller CPAP. Man bör dock i etisk diskussion överväga:
För vems skull?
Vad har patienten att vinna på detta? Längre överlevnad, ev återvinnande av medvetande, ev tillfrisknande?
Vad har patienten att förlora på detta? Risk för ovärdigt döende under förflyttning? Förlängt döende, utan förbättring? Den
grava hjärtsvikten talar för att eventuellt fortsatt liv blir mycket begränsat.
Efter samtal med när anhörig där man förhoppningsvis kommit fram till att endast begränsad målsättning med vården är
aktuell, bör man meddela anhörig avsikt att avstå HLR. Behålla pat på geriatriks avdelning. Ge syrgas, följ puls och
blodtryck, urinproduktion
Lars bedömdes ha en omfattande hjärtinfarkt. Utöver hjärtsvikt och pneumoni. Man valde att
fortsätta sköta honom på den geriatriska vårdavdelningen. Han digitaliserades och förbättrades
någon, återfick medvetandet. Efter ytterligare ett par dagar utvecklar han ett akut lungödem och är
återigen svårkontaktad.
Fråga 3:5:1
Ange behandlingen för akut lungödem
(2p)
24
Nr……….
Lars bedömdes ha en omfattande hjärtinfarkt. Utöver hjärtsvikt och pneumoni. Man valde att
fortsätta sköta honom på den geriatriska vårdavdelningen. Han digitaliserades och förbättrades
någon, återfick medvetandet. Efter ytterligare ett par dagar utvecklar han ett akut lungödem och är
återigen svårkontaktad.
Halvsittande kroppsläge
Syrgas via näskateter eller mask, 5-10 L/min
Nitroglycerin sublingualt alt i.v.
Furosemid 20-40 mg iv
Morfin i doser om 5-10 mg iv
Man lyckas häva det akuta lungödemet men Lars återfår aldrig medvetandet. Han avlider vid 05.00
morgonen efter. Sköterskan är ovan och söker dig som primärjour för att du skall komma och
konstatera dödsfallet. Du tycker det känns onödigt.
Fråga 3:6:1
Hur gör du i denna situation?
(1p)
Fråga 3:6:2
Beskriv hur du konstaterar dödsfall?
(2p)
25
Nr……….
Även om det kännas tung bör du vara lyhörd för sköterskans önskemål. Hon kanske aldrig konstaterat ett dödsfall själv. Om
hon är osäker kanske hon inte kan/vågar ringa anhöriga. Dessutom kanske hon behöver stöd i den övriga handläggningen.
Du bör således åka in och bistå henne. Om du inte gör det, utan låter det bero till den ordinarie avdelningsläkaren kommit,
måste du förvissa dig om att ditt beslut inte fördröjer handläggningen med att kontakta anhöriga etc.
Det kan vara bra att inte ha för bråttom till den avlidna. I livets slutskede tar man ibland enstaka andetag med flera
minuters mellanrum.
Lämpligt är att först se om vederbörande andas genom att titta på bröstkorgen. Alt. Känna med handen framför munnen.
Lyssna med stetoskop efter hjärtljud. Slutligen kontrollera pupillerna, som oftast är stora, och alltid utan reaktion på ljus
26
Nr……….
Fall 4
(?p)
Rolf Nilsson, 78 år, blir påkörd på ett övergångsställe när han är på väg till livsmedelsaffären för att
göra några inköp. Rolf är vid medvetande och klagar över ryggsmärtor och svåra smärtor i höger ben.
Ambulans och polis tillkalas och Rolf förs till sjukhuset, det visar sig att föraren av bilen är
alkoholpåverkad och vid provtagning visar det sig att han har 0,4 promille i blodet.
Fråga 4:1:1
(2p)
Efter polisutredning lämnas ärendet med den alkoholpåverkade bilföraren över till
åklagarmyndigheten för deras ställningstagande. Beskriv och resonera kort över vad som händer
efter att ärendet hamnat på åklagarens bord?
27
Nr……….
Rolf Nilsson, 78 år, blir påkörd på ett övergångsställe när han är på väg till livsmedelsaffären för att göra några inköp. Rolf är
vid medvetande och klagar över ryggsmärtor och svåra smärtor i höger ben. Ambulans och polis tillkalas och Rolf förs till
sjukhuset, det visar sig att föraren av bilen är alkoholpåverkad och vid provtagning visar det sig att han har 0,4 promille i
blodet.
Då gränsen för rattonykterhet ligger på 0,2 promille är det troliga att efter gjord polisutredning, som lämnas till åklagare, så
blir med stor sannolikhet föraren åtalad och ställd inför domstol. Eftersom rattonykterhet anses som ett allvarligt brott är
sannolikheten för att föraren blir dömd till böter eller fängelsestraff stor. (T10D6, T10D7)
Rolf Nilsson blir väl omhändertagen på akuten och det visar sig att han föll omkull så illa då han på
kördes att han ådrog sig en högersidig collumfraktur. Han blir inlagd och man beslutar att göra en
höftledsplastik direkt. Vid provtagning hittar man ett högt blodsocker och Rolf berättar at han gått
ner i vikt sista tiden och varit ovanligt törstig. Situationen löses preoperativt och närmare utredning
får ske efter operationen. Rolf opereras och operationen är komplikationsfri och han kommer snabbt
igång med gångträning. Vid ett träningstillfälle tillsammans med sjukgymnast, då han tränar att gå i
en trappa, missbedömer han sista steget och faller, lyckas räta upp sig men tar emot med höger arm
så att han får en underarmsfraktur. Tur i oturen skadar han inte på något sätt den opererade höften.
Armen gipsas och behovet av ytterligare några dagars sjukhusvård är ett faktum! Rolf undrar om
sjukhuset har någon form av försäkring för den olycka som drabbade honom i samband med
gångträningen.
Fråga 4:2:1
(2p)
Vilka möjligheten finns för Rolf att få ersättning vid ett olycksfall som inträffar under behandling och
vad gäller?
28
Nr……….
Rolf Nilsson, 78 år, blir påkörd på ett övergångsställe när han är på väg till livsmedelsaffären för att göra några inköp. Rolf är
vid medvetande och klagar över ryggsmärtor och svåra smärtor i höger ben. Ambulans och polis tillkalas och Rolf förs till
sjukhuset, det visar sig att föraren av bilen är alkoholpåverkad och vid provtagning visar det sig att han har 0,4 promille i
blodet.
Då gränsen för rattonykterhet ligger på 0,2 promille är det troliga att efter gjord polisutredning, som lämnas till åklagare, så
blir med stor sannolikhet föraren åtalad och ställd inför domstol. Eftersom rattonykterhet anses som ett allvarligt brott är
sannolikheten för att föraren blir dömd till böter eller fängelsestraff stor. (T10D6, T10D7)
Rolf Nilsson blir väl omhändertagen på akuten och det visar sig att han föll omkull så illa då han på kördes att han ådrog sig
en högersidig collumfraktur. Han blir inlagd och man beslutar att göra en höftledsplastik direkt. Vid provtagning hittar man
ett högt blodsocker och Rolf berättar at han gått ner i vikt sista tiden och varit ovanligt törstig. Situationen löses
preoperativt och närmare utredning får ske efter operationen. Rolf opereras och operationen är komplikationsfri och han
kommer snabbt igång med gångträning. Vid ett träningstillfälle tillsammans med sjukgymnast, då han tränar att gå i en
trappa, missbedömer han sista steget och faller, lyckas räta upp sig men tar emot med höger arm så att han får en
underarmsfraktur. Tur i oturen skadar han inte på något sätt den opererade höften. Armen gipsas och behovet av
ytterligare några dagars sjukhusvård är ett faktum! Rolf undrar om sjukhuset har någon form av försäkring för den olycka
som drabbade honom i samband med gångträningen.
Enl. Lag om patientförsäkring kan Rolf anmäla skadan. Detta eftersom den inträffade under behandling. Ersättning kan
erhållas för sveda och värk och också för kostnader i övrigt som skadan åsamkat honom, t ex kostnader för vård och
behandling pga. armskadan. (T10B8)
Rolf hämtar sig bra och han vill hem så fort som möjligt till sin hustru, som han berättar har
ledgångsreumatism sedan många år och är mycket beroende av Rolfs hjälp och stöd. Rolf har stått
för de flesta hemsysslorna såsom städning, matlagning och handling. Makarna har tvåbarn, en son
som bor 30 mil bort och en son som är bosatt utomlands. Man bor i en rymlig lägenhet men den
ligger 3 trappor upp, hiss finns men det är sju trappsteg från ytterdörr till hiss.
För att Rolf ska kunna återgå hem krävs en vårdplanering.
Fråga 4:3:1
(4p)
Vad innebär en vårdplanering och vems ansvar är det att tillse att en vårdplan kommer till stånd och
vilka deltar i en vårdplanering?
29
Nr……….
Rolf Nilsson blir väl omhändertagen på akuten och det visar sig att han föll omkull så illa då han på kördes att han ådrog sig
en högersidig collumfraktur. Han blir inlagd och man beslutar att göra en höftledsplastik direkt. Vid provtagning hittar man
ett högt blodsocker och Rolf berättar at han gått ner i vikt sista tiden och varit ovanligt törstig. Situationen löses
preoperativt och närmare utredning får ske efter operationen. Rolf opereras och operationen är komplikationsfri och han
kommer snabbt igång med gångträning. Vid ett träningstillfälle tillsammans med sjukgymnast, då han tränar att gå i en
trappa, missbedömer han sista steget och faller, lyckas räta upp sig men tar emot med höger arm så att han får en
underarmsfraktur. Tur i oturen skadar han inte på något sätt den opererade höften. Armen gipsas och behovet av
ytterligare några dagars sjukhusvård är ett faktum! Rolf undrar om sjukhuset har någon form av försäkring för den olycka
som drabbade honom i samband med gångträningen.
Enl. Lag om patientförsäkring kan Rolf anmäla skadan. Detta eftersom den inträffade under behandling. Ersättning kan
erhållas för sveda och värk och också för kostnader i övrigt som skadan åsamkat honom, t ex kostnader för vård och
behandling pga. armskadan. (T10B8)
Rolf hämtar sig bra och han vill hem så fort som möjligt till sin hustru, som han berättar har ledgångsreumatism sedan
många år och är mycket beroende av Rolfs hjälp och stöd. Rolf har stått för de flesta hemsysslorna såsom städning,
matlagning och handling. Makarna har tvåbarn, en son som bor 30 mil bort och en son som är bosatt utomlands. Man bor i
en rymlig lägenhet men den ligger 3 trappor upp, hiss finns men det är sju trappsteg från ytterdörr till hiss.
För att Rolf ska kunna återgå hem krävs en vårdplanering.
En vårdplan är den process som syftar till att i samråd med patient och ev anhöriga se till att en persons behov av fortsatt
vård och/eller omsorg säkerställs efter utskrivning från sjukhus.
Det är läkarens skyldighet att se till att en vårdplan kommer till stånd (även om andra personalgrupper sedan utför det
praktiska arbetet).
Vilka som deltar i en vårdplanering beror på behovet men patient, ev anhöriga, avdelningspersonal och
biståndshandläggare från kommunen är nog oftast de vanligaste deltagarna. T10D9, T10B12, T10B24
Vid vårdplaneringen deltar från sjukvården i detta fall sjuksköterska, arbetsterapeut eller
sjukgymnast och det diskuterades vilka insatser som kan behövas för Rolf och hans hustru.
Fråga 4:4:1
(3p)
Vad ska sjukvårdspersonalen bidraga med vid upprättandet av en vårdplan och vem bestämmer vilka
sociala hjälpmedel som ska beviljas?
30
Nr……….
Rolf Nilsson blir väl omhändertagen på akuten och det visar sig att han föll omkull så illa då han på kördes att han ådrog sig
en högersidig collumfraktur. Han blir inlagd och man beslutar att göra en höftledsplastik direkt. Vid provtagning hittar man
ett högt blodsocker och Rolf berättar at han gått ner i vikt sista tiden och varit ovanligt törstig. Situationen löses
preoperativt och närmare utredning får ske efter operationen. Rolf opereras och operationen är komplikationsfri och han
kommer snabbt igång med gångträning. Vid ett träningstillfälle tillsammans med sjukgymnast, då han tränar att gå i en
trappa, missbedömer han sista steget och faller, lyckas räta upp sig men tar emot med höger arm så att han får en
underarmsfraktur. Tur i oturen skadar han inte på något sätt den opererade höften. Armen gipsas och behovet av
ytterligare några dagars sjukhusvård är ett faktum! Rolf undrar om sjukhuset har någon form av försäkring för den olycka
som drabbade honom i samband med gångträningen.
Enl. Lag om patientförsäkring kan Rolf anmäla skadan. Detta eftersom den inträffade under behandling. Ersättning kan
erhållas för sveda och värk och också för kostnader i övrigt som skadan åsamkat honom, t ex kostnader för vård och
behandling pga. armskadan. (T10B8)
Rolf hämtar sig bra och han vill hem så fort som möjligt till sin hustru, som han berättar har ledgångsreumatism sedan
många år och är mycket beroende av Rolfs hjälp och stöd. Rolf har stått för de flesta hemsysslorna såsom städning,
matlagning och handling. Makarna har tvåbarn, en son som bor 30 mil bort och en son som är bosatt utomlands. Man bor i
en rymlig lägenhet men den ligger 3 trappor upp, hiss finns men det är sju trappsteg från ytterdörr till hiss.
För att Rolf ska kunna återgå hem krävs en vårdplanering.
En vårdplan är den process som syftar till att i samråd med patient och ev anhöriga se till att en persons behov av fortsatt
vård och/eller omsorg säkerställs efter utskrivning från sjukhus.
Det är läkarens skyldighet att se till att en vårdplan kommer till stånd (även om andra personalgrupper sedan utför det
praktiska arbetet).
Vilka som deltar i en vårdplanering beror på behovet men patient, ev anhöriga, avdelningspersonal och
biståndshandläggare från kommunen är nog oftast de vanligaste deltagarna. T10D9, T10B12, T10B24
Vid vårdplaneringen deltar från sjukvården i detta fall sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast och det diskuterades
vilka insatser som kan behövas för Rolf och hans hustru.
Sjukvårdspersonalens uppgift är att klarlägga patientens hjälpbehov, kunna beskriva vad han klarar att göra själv och vad
han behöver hjälp med. Speciellt viktigt är att kunna redogöra för dolda handikapp som kan behövas tas hänsyn till.
Biståndshandläggaren från kommunen bestämmer vilka sociala hjälpinsatser som beviljas utifrån patientens önskan och
personalens beskrivning av hjälpbehovet. T10D9, T10B12, T10B24
Under sjukhusvistelsen utreds också Rolfs höga sockervärde och det visar sig att han behöver
behandlas med insulininjektioner dagligen. Pgra att han har en gipsad högerarm och är högerhänt
kan han inte träna på att ge sig själv insulin medan han är kvar på sjukhuset.
Fråga 4:5:1
Hur ordnar man bäst för att Rolf ska få hjälp med detta vid hemkomsten?
31
(3p)
Nr………
Enl. Lag om patientförsäkring kan Rolf anmäla skadan. Detta eftersom den inträffade under behandling. Ersättning kan
erhållas för sveda och värk och också för kostnader i övrigt som skadan åsamkat honom, t ex kostnader för vård och
behandling pga. armskadan. (T10B8)
Rolf hämtar sig bra och han vill hem så fort som möjligt till sin hustru, som han berättar har ledgångsreumatism sedan
många år och är mycket beroende av Rolfs hjälp och stöd. Rolf har stått för de flesta hemsysslorna såsom städning,
matlagning och handling. Makarna har tvåbarn, en son som bor 30 mil bort och en son som är bosatt utomlands. Man bor i
en rymlig lägenhet men den ligger 3 trappor upp, hiss finns men det är sju trappsteg från ytterdörr till hiss.
För att Rolf ska kunna återgå hem krävs en vårdplanering.
En vårdplan är den process som syftar till att i samråd med patient och ev anhöriga se till att en persons behov av fortsatt
vård och/eller omsorg säkerställs efter utskrivning från sjukhus.
Det är läkarens skyldighet att se till att en vårdplan kommer till stånd (även om andra personalgrupper sedan utför det
praktiska arbetet).
Vilka som deltar i en vårdplanering beror på behovet men patient, ev anhöriga, avdelningspersonal och
biståndshandläggare från kommunen är nog oftast de vanligaste deltagarna. T10D9, T10B12, T10B24
Vid vårdplaneringen deltar från sjukvården i detta fall sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast och det diskuterades
vilka insatser som kan behövas för Rolf och hans hustru.
Sjukvårdspersonalens uppgift är att klarlägga patientens hjälpbehov, kunna beskriva vad han klarar att göra själv och vad
han behöver hjälp med. Speciellt viktigt är att kunna redogöra för dolda handikapp som kan behövas tas hänsyn till.
Biståndshandläggaren från kommunen bestämmer vilka sociala hjälpinsatser som beviljas utifrån patientens önskan och
personalens beskrivning av hjälpbehovet. T10D9, T10B12, T10B24
Under sjukhusvistelsen utreds också Rolfs höga sockervärde och det visar sig att han behöver behandlas med
insulininjektioner dagligen. Pgra att han har en gipsad högerarm och är högerhänt kan han inte träna på att ge sig själv
insulin medan han är kvar på sjukhuset.
Tänk på att alltid se till att patienten får recept på läkemedel och hjälpmedel (i det här fallet t ex spetsar till hans
insulinpenna) som behövs och säkerställ att det finns en plan hur de ska komma hem till honom. I detta fall bör man ringa
distriktssköterskan och skriva remiss för att hon/han kan ställa upp omedelbart för insulingivning/upplärning av Rolf hur
han ska ge sig sitt insulin. T10D9, T10C75,T10B17
Sockerläget har under sjukhusvistelsen varit bra men kommer säkert att ändra sig när han kommer
hem, då han äter annorlunda, orkar röra sig mer efterhand som höften läker. Han behöver
uppföljning av sin distriktsläkare om ca 2 veckor.
Fråga 4:6:1
Hur ordnar man detta på lämpligt sätt så att inget missas?
32
(2p)
Nr……….
Enl. Lag om patientförsäkring kan Rolf anmäla skadan. Detta eftersom den inträffade under behandling. Ersättning kan
erhållas för sveda och värk och också för kostnader i övrigt som skadan åsamkat honom, t ex kostnader för vård och
behandling pga. armskadan. (T10B8)
Rolf hämtar sig bra och han vill hem så fort som möjligt till sin hustru, som han berättar har ledgångsreumatism sedan
många år och är mycket beroende av Rolfs hjälp och stöd. Rolf har stått för de flesta hemsysslorna såsom städning,
matlagning och handling. Makarna har tvåbarn, en son som bor 30 mil bort och en son som är bosatt utomlands. Man bor i
en rymlig lägenhet men den ligger 3 trappor upp, hiss finns men det är sju trappsteg från ytterdörr till hiss.
För att Rolf ska kunna återgå hem krävs en vårdplanering.
En vårdplan är den process som syftar till att i samråd med patient och ev anhöriga se till att en persons behov av fortsatt
vård och/eller omsorg säkerställs efter utskrivning från sjukhus.
Det är läkarens skyldighet att se till att en vårdplan kommer till stånd (även om andra personalgrupper sedan utför det
praktiska arbetet).
Vilka som deltar i en vårdplanering beror på behovet men patient, ev anhöriga, avdelningspersonal och
biståndshandläggare från kommunen är nog oftast de vanligaste deltagarna. T10D9, T10B12, T10B24
Vid vårdplaneringen deltar från sjukvården i detta fall sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast och det diskuterades
vilka insatser som kan behövas för Rolf och hans hustru.
Sjukvårdspersonalens uppgift är att klarlägga patientens hjälpbehov, kunna beskriva vad han klarar att göra själv och vad
han behöver hjälp med. Speciellt viktigt är att kunna redogöra för dolda handikapp som kan behövas tas hänsyn till.
Biståndshandläggaren från kommunen bestämmer vilka sociala hjälpinsatser som beviljas utifrån patientens önskan och
personalens beskrivning av hjälpbehovet. T10D9, T10B12, T10B24
Under sjukhusvistelsen utreds också Rolfs höga sockervärde och det visar sig att han behöver behandlas med
insulininjektioner dagligen. Pgra att han har en gipsad högerarm och är högerhänt kan han inte träna på att ge sig själv
insulin medan han är kvar på sjukhuset.
Tänk på att alltid se till att patienten får recept på läkemedel och hjälpmedel (i det här fallet t ex spetsar till hans
insulinpenna) som behövs och säkerställ att det finns en plan hur de ska komma hem till honom. I detta fall bör man ringa
distriktssköterskan och skriva remiss för att hon/han kan ställa upp omedelbart för insulingivning/upplärning av Rolf hur
han ska ge sig sitt insulin. T10D9, T10C75,T10B17
Sockerläget har under sjukhusvistelsen varit bra men kommer säkert att ändra sig när han kommer hem, då han äter
annorlunda, orkar röra sig mer efterhand som höften läker. Han behöver uppföljning av sin distriktsläkare om ca 2 veckor.
Ett uppföljningsbesök hos läkare måste alltid ordnas via remiss, det räcker inte med epikris eller annan journalanteckning.
Man måste också precisera vad som ska följas upp. När det gäller återbesök så tidigt som om 2 veckor bör man också
kontakta vårdcentralen per telefon. T10D9, T10C75, T10B17
Rolf är i behov av hjälpmedel för att kunna klara sig med både den nyopererade höften och den
gipsade armen.
Fråga 4:7:1
(2p)
Beskriv de generella principerna för erhållandet av hjälpmedel vid funktionsnedsättning (huvudman,
lagstiftning)?
33
Nr……….
En vårdplan är den process som syftar till att i samråd med patient och ev anhöriga se till att en persons behov av fortsatt
vård och/eller omsorg säkerställs efter utskrivning från sjukhus.
Det är läkarens skyldighet att se till att en vårdplan kommer till stånd (även om andra personalgrupper sedan utför det
praktiska arbetet).
Vilka som deltar i en vårdplanering beror på behovet men patient, ev anhöriga, avdelningspersonal och
biståndshandläggare från kommunen är nog oftast de vanligaste deltagarna. T10D9, T10B12, T10B24
Vid vårdplaneringen deltar från sjukvården i detta fall sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast och det diskuterades
vilka insatser som kan behövas för Rolf och hans hustru.
Sjukvårdspersonalens uppgift är att klarlägga patientens hjälpbehov, kunna beskriva vad han klarar att göra själv och vad
han behöver hjälp med. Speciellt viktigt är att kunna redogöra för dolda handikapp som kan behövas tas hänsyn till.
Biståndshandläggaren från kommunen bestämmer vilka sociala hjälpinsatser som beviljas utifrån patientens önskan och
personalens beskrivning av hjälpbehovet. T10D9, T10B12, T10B24
Under sjukhusvistelsen utreds också Rolfs höga sockervärde och det visar sig att han behöver behandlas med
insulininjektioner dagligen. Pgra att han har en gipsad högerarm och är högerhänt kan han inte träna på att ge sig själv
insulin medan han är kvar på sjukhuset.
Tänk på att alltid se till att patienten får recept på läkemedel och hjälpmedel (i det här fallet t ex spetsar till hans
insulinpenna) som behövs och säkerställ att det finns en plan hur de ska komma hem till honom. I detta fall bör man ringa
distriktssköterskan och skriva remiss för att hon/han kan ställa upp omedelbart för insulingivning/upplärning av Rolf hur
han ska ge sig sitt insulin. T10D9, T10C75,T10B17
Sockerläget har under sjukhusvistelsen varit bra men kommer säkert att ändra sig när han kommer hem, då han äter
annorlunda, orkar röra sig mer efterhand som höften läker. Han behöver uppföljning av sin distriktsläkare om ca 2 veckor.
Ett uppföljningsbesök hos läkare måste alltid ordnas via remiss, det räcker inte med epikris eller annan journalanteckning.
Man måste också precisera vad som ska följas upp. När det gäller återbesök så tidigt som om 2 veckor bör man också
kontakta vårdcentralen per telefon. T10D9, T10C75, T10B17
Rolf är i behov av hjälpmedel för att kunna klara sig med både den nyopererade höften och den gipsade armen.
Enl. hälso-och sjukvårdslagen är det sjukvårdshuvudmannen som är skyldig att tillhandahålla hjälpmedel för dem som har
funktionsnedsättningar. Det kan organiseras på olika sätt och kan skifta beträffande ev avgifter för den funktionshindrade.
Enklare hjälpmedel är vanligt att man själv får bekosta medan exempelvis rullstolar ordineras. Utprovning av hjälpmedel vid
funktionsnedsättning sker ofta av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. T10 Pyramid Samhälle o Folkhälsa: Hjälpmedel
Rolf har sedan 18 års ålder körkort och har bil. Men det visar sig nu att han själv tar beslut att sälja
bilen och inte köra själv längre. Rolf har fått information om färdtjänst och funderar över om han kan
ha möjlighet att ansöka om det.
Fråga 4:8:1
Vilka förutsättningar gäller i princip för att efter ansökan få färdtjänst beviljad?
34
(2p)
Nr……….
Varje kommun är skyldiga enl. Lag om färdtjänst att tillhandahålla färdtjänst för personer som inte kan åka allmänna
kommunikationsmedel pgra funktionshinder. T10 Pyramid Samhälle o Folkhälsa: förflyttningar, transporter
35
