Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
och fritidshem
Läsåret 2016-2017
Grunduppgifter
Skolans namn
Hedlundaskolan
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Grundskola, fritidshem och förskoleklass
Vår vision
Att utbilda framtidens hållbara världsmedborgare. Detta innebär att skolan vill understryka
vikten av respekt och tolerans för varandras likheter och olikheter.
Planen gäller från:
2016-10-16
Planen gäller till:
2017-11-03 (Eller till dess att ny plan upprättats.)
Läsår:
2016-2017
Ansvariga för planen:
Rektor i samarbete med Likabehandlingsrådet.
Elevernas delaktighet:
Eleverna har varit delaktiga genom att de har besvarat kommunens samt skolinspektionens
enkäter där trygghet och trivsel är viktiga delar. Eleverna i mellanstadiet har också besvarat
en rastenkät. Detta för att uppmärksamma riskområden i skolmiljön utifrån diskrimineringsgrunderna samt ur ett arbetsmiljöperspektiv. I förskoleklass och på fritids bearbetas denna
information vid samlingarna.
Vårdnadshavarnas delaktighet:
Vid höstterminens föräldramöte får föräldrarna information om planen samt kunskap om var
man kan hitta den. Synpunkter på innehållet i planen skall förmedlas till deltagare i
Hedlundarådet som tar med dessa till mötet. Under Hedlundarådet (föräldraråd) diskuteras
planen djupare.
Vid utvecklingssamtalen under året diskuteras trygghet och trivsel mellan pedagog,
vårdnadshavare och elev. Vårdnadshavarna i förskoleklass och i åk 5 har också besvarat
Skolinspektionens enkät.
Personalens delaktighet:
Personalens delaktighet bestod i en genomgång av Likabehandlingsrådets utvärdering och
förslag till förändringar. Personalen fick lämna synpunkter på innehållet i juni 2016.
Uppföljningen av arbetet har rektor ansvarat för i samarbete med likabehandlingsrådet. Det
har skett vid två halvdagar. Likabehandlingsrådet har träffats kontinuerligt under hela läsåret
vilket har medfört ett forum för likabehandlingsarbetet.
Förankring av planen:
Föregående års Likabehandlingsplan har utvärderats av Likabehandlingsrådet. Förslag till nya mål och åtgärder har tagits upp med personalen i juni 2016. Nytt
förslag till plan har diskuterats vid upptaktsdagar i augusti 2016.
Under det första föräldramötet på höstterminen förankras planen hos vårdnadshavare. När
den nya planen träder i kraft publiceras denna på skolans hemsida.
När planen är färdig skall den implementeras hos eleverna. Detta ser olika ut beroende på
barnens ålder. Arbetet sker såväl i klassrummet som i förskoleklass och på fritids.
Utvärdering
Likabehandlingssamordnaren för Umeå kommun arbetade med skolans lärare under en
halvdag med tema att få stopp på kränkande behandling där lärarna fick ta del av en
samtalsmodell. All personal har även deltagit i en fortbildningskväll kring bemötande av
elever med skolsvårigheter.
Föregående läsårs plan har utvärderats genom diskussioner i Likabehandlingsrådet. Förslag
till nya mål och åtgärder har presenterats för lärarlagen som lämnat sina synpunkter.
Presentation och genomgång av Likabehandlingsplanen har gjorts på föräldramöte och
Hedlundarådet (samverkan med vårdnadshavare) har fått ha synpunkter på förslaget till ny
plan. Elever har deltagit genom kommunens elevenkät och skolinspektionens enkät, samt att
eleverna i mellanstadiet har besvarat en rastenkät.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledning, personal från samtliga verksamheter och elever.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
I föregående års plan var målen en blandning av mycket konkreta mål i karaktär av åtgärder
och en del mål på ett övergripande plan som är svåra att utvärdera. När det gäller mål som
var kopplade till raster så har skolgårdens skick satt begränsningar. Tillgången på fasta
lekredskap har varit liten och det som funnits har varit slitet. Skolan har erbjudit “rastskoj”
men aktiviteterna avslutades pga. möjligheten för vuxna att delta vilket ledde till bristande
intresse från eleverna att både delta i och leda lekar. Likabehandlingsarbetet ligger i
årshjulet och under läsåret har klasserna haft en likabehandlingsvecka med tema
“förebilder”.
Fotbollsplanen har varit välanvänd under året och lockat många elever. Vintern medförde
möjligheter till att utföra snöaktiviteter på rasterna och på fritids, såsom åka i backen, åka
skridskor samt måla i snön. Dessa aktiviteter har pedagoger varit nära knutna till, vilket varit
nödvändigt, ex fotbollsplanen eller pulkabacken. Brännboll har erbjudits på rasterna vid ett
antal tillfällen.
Lekmaterial har köps in och delats ut successivt för att stimulera barnens lek. Det har skapats
ett system för leksakerna och dess förvaring. Dock har det inte upprätthållits i god
omfattning. En orsak till detta kan vara att de delade rasterna mellan låg- och mellanstadiet
gör att personaltätheten under rasten blir liten. Det har inte funnits ansvariga vuxna att hålla reda på
lekmaterial vilket bidragit avsevärt till att materiel försvunnit. Utvecklingsområde för
nästkommande år är att utse ansvariga för raster med aktiviteter och materiel.
Eleverna i de äldre årskurserna har svarat på en rastenkät där de fick beskriva vad de brukar
göra på rasterna, hur de trivs under rasten och ge förslag på vad de vill göra på rasten.
Sammanfattningsvis skattar eleverna att de trivs på skolgården till 4 på en 6-gradig skala.
Eleverna är ändå kritiska till den magra tillgången på fasta lekredskap som gungor och
klätterställningar och även tillgången på leksaker, t.ex. hopprep och bollar. Även tillgången
på rastvärdar - vuxna som är ute - behöver ses över, t.ex. vid fotbollsplanen. Förslagsvis kan
detta åtgärdas i och med att vi inför gemensamma raster för låg- och mellanstadiet.
Vid elevrådets utvärdering för två år sedan uttryckte eleverna behov av en mer
stimulerande utemiljö. Elevrådet fick då ge förslag till utformning av den nya skolgården.
Byggnationen av skolgården är påbörjad där flera av elevernas och personalens önskemål
har tagits tillvara.
Vid skolans aktiviteter beaktar vi alltid möjligheten för elever att delta utifrån sina egna
förutsättningar. Skolan gymnastiksal med dusch har varit användbar hela året där goda
möjligheter har funnits att tillgodose enskilda elevers behov av avskildhet när de duschar.
Skolans hiss har under läsåret genomgått reparationer och underhåll men fungerar trots
detta bristfälligt. Inför kommande läsår är det särskilt viktigt att vi har en hiss som fungerar
bra eftersom vi med stor sannolikhet kommer att ha personer som är i behov av hiss. Även
finns det brist på handikapptoaletter på alla våningsplan. I hela skolan finns en stor variation
av nivåer på olika våningsplan. Det är hela trappor, halvtrappor, en till fem trappsteg som
ska passeras för att nå alla lokaler. Detta är ett långsiktigt behov som behöver åtgärdas, t.ex.
vid en helrenovering av skolan.
Kränkningar via datorer och mobiltelefoner har förekommit under året. Vad skolan har
kännedom om, har kränkningarna inte varit många. De har riktats både mot elever och
vuxna som arbetar på skolan. De händelser som rapporterats har tagits hand om direkt och
vårdnadshavare har informerats. Samtal har förts både på klass- och individnivå. En viktig sak är att
påminna elever och vuxna hur man uppför sig på nätet, vad man skriver, vilka kommentarer
man ger och vilka bilder/filmer som läggs ut. Vi behöver fundera över i vilka sammanhang
det ska vara tillåtet att ha mobiler eller surfplattor. Särskilt känsligt är omklädningsrum för idrott och bad. Mobiltelefonpolicyn på skolan har i stort sett fungerat bra, särskilt
bland de yngre eleverna. I huvudsak är det bland de äldre eleverna incidenter har inträffat.
Där finns med stor sannolikhet ett mörkertal av kränkningar som skolan inte fått kännedom
om. Det positiva effekterna med multimodala verktyg är ändå övervägande, t.ex. att
telefonen är ett viktigt verktyg i undervisningen av nyanlända elever.
Målet om främjande arbete i syfte att förebygga kränkande behandling har skett på olika
sätt och anpassats i förhållande till barnens ålder. Sammantaget kan sägas att antalet
incidenter är förhållandevis stort men att det utförts av ett mycket litet antal elever.
Personalen har god kännedom om vilka dessa elever är och kan oftast var med innan det
händer. Riskområden är raster, övergångar mellan aktiviteter/lektioner och i korridorer.
Personalen har pratat ihop sig så att de inte lämnar en elevgrupp utan vuxennärvaro innan
den mottagande pedagogen finns på plats. En åtgärd för att lyckas bättre är att ha
gemensamma raster så att fler vuxna kan finnas ute.
Implementering av planen har skett i relation till barnens ålder. Fokus har till stor del legat
på skolans ordningsregler:
Jag är snäll mot mig själv och andra.
Alla ska få vara med.
Vi ger varandra arbetsro.
Jag är rädd om mina och andras saker.
Ordningsreglerna implementerades under tidig höst i samtliga klasser och aktualiseras
återkommande vid behov under hela läsåret. Odningsreglerna ska diskuteras igen vid terminsstart ifall de ska ändras.
Vårdnadshavarna fick vid det första föräldramötet under läsåret ta del av planen. Den nya
planen ska tas upp på Hedlundarådet innan det fastställs.
Årets plan ska utvärderas senast:
2017-06-16
Årets plan ska utvärderas:
Planen ska utvärderas av personalen i slutet av vt 2017 på en arbetsplatsträff. Eleverna
utvärderar i samband med att de gör en kartläggningen inför den nya planen under slutet av
vt 2017. Vårdnadshavarnas synpunkter diskuteras vid Hedlundarådet.
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Rektor.
Främjande insatser ur ”Planen mot diskriminering och
kränkande behandling”
1.
Främjande arbete för att stävja kränkande behandling
Mål
Antalet incidenter i skolans alla verksamheter ska minska.
Insats
Incidentrapporternas antal kommer att mätas och jämföras med föregående år.
Rastvärdar ska finnas ute på skolgården från 9.30 - 10.00. Vi har gemensam rast för alla
elever mellan 9.30 - 10.00.
En fritidspedagog håller i rastaktiviteter på förmiddagsrasten för att skapa kontinuitet.
Fritidspedagogen som ansvarar för rastaktiviteter är en del av likabehandlingsrådet och
deltar på vissa möten.
Under läsåret kommer någon att utses som ansvarig för att rätt lekmaterial i rätt mängd
finns till rätt årstid för att främja goda förutsättningar på rasten.
Rastenkäter och trygghetsvandring ska genomföras för att eleverna ytterligare ska få kanaler
för att uttrycka hur de upplever sina skoldagar.
Rastenkäter och trygghetsvandring skrivs in i elevhälsoplanens årshjul.
Skolans personal ska använda kommunens samtalsmodell vid konflikthantering.
Ansvarig: All personal, rastansvarig fritidspedagog, enkätansvarig, rektor, skolkurator.
Utvärderas: Maj 2017
2.
Främja likabehandling oavsett kön
Mål
I vår verksamhet ska var och en oavsett kön ha samma rättigheter, möjligheter och
skyldigheter.
Alla oavsett kön ska vara aktiva på rasterna (Elevens könsidentitet ska inte vara avgörande
för vilka rastaktiviteter hen väljer eller inkluderas i).
Insats
I undervisningen ska vi lyfta fram hur könsroller påverkar oss.
På fritids ska eleverna få möjlighet att delta i aktiviteter som bryter oskrivna regler kring hur
barn förväntas uppföra sig utifrån könsroller.
Under rasterna kommer elever uppmuntras att välja aktiviteter utifrån intresse, inte utifrån
kön.
Rastenkäten kommer att beröra frågor angående vilka rastaktiviteter som eleverna väljer
och inkluderas utifrån kön.
Ansvarig: All personal, skolkurator, rektor, rastansvariga.
Utvärderas: Maj 2017
3.
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
Mål
Skolan ska inkludera reguljära och nyanlända elever i hög utsträckning
Insats
Vi strävar efter att göra så mycket som möjligt tillsammans och bygga upp gemensamma
rutiner som gemensamma morgonsamlingar, att eleverna äter lunch ihop, att vi har ett
fungerande faddersystem.
Ansvarig: All personal, rektor och schemaläggare.
Utvärderas: Maj 2017
4.
Främja likabehandling oavsett funktionsförmåga
Mål
Att utveckla bemötandet av elever utifrån deras förutsättningar.
Insats
Generella insatser för personalens kompetensutveckling kring funktionsförmåga planeras in
när tillfälle ges under verksamhetsåret.
Personal som arbetar nära med elever som har rätt till särskilda stödinsatser ska erbjudas
möjlighet till gemensam reflektion kring bemötandefrågor via en gemensam bokcirkel som
skolpsykologen håller i utifrån boken Problemskapande beteende skriven av Bo Hejlskov.
Alla skolans lokaler skall vara tillgängliga för alla.
Skolans lärmiljöer ska göras så tillgängliga som möjligt för alla elever. Alternativa verktyg ska
finnas tillgängliga för de elever som är i behov av dessa utifrån sitt
funktionshinder. Anpassningar görs utifrån den enskilde eleven där ett inkluderande
förhållningssätt får råda.
Ansvarig: All personal, rektor och skyddsombud. Skolpsykolog Lena Svedjehed är ansvarig
för bokcirkeln.
Utvärderas: maj 2017
5.
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Mål
Att synliggöra och samtala kring HBTQ-frågor i alla verksamhetens grupper.
Skapa ökad förståelse kring diskrimineringsgrunden sexuell läggning bland personalen.
Insats
Skolkurator kommer att föreläsa om HBTQ-frågor för all personal.
Vi ska ha en temavecka under läsåret där HBTQ är en del.
Dela med oss av goda exempel på hur vi arbetar. Detta sker på lärarlagets-/AE-tid.
Ansvarig: Skolkurator, all personal och rektor
Utvärderas: Maj 2017
6.
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Mål
Att alla elever ska respektera varandras religion eller trosuppfattning.
Insats
I undervisningen kring mänskliga rättigheter och barnkonventionen, samt i
religionsundervisningen behandlas frågor om religion och respekt för alla människors lika
värde.
Ansvarig: Rektor, all personal,
Utvärderas: Maj 2017
7.
Främja likabehandling oavsett ålder
Mål
Att synliggöra elevernas inflytande i alla årskurser genom att kunna påverka och få
genomföra förslag.
Insats
Detta görs på klass- och elevråd och vid undervisningsplanering av nya arbetsmoment
oavsett ålder.
Ansvarig: All personal, rektor
Utvärderas: Maj 2017
8.
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller uttryck
Mål
Öka pedagogernas kompetens kring diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck.
Skapa ökad förståelse kring diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck bland
eleverna.
Insats
Skolkurator kommer att föreläsa om HBTQ-frågor för all personal.
Att avsätta tid för lärarna planering av temaveckan med möjlighet till handledning av
skolkurator.
Förtydliga diskrimineringsgrunden för eleverna under höstterminens temavecka och att
man arbetar med ordningsregler.
Ansvarig: Rektor skolkurator, all personal.
Utvärderas: Maj 2017
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
Kartläggningen har bestått av trygghetsvandringar och rastenkät med elever där syftet var
att upptäcka otrygga platser på skolans område såväl inomhus som utomhus.
Resultat från elevenkäten 2016 samt Skolinspektionens enkät 2016 ligger till grund för
kartläggningen. Även föregående års incidentrapporter har analyserats för att kartlägga
riskområden för diskriminering och kränkande behandling i skolan. Pedagogerna kommer
under ett APT under höstterminen att göra en normspaning för att se om det finns rutiner i
skolan som kan upplevas diskriminerande för olika grupper av elever. Resultatet av
normsspaningen kommer att tas tillvara i arbetet med likabehandling i skolan.
Dialog sker i lärarlagen kring skolans miljö i syfte att uppmärksamma våra
utvecklingsområden.
Dialog och utvärdering av Likabehandlingsplanen sker vid klassråd, elevråd samt föräldraråd.
Eleverna har involverats i kartläggningen genom:
Diskussioner vid klassråd och elevråd. Rastenkät har genomförts på mellanstadiet.
Trygghetsvandringar har varierat mellan klasserna ifall de genomförts. Alla elever har svarat
på frågor om likabehandling genom kommunens elevenkät. För läsåret 2016/17 kommer
arbetet inkluderas som en främjande insats. Elever i åk 5 har besvarat frågor om
likabehandling via Skolinspektionens enkät.
Personalen har involverats i kartläggningen genom:
Personalen har under två arbetsplatsträffar diskuterat, analyserat och kartlagt risker på
skolan utifrån diskrimineringsgrunderna tillsammans med skolkurator. Kartläggning har även
skett under den workshop som likabehandlingssamordnare vid Umeå kommun höll med all
personal i maj 2016. Under denna dag deltog samtliga verksamheters personal.
Ytterligare en halvdag har ägnats åt utvärdering av mål och främjande insatser. Personalen
har också svarat på Skolinspektionens enkät som ligger som en del i kartläggningen av
arbetet med likabehandling.
Resultat och analys:
Kommunens elevenkät samt Skolinspektionens enkät visar att i stort ligger Hedlundaskolans
resultat i linje med hur elever i Umeå generellt har svarat kring sin trygghet och trivsel på
skolan. Positivt är att både vi och Umeå Kommun har goda resultat. Det tydligaste
riskområdet som kommer fram i enkäten som kommunen har gjort är att 76% av eleverna i
lågstadiet inte känner sig hotad av någon elev eller vuxen. 61% av eleverna på lågstadiet
svarar att de inte är rädda för någon annan elev i skolan. Dock visas en skillnad mellan pojkar
och flickors rädsla för andra elever där 53% av flickorna och 68% av pojkarna inte är rädda
för någon på skolan. Motsvarande värden på mellanstadiet är 71% för flickor och 96% för
pojkar. Enkäten är dock inte ett optimalt underlag att använda vid frågor om trakasserier och
diskriminering då den saknar fokus på diskrimineringsgrunderna i stort. Resultat utifrån
totala antalet och uppdelning på kön går att läsa i enkäten.
Elevernas utvärdering av förra årets plan visade att de flesta elevgrupper har strategier för
att uppmärksamma elever som känner sig ensamma på rast eller fritids. Den bristfälliga
skolgård som skolan erbjudit under detta läsår har bidragit till att eleverna till stor del lekt
fantasilekar och "tagenlekar". Elevernas utvärdering resulterade i många bra tips och idéer
inför ombyggnationen av skolgården.
Tunga dörrar till flera av skolans lokaler bidrar till minskad tillgänglighet utifrån ålder och
funktionsnedsättning.
Gymnastiksalens omklädningsrum har många elever uppmärksammat som en plats kopplad
till oro och stress. Incidenter med elever av motsatt kön som knackar på dörren skapar en
otrygghet hos eleverna vid omklädning. I dessa situationer behöver skolan arbeta mer
förebyggande kring diskrimineringsgrunden kön.
Personalens och elevernas kartläggning visar att en otrygg plats är korridoren och
trapphuset. Det är där skolan bedömer att det förebyggande arbetet mot kränkande
behandling och diskriminering bör intensifieras.
Personalens kartläggning resulterade också i att skolan nästkommande läsår i högre grad ska
ta tillvara den mångfald som skolan besitter. Detta ska ske genom att i högre grad integrera
nyanlända och reguljära elever.
Förebyggande åtgärder
A.
Motverka diskriminering utifrån kön
Mål
Öka elevernas trygghet på skolan, särskilt i korridorer och vid raster.
Öka tryggheten vid omklädning till idrott/bad.
Åtgärd
Rastvärdarna ska vara uppmärksam på raster särskilt lågstadiet och flickors situation
totalt.
Att genomföra förebyggande rastprat innan rasten i de grupper där det behövs.
Ökad närvaro av pedagoger vid omklädning och dusch, i de grupper där behov finns.
Duschdraperier ska finnas i gymnastikens omklädningsrum.
Motivera åtgärd
Skolan strävar efter att alla elever skall känna trygghet på skolan. Vid vissa situationer som
övergångar till andra lokaler, raster och vid klädombyten är det särskilt viktigt. Lösningar
generellt och individanpassade lösningar kan utarbetas.
Många elever uttryckte oro för omklädningsmomentet vid kartläggningen.
Vid uppföljande trygghetsvandring uppmärksammas situationen vid omklädning och
dusch.
Ansvarig: All personal, idrottslärare och rektor.
Utvärderas: Maj 2017
B.
Motverka diskriminering utifrån ålder eller funktionsförmåga
Mål
Öka tillgängligheten till skolans lokaler.
Åtgärd
Inventering och åtgärdande av skolans dörrar påbörjas i augusti 2016.
Månadsvis tillsyn av hissar och dörröppnare för att öka tillgängligheten. Alla i personalen
ska ha kännedom om hur trapphissen fungerar.
Färdigställande av bygge av handikapptoalett (RWC) sker vid lågstadiekorridoren under
oktober 2016.
Motivera åtgärd
Vid kartläggningen uppmärksammades att ett flertal av skolans dörrar är svåra att öppna
för de yngre barnen. Detta medför en minskad tillgänglighet till skolans lokaler utifrån
ålder men också vid minskad fysisk funktionsförmåga. Skolans lokaler skall vara tillgängliga
för alla och dörrarna skall åtgärdas.
Skolans hissar och dörröppnare har periodvis varit ur funktion.
Tillgången till RWC har funnits endast i bottenplanet
Ansvarig: Skyddsombud, vaktmästare och rektor
Utvärderas: Maj 2017
C.
Motverka kränkande behandling och diskriminering utifrån sexuell läggning
Mål
Det ska inte förekomma kränkande behandling eller kränkande språkbruk kopplat till
sexuell läggning.
Åtgärd
Förberedelser innan rast samt uppföljning av rast i klassrummen.
Pedagoger finns i korridor och följer elever ut. Rastvärdar finns alltid ute.
Planerade rast- och fritidsaktiviteter.
Temavecka i november/december som lyfter upp ovanstående mål.
Motivera åtgärd
Incidentrapporter har visat att många av de kränkningar som genomförts har skett i
anslutning till rasterna eller på rasten. Pedagogerna har upplevt att många elever behöver
stort stöd inför och efter rasterna.
Ansvarig: Pedagoger, rastvärdar och rektor.
Lärare, Skolkurator och LBT-team ansvarar för planering av en temavecka som
implementeras i skolans och fritids verksamhet. Temaveckan planeras v.46 på Ae-mötet.
Utvärderas: Maj 2017
D.
Motverka diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning samt
etnisk tillhörighet
Mål
Utveckla en ökad samsyn och ett öppet förhållningssätt kring människosyn och mångfald i
personalgruppen.
Åtgärd
Utmana vår människosyn och vårt förhållningssätt genom fortbildning som exempelvis
litteraturseminarium, värdegrundsövningar och diskussioner vid två tillfällen under läsåret
då hela personalgruppen är samlad.
Motivera åtgärd
Kartläggning visar att pedagoger uppfattar att samverkan och förebyggande arbete kring
människosyn och mångfald är ett utvecklingsområde för personalgruppen. Pedagogerna
menar att ökad kunskap ger ökad förståelse för varandra. Uppskattning och respekt för
olikheter och likheter skall vara ledord i vårt arbete.
Ansvarig: All personal och rektor
Utvärderas: Maj 2017
Rutiner för akuta situationer
Hedlundaskolans policy:
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling på
Hedlundaskolan.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Skolan har ett rastvärdsschema som säkerställer att det finns personal ute på raster.
Rastvärdarna har en gul väst för att vara tydliga för eleverna.
Många av pedagogerna är med i korridoren vid övergång till rast samt samtalar om rasten
som utvärdering.
Skolan strävar efter att det ska vara pedagoger i omklädningsrummen vid idrott och bad.
Pedagogerna observerar i klassrummet bemötande och förhållningssätt mellan eleverna i
gruppen.
Sociogram utförs årligen i samtliga grupper för att förebygga kränkande behandling och
diskriminering.
Vid utvecklingssamtalen så uppmärksammas, utöver det kunskapsrelaterade samtalet,
samtal kring trygghet och trivsel.
Personal, elev eller vårdnadshavare kan kontakta Likabehandlingsteamet i ärenden
gällande diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Elever och vårdnadshavare som har frågor, funderingar, kring situationer av kränkande
behandling, diskriminering eller trakasserier kan i första hand vända sig till sin mentor.
Pedagoger som får kännedom om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier
skall omgående anmäla detta till rektor.
Det går också att kontakta Likabehandlingsteamet på Hedlundaskolan som består av rektor,
specialpedagog, skolkurator och personal.
Rutiner för att utreda och åtgärda om en elev kränks av andra elever:
1. En medarbetare som upptäcker pågående kränkning/trakasserier skall genast ingripa.
Då den akuta situationen är avvärjd informeras elevernas mentor/ansvariga
pedagoger samt skolans rektor.
2. En medarbetare som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt
för trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor/ansvarig pedagog
samt rektor.
3. Mentor eller annan personal talar med den elev som utsatts för kränkningen.
Incidentrapport ur offrets perspektiv skrivs och rapporteras till rektor. Under
samtalet med offret understryks att kränkningar ej får förekomma och att skolan
skall åtgärda detta. Uppföljning ska ske efter en vecka. Klargör att om något händer
innan dess skall eleven meddela mentor eller annan pedagog.Dokumentera samtalet.
Kontakta vårdnadshavare.
4. Samtal ska därefter ske med de elever som utfört kränkningen. Man samtalar enskilt
med varje elev. Dokumentera samtalen. Kontakta deras vårdnadshavare.
5. När det det framkommer att kränkningar/trakasserier har skett förklarar mentor eller
annan pedagog för de som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och
inte får förekomma enligt lag och att det genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur
detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Om flera elever
deltagit i kränkningarna talar den vuxne med dem enskilt. Dokumentera samtalen.
Kontakta vårdnadshavare.
6. Information sker till pedagoger som möter eleverna för att förebygga att eleverna
inte upprepar kränkning/trakasserier.
7. Likabehandlingsteamet behandlar alla ärenden av kränkningar, diskriminering och
trakasserier. Teamet meddelar elevhälsoteamet vid behov.
8. Uppföljande samtal hålls. Efter samtalet kontaktas vårdnadshavare för att delges
information om hur det gått. Vid behov kan vårdnadshavare delta vid
uppföljandemötet. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera
samtalen. När ärendet är avslutat lämnas dokumentationen till rektor.
9. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som utfört
handlingarna tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor. En ny
handlingsplan upprättas.
10. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal. Samtliga samtal dokumenteras.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:
1. Händelsen anmäls till mentor, likabehandlingsteam eller annan personal på skolan
som eleven känner förtroende för.
2. Mottagaren av anmälan anmäler händelse till rektor.
3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
4. Rektor informerar sin chef/förvaltning.
5. Rektor ansvarar för att utredning sker.
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Samtal förs med samtliga berörda parter.
Samtalen dokumenteras.
Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas.
Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid
övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och
förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
Rektor avgör, vid behov tillsammans med sin chef, om ärendet kräver
disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn
informerar den anställde om rätten till fackligt stöd.
Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp
ärendet.
Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.
Uppföljningen dokumenteras.
Rutiner för uppföljning
Skolan arbetar i enlighet med rutinerna vid akuta situationernas steg för uppföljning.
Uppföljning och analys av rutiner och åtgärder vid kränkande behandling genomförs i
likabehandlingsteamet. Resultatet delges övrig personal och ligger som grund inför den nya
planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Rutiner för dokumentation
I enlighet med de steg som beskrivs vid akuta situationerna dokumenterar skolan alla samtal
som sker.Umeå kommuns incidentrapport skall fyllas i vid kränkningar. Där beskrivs
händelsen, vilka åtgärder som vidtagits samt hur uppföljningen skall utföras.
Ansvarsförhållanden
Mentor och rektor är ansvarig för att utredning, uppföljning och utvärdering sker vid
kränkande behandling. Likabehandlingsteamet är behjälplig i dessa moment.
För dokumentation av samtal finns stödmaterial att hämta på:
http://www.intranet.umea.se/varaegnasidor/unga/forochgrundskolaochgymnasieskola/gem
ensamt/ledningochstyrning/beslutsmallarochstodmaterialkopplattillskollagen.4.2965067312
f2f2c2a5180006478.html
