Extra marknadskommentar
om Grekland
6 JULI 2015
Grekland efter valet – frågor & svar
Det tydliga NEJ:et till nya åtstramningar minskar risken för olika tolkningar av utfallet men visar samtidigt indirekt ett oroväckande stort fall i stödet för euron bland greker. Ett nytt tredje stödpaket från de internationella kreditgivarna är fortsatt
möjligt men avhängigt grekiska regeringens vilja och förmåga att kompromissa och hantera stoltheten. Om Aten håller
samma höga svansföring som tidigare i stundande förhandlingar kommer dörren att stängas till ett nytt krisavtal. Då
tvingas Grekland införa ett parallellt betalningsmedel och första steget tas i en ”Grexit” (att Grekland lämnar eurosamarbetet). Osäkerheten har nu ökat – både för Grekland och EU – vilket kan sätta negativa avtryck i den globala finansmarknaden de närmaste dagarna. Nu ökar också risken att populistiska politiska partier i andra euroländer vill följa Greklands
dåliga exempel.
Valresultat
Procent
JA
NEJ
("till åtstramning") ("till åtstramning")
39
61
1. Vad blev resultatet i Greklands folkomröstning?
I skrivande stund (måndag morgon) har nästan alla röster
räknats. Valdeltagandet blev högt: 63 procent, det vill säga
på säkert avstånd från kravet 40 procent för att resultatet
ska anses vara bindande.
2. Är verkligen valresultatet giltigt?
Greklands författningsdomstol gav i fredags klartecken
till att hålla folkomröstningen och den är därmed förenlig
med landets konstitution. Motståndarsidan kan dock
ifrågasätta resultatets validitet på grund av a) begränsad
tid för att genomföra omröstningen, b) frågans komplexa
formulering, samt c) oklarheter kring vad man egentligen
har röstat om; förslaget från kreditgivarna har ju dragits
tillbaka.
3. Det blev NEJ (”till åtstramning”): vad händer nu?
Utfallet gör att Tsipras-regeringen har fått ett starkare förhandlingsmandat. Hur premiär-/finansministern hanterar
det uppkomna läget avgör Greklands framtid i euron.
Positivt scenario: Premiärminister Tsipras går stärkt ur de
senaste dagarnas krisläge och har nu fått grekernas förtroende att driva en tuff linje mot den så kallade ”Trojkan”
(de internationella kreditgivarna EU-kommissionen, ECB
och Internationella Valutafonden IMF). Trojkan har hållit
dörren öppen för fortsatta diskussioner, men inte före
omröstningen. Ett nytt tredje stödpaket kan komma att
erbjudas Aten. Det väntas dock ta tid innan avtalet är i
hamn, bland annat på grund av att det behöver godkännas i olika nationella parlament.
Negativt scenario: Tsipras fortsätter den tidigare oförutsägbara konfrontationslinjen, som efter ett par dagar stänger dörren för finansiellt stöd via Trojkan och från ECB. Det
innebär i sin tur att Grekland gradvis tvingas ge ut ett eget
betalningsmedel, vilket är första steget ut ur euron.
4. Varför skulle grekiska regeringen kompromissa?
Utgångspunkten är att landet befinner sig i akut likviditetskris och behöver omfattande extern hjälp. Premiärminister Tsipras kan, om han nu spelar korten rätt, uppvisa
framgång på två områden: han har vunnit ”förtroendeomröstningen” om krispolitiken och han har möjlighet till
både nya stödlån och en skuldrekonstruktion.
5. Kommer Grekland att lämna euron?
Folkomröstningen i sig ger faktiskt inget entydigt svar på
den frågan. Aten hävdar att Grekland inte kan tvingas ut
ur eurozonen och att man har möjlighet att vända sig till
Europeiska unionens domstol för att tolka EU-fördragen.
Sannolikt har Grekland rätt. Värt att notera är dock att
valresultatet indirekt kan ses som ett minskat stöd bland
greker för euron. Men övriga 18 euroländer kan agera på
ett sätt – till exempel avsluta olika ”livlinor” – som gör att
Grekland tvingas i en riktning som i praktiken innebär att
man gradvis överger euron genom att införa ett parallellt betalningsmedel. Tysklands finansminister Schäuble
har gjort ett intressant utspel och öppnat dörren för
”time-out” för euromedlemskap. Det är ett scenario som
sannolikt är mer förenligt med EU-fördragen, underlättar
för Aten att få ekonomin på fötter och kan ses som att valutaunionen lever vidare i (nästan) samma form som förut.
Fortsättning på nästa sida
6. Hur ska Europeiska centralbanken ECB nu agera?
ECB kan omedelbart besluta om att dra tillbaka hela den
nödlina på ca 90 miljarder euro som riktas till det grekiska
banksystemet. Mer troligt är att ECB avvaktar både nya
diskussioner inom Eurogruppen och med IMF. Till syvende
och sist är det politiska beslut som måste tas för att
avgöra Greklands framtid, både i eurozonen och eventuellt
utanför.
Omvärlden: EU/eurosamarbetet kan knappast visa framgång i det som har skett under våren och de senaste veckorna. Kritiker kan hävda att EU intervenerat i ett enskilt
lands suveränitet. Andra menar att detta är en del av regelverket som man måste rätta sig efter om man är medlem
i en valutaunion. På sikt ska ju också eurosamarbetet
utvecklas till en politisk union som i praktiken innebär att
nationell suveränitet får stå tillbaka för ökad federalism.
7. Vilka är de ekonomiska konsekvenserna?
Grekland: Landets ekonomiska återhämtning försenas på
grund av den politiska osäkerheten som inverkat negativt
på Greklands ekonomi. Om tilltron till politiken återvänder
snabbt kan tillväxten på nytt börja öka, men risken är stor
för att utvecklingen i det korta perspektivet fortsätter att
gå i negativ riktning.
Omvärlden: Grekland utgör en liten del av EU:s och världens ekonomier och dess utveckling får därmed mycket
begränsade direkta effekter på tillväxtutsikterna för Europa och resten av världen.
10. Kommer Grekland att få nya finansiella lättnader?
Svaret är ja, men inte utan ökad samarbetsvilja från Aten.
Det är en bild som utkristalliserades redan före folkomröstningen. Frågan var snarare genom vilka kanaler ett nytt
finansiellt stöd skulle komma: eurozonens olika stödmekanismer och/eller EU:s stödfonder och/eller Internationella valutafonden IMF? Det alternativ finns inte som gör
att Grekland faller samman ekonomiskt och politiskt och
därmed adderar geopolitisk osäkerhet till en del av världen
som redan präglas av ökad instabilitet.
8. Vilka är de finansiella konsekvenserna?
Grekland: Osäkerheten kring det grekiska finansiella systemet väntas bestå ett tag till. Sämre ekonomisk utveckling
utgör en påfrestning för grekiska bankkunders kreditvärdighet. Samtidigt är risken stor för att privatpersoner, efter
att kapitalkontroller använts, fortsätter att ta ut pengar
från de grekiska bankerna. Men det är i det korta perspektivet en huvudvärk för ECB.
Omvärlden: Eventuella solvens- och likviditetsproblem
för grekiska banker och staten utgör i dag främst ett hot
mot eurozonens centralbankssystem och gemensamma
stödmekanismen (och i slutänden skattebetalarna). Det
begränsar spridningsriskerna.
9. Vilka är de politiska konsekvenserna?
Grekland: Politikerna i Aten fortsätter att ställas inför svåra vägval med en ekonomi som befinner sig i konjunkturell
och strukturell uppförsbacke. Bred politisk uppslutning är
nödvändig kring kris- och reformpolitiken och det behövs
en samstämmig politisk röst i kommunikationen med det
pressade grekiska folket. Landets politiska ledarskap måste samtidigt snabbt reparera de skadade relationerna med
såväl EU som resten av världen.
11. Hur ser ett tredje möjligt stödpaket ut?
Huvudansvaret för att ge nytt stöd till Grekland väntas
ligga på Europa, inte IMF. Enligt nya beräkningar från IMF
behöver Grekland en ny tvåårig finansiering på ca 50 miljarder euro. Därtill förordar IMF någon form av skuldrekonstruktion, framför allt genom löptidsförlängning på lån.
12. Kommer grekiska banker att öppna i morgon?
Grekiska regeringen säger sedan tidigare att bankerna ska
vara stängda under måndagen. Men mycket talar för att
bankerna förblir stängda längre än så. Oron för Grexit och
att nya kapitalkontroller införs väntas leda till att privatpersoner fortsätter att minska sin inlåning i grekiska banker.
Robert Bergqvist,
Chefsekonom
Läs gärna mer om utvecklingen i den senaste tidens extra
marknadskommentarer: Avgörandets tid för Aten – och
eurosamarbetet (22 juni), Förhandlingsvakuum – men inte
helt utan ljus (29 juni) och Läget i Greklandskrisen (1 juli).
Viktig information:
Detta dokument kommer från SEB och innehåller allmän marknadsinformation om SEB:s finansiella instrument. SEB är det globala varumärkesnamnet för Skandinaviska
Enskilda Banken AB (publ) och dess dotterbolag och filialer. Varken materialet eller de produkter som beskrivs häri är avsedda för distribution eller försäljning i USA eller till
person bosatt i USA, s.k. US persons, och all sådan distribution kan vara otillåten. Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga, ansvarar SEB inte
för fel eller brister i informationen eller för förluster eller kostnader som kan uppstå med anledning därav. Om informationen hänvisar till en investeringsanalys bör du om
möjligt ta del av den fullständiga analysen och information publicerad i anslutning därtill eller läsa den information om specifika bolag som finns tillgänglig på www.seb.se/
mb/disclaimers. Uppgifter om skatter kan ändras över tiden och är inte heller anpassade efter just din specifika situation. Investeringsprodukter ger avkastning i förhållande till
risken. Deras värde kan både stiga och falla och historisk avkastning utgör ingen garanti för framtida avkastning. I vissa fall kan förlusten även överstiga det insatta kapitalet.
Om du eller en fond investerar i finansiella instrument som är uttryckta i utländsk valuta, kan förändringar i valutakurserna påverka avkastningen. Du ansvarar själv fullt ut för
dina investeringsbeslut och du bör därför alltid ta del av detaljerad information innan du fattar beslut om en investering. Mer information såsom faktablad för fonder, informations- och marknadsföringsbroschyrer för fonder och strukturerade produkter finns på www.seb.se. Om behov finns kan du även inhämta råd om placeringar anpassade efter
din individuella situation från din rådgivare i SEB.
Information om beskattning. Som kund vid våra internationella bankkontor i Luxembourg, Schweiz och Singapore är det ditt ansvar att hålla dig informerad om de skatteregler som gäller i de länder som avser ditt medborgarskap, bosättning eller hemvist med hänsyn till bankkonton och finansiella transaktioner. Banken skickar ingen skatterapportering till främmande länder vilket betyder att du själv måste ombesörja att vederbörande myndighet tillställs information om och när så erfordras.
