Forskningsplan för:
CVKspetsstudie
Bakgrund:
Intravasala katetrar används i stor omfattning inom modern sjukvård. Dessa är behäftade med
en rad komplikationer varav infektioner är en av de allvarligare. Forskning har visat att goda
rutiner för inläggning och skötsel är fundamentalt för att få låga frekvenser av
kateterrelaterade infektioner, Vi har tidigare gjort en studie där vi har visat att CVKinfektions
frekvensen vid Länssjukhuset Ryhov är mycket låg. Efter studiens genomförande startade vi
en prospektiv insamling av samtliga CVKspetsar på sjukhuset, som klinisk rutin, för att
studera kolonisationsfrekvens och mikrobiologiska agens hos borttagna katetrar. Denna
frekvens har använts som surrogat markör för CVK relaterad infektion.
Preliminära data visar på en odlingsfrekvens av ca 80 % av alla inlagda CVK och en stabil
kolonisationsfrekvens på ca 15 % vilket är i paritet med vår primära studie. Genom att studera
användningstid, patient- och CVKdata kan man mer exakt klargöra frekvenser av infektion.
För att få fram dessa data krävs en journalgenomgång hos samtliga patienter som har haft en
CVK.
Insamlandet av katetrar har skett från 2003 och vi planera att studera patienter med CVK
under perioden 2003 tom 2009. Den sammanlagda uppföljningstiden blir således sju år.
Primär frågeställning:
Incidens av kolonisation och septisk infektion relaterade till CVK.
Typer av mikroorganismer.
Kan spetsodling användas som surrogatmarkör för att kontinuerligt följa incidens av
CVK infektion inom en enhet.
Sekundär frågeställning:
Samtidig positiv blododling
Förändringar av incidens för kolonisation och CVKinfektion samt typer av
mikroorganismer över tiden.
Studieupplägg:
Tidsperiod
Insamlande av patientdata påbörjas under hösten 2009 och beräknas ta ca 6 månader.
Inklusionskriterier:
Patient som använt sin CVK på Länssjukhuset Ryhov eller öppenvårdsverksamhet
knuten till sjukhuset.
Exklusionskriterier:
Spetsodling ej utförd.
Venport och perifert inlagd CVK
Antal CVK:
Cirka 2.000 artärkatetrar.
1
Genomförande:
Vid avlägsnande av katetern sker rutinmässig odling:
Distala delen klippas av i ett tomt skruvkorksrör (samma som för urinodling)
och skickas till mikrobiologiska laboratoriet för semikvantitativ odling enligt
Maki. (N Engl J Med. 1977: 296; 1305-1309)
Journalgenomgång enligt protokoll (se nedan)där följande data registreras:
1. Patientdata
2. Diagnos och hos IVA patienter även Apache II
3. Sepsis/SIRS (Systemic Inflammatory response syndrome) symptom vid
borttagande
4. Kateteriseringstid
5. Val av kärl
6. Val av kateter
7. Odlingsresultat (mikroorganism och mängd)
8. Eventuell blododling och resultat av denna
9. Eventuell CVK odling/infektion
10. Antibiotikaanvändning vid borttagandet av CVK
11. Mortalitets data (med utan kateter/pga. av CVKinfektion eller annan orsak)
Statistisk bearbetning:
Patientdata och incidens redovisas med deskriptiv statistik (median, range etc)
Grupperna med positiv och negativ odling samt med eller utan infektion jämförs med:
1. Z och T test för att identifiera skillnader mellan grupper
2. Därefter univariata och multivariataanalys
3. Tidsserieanalys
Etiska överväganden:
Etisk ansökan till Regionala etikprövningsnämnden i Linköping.
Vi har valt att inte ha patientinformation inför journalgenomgång av följande skäl:
Alla odlingar är tagna som del klinisk rutin.
Behandlingen av patienten har inte ändrats för att studien genomförts.
Alla patientdata kommer att avkodas när dessa sammanställs för statistisk bearbetning
Det är ett etiskt problem att patienten inte vet om att han eller hon deltager i studien. Vi anser
dock att detta problem inte är av sådan grad att studien ej bör genomföras eftersom inte
utsätter/exkluderar patienten för någon behandling eller ingrepp som den annars skulle ha fått.
Redovisning:
Publikation i medicinsk tidskrift som traditionell artikel.
Definitioner:
Sepsis, SIRS (Crit Care Med. 1992: 20; 864-874)
Två eller fler av följande symptom pga infektion:
Temperatur < 38C eller < 36C.
Hjärtfrekvens > 90 slag/ min.
Andningsfrekvens > 20/ min eller pCO2 < 4.3 kPa
2
Vita blodkroppar > 12.000 eller < 4.000, eller > 10 % omogna granulocyter.
CVK relaterad infektion
(Infect Control Hosp Epidemiol 2002: 23; 759-769 Anaesth Intensive Care. 2000: 28; 475490)
Sepsis enligt ovan
Positiv kateterodling
CVK relaterad blodburen infektion
CVKrelaterad infektion
Positiv blododling med samma mikroorganism
Kateteriseringstid:
Antal dagar från inläggande till borttagande av CVK.
Kateteriseringstid < 24 timmar defineras som 0.5 dygn
3
CVKSPETS STUDIE
Registreringsprotokoll för CVK nr:
1. Födelsedata:
4. Kön:
Man = 1
2. Kontrollsiffror
3. Initialer:
Kvinna= 2
Kateteriseringstid:
5. Indatum:
6. Utdatum:
7. Primär diagnos:
1. Hjärta/ kärl 2. Gastrointestinal 3. Cancersjukdom 4. Infektion 5. Trauma 6. Övrigt
8. Apache II poäng:
9. Kärl:
1. V subclavia 2. v jugularis int. 3. v femoralis 4. v jugularis ext 5. Annat 6. Okänt
10. Typ av kateter:
1. Enkel
2.Flerlumen 3. Dialys 4. T-dialys 5. T- 1el 2 lumen
6. PA-Intro 7. PA-kateter 8. Okänt
11. Huvudorsak till att AK togs bort:
1. Patienten saknade behov av katetern 2. Dålig funktion
3. Misstanke om CRI 4. Accidentell borttagning 5. Blödning 6. Pneumothorax 7. Okänt
12. Mikroorganism 1
14. Mikroorganism 2
16. Mikroorganism 3
1. Staph Aureus
4. Övrig svamp
7. Enteroccous faecalis.
10. Difteroida stavar
13. Enterobacter
16. Alfa streptococcer
18. Enterococcus faecium
21……………….
24. Förorening
13. Mikroorganism 1
1. > 15 cfu 2. 1-15 cfu
3. 0 cfu
15. Mikroorganism 2
1. > 15 cfu 2. 1-15 cfu
3. 0 cfu
27. Mikroorganism 3
1. > 15 cfu 2. 1-15 cfu
3. 0 cfu
2. KNS
5 . E.coli
8. Proteus
11. Klebsiella
14. H. Parainfluenzae
17.Bacillusarter
19. ……………………
22……………………..
3. Candida albicans
6. Pseudomonas.
9 Serratia
12. Corynebakterier
15. Neisseria arter
20……………………
23…………………….
4
18. Temp
Ja =1
Nej =2
19. AF
22. SIRS symptom : Ja =1
20: Puls
21. LPK
Nej =2
23. Blododling:
1. Pos blododling och pos CVK odling - samma mikroorganism
2. Pos blododling och CVK odling - olika mikroorganism
3. Pos blododling och negativ CVK odling
4. Negativ blododling
5. Blododling var ej tagen
24. Hade patienten CRI
Ja =1
Nej =2
25. Hade patienten CRBSI
Ja =1
Nej =2
26. Antibiotika när CVK drogs
Ja =1
Nej = 2 Okänt= 3
27. Var mikroorganismen känslig mot detta antibiotika
Ja =1
Nej =2
28. Behandlades patienten för CVK infektion
Ja =1
Nej =2
29. Avled patienten?
Ja =1
Nej = 2
30. Orsak till dödsfallet:
1. CVK infektion 2. Annan orsak
31. Inläggande sjukhus:
1. Ryhov
2. Annat
3. Okänt
5
