Extra marknadskommentar
om Grekland
29 JUNI 2015
Förhandlingsvakuum – men inte helt utan ljus
Atens oväntade beslut i helgen att hålla en folkomröstning om förslaget till nytt krispaket förbrukade effektivt den lilla
”syremängd som återstod i lokalen” för att kunna fortsätta förhandlingarna. Grekland tog beslutet utan att parterna
enats. Nu råder förhandlingsvakuum och läget för Grekland är mycket allvarligt. Båda parter är förlorare på en utebliven
överenskommelse under de närmaste veckorna, men Grekland sitter kortsiktigt med den högsta prislappen.
Slutsatserna är:
• Internationella valutafonden (IMF) har en stor del av
Greklands öde i sina händer. En konstruktiv tolkning
av dess regelverk ger ett förhandlingsutrymme bortom
både den 30 juni och 5 juli (folkomröstningsdatumet).
• Den grekiska regeringens oförutsägbarhet gör att
sannolikheten för ”Grexit” (att Grekland lämnar eurosamarbetet) är hög och stigande.
• Det behövs ett alexanderhugg i greklandskrisen, inkluderat politiska förändringar, ekonomiska reformer och
en kontrollerad Grexit för att undvika krisrepriser.
Vad har hänt de senaste dagarna?
1. Folkomröstningen 5 juli. Grekiska regeringen och parlamentet har beslutat att låta folket säga Ja/Nej till det krispaket som de internationella kreditgivarna (Trojkan) erbjöd
landet i förra veckan. Premiärminister Tsipras uppmanar
väljarna att säga Nej men är beredd att verkställa beslutet
om grekerna accepterar Trojkans krispaket. Trojkan å sin
sida hävdar att det inte längre finns något krispaket att
rösta om i och med att enighet/avtal inte uppnåtts med
Aten.
2. ECB stoppar utökning av nödkrediter till grekiska banker. I dag säkerställer Europeiska centralbanken ECB att
det gre-kiska banksystemet hela tiden har tillräckligt med
pengar. I takt med att allmänheten tagit ut pengar har ECB
ökat sin utlåning (hittills ca 90 miljarder euro) till det grekiska banksystemet. ECB avvecklar dock inte nödkrediten.
3. Vad händer med det grekiska banksystemet? Som en
logisk konsekvens av att ECB inte utökar sin nödkredit till
Grekland måste landet hålla bankerna stängda troligen till
nästa helg. Samtidigt införs kapital/valutakontroller (till
exempel dagliga maxuttag).
Vad händer nu?
1. Förhandlingsläget. Temperaturen i krisförhandlingarna – och relationen – mellan Grekland och Trojkan har
gått från frysgrader till att nå den absoluta nollpunkten.
Premiär- och finansministerns agerande och beteende
under krissamtalen överraskar till och med den mest
luttrade. Förklaringarna är flera: svårt läge för landet,
bristande politisk erfarenhet och avsaknad av tillräckligt
starkt politiskt mandat för premiärminister Tsipras att
driva förhandlingarna. I och med att Trojkan offentliggjort
sitt 10-sidiga krisförslag (från i torsdags) vill man rikta en
vädjan direkt till folket.
2. Deadlinen 30 juni. Vid midnatt natten mot onsdag
händer två avgörande saker för Grekland (och Trojkan):
• Nuvarande stödprogram upphör och sista utbetalningen på 7,2 miljarder euro (av totalt 240 miljarder)
fryser inne.
• Grekland ska betala 1,5 miljarder euro till IMF. Då
landet bedöms sakna pengar uppstår en betalningsinställelse. Det är dock inte synonymt med att man
tvingas lämna eurosamarbetet, även om risken ökar.
3. IMF spelar huvudroll. Om Grekland inte har betalat till IMF vid midnatt natten mot onsdagen händer två saker:
• IMF kan direkt deklarera landet i så kallad ”teknisk
konkurs”. Det tvingar IMF att inleda traditionella
skuldomförhandlingar. Dessa försvåras sannolikt av
det faktum att Grekland är medlem i en valutaunion.
Det är inte helt uppenbart hur ansvarsfördelningen för
nytt stöd ska se ut mellan IMF och euroländerna/ECB.
• IMF kan göra en välvillig tolkning av den uteblivna grekiska amorteringen och fastslå att ”betalningsdröjsmål
föreligger”. Aten kan då, i enlighet med normalt IMFförfarande, få ytterligare 30 dagar på sig att lösa situationen. Därmed öppnas åter ett förhandlingsfönster
som i praktiken sträcker sig bortom folkomröstningen
den 5 juli.
Fortsättning på nästa sida
Extra marknadskommentar
Kommer Grekland att överge euron?
Eurokrisen lever vidare trots de senaste årens många utsagor om
dess död. På grund av Atens agerande och oförutsägbarhet de
senaste dagarna har en så kallad Grexit en besvärande hög sannolikhet. Den senaste opinionsmätningen visar ett knappt 70-procentigt stöd bland grekerna för att behålla euron, vilket bådar gott.
Men nuvarande regerings agerande isolerar landet från omvärlden
ekonomiskt, politiskt och finansiellt. Det kan tvinga Grekland in i
en situation där man måste börja trycka egna pengar för att hålla
ekonomin igång. I praktiken blir detta första steget till att återgå till
den tidigare valutan – och Grexit kan bli ett faktum.
Robert Bergqvist
Chefsekonom,
SEB
Fredrik Öberg
Chief Investment Officer,
Investment Strategy
Pernilla Busch
Investment Communication Manager,
Investment Strategy
Viktig information:
Detta dokument kommer från SEB och innehåller allmän marknadsinformation om SEB:s finansiella instrument. SEB är det globala varumärkesnamnet för Skandinaviska
Enskilda Banken AB (publ) och dess dotterbolag och filialer. Varken materialet eller de produkter som beskrivs häri är avsedda för distribution eller försäljning i USA eller till
person bosatt i USA, s.k. US persons, och all sådan distribution kan vara otillåten. Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga, ansvarar SEB inte
för fel eller brister i informationen eller för förluster eller kostnader som kan uppstå med anledning därav. Om informationen hänvisar till en investeringsanalys bör du om
möjligt ta del av den fullständiga analysen och information publicerad i anslutning därtill eller läsa den information om specifika bolag som finns tillgänglig på www.seb.se/
mb/disclaimers. Uppgifter om skatter kan ändras över tiden och är inte heller anpassade efter just din specifika situation. Investeringsprodukter ger avkastning i förhållande
till risken. Deras värde kan både stiga och falla och historisk avkastning utgör ingen garanti för framtida avkastning. I vissa fall kan förlusten även överstiga det insatta
kapitalet. Om du eller en fond investerar i finansiella instrument som är uttryckta i utländsk valuta, kan förändringar i valutakurserna påverka avkastningen. Du ansvarar själv
fullt ut för dina investeringsbeslut och du bör därför alltid ta del av detaljerad information innan du fattar beslut om en investering. Mer information såsom faktablad för
fonder, informations- och marknadsföringsbroschyrer för fonder och strukturerade produkter finns på www.seb.se. Om behov finns kan du även inhämta råd om placeringar
anpassade efter din individuella situation från din rådgivare i SEB.
Information om beskattning. Som kund vid våra internationella bankkontor i Luxembourg, Schweiz och Singapore är det ditt ansvar att hålla dig informerad om de
skatteregler som gäller i de länder som avser ditt medborgarskap, bosättning eller hemvist med hänsyn till bankkonton och finansiella transaktioner. Banken skickar ingen
skatterapportering till främmande länder vilket betyder att du själv måste ombesörja att vederbörande myndighet tillställs information om och när så erfordras.
