Hultsbergsskolan F-5s plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem
Läsår: 2015/2016
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem
Ansvariga för planen: Rektor
Vår vision: Våra elever tänker på skolan med glädje – en skola att längta till.
Planen gäller: 2015-08-20 till 2016-06-10
Läsår: 2015/2016
Elevernas delaktighet
Planen, omarbetad i en förenklad digital presentation, skickas på remiss till elevråden som
får tycka till och lämna åsikter.
Elever deltar i kartläggningar av lokaler och trivsel samt i aktiviteter i insatsen
”stjärnväggen”. Elevråden är med i framtagandet av åtgärder och det förebyggande arbetet
utifrån dessa kartläggningar.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna får fortlöpande information om det pågående arbetet genom veckobrev.
Vårdnadshavare uppmuntras till att komma med förslag och synpunkter på skolans arbete på
föräldramöten samt via kontakt med trygghetsteamet.
Vårdnadshavare deltar i föräldraenkäter och får uppföljande information om dessa.
Vårdnadshavare kontaktas om deras barn är inblandad i kränkningsärenden. Observera att
det är skolan som äger ärendet och har utrednings- och åtgärdsskyldighet och måste alltså
utreda och åtgärda även om vårdnadshavaren/föräldern ej samtycker. Det är skolan som gör
bedömningarna och vidtar åtgärder som bygger på dessa.
Personalens delaktighet
Personalen ska vara väl förtrogen med planen och har ansvar för att följa denna samt hålla
sig uppdaterad. Åsikter angående planen tas in på studiedagar.
Personalen deltar i utformanden av vissa kartläggningar och kommer med förslag på
åtgärdande/förebyggande arbete.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas, följs upp och ses över av
trygghetsteamet som består av undervisande lärare, fritidspedagoger, kurator samt rektor.
Förankring av planen
Elevråden presenterar planen för samtliga klasser.
Vårdnadshavare får en kortversion samt information via veckobrev om vart planen finns att
läsa i sin helhet samt vart de kan lämna synpunkter.
Personalen informeras och delges på studiedagar samt arbetslagsträffar. Planen finns i
mappen "gemensam" samt i pappersformat i varje arbetslags Trygghetsteamspärm.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering skedde i arbetslagen i samband med terminens avslutande studiedagar. Klasserna F-2
har även utvärderat planen i form av en enkät eller handuppräckning.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Personal och elever.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Utvärdering resulterade i följande förbättrningsåtgärder:
Trygghetsteamet fortsätter att driva stjärnväggen
Delar av en studiedag i januari avsätts till att gemensamt analysera och ta fram förebyggande
och åtgärdande insatser utifrån resultatet av kartläggningen av trygghet och trivsel.
På Solberga läggs fokus på att synliggöra elevinflytande och arbetsro. Detta läggs in i
arbetsplanen.
Rastvärdar fortsätter sitt arbete med att rasten ska vara trygg, lustfylld och tillgänglig för alla.
Vid behov tas punktinsatser fram utifrån kartläggningen av trygghet och trivsel.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-06-17
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
I maj 2016 samlar elevråden in synpunkter på årets plan från respektive spår. Vårdnadshavarna i åk 1
och 4 får en enkät i mars som sammanställs av trygghetsteamet. Skolpersonal utvärderar i samband
med studiedag i juni.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor
Främjande insatser
Namn
Stjärnstället
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Öka trivsel och samhörighet.
Resultatet följs upp i april/maj på klass- och elevråd, genom föräldraenkäten samt i juni av
personalen på studiedagen.
Insats
Trygghetsteamet presenterar olika sociala färdigheter som eleverna på olika sätt får arbeta med
under en period genom diskussioner, lekar, filmer och en skapande uppgift.
Ansvarig
Trygghetsteamet lägger upp en planering och bidrar med förslag på material. Mentorerna
ansvarar för genomförande.
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret 15/16
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Olika kartläggningar kommer att göras under läsåret.
1. Trygghet och trivsel, trygghetskarta och elevenkät
2. Diskriminering och trakasserier, elevintervjuer
3. Vårdnadshavarenkät för åk 1 och 4
November
Februari
Mars
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
1. Trygghet och trivsel. Samtliga elever får fylla i en trygghetskarta samt en enkät. Elevråden
redovisar resultatet för klasserna och förslag på åtgärder tas upp på klass- och elevråd.
2. Diskriminering och trakasserier. Elevintervjuer med några slumpmässigt utvalda elever. Elevråden
redovisar resultat för klasserna och förslag på åtgärder tas upp på klass- och elevråd.
Kartläggningsmaterialet diskuteras på elevråden.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen deltar i utförandet av enkäter och kommer med synpunkter. Mentorerna ansvarar sedan
för att enkäter som fastställts fylls i. Trygghetsteamet ansvarar för att kartläggningarna
sammanställs, analyseras samt delges.
Resultat och analys
Resultat och analys kommer att beskrivas när kartläggningarna är gjorda.
Förebyggande åtgärder
Namn
Rastvärdar
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Rasten ska vara trygg, lustfylld och tillgänglig för alla.
Åtgärd
På raster finns alltid vuxna ute med reflexväst för att skapa trygghet, hjälpa barnen att komma in i
leken samt reda ut eventuella konflikter som uppstår.
Motivera åtgärd
Rasterna är en viktig del av barnens vardag i skolan. Det är många barns som ska samsas på
begränsad yta och med begränsat material. Några barn har svårt att ta sig in i leken andra har
svårt att hantera konflikter.
Ansvarig
Rektor
Datum när det ska vara klart
Insatsen pågår hela läsåret
Namn
Repulse
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Eleven kan kontrollera sina impulser och använda sina sociala färdigheter.
Utvärdering och uppföljning sker individuellt.
Åtgärd
Repulse är en träningsmetod som riktar sig till alla åldrar. En person som utbildas tränar på att få
tankar, känslor och beteenden att samverka för att kunna gå från ett okontrollerat destruktivt
beteende till ett kontrollerat och mer genomtänkt agerande. Elever på Hultsbergsskolan som har
svårt att kontrollera sina impulser och därav hamnar i situationer där andra elever blir kränkta har
möjligheten att gå utbildning i repulse.
Motivera åtgärd
Brister i impulskontroll kan visa sig på många olika sätt. En person kan agera impulsivt och
ogenomtänkt och i detta läge kränka kamrater runt omkring sig.
Ansvarig
Caroline Säfström
Datum när det ska vara klart
Genomförs vid behov och önskemål
Namn
Social och emotionell träning
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet är att öka trivsel, tillhörighet samt minska kränkningar.
Uppföljning sker genom utvärderingen i april/maj samt juni. Resultatet av insatsen utvärderas
även i samband med skolans återkommande kartläggning av trygghet och trivsel.
Åtgärd
SET är ett manualbaserat program som syftar till att främja barns utveckling av social och
emotionell kompetens och genomförs på Hultsbergsskolan i åk F-2.
Motivera åtgärd
Enligt kartläggningen föregående läsår finns det elever som upplever att de blir retade och ett
fåtal som upplever att de blir slagna. För att kunna hantera dessa situationer krävs utvecklade
sociala och emotionella färdigheter.
Ansvarig
Caroline Säfström
Datum när det ska vara klart
Insatsen pågår hela läsåret
Rutiner för akuta situationer
Policy
På vår skola ska alla vara fria från trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande
behandling och är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att eleven är utsatt. Trygghet
och säkerhet ses som skolans primära uppdrag. Rastvakter finns på alla raster. Tecken på att en elev
är utsatt för trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. vara att eleven har svårigheter att
koncentrera sig, underpresterar, verkar ledsen, olycklig och passiv, saknar vänner, har svårigheter att
tala i grupp eller under lektion, skolkar, sover dåligt, har stor frånvaro och är motvillig till att gå till
skolan, mutar eller köper saker till sina kompisar, väljer omvägar till och från skolan.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och föräldrar kan vända sig till mentorn eller trygghetsteamet vid uttalad eller misstänkta
trakasserier eller kränkande behandling. Det går också bra att vända sig till en anställd på skolan som
du har förtroende för. Trygghetsteamet består av:
Solberga, Kristina Nyström
Skrolyckan, Jessica Jerneholt
Mårbacka, Caroline Säfström
Kurator, Sara Lindahl
Rektor, Christer Falkmar
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. Upptäckt - ansvarig är den anställde som sett eller hört.
*En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den akuta
situationen åtgärdats meddelas elevernas mentorer. Blankett "Dokumentation av incident" används.
Gäller incidenten trakasseri eller kränkande behandling görs även anmälan till rektor genom
blanketten "Anmälan till förskolechef/rektor angående signal om diskriminering, trakasserier
och/eller kränkande behandling"
*En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för
trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor.
2. Åtgärd - ansvarig är mentor
*Mentor talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt
och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att
åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning 5 dagar senare, men klargör även att eleven genast ska
komma till mentor om något händer innan dess. Samtalet dokumenteras.
*Mentor talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som
hänt. Om flera elever deltagit genomförs enskilda samtal. Elever och eventuell uppgiftslämnare
frigörs från ansvar. Samtalen dokumenteras.
*Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett: Mentor förklarar för eleven som utfört
kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de
genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Ge eleven max 3 saker som hen ska
eller inte ska göra. Be eleven repetera. Bestäm en tid för uppföljning 5 dagar senare. Om flera elever
deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Eleverna hålls under uppsikt. Arbetslaget
informeras. Samtalen dokumenteras.
3. Om kränkningarna fortsätter trots samtal med elever - ansvarig är mentor.
Vårdnadshavare kontaktas och inblandade elever informeras. Samtalen dokumenteras.
4. Om kränkningarna fortsätter trots kontakt med föräldrar - ansvarig är mentor samt
trygghetsteamet
Trygghetsteamet kopplas in. Handlingsplaner upprättas på organisations-, grupp- och individnivå.
5. Uppföljning - ansvarig är mentor samt trygghetsteamet
Handlingsplanen följs upp med elever och vårdnadshavare av mentor och trygghetsteamet. Samtal
dokumenteras i handlingsplanen.
• Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevers föräldrar direkt och rektorn
kallar till möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra
myndigheter som socialtjänst eller polis.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Barn och elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt
utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal
betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt när det finns
misstanke om att ett barn eller elev upplever sig kränkt av en personal. Rektorn ansvarar för denna
utredning.
1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier mot en elev av personal bör
genast ingripa. Informerar sedan rektor.
2. En anställd som på något sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för
trakasserier/kränkande behandling av någon personal informerar rektor.
3. Rektor samtalar med de båda parter samt tar kontakt med föräldrar.
4. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan arbetsrättsliga åtgärder som
Varning, Omplacering, Uppsägning eller Avsked vara aktuella. I dessa fall ska den anställdes
fackliga organisation kontaktas. I samband med detta erbjuds stödsamtal till den anställde.
Rutiner för uppföljning
Åtgärderna följs upp enligt ovanstående rutin, efter 5 dagar och detta ansvarar mentor samt ev.
representant för trygghetsteamet för.
Rutiner för dokumentation
Alla kontakter och samtal som görs ska dokumenteras. Ansvarar för detta gör mentor samt
representant från trygghetsteamet.
Blanketter:
1. Dokumentation av incident. Ansvarig är den anställde som sett eller hört. Förvaras i
trygghetsteamspärmen på respektive avdelning.
2. Anmälan till förskolechef/rektor angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller
kränkande behandling. Ansvarig är mentor. Förvaras hos rektor.
3. Anmälan till BUN angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande
behandling. Ansvarig är rektor.
Ansvarsförhållande
Mentor ansvarar för att anmäla till rektor samt trygghetsteamet. Rektor ansvarar för att utredning
startas samt för anmälan till BUN.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
•
•
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”.
De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
•
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam
för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara
hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med
argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå
med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med
vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara
och läppglans. [trakasserier]
•
•
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala
om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata
om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget
illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger
det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en
förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa
är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar
hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med
orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne
”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att
få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte
gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla
fall. [trakasserier]
