Livsmedelsspecial

ORGAN för sveriges kliniska dietister
VOLYM XIX • NUMMER 6 • DECEMBER • 2009
Livsmedelsspecial
Det här är en annons
Nutrition and Pressure Ulcers:
A valuable combination
O rgan för
S ver ige s K li n i ska D i eti ster
Professor Jos Schols
Maastricht University, The Netherlands
Redaktion
Prof. Jos Schols
What is the relationship between nutrition and
pressure ulcers?
The role of nutrition in pressure ulcers has become increasingly
recognised in recent years. It has long been known that there is
a relationship between poor nutritional intake, nutritional status
and pressure ulcer incidence and healing, and this is now
becoming more prevalent in research, literature and the minds
of clinicians involved in pressure ulcer care. To put it simply,
a malnourished patient is more likely to develop a pressure
ulcer than a patient who is well nourished. It is important to
state that it is not just a “thin” patient that´s at risk; recent work
from the LPZ (The Dutch National Prevalence Survey of Care
Problems) group in Maastricht with more that 6,400 patients
has shown us that there is strong relationship between the
presence of pressure ulcers and both recent undesired weight
loss and inadequate or poor nutritional intake. This means
that we should not only pay attention to whether a patient is
underweight, but also what is happening right now with their
nutritional state. It almost goes without saying that nutrition
is important in the healing of pressure ulcers. Nutrients are
required to help heal a wound – as such a poor nutritional
intake or status obviously has a negative effect on their healing.
International nutritional or dietary guidelines
Guidelines are an important tool to encourage best practices
among health care professionals. Recently the European
Pressure Ulcer Advisory Panel (EPAUP) and the National
Pressure Ulcer Advisory Panel (NPUAP) from the USA have
worked in collaboration to systematically analyse the world
literature on pressure ulcers to develop comprehensive
international guidelines for their prevention and treatment.
These guidelines feature a dedicated chapter on nutrition for
the first time. It is recommend that patient with, or at risk of,
pressure ulcers reach an intake of 30-35 kcal/kg and 1.251.5 g protein/kg per day and are provide Oral Nutritional
Supplements (ONS) in additional to their normal meals when
required. The guidelines also stress the need for
all patients with, or at risk of, pressure ulcers to be nutritionally
screened. More information on these guidelines can be found
on the EPUAP and NPUAP websites (www.epuap.org and
www.npuap.org) and I encourage everyone to look at and
implement them.
Recent Scientific Evidence
The CUBE trial is a fascinating study investigating the
effectiveness of a pressure ulcer specific ONS, called Cubitan,
on the healing of pressure ulcers in non-malnourished
patients. The use of Cubitan 3 times a day in patients with
Grade III or IV pressure ulcers resulted in improved wound
healing over 8 weeks. This manifested itself in a 2 week
earlier significant change in ulcer size, less wound dressings
and less time spent on dressings by nursing staff. For any
intervention to be effective, it is important that the patient
is able to take the product, so it was also pleasing to see a
high product compliance in the study. It is an important trial
for us as previous studies on ONS in pressure ulcer healing
have focused on malnourished patients, which meant it was
difficult to establish whether the benefits seen were a result
of correcting malnutrition. As the CUBE trial focused on nonmalnourished patients we know that the benefits seen are
a result of Cubitan affecting the wound itself and not due to
correcting deficiencies. Not only are these results interesting
from a clinical point of view, but the data on wound dressings
indicate there may be an economic benefit of using Cubitan –
something we are keen to investigate further. All this adds up
to an intervention that can be valuable for the patient, clinician
and society as a whole.
The results of the CUBE trial were presented at the
European Society for Clinical Nutrition and Metabolism
(ESPEN) Congress and the EPUAP open Meeting in 2009
and will be published in 2010 – keep your eyes open for
the paper!
Ansvarig utgivare
Elisabet Rothenberg
Redaktör
Magnus Forslin
Postadress
Box 48
261 21 Bjuv
Telefon
042-702 50
Telefax
042-702 50
E-mail
[email protected]
WWW
www.dietistaktuellt.com
TEMA: Livsmedelsspecial/kost&etnicitet
Annonser
BUSINESS FACTORY AB
Linda Larsson-Levin
Telefon: 08-653 60 48
[email protected]
Layout & Material
STODAB
[email protected]
Tryckeri
Trydells Tryckeri AB
6
Migration ökar risk för hjärt-/kärlsjukdom
10
Samisk kost och hälsa, mat hos ursprungsfolk
12
Probiotika
14
Dieter
16
Mjölk
18
Glutenfritt
19
Frukt&Grönt
20
WHO-rapport om fettsyror
22
Rapport från ESPGHAN
24
Rapport från Human Nutrition Centre Cambridge
34
Kostråd för 100 år sedan
30
DRF informerar
32-34
Kommande nummer
Nr.
1/10
2/09
3/09
Manusstopp Utgivning
27 jan
19 feb
7 okt
29 okt
14 maj
28 maj
Prenumerationer
295 kr/år
För osignerat bild- och textmaterial svarar red.
Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och
bild ansvaras ej.
10
13
14
17
22
30
TS-upplaga 2008:
4.800 ex (2:a halvåret 5.700)
Medlem av:
Nutricia Nordica AB
Box 1348, 111 83 Stockholm
Tel: 08-24 15 30 • Fax: 08-24 18 80
E-post: [email protected] • www.nutricia.se
Invandrare har sämre hälsa än infödda svenskar
Tidskriften DietistAktuellt
DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet
om 6 nummer per år.
Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister.
DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till
andra grupper som är professionellt engagerade inom området
kost och nutrition.
DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa.
Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och
folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt
spegla dietistens yrkesroll.
Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och
kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om
kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt.
Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel
skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant
och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som
granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.
DietistAktuellt dec 2009
No 6 vol.XIX
3
ledare
Elisabet Rothenberg, ordförande DRF
I
nförandet av vårdvalet grundar sig på riksdagspropositionen 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem. Den syftar till att tydliggöra rättsläget och
underlätta för kommuner och landsting som vill öka
valfriheten inom sina verksamheter och trädde i kraft
den 1 januari 2009. Lagen reglerar vad som ska gälla
för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd,
vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt lagen är ett alternativ till
upphandling enligt lagen om offentlig upphandling
(LOU) och kan tillämpas på bl a omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster.
Såväl privata företag som ideella organisationer kan
ansöka om att bli godkända som leverantörer. Kommuner och landsting ges möjlighet att genom avtal
reglera förutsättningarna för valfrihetssystemet. Lagen
bygger på att det inte skall vara någon priskonkurrens
mellan leverantörerna. Den enskilde ges i stället möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. Kommunen
eller landstinget ansvarar för att brukaren eller patienten får fullödig information om samtliga leverantörer
som man kan välja emellan.
LOV utgör grunden för det fria vårdvalet inom primärvården som nu håller på att införas i bland annat
Stockholm, Region Skåne, Västra Götaland och Halland. Värmland är också på gång att införa vårdval.
Den exakta utformningen av vårdvalsmodellen varierar mellan olika regioner och landsting. Tanken är att
medborgarna skall vara fria att välja den vårdenhet de
vill tillhöra. De medborgare som inte själva gör ett aktivt val erbjuds anslutning till vårdenhet, ett så kallat
ickevalsalternativ, som bygger på närhetsprincipen.
DRF har sedan propositionen framlades följt frågan
med stort intresse, och i årets verksamhetsplan är det
en av våra högst prioriterade frågor tillsammans med
kommundietistfrågan. För tillfället är den ytterst aktuell i Västra Götaland och ett intensivt lobbyarbete pågår för att informera politiker och tjänstemän om att
tillgång till nutritionsbehandling är allvarligt hotad i
4
vol. XIX No
6
dec 2009
DietistAktuellt
de flesta av regionens 12 hälso- och sjukvårdsområden.
Problemet är att vår roll i Vårdvalssystemet är
mycket oklar då dietister inte finns med i den grunduppsättning av hälso- och sjukvårdsprofessioner som
måste finnas för att få bedriva verksamhet. Förbundet befarar därför att tillgången på dietist för individuell nutritionsbehandling, eller med utvecklingsuppdrag för preventivt och förebyggande arbete, riskerar att reduceras kraftigt. Det kommer att medför att
många patienter inte får adekvat behandling för sina
nutritionsrelaterade problem. Vi har tagit fram ett dokument ”Dietisten i Primärvården” i syfte att beskriva
dietistens roll i primärvården i Västra Götaland. Denna är utsänd med nyhetsbrev och går att anpassa efter
de förutsättningar som råder i respektive län eller region. Vi har också varit i kontakt med förbundsdirektör
Jörgen Olsson och kanslichef Ulf Bergius samt ombudsmännen på Naturvetarna i frågan. Naturvetarna
kommer att ta fram ett dokument över hur vårdvalet
ser ut i de regioner och läns som har eller håller på att
införa modellen.
Vårdvalet inom primärvården kan alltså utgöra ett
klart hot mot primärvårdsdietistfunktionen, men å andra sidan kan vi också se att det kan innebära möjligheter till fler arbetsgivare. Vi diskuterade flitigt frågan
under höstmötet. Styrelsen vill aktivt uppmana alla att
ta reda på hur långt frågan kommit i det egna landstinget, vilken modell man tänker välja samt återkoppla
detta till styrelsen. Vi måste få en uppfattning om hur
det ser ut i olika delar av landet. Alla måste vara aktiva i frågan och uppvakta politiker och tjänstemän. Lokalföreningarna har här en viktig roll att fylla då det är
svårt att som enskild dietist i en organisation gå förbi
chefer och tjänstemän för att kontakta politiker. Styrelsen hjälper gärna till med att lotsa er i systemet. Här
är det viktigt att veta var besluten är tagna och av vilka. Vi vill också uppmana dem som drabbas av eventuellt hot om uppsägningar till följd av vårdvalet att ta
kontakt med Naturvetarnas ombudsmän.
I den här frågan måste vi alla hjälpas åt så att vårdvalet inte blir ett hot mot kåren utan verkligen en möjlighet att skapa fler dietisttjänster i primärvården.
E
Vårdvalet innebär både hot och möjligheter
N
FR
I
G
T
U
L
Buon Appetito!
MED GODA OCH GLUTENFRIA PAPPARDELLE HAR
VÅR PASTAFAMILJ BLIVIT ÄNNU STÖRRE.
!
NYHET
DE LLE
R
A
P
P
PA
GG .
MED Ä
Semper Konsumentkontakt 020-62 20 00 www.semper.se
tema: livsmedel
tema: livsmedel
KOST&ETNICITET
Figur 1. Grafisk sammanfattning av levnadsvanor
Irakiska invandrare har
sämre hälsa än infödda svenskar
Under de senaste åren har Achraf Daryani, dietist och forskare vid Uppsala universitet, gjort en
studie i Malmö: Kartläggning av hälsotillståndet hos irakier i Malmö. Det är en enkätundersökning om 92 frågor som ger en god bild av gruppens hälsa - och levnadsvanor. Achraf Daryani ger
oss här en sammanfattning.
A
Ac h raf Daryani
Sociolog, leg dietist, PhD
Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap,
Socialmedicin
Uppsala universitet
achraf.daryani@pubcare.
uu.se
tt ta del av statistik som behandlar
olika invandrargruppers levnadsvillkor, är i stora stycken en ganska nedslående läsning:
• Hälsotillståndet är sämre hos invånare med
invandrarbakgrund, och inkomsten är lägre än
för infödda svenskar.
• Arbetslösheten är högre bland dem med utländsk bakgrund än bland infödda svenskar, särskilt bland dem som kommer från utomeuropeiska länder.
• De som har rösträtt i val röstar i mindre utsträckning än infödda svenskar. Individer med
utländsk bakgrund är också underrepresenterade
i politiska partier och som representanter i olika
politiska församlingar som kommunfullmäktige
och riksdagen.
• I storstadsregionerna är bostadssegregationen uppenbar, det finns områden där det knappt
bor några infödda svenskar och områden där det
bara bor infödda svenskar.
Det finns flera orsaker till att det ser ut som det
gör, bland annat har ju en del av dem som kommer till Sverige ett sämre utgångsläge, inte minst
på grund av språket. Många av dem som har utländsk bakgrund talar om svårigheter att komma
in i det svenska samhället.
En god bild av befolkningens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor behövs för att anpassa utvecklingen av hälso- och sjukvård och kommunal service till framtida behov hos befolkningen
med utländska rötter.
Tvärsnittstudie= Man studerar samband mellan olika variabler i
s.k. tvärsnittsstudier (Cross-sectional studies). I en tvärsnittsstudier
har man i allmänhet bara gjort en undersökning av de variabler
man vill studera vid ett tillfälle.
1
6
vol. XIX No
6
dec 2009
DietistAktuellt
Europiska socialfondens Equalprogram delfinansierade 2006-2007 ett projekt om hälsofrämjande introduktion. Inom ramen för detta
gjordes en tvärsnittsstudie1 i september-december 2007. Studien bygger på en folkhälsoundersökning, som syftar till att fördjupa kunskapen
om hälsoförhållandena hos en grupp nyanlända irakier, som bosatt sig i Malmö under 2005,
2006 och första halvåret 2007.
Den studie som rapporteras här har genom
finansiering från Europeiska flyktingfonden
lett en studie där nyanlända irakiers hälsa i åtta av landets län följs i en longitudinell kohortstudie under perioden 2007-2011. Båda studierna genomförs i partnerskap mellan fyra universitet och högskolor, tre landsting/regioner och
fem kommuner. Också Socialstyrelsen stödjer
studien.
Ett annat syfte är att ta reda på om de internationella hälsokommunikatörernas (IHK: s)
arbete har påverkan på den undersökta populationens kunskapsnivå vad det gäller hälsofrågor,
kunskaper i egenvård, kunskaper om sjukvårdssystemet i Sverige och användning av hälso- och
sjukvården.
Enkätundersökningen omfattar frågor om
livsvillkor, levnadsvanor, vårdkonsumtion, kunskapsfrågor, och kontakt med hälsokommunikatörer.
I studien ingår också frågor om hur respondenterna upplever sin hälsa, eftersom upplevelsen av den egna hälsan har visat sig vara ett bra
mått på människans faktiska hälsa. Analysen utgår från att väl kända bestämningsfaktorer för
hälsa är giltiga även i den aktuella gruppen.
Undersökningen genomfördes som en total-
undersökning vilket innebär att den riktades till
samtliga som ingick i populationen (1256 personer).
Totalt svarade 631 personer på enkäten varav 515 valde arabiska versionen och 116 svenska
versionen. Av de svarande var:
• 43% kvinnor och 57% män.
• 33% 29 år eller yngre, 47 % var i åldern 3044 år och 17 % var över 45 år.
• 71% var gifta och 22% var ogifta.
• 73% kom från städer med en befolkning på
mer än i miljon och 22% från städer med mindre än en miljon invånare. Endast 5% kom från
landsbygden.
• 98% av de svarande hade uppehållstillstånd.
• 43% hade varit i Sverige 1-2 år då de besvarade enkäten, 15% 2-3 år medan 29% vistats i
Sverige mer än tre år.
Studien visar att ohälsan är avsevärt större i denna grupp jämfört med resultaten för hela befolkningen i 2007 års folkhälsoenkät. Irakiska kvinnor skattar sin generella hälsa lägre än de irakiska män. Kvinnor såväl som män skattar sin hälsa som lägre än riksgenomsnittet. Över hälften
av männen och kvinnorna uppger sig lida av någon långvarig sjukdom. Allergiska besvär, depression, ledgångsreumatism, mag-/tarmåkommor och högt blodtryck är särskilt framträdande.
Under den senaste tremånadersperioden hade
63 procent av männen och 76 procent av kvinnorna haft kontakt med vården. Betydligt fler
kvinnor än män väljer dock att avstå från att söka vård trots upplevt behov. Bland de vanligaste orsakerna till detta har uppgivits; långa väntetider, språksvårigheter och svårt att komma fram
på telefon.
band vad gäller hälsoskillnader mellan grupperna.
Ett mönster som framträder i analyser av levnadsvanorna i olika grupper är att
vissa ohälsosamma levnadsvanor lutar åt att samlas hos
personer som också är socialt utsatta. Att vara arbetslös,
sakna kontantmarginal, ha
kort utbildning, ha ett monotont arbete, sakna känsla
av sammanhang innebär en
ökad sannolikhet för att ha flera ohälsosamma
levnadsvanor. Hälsorelaterade levnadsvanor har
ett starkt samband med människors livsvillkor
och sociala position.
Fysisk aktivitet
På frågan: I genomsnitt, hur många gånger per
vecka anstränger Du Dig minst 30 minuter så att
du blir andfådd och/eller svettig? svarade 27 % av
kvinnorna och 43 % av männen: dagligen eller
nästan dagligen eller ett par gånger per vecka (=fysiskt aktiva). De svarande är i åldersgrupperna
18-80 år.
Vad gäller fysisk aktivitet ses en tydlig könsskillnad såtillvida att kvinnor är i lägre grad fysiskt aktiva.
Män med kort utbildning var fysiskt aktiva i
mindre utsträckning än övriga i gruppen. Kvinnor med lång utbildning var fysiskt aktiva i mindre utsträckning än övriga i gruppen.
Måttligt ansträngande aktiviteter i 30 minuter eller mer varje dag är vanligare i riket än
bland irakier i Malmö.
Stillasittande fritid
Det är framför allt aktivitetsnivån på fritiden
som visat sig ha betydelse för hur man mår i avseende på fysisk kondition och allmän hälsa som
social förmåga, emotionell och mental hälsa. En
stillasittande fritid innebär att man ägnar sig
Figur 2. Skillnader i hälsorelaterade levnadsvanor
Levnadsvanor
Våra levnadsvanor har stor betydelse för hälsan.
Levnadsvanor påverkas av kultur och traditioner
och varieras beroende på ekonomiska villkor, utbildning, arbetslöshet, socioekonomisk tillhörighet samt social deltagande.
Levnadsvanor skiljer sig rätt mycket åt och
utvecklas olika i olika befolkningsgrupper i Sverige och i världen. Det finns också starka sam-
Jämförelser med resultat från folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor 2007 (%)
DietistAktuellt dec 2009
No 6 vol.XIX
7
tema: livsmedel
mest åt läsning, TV-tittande eller andra
stillasittande sysselsättningar. Man promenerar, cyklar eller rör sig mindre än 2
timmar i veckan.
Vad det gäller stillasittande fritid ses
en tydlig könsskillnad till kvinnors nackdel. En större andel kvinnor (73%) än
män (59%) uppgav att de var stillasittande på fritiden.
Ju kortare utbildning, desto större andel hade stillasittande fritid. I jämförelse
med befolkningen i riket är irakier i Malmö också mer stillasittande.
Matvanor
Maten och våra matvanor påverkar vår
hälsa, Maten fungerar som kulturbärare, är mötesplats och källa till njutning.
Matvanor skiljer sig åt mellan människor
med olika kulturell och social bakgrund,
mellan könen, mellan ung och gammal
och mellan människor i olika delar i Sverige och i världen.
En kost med mycket fiber (frukt,
grönsaker, rotfrukter, spannmålsprodukter) och mindre och nyttigare fett förknippas med minskad risk för sjukdomar
som fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck, vissa cancersjukdomar och benskörhet. Även risken för karies och förstoppning minskar om man
äter hälsosamt.
Kvinnor var betydlig mer måna om
att undvika fet mat än män. Det var dock
endast 29 procent män och 20 procent
kvinnor som inte undviker fet mat. Resten av populationen dvs 70 procent män
80 procent kvinnor uppgav att de är ganska måna eller mycket måna om det.
Kvinnor åt betydlig oftare fiberrikt
mat jämfört med män. Det var dock endast 19 procent kvinnor och 31 procent män som inte försökte att äta fiber-
Figur 4. Andel av befolkningen (%) med övervikt och/eller fetma.
Övervikt
Fetma
BMI 25-29,9
BMI ≥30
vol. XIX No
6
dec 2009
DietistAktuellt
Befolkningen
i riket
Irakier i Malmö
Befolkningen
i riket
46
34
42
26
17
15
11
14
60
63
50
35
40
38
10
19
Kön
Man
Kvinna
Åldersgrupp > 65 år
Man
Kvinna
rikt mat. Resten av populationen, dvs 80
procent av kvinnorna och 70 procent av
männen är mycket måna och/eller ganska måna om att äta fiberrikt mat.
desto större andel män var dagligrökare.
I riket i övrigt röker 16% av männen
och 12% av kvinnorna.
Övervikt/fetma
Övervikt är som bekant en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. I undersökningen har övervikt och fetma beräknats från självrapporterade längd och
vikt (BMI).
Några stora könsskillnader ses ej vid
fetma. Andelen män och kvinnor med
fetma ökade med ålder (figur 3).
Ju kortare utbildning desto större andel hade fetma. Män och kvinnor som
är analfabeter har dubbelt så hög grad av
fetma än övriga grupper.
Övervikt och fetma är vanligare bland
irakiska män och kvinnor i Malmö än
befolkningen i riket (figur 4).
Hög alkoholkonsumtion eller riskkonsumtion motsvarar 30 gram 100 % alkohol eller mer per dag för män och 20
gram eller mer per dag för kvinnor. Detta motsvarar 3,5 flaskor vin eller mer per
vecka för män och 2,5 flaskor vin eller
mer för kvinnor.
I den undersökta gruppen var det bara
fyra procent av männen som kan betraktas som riskkonsumenter.
Riskkonsumtionen av alkohol var något vanligare i åldern 30-44 år. Inga män
äldre än 65 kan betraktas som riskkonsument. Inga kvinnor kan klassificeras som
riskkonsumenter. I riket i övrigt bedöms
17 % av männen och 10% av kvinnorna
vara riskkonsumenter.
Dagliga rökare
Sammanfattning
Rökning är idag den största enskilda orsaken till för tidiga dödsfall. Här ses en
tydlig könsskillnad till männens nackdel.
En större andel män än kvinnor (31%
vs 5%) var dagliga rökare. Det var också
vanligare att röka då och då bland män
än bland kvinnor (12% vs 2%). Andelen
dagligrökande män minskade emellertid
med ökande ålder. Ju kortare utbildning
Figur 3. Andel (procent) med fetma (BMI ≥ 30), i olika åldersgrupper, 18-80 år.
8
Alla näringsämnen, men i färre kalorier!
Irakier i
Malmö
Alkoholvanor
• Irakier i Malmö är i högre grad fysiskt inaktiva på sin fritid jämfört med riket. Att ägna sig åt måttligt ansträngande
aktiviteter i 30 minuter eller mer varje dag
är vanligare bland befolkningen i riket än
bland irakier i Malmö.
• Kvinnor, oavsett ålder, anser att det är
mer viktigt än män att undvika fet mat –
Kvinnor är även mer måna om att äta fiberrik mat.
• Män är mer överviktiga än kvinnor.
Övervikt och fetma är vanligare bland
irakiska män och kvinnor i Malmö än
bland befolkningen i riket.
• Andelen dagligrökare är betydligt
högre bland irakiska män än bland kvinnor. Män födda i Irak röker i högre omfattning än män i riket medan ett omvänt
könsmönster finns bland kvinnorna.
• Att vara riskkonsument är betydligt vanligare bland befolkningen i riket
än i den aktuella gruppen. Det är bara fyra procent av de irakiska männen som kan
betraktas som riskkonsumenter. Inga irakiska kvinnor kan betraktas som riskkonsument.
L
andstinget i Kalmar Län har
sedan 2007 sökt och fått stimulansbidrag från socialstyrelsen
för insatser inom vård och omsorg om
äldre personer. Nutrition är ett av flera
områden som landstinget valt att jobba
med. Med början i södra länet och nu
länsövergripande jobbar tre dietister för
att på olika sätt utveckla nutritionsomvårdnaden för de äldre patienterna.
Redan från början försökte vi få in
screening av nutritionsstatus med hjälp
av Sf-MNA, Short Form-Mini Nutritional Assessment, för att identifiera
patienter i undernäring/risk för undernäring. Det som inte mäts syns inte och
vi dietister har väl ofta en känsla av att
en större andel patienter än i nuläget
skulle höja sin livskvalité och tillfriskna
snabbare med en bättre nutritionsvård.
Men intresset för att screena för undernäring var svalt från avdelningarnas sida när vi startade vårt arbete. Efter en
tid i motvind blev vi väldigt upprymda
när landstingsledningen tog beslut om
att införa kvalitetsregistret Senior Alert.
Senior Alert bygger på vårdprevention
och där ingår bl a att screena med SfMNA.
Så fungerar Senior alert
Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg.
Det övergripande målet är att förebygga skador och främja hälsa hos de vårdtagare som söker vård och omsorg. Registret bygger på att vårdtagare över
65 år systematiskt riskbedöms för fall, ®
trycksår och risk för undernäring. Ett
online-register gör det möjligt att re- ®
gistrera patienterna med riskbedömning, åtgärder och resultat. Olika vårdgivare delar skattningar och resultat av
det förebyggande arbetet med varandra.
Senior alert kan användas inom slutenvård, primärvård och kommun (Se
blanketten för Sf-MNA på omstående sida).
t
Nyhe
Fresubin 1000 complete
Fresubin 1200 complete
Allt i en påse!
Hemsidan för Senior Alert
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se
kundservice 020-116 68 44
[email protected]
091200 jul 1-2 sida
tema: livsmedel
KOST&ETNICITET
Migration ökar risken för hjärt-/kärlsjukdom
Äldre iranier som har immigrerat till Sverige löper betydligt högre risk att drabbas
av hjärt-/kärlsjukdom än sina landsmän som bor kvar i Iran. Samtidigt har inte
livskvaliteten försämrats efter flytten. Fyra av fem iranskor i båda grupperna är farligt
bukfeta. Det visar Afsaneh Koochek i sin doktorsavhandling.
E
A f s an e h Ko o c hek
leg dietist, dr
Institutionen för
kostvetenskap vid
Uppsala universitet
[email protected]
nligt flera tidigare studier löper flera stora invandrargrupper i Sverige betydligt högre risk att insjukna i exempelvis i hjärt-/kärlsjukdom jämfört med personer födda i Sverige. Men i vilken grad det
är kopplat till migrationen vet forskarna lite om. Detta var utgångspunkten för avhandlingen ”Elderly Iranians in Sweden – The impact of migration on risk factors for cardiovascular disease” som försvarades vid Centrum för
Allmänmedicin på Karolinska Institutet den 4
april 2008 av dietisten Afsaneh Koochek.
Afsaneh Koochek som idag är verksam vid
Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala
universitet, har studerat riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom hos äldre iranier som har utvandrat till Sverige och jämfört dem med iranier
som bor kvar i Iran.
Äldre iranier är idag den största grupp äldre
utomeuropeiska invandrare i Sverige.
Ändrade kost- och rökvanor
Totalt ingick cirka 1200 män och kvinnor i
åldrarna 60-84 år i fyra delstudier. Deltagare i både Sverige och Iran intervjuades ingående om bland annat motions- och matvanor,
rökning, hälsotillstånd, livskvalitet. Forskarna
mätte även deltagarnas längd, vikt, midjemått
och blodtryck. Av avhandlingen framgår att
migrationen till Sverige medför en ökad risk
att drabbas av hjärt-/kärlsjukdom. De iranska männen i Sverige löper mer än tre gånger så hög risk att drabbas av högt blodtryck än
landsmännen som bor kvar i Iran. För iran-
skorna i Sverige är risken dubbelt så stor jämfört
med kvinnorna i Iran. Andelen rökare är hela sex
gånger högre bland iranierna i Sverige jämfört med
de i Iran. Vad gäller matvanor äter iranierna i Sverige visserligen mer frukt och grönt men samtidigt
använder de betydligt mer fett i maten. En anledning till detta anses vara ackulturation eller en anpassning till mer västerländsk livsstil efter flytten,
med både fördelaktiga och mindre fördelaktiga vanor som påverkar hälsan.
sinnebilden för hälsa och framgång.
Problemet med bukfetma är även ett växande problem bland
äldre svenskar och hur denna grupp ska behandlas finns det inga
riktlinjer för idag.
Därför bör kollegerna i vård och omsorg bli bättre på att
uppmärksamma, förebygga och behandla välkända riskfaktorer
för hjärt-/kärlsjukdom, särskilt fetma och bukfetma. Detta gäller i synnerhet iranierna, men även bland äldre svenskar är problemet växande. Vi blir matade med larmrapporter om undervikt, men de äldre med ett BMI över trettio är faktiskt en större
grupp. Det behövs framförallt bättre riktlinjer för hur vi ska behandla denna grupp på bästa sätt.
09-11-06
15.01
Sida 1
Marknadsledaren
på glutenfritt bröd
Slutsatsen i avhandlingen visar ett starkt samband mellan migration och prevalens av kardiovaskulära riskfaktorer bland äldre iranier som bor i Sverige. Däremot har en längre vistelsetid i Sverige inte något samband med sämre hälsorelaterad livskvalitet bland äldre iranier. I själva verket kan en längre vistelsetid i Sverige delvis leda till en anpassning till mer fördelaktiga matvanor, ökad hälsorelaterad livskvalitet, färre riskfaktorer
för kardiovaskulära sjukdomar och ökad livslängd. Folkhälsoarbete inom vården och åtgärder som syftar till att förebygga och
behandla övervikt och fetma bör fokuseras särskilt på äldre invandrare. I synnerhet bör man fokusera på nyligen invandrade
äldre kvinnor som hade den största skillnaden i BMI och lägst
skattad hälsorelaterad livskvalitet jämfört med referensgrupperna.
Lussekatter, Vörtbröd & Pepparkaksdeg:
God glutenfri Jul!
Nu är det jul igen och i vårt bageri har vi bakat extra mycket, och extra
goda Lussekatter, Vörtbröd och smarrig Pepparkaksdeg som finns i
välsorterade butiker över hela Sverige.
Rekommendera Frias bröd som kan njutas av alla runt bordet.
Vår filosofi är att gluten- och mjölkfritt inte behöver betyda smakfritt.
Därför har vi utvecklat bröd som smakar "Lika gott som vanligt bröd".
Livskvaliteten inte påverkad
Tvärt emot vad man kan tro visar denna avhandling att livskvaliteten inte verkar ha blivit sämre efter flytten till Sverige. De äldre iranierna i Sverige
skattar sin livskvalitet lika högt som de i Iran. Det
gäller framförallt kvinnorna som vistats mer än15
år i Sverige. Detta trotts svårigheterna att anpassa sig efter en ny uppsättning normer, värderingar
och vanor i det nya landet. Därför är det förvånade
att migrationen verkar påverka de äldre iranierna
mer fysiskt än psykiskt, enligt avhandlingen.
Andra viktiga egenskaper hos våra bröd är:
Alla Frias mat- och kaffebröd är glutenfria och har en ppm-nivå
• under
20 ppm* gluten.
Frias bröd är mjölkfria
• Alla
Frias
• bröd passar även för veteallergiker
*Ppm = parts per million = 1mg/kg
Har du ännu inte smakat våra goda och näringsriktiga bröd – tag då
kontakt med mig, dietist Nanna Mossberg. Läs mer på www.fria.se
Många med farlig bukfetma
Inte heller förekommer några större skillnader i förekomsten av fetma och diabetes mellan de som
utvandrat och de som bor kvar, men mer än 40% av
de iranska kvinnorna i Sverige har fetma. Värt att
notera är dock att fyra av fem iranska kvinnor i både Sverige och Iran är bukfeta och cirka hälften av
de iranska kvinnorna i Sverige uppger att de är fysiskt inaktiva, vilket bland annat kan bero på ovana att motionera men även vara kulturellt betingat.
Bland många av de äldre iranierna är en stor kropp
NANNA MOSSBERG
LEG. DIETIST
[email protected] • www.fria.se • 031-734 13 30
Fyra av fem iranskor är farligt bukfeta
10
vol. XIX No
6
dec 2009
DietistAktuellt
DietistAktuellt dec 2009
No 6 vol.XIX
11
ABSTRACT
KOST&ETNICITET
Traditionell mat – viktigt för ursprungsfolken
traditionell kost. Den ersätts av processad mat
vilket bidrar till att öka antalet överviktiga personer. Även additionseffekter ses, såsom förändrat aktivitetsmönster och möjlig genetisk predisposition. Det medför en ökad prevalens av kroniska välfärdssjukdomar, vilket är tydligt bland
exempelvis Amerikas ursprungsbefolkning.
Flera forskare menar att arktisk, traditionell
kost är överlägsen de moderna livsmedlen ur närings- och hälsosynpunkt, de menar vidare att
alla eventuella födoämnesrekommendationer
måste ta hänsyn till de kulturella och sociala värden som finns i de arktiska områdena, inte bara
de näringsmässiga.
Samisk kost och hälsa, mat hos ursprungsfolk
– en litteraturstudie
V
ad är ursprungsfolk och hur är deras
L e n a K r oik
distriktssköterska,
renskötare och forskare
Mittuniversitetet, Sundsvall
[email protected]
syn på mat och matkultur kopplad till
hälsa? Vad är tradition och vilken traditionell kunskap finns kring matens betydelse för
hälsan? Dessa frågor är intressanta i vårt mångkulturella samhälle.
I Sverige finns samerna som ursprungsfolk
men på grund av minimal forskning är det svårt
att få en rättvisande bild av hälsosituationen för
samernas del, kontrasterat till exempelvis Kanada, USA och Grönland, där sjukdomsförekomst
och socioekonomiska villkor för urbefolkningen
är väl kartlagda.
I hälso- och sjukvården kommer vårdpersonalen i kontakt med den samiske patienten
och problem kan uppstå om personalen inte har
kunskap om och tar i beaktande dessa patienters traditionella kunskaper kring hälsa, sjukdom
och omvårdnad. Vid vård av den samiske patienten kan problem även uppstå kring kostfrågorna.Kosten har en central betydelse i de flesta kulturer, men har en specifik sammansättning
i det samiska samhället, likväl som för andra ursprungsfolk. Traditionell kunskap kring kosthållet vid sjukdom och för att upprätthålla hälsan är
viktiga för vårdgivaren att känna till för att omvårdnaden skall bli den bästa. Hälsan måste ses
ur ett helhetsperspektiv.
Trenden för matvanor i den traditionella kosten hos samerna, före 1900-talets början har i
stort sett enbart bestått av animaliska produkter, främst renkött med ett tillägg av fisk och en
mindre mängd vegetabilier. Under det senas-
te århundradet har kolhydraterna gjort sitt intåg
även om proteinintaget fortfarande är förhållandevis högt. Förändringen accentuerades då Tjernobylkatastrofen kom 1986. Den mat renen gav,
kontaminerades med cesium och då speciellt inälvsmat.
Ursprungsfolkens traditionella livsstil och
nutritionsmönster beskrivs som preventivt mot
välfärdssjukdomar och viktigt är psykosociala
och spirituella dimensioner, när det gäller hälsan. De äldre i samhället spelar en stor roll för
kunskapsöverföringen till de yngre, när det gäller användningen av landskapet och ett ekologiskt förhållningssätt. Ett sätt att leva, tänka och
bli ett med den natur som maten kommer ifrån.
Maten är utformad att passa kroppens behov i
sin kulturella och geografiska miljö.
KOST&ETNICITET
12
vol. XIX No
6
dec 2009
DietistAktuellt
Vad i traditionell kost främjar hälsa
– vad utgör hälsorisk?
Resultatet från min litteraturstudie från 2008 visar att den traditionella kosten som ursprungsfolken konsumerar har flera fördelar; en bra näringssammansättning, den är rik på proteiner,
vitaminer och spårämnen, men den innehåller
även skadliga substanser som kvicksilver, kadmium och bly. Gifterna ackumuleras uppåt i näringskedjan. Men deras skaliga verkan på hälsan
överstiger inte hälsofördelarna. Den traditionella kosten hör också samman med den kulturella
miljö de arktiska ursprungsfolken lever i.
Det finns dock en nedåtgående trend, framförallt bland de unga, vad gäller konsumtion av
Traditionell kost är hälsosam
Bakgrund: Det traditionella kosthållet i Arktis
har bidragit till låg cancerförekomst och
livsstilsrelaterade sjukdomar. Mötet med
den västerländska kulturen har medfört
att de arktiska ursprungsfolken nu har hög
förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar.
Kunskapsöverföring kring kost och hälsa, från
äldre till yngre generation, har varit viktig.
Syfte: Kartlägga vilken betydelse traditionell kost har för samers och andra arktiska
ursprungsfolks hälsa.
Metod: Tretton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. En innehållsanalys gjordes.
Analysen resulterade i tre kategorier: kosten
som hälsobefrämjande, kosten som hälsorisk
och kosten ur kulturellt perspektiv.
Resultat: Litteraturen belyste hälsa och kost
både utifrån ett hälsobefrämjande perspektiv,
som en hälsorisk och kulturellt. Den traditionella maten konsumerades i allt mindre
utsträckning i Arktis och kost med mycket kolhydrater och fett hade vunnit intåg. Då den
traditionella kosten, rik på proteiner från kött
och fisk konsumerades, blev kosten fullvärdig
av högkvalitativa näringsämnen. Tungmetaller förekom dock. Den traditionella kosten
skattades högt av de arkiska ursprungsfolken
själva, som ansåg den gynna hälsan.
Diskussion: Det moderna kosthållet har
vunnit intåg i Arktis med välfärdssjukdomar
som följd. Resultatet i denna studie har dock
pekat på fördelar med att hålla fast vid den
traditionella födan, trots risker som följer
med tungmetaller. Slutsats: Traditionell kost
har fördelar ur såväl näringsmässiga som
kulturella perspektiv.
Nyckelord: Hälsa, kost, litteraturstudie, samer,
ursprungsfolk. Handledare: Daisy Raukola
Studier på arktiska barn visar att om så lite som
4-5% av kosten utgörs av traditionell mat, räcker
det för att få en statistisk, signifikant höjning av
ett stort antal viktiga närings-/spårämnen. Arktiska barn borde äta mer traditionell kost och
öka mängden motion.
Kulturella aspekter ger även viktig kunskap
kring dietrelaterade sjukdomar. För att skapa förståelse för hälsoaspekterna måste förändringar i kosten, som går mot en ”västernisering”
i Arktis, belysas utifrån ekologiska, ekonomiska
och kulturella aspekter. De kulturspecifika, hälsofrämjande fördelarna med traditionell kost
måste lyftas fram för att ungdomar inte ska lämna sin matkultur. Kunskapsöverföring från den
äldre till den yngre generationen är viktig, som t
ex kunskap om användandet av landskapet och
det nämnda ekologiska förhållningssättet.
Maten är utformad så att den ska passa människokroppen i sin kulturella och geografiska
miljö. Hälsans förhållande till kosten speglas utifrån den miljö de arktiska ursprungsfolken lever
i. Ursprungsfolkens allmänna uppfattning är att
traditionell kost är hälsosam. Ren, älg och säl anses utgöra särskilt stärkande och hälsosam mat.
Traditionell kost står för en trygghet i tillvaron,
då den finns tillgänglig i den omgivande miljön.
Fysiskt och psykiskt välbefinnande infinner sig
då man ätit den traditionella kosten. Det finns
en relation mellan traditionell kost och holistiska, sociokulturella hälsofördelar.
Det finns ingen distinkt skillnad mellan mat
och medicin hos ursprungsfolken. Den samiska regionen är präglad av nyckelelement som
ljus, klimat, vegetation, vattendrag och landskap.
Allt detta påverkar invånarna i en hälsokontext.
I detta landskap har renen sin plats, som tillsammans med fisk, arktiska bär och vegetabilier bildar basen i dieten. I ett holistiskt synsätt står
hälsa och mat i förbindelse med varandra.
DietistAktuellt dec 2009
No 6 vol.XIX
13
tema: Livsmedel
PROBIOTIKA
Viktigt skydd mot
magsårsbakterie identifierat
E
FAKTA
HELICOBACTER PYLORI
Det finns ett mycket stort
antal stammar av den
spiralformiga stavbakterien Helicobacter pylori.
Bakterien har flera olika
strukturer på sin yta som
den använder för att låsa
sig fast i andra strukturer som en rymdfärja
dockar till en rymdstation.
Strukturerna ser olika
ut på olika stammar av
Helicobacter pylori.
tt särskilt protein på slemhinnan i magen är en
viktig del i kroppens försvar mot magsårsbakterien Helicobacter pylori. Det visar en ny studie
från Sahlgrenska akademin. Upptäckten kan förklara
varför vissa människor blir sjukare av bakterien än
andra.
Studien är genomförd i samarbete med forskare vid
universiteten i Brisbane och Melbourne, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Public Library of
Science Pathogens.
– Hälften av alla människor har Helicobacter pylori
i kroppen. Många märker inte ens att de bär på
bakterien, men en del utvecklar magsår och i vissa fall
leder inflammationen till magcancer. Vår upptäckt
kan delvis förklara varför bakterien slår så olika, säger
Sara Lindén vid Sahlgrenska akademin som är en av
forskarna bakom studien.
Forskarlaget visar att ett protein som kallas MUC1
och som finns på slemhinnan i magen är viktigt för
kroppens försvar mot bakterien. I kraftig förstoring ser
MUC1 ut som träd som sticker upp ur ett lågt buskage
på magens yta. Eftersom MUC1 är längre än de övriga
strukturerna på cellytan fastnar Helicobacter pylori
lätt på proteinet, och kommer sedan aldrig åt att
infektera cellen.
– Man kan säga att MUC1 fungerar som ett lockbete som förhindrar att bakterien får nära kontakt
med cellytan. Den genetiska variationen mellan
människor gör att vi har olika långa MUC1-molekyler,
och därför kan detta delvis förklara varför vissa människor blir sjukare av Helicobacter pylori än andra,
säger Sara Lindén.
Den svenska delen av forskningen är genomförd
vid Sahlgrenska akademins strategiska forskningscentrum MIVAC (Mucosal Immunobiology and
Vaccine Center). Forskarna vid centrumet utvecklar
nya sätt att behandla sjukdomar som drabbar våra
slemhinnor.
Artikelns titel: MUC1 Limits Helicobacter pylori
Infection both by Steric Hindrance and by Acting as
a Releasable Decoy. Tidskrift: Public Library of Science
pathogens. Författare: Sara K Lindén, Yong H Sheng,
Alison L Every, Kim M Miles, Emma C Skoog, Timothy
H. J. Florin, Philip Sutton och Michael A McGuckin
Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Probiotic Effects on Cold and Influenza-Like
Symptom Incidence and Duration in Children
ABSTRACT
Gregory J. Leyer, PhDa, Shuguang Li, MSb, Mohamed
E. Mubasher, PhDc, Cheryl Reifer, PhDd and Arthur C.
Ouwehand, PhDe.
Department of Research and Development, Danisco,
Madison, Wisconsin
OBJECTIVE: Probiotic consumption effects on cold
and influenza-like symptom incidence and
duration were evaluated in healthy
children during the winter season.
METHODS: In this double-blind, placebo-controlled study, 326 eligible
children (3–5 years of age) were assigned randomly to receive placebo
(N = 104), Lactobacillus acidophilus
NCFM (N = 110), or L acidophilus NCFM
in combination with Bifidobacterium
animalis subsp lactis Bi-07 (N = 112). Children
were treated twice daily for 6 months.
RESULTS: Relative to the placebo group, single and
combination probiotics reduced fever incidence by
53.0% (P = .0085) and 72.7% (P = .0009), coughing
incidence by 41.4% (P = .027) and 62.1% (P = .005),
14
vol. XIX No
6
dec 2009
DietistAktuellt
and rhinorrhea incidence by 28.2% (P = .68) and
58.8% (P = .03), respectively. Fever, coughing, and
rhinorrhea duration was decreased significantly,
relative to placebo, by 32% (single strain; P = .0023)
and 48% (strain combination; P < .001). Antibiotic use
incidence was reduced, relative to placebo, by 68.4%
(single strain; P = .0002) and 84.2% (strain combination; P < .0001). Subjects receiving probiotic
products had significant reductions in
days absent from group child care, by
31.8% (single strain; P = .002) and
27.7% (strain combination; P < .001),
compared with subjects receiving
placebo treatment.
CONCLUSION: Daily dietary probiotic
supplementation for 6 months was
a safe effective way to reduce fever,
rhinorrhea, and cough incidence and duration
and antibiotic prescription incidence, as well as the
number of missed school days attributable to illness,
for children 3 to 5 years of age.
Source: PEDIATRICS Vol. 124 No. 2 August 2009, pp.
e172-e179
tema: livsmedel
tema: livsmedel
DIETER
Piggare av LF, deppig på LC-diet
lika mycket kalorier och viktnedgång, sämre humör på fett och protein.
M ag n u s Forsl in
Dietistaktuellt
NOTERAT
!
16
vol. XIX No
6
dec 2009
D
r Grant D. Brinkworth, från the Commonwealth Scientific and Industrial Research
Organisation–Food and Nutritional Sciences
i Adelaide, har i en studie kommit fram till att en fettsnål diet är gynnsammare för välbefinnandet än en
kolhydratfattig dito.
Det är allmänt
Havregrynsgröt i morse?
bekant
att överJajamensan!
viktiga personer
som förlorar vikt
tenderar att också
må bättre psykiskt.
Spelar det då någon roll med vilken
diet man går ned
i vikt?
– Trots att vi i
våra nationella
riktlinjer vid överviktsbehandling
rekommenderar ett
visst intag av kolhydrater, en låg fetthalt och begränsat
med kalorier, har
fetmaepidemin lett till ett omfattande intresse för
alternativa dieter, menar dr Brinkworth, inte minst
ketogen låg-kolhydratkost. Det vill säga dieter som
har en hög halt av mättat fett och protein.
Även om viktnedgång är möjlig med kolhydratfattig kost, är dietens långsiktiga konsekvenser långt
ifrån kartlagda. Inte minst vad gäller kognition och
välbefinnande.
Dr Brinkworth och hennes kolleger har utfört en
randomiserad klinisk studie med 106 överviktiga och
feta deltagare med en medelålder på 50 år. Av dessa
fick 55 slumpvis utvalda följa ett mycket kolhydratfattig men fettrik kost. 51 deltagare gavs en kolhydratrik
och fettsnål diet. Studien varade under ett år. Förändringar i kroppsvikt, humör, välbefinnande och kognitiv
funktion registrerade löpande.
Efter ett år var den totala genomsnittliga viktminskningen 13,7 kg. Dock var det ingen skillnad i
viktnedgång mellan de båda dieterna.
Inledningsvis, efter de första åtta veckorna upplevde också båda grupper en förbättring i humöret. Efter
en tid visade det sig att en de med en fettsnål diet
kunde bibehålla känslan av välbefinnande, medan de
som åt en fettrik kost föll tillbaka i humöret till den
ursprungliga nivån.
Forskarna har ännu inte kunnat fastställa de
exakta orsakerna till detta men möjliga förklaringar
kan omfatta svårigheten att följa en lågkolhydratkost
i längden – det är mycket som blir förbjudet att äta.
En annan orsak kan vara de olika dieternas effekt på
hjärnans serotoninnivåer alternativt receptivitet av
signalsubstansen.
Källa: Arch Intern Med. 2009; 169 [20] :1873-1880.
Annika Dahlqvist tänker inte vaccinera sig:
”Vi som äter LCHF-kost får inga infektionssjukdomar – den skyddar mot cancer också”
S
axat från Annika Dahlqvists blogg, den 22
oktober 2009:
”…det nya viruset är tillverkat i laboratorium,
sannolikt av läkemedelsföretag. Sedan planterar
de viruset på strategiska ställen i världen så att det
utbryter epidemier. Sedan kan fabrikanterna förmå
sina kontakter i WHO att utfärda pandemiförklaring.
De aningslösa politikerna i världens länder drar på
med massvaccination av befolkningen. Vaccinfabrikanterna tjänar många miljarder pengar på alltihop,
med ganska låga insatser. ”
DietistAktuellt
Medelhavsdiet minskar risken för depression
E
nligt en rapport i oktobernumret av Archives of
General Psychiatry tycks personer som följer en
Medelhavsdiet vara mindre benägna att drabbas av depression.
I artikeln påstås att förekomsten av psykiska besvär
är lägre i länderna runt Medelhavet än i nordeuropeiska länder. Tidigare forskning har pekat på att de
enkelomättade fettsyrorna i olivolja, kan knytas med
en lägre risk för svåra depressiva symptom.
Dr Almudena Sánchez-Villegas, universitetet i Las
Palmas på Gran Canaria och kliniken vid universitetet i Navarra, har frågat 10.094 friska spanjorer som
mellan åren 1999 och 2005 med jämna intervall
fick besvara omfattande frågeformulär kring deras
livsmedelsintag.
Det visade sig att de som hade en kosthållning
som låg nära medelhavsdieten hade en mer än 30
procent minskad risk att drabbas av nedstämndehet
och depression i jämförelse med de som avvek mest
från denna kost. Resultatet påverkades heller inte
efter att man justerat för andra möjliga markörer för
en hälsosam livsstil. Vad det skulle vara i dieten som
påverkar sinnesron har inte författarna någon egentlig förklaring till. Men uppslagen är många: Kosten
kan bidra till att, dämpa inflammationer, minska
förekomst av hjärt-/kärlsjukdom, öka förmågan att
reparera syrerelaterade cellskador, och förbättra
blodcirkulationen, dvs faktorer som indirekt kan bidra
till att minska risken för depression.
– Det är troligt att det är just kombinationen av
en tillräcklig mängd omega-3 fettsyror tillsammans
med andra omättade fettsyror och antioxidanter från
olivolja och nötter, flavonoider från frukt och stora
mängder av naturliga folater och andra B-vitaminer
i medelhavsdieten, som ger ett visst skydd mot
depression, menar dr Sánchez-Villegas,.
DIETER
Källa: Arch Gen Psychiatry. 2009; 66 [10] :1090-1098.
Medelhavsdieten anses bidra till att man mår bra
Nya bevis för att mörk choklad lindrar emotionell stress
T
– Det är urlarvigt att hålla på med mammografi och
cellprovtagningar när folk dör av felaktiga kostråd ,
säger Annika Dahlqvist till tidningen Aftonbladet .
he Chocholate Cure får nytt stöd från en klinisk
studie som publicerats i American Chemical
Society on-linetidskrift Journal of Proteome
Research. Man fann att en konsumtion av 40g mörk
choklad om dagen under två veckor minskade nivåerna av stresshormon. Även andra stressrelaterade
biokemiska obalanser justerades.
– Två veckor var tillräckligt för at vi skulle notera en
justerad ämnesomsättning, berättar dr Sunil Kochhar.
Dr Sunil Kochhar har tillsammans med sina kol-
leger noterat de stadigt ökande vetenskapliga beläggen för att antioxidanterna och andra ämnen i mörk
choklad kan minska riskfaktorer för hjärtsjukdomar
och andra besvär, och nu kan man ge stöd för att det
påverkar kortisolnivåerna i kroppen.
Artikel: Metabolic Effects of Dark Chocolate Consumption on Energy, Gut Microbiota, and Stress-Related Metabolism in Free-Living Subject
Källa: American Chemical Society (ACS)on-linetidskrift
DietistAktuellt dec 2009
No 6 vol.XIX
17
tema: livsmedel
tema: livsmedel
Mjölk som bot mot gikt?
L
ättmjölk kan mildra giktsymptom. Det visar
forskning som presenterades i oktober vid American College of Rheumatology Annual Scientific
Meeting i Philadelphia, Pennsylvania
Gikt är en smärtsam och potentiellt invalidiserande form av artrit. De första symptomen är ofta en
plötslig och smärtsam svullnad i enstaka leder, vanligen i fötterna (i synnerhet stortån). Det finns idag
en rad behandlingar att ta till för att förebygga eller
dämpa artrit i samband med gikt, men sjukdomen är
svårbehandlad och måste ofta anpassas individuellt
för varje patient.
Tidigare studier har visat att personer som dricker
mycket mjölk har en lägre risk att utveckla gikt.
Forskarna har nu studerat effekterna av lättmjölkens
effekt på koncentrationen av urinsyra. Förhöjda
nivåer av urinsyra, ökar risken för gikt.
MJÖLK
Ökar alternativt minskar med 10%
Med hjälp av 16 friska manliga försökspersoner, har
forskarna studerat effekterna av att dricka sojamjölk
och tre olika typer av lättmjölk, som erhölls vid tre
skilda tillfällen från betande kor.
Varje deltagare fick en engångsdos av varje
produkt (à 80 gram protein) i randomiserad ordning.
Forskarna tog prov av serum och urin omedelbart
före varje intag av dryckerna och sedan varje timme
under tre timmars tid.
Alla deltagare intog samtliga fyra drycker med en
veckas intervall. Forskarna fann att serumurat ökade
med omkring 10 procent efter att deltagarna druckit
sojamjölk. Däremot minskade samtliga varianter av
lättmjölk mängden urinsyra i serum i lika hög grad.
Alla drycker – inklusive sojamjölk – ökade snabbt
njurarnas förmåga att avlägsna urinsyra från kroppen.
Dessutom upptäckte forskarna att mjölk som korna producerat under senare delen av betessäsongen
var ännu effektivare på reducera urinsyra jämfört
med de andra tidigare mjölksvarianterna.
Konsklusionen av studien är att lättmjölk har en
specifik urinsyrasänkande effekt, och goda kostvanor
är ett sätt att förebygga och behandla gikt.
– Denna studie har visat att lättmjölk kan avsevärt
minska koncentrationen av serumurat på kort sikt,
förklarar MD Nicola Dalbeth, universitetslektor, kli-
nisk medicin, University of Auckland, Nya Zeeland.
– Resultaten tyder på att ökad mängd lättmjölk
i kosten kan hjälpa till att förebygga gikt, och även
bidra i behandlingen för dem som drabbats. Vi fortsätter nu arbetet genom att studera de långsiktiga
effekterna av lättmjölk hos personer med gikt.
Källa: American College of Rheumatology (ACR)
Utfodring för nyttigare mjölkfett
D
et går att höja innehållet av omättade fettsyror i det vallfoder som odlas till mjölkkor.
Däremot är det inte givet att ett sådant foder ger nyttigare mjölk. Det visar Katarina Arvidsson
i en avhandling från SLU. För mjölkens fettkvalitet var
det viktigare att vallfodret innehöll klöver än att det
innehöll gräs med optimerad fettsammansättning.
Komjölken innehåller en hög andel mättat fett,
vilket har gjort att den länge förknippats med bl.a.
hjärt- och kärlsjukdomar. Därför vore det önskvärt att
öka andelen av det mer hälsosamma, enkelomättade
och fleromättade fett som också finns i mjölken. Den
metod som ligger närmast till hands är att förändra
djurens foderstat.
Grovfoder, dvs bete, ensilage och hö, har en nyttigare fettsammansättning än spannmålsbaserat
kraftfoder. Ett sätt att förbättra fettkvaliteten i mjölk
och kött är därför att öka andelen grovfoder i kornas
foderstat. Det Katarina Arvidsson har undersökt är
om det går att förbättra mjölken ytterligare genom
att odla fram ett grovfoder som är extra rikt på nyttigt fett.
I norra Sverige är timotej, som ofta samodlas med
ängssvingel och rödklöver, det viktigaste vallgräset.
18
vol. XIX No
6
dec 2009
DietistAktuellt
Katarina Arvidsson har undersökt vilka möjligheter
en norrländsk mjölkbonde har att påverka fettsyrasammansättningen i det vallfoder som odlas till
korna, och om detta i sin tur kan utnyttjas till att
förbättra fettsyrasammansättningen i mjölken.
Försöken visar att det går att förbättra fettsyrornas
sammansättning och mängd i vallfodret genom
gödslingsstrategi, vallväxtval och skördetidpunkt.
Två mycket intressanta fettsyror (α-linolensyra och
konjugerad linolsyra) ökade i mjölken när grovfodret
innehöll klöver.
Avhandlingen ger också viktig information om foderanalyser. Hittills har frysning med flytande kväve
ansetts vara det bästa sättet att bevara gräsprover
innan analys av fettsyror. En jämförelse av tio olika
metoder för hantering av gräsprover visade däremot
att frysning med flytande kväve inte var nödvändigt
för att få en tillförlitlig bild av gräsets fettsyrasammansättning. Torkning i 60°C visade sig fungera lika
bra, vilket är positivt då det är en billigare och mindre
arbetskrävande metod. Dessutom gör den det
möjligt att analysera prover från försök som inte är
speciellt upplagda för undersökning av fettsyrakoncentrationer. Källa: SLU
Rekommendationer till veteallergiker
I
Dietistaktuellts temanummer, Allergi &
Celiaki, publicerades en uppgift i faktarutan
på sidan 12, som handlar om rådgivning till
veteallergiker och som är är felaktig. Det är dietist
Anna Mossberg på Fria Bröd, som uppmärksammat misstaget. Hon på pekar att påstående
”Vid veteallergi är produkter med Mycket Låg
Glutenhalt lämpliga” inte stämmer. Till veteallergiker kan man endast rekommendera produkter
som ligger på max 20 ppm gluten, det vill säga de
produkter som är märkta ”Glutenfria” enligt de
nya reglerna, eller ”Naturligt glutenfria” efter de
gamla reglerna. Kategorin ”Mycket låg glutenhalt” ligger i intervaller 21-100 ppm gluten och
rekommenderas till glutenintoleranta men EJ till
veteallergiker. En del veteallergiker kan möjligtvis
äta produkter i intervaller 21-100 ppm gluten om
de inte är speciellt känsliga, men det är ingen
generell rekommendation, utan måste göras från
fall till fall.
Anna Mossberg fortsätter: I faktarutan står
även att ”den som inte tål vetestärkelse har
tidigare kunnat välja produkter märkta med
Naturligt glutenfri, men måste nu läsa ingrediensförteckningen för att undvika vetestärkelsen”.
Detta är en olycklig och otydlig formulering,
eftersom det är så att de flesta som inte tål vetestärkelse inte tål oren vetestärkelse, men tål den
allra renaste vetestärkelsen alldeles utmärkt. De
är vanligtvis veteallergiker, och tål alltså produkter baserade på vetestärkelse som är under 20
ppm, enligt ovan. En liten del av dem som inte
tål vetestärkelse har problem med just stärkelse,
inte bara stärkelse av vete: de har någon form
av kolhydratmalabsorption. De måste fortsätta
att undvika större mängder stärkelse, inklusive
vetestärkelse, men de tål inte heller alla naturligt
glutenfria produkter.
Att det numera finns vetestärkelse som är så
ren att veteallergiker kan tåla den är relativt nytt,
och det gör att de kan utöka kosten markant.
Nästan 90% av allt glutenfritt bröd i Sverige
är baserat på vetestärkelse, och att slippa vara
hänvisad till en helt naturligt glutenfri kost gör
att dessa personer kan utöka sitt livsmedelsval
betydligt. Det underlättar i vardagen för många.
Till sist ett mindre fel: I faktarutan står det
även ”Specialhanterad havre och produkter
därav kommer att märkas glutenfria vilket medför nya möjligheter att utveckla nya produkter”.
Rätt skall vara att de kan märkas både glutenfria
eller med mycket låg glutenhalt, beroende på
vilket intervall de hamnar i.
Vi tackar Nanna Mossberg för dessa angelägna klargöranden.
OBS! Viktig rättelse
från DA 4.09
Rekommenderade hemsidor
på Livsmedelsverket:
• www.slv.se/sv/grupp1/Risker-medmat/Allergi-och-overkanslighet/
Gluten/
• www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-ochpress/Nyheter1/-Ny-glutenforordning-antagen-av-EU-kommissionen/
Fram till 1 januari 2012
Benämning
Naturligt glutenfri
”Sär-när”-livsmedel baserade på majs, ris, hirs med flera.
Glutenfri
”Sär-när”-livsmedel baserade på spannmål som reducerats i fråga om
gluten, t.ex. specialframställd vetestärkelse
EU-reglerna nedan får tillämpas parallellt Glutenfri
fr.o.m. 9 februari 2009
Mycket låg glutenhalt
* Produkterna på marknaden ligger långt under nivån 200 mg/kg (=ppm, parts per million)
Svensk tillämpning
Gluten högst (mg/kg)
20
200*
20
100
Måste tillämpas från 1 januari 2012
Benämning
Glutenfri
”Sär-när”-livsmedel
dels baserade på majs, ris, hirs etc
dels baserade på spannmål som reducerats i fråga om gluten, t.ex. specialframställd vetestärkelse
Specialframställd havre får ingå
Mycket låg glutenhalt
”Sär-när”-livsmedel baserade på spannmål som reducerats i fråga om gluten, t.ex. specialframställd
vetestärkelse
Specialframställd havre får ingå.
”Sär-när”-livsmedel = livsmedel för särskilda näringsändamål
EU-regler
Gluten högst (mg/kg)
20
100
Källa: Livsmedelsverket
DietistAktuellt dec 2009
No 6 vol.XIX
19
God Jul önskar Oldana
tema:livsmedel
Grönsaker kan skydda
ofödda barn mot diabetes
FRUKT
&GRÖNT
Nu kommer nya belägg för att det är viktigt att
gravida kvinnor äter bra och näringsrik mat.
Blivande mammor som äter grönsaker varje dag
verkar nämligen få barn med mindre benägenhet
att utveckla diabetes typ 1. Det visar en ny studie
från Sahlgrenska akademin.
Studien är genomförd i samarbete med Linköpings universitet, där en befolkningsstudie som
kallas ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) genomförs. Resultaten publiceras i den vetenskapliga
tidskriften Pediatric Diabetes.
– Det här är den första studien som visar att
det finns ett samband mellan grönsaksintag
under graviditeten och risken för att barnet senare
utvecklar diabetes typ 1, men det krävs flera och
andra typer av studier innan vi kan säga något
säkert, säger forskaren och dietisten Hilde Brekke
vid Sahlgrenska akademin.
Blodanalyser från nästan 6000 fyraåringar
ingår i studien. Typ 1-diabetes kännetecknas av
att vissa celler i bukspottskörteln successivt blir
allt sämre på att producera insulin, vilket leder till
insulinbrist. Barn som riskerar att få diabetes typ 1
har antikroppar i sitt blod som angriper de insulinbildande cellerna.
Av de 6000 barnen hade tre procent antingen
förhöjda nivåer av dessa antikroppar eller fullt
utvecklad diabetes typ 1 vid fem års ålder. Riskmarkörerna var upp till dubbelt så vanliga hos de barn där
mamman sällan ätit grönsaker under graviditeten.
Risken var lägst hos de barn där mamman uppgett
att hon ätit grönsaker varje dag.
– Vi kan inte utifrån vår studie med absolut
säkerhet säga att det är grönsakerna i sig som har
en skyddande effekt, men andra faktorer som kan
vara kopplade till grönsaksintaget, som mammans
utbildning, verkar inte förklara sambandet. Skyddet
kan inte heller förklaras av den övriga kosten eller av
andra kända riskfaktorer, säger Hilde Brekke.
Grönsaker kan i den här studien betyda alla grönsaker, men inte rotsaker.
Tidskrift: Pediatric Diabetes. Artikelns titel: Daily
vegetable intake during pregnancy negatively associated to islet autoimmunity in the offspring-The
ABIS study. Författare: Hilde Kristin Brekke och Johnny
Ludvigsson
Miljösmart Mat – Nytt webbforum
* Kokosbollar *
* Kladdkaka *
100 g margarin eller smör
1 dl socker
2 tsk vaniljsocker
2 msk kakao
2 1/2 dl Risgröt eller Ströbröd OLDA
2 msk vatten ( kan bytas ut mot kokt kaffe )
kokos till garnering
Gör så här:
1. Blanda matfett, socker och vaniljsocker för hand.
2. Tillsätt kakao, vatten och Risgröt eller Ströbröd
OLDA.
3. Blanda väl. Forma till små runda bollar.
4. Rulla i kokos.
5. Ställ kallt.
Tips: Med risgröt blir bollarna släta i konsistensen medan ströbröd gör dem ”krispigare”.
175 g margarin eller smör
175 g mörk blockchoklad
3 äggulor
2 dl socker
1 dl hackade nötter ( kan uteslutas )
1 tsk snabbkaffepulver
3 dl Risgröt eller Ströbröd OLDA
3 äggvitor
margarin och Ströbröd OLDA till formen
* Marias smulpaj med äpplen *
3 dl Risgröt eller Ströbröd OLDA
100 g margarin eller smör
1 dl socker
4 skivade, syrliga äpplen eller rabarber
Servera med lättvispad grädde eller vaniljsås.
Gör så här:
1. Sätt ugnen på 225° C.
2. Blanda ihop Risgröt eller Ströbröd OLDA,
margarin och socker till smulor.
3. Lägg äppelskivorna eller annan syrlig frukt
i en smord form.
4. Sockra eventuellt ovanpå, täck med smuldegen.
5. Grädda ca 20 min tills pajen har fått fin färg.
* IngMaries Morotskaka *
2 ägg
3 dl Risgröt OLDA
2 dl socker
1/2 dl olja (ej olivolja)
1/2 tsk bakpulver
1/2 tsk bikarbonat
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kanel
3 dl rivna morötter
Gör så här:
1. Sätt ugnen på 175°C.
2. Blanda alla torra ingredienser i separat skål.
3. Vispa äggulor och socker pösigt.
4. Tillsätt olja och morötter
5. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd försiktigt ner
det i äggulor
6. Tillsätt till sist de torra ingredienserna. Blanda smeten
snabbt och försiktigt.
7. Grädda i smord form i 175° i ca 50 min
* Grönsakspaj *
Fackskolans elevförbund
Kallar
till årsmöte i Uppsala
Lördagen den 17 april 2010
samt utlyser till ansökan
Stipendium
ur Karin Holmvalls 90-års fond
för forskning och utveckling inom det hushållsvetenskapliga området. Stipendiet kan sökas och tilldelas den som
är medlem i Fackskolans Elevförbund och bedriver forskning inom det hushållsvetenskapliga området eller bedriver
kvalificerat utvecklingsarbete inom området. Stipendiet
delas ut i samband med Fackskolans Elevförbunds årsmöte
2010. Egenhändigt skriven ansökan skickas till Fackskolans
elevförbund c/o Marie Fagerlind, Vårdkasvägen 13, 756 55
Uppsala. Ansökan ska vara sekreterare Marie Fagerlind tillhanda senast den 26 februari 2010. För ytterligare information kontakta ordförande Gunilla L Hedén 018-471 23 28.
Styrelsen
20
vol. XIX No
6
dec 2009
DietistAktuellt
Gör så här:
1. Sätt ugnen på 200°C.
2. Smörj och bröa en tårtform, ca O 24 cm.
3. Smält margarinet i en kastrull. Bryt ner
chokladen så att den får smälta i det
varma margarinet.
4.Tillsätt socker och äggulor och rör
kraftigt.
5. Blanda nötter, kaffepulver och Risgröt
eller Ströbröd OLDA och rör ner det i
chokladsmeten.
6. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd
försiktigt ner det i smeten.
7. Grädda i nedre delen av ugnen i 15 - 20
minuter.
Obs! Kakan skall vara kladdig inuti!
* Sockerkaka, tårtbotten, rulltårta, muffins *
Webbplatsen Miljösmart mat har lanserat. Bakom
projektet ligger den 13-åriga plattformen LivsmedelsSverige som finansieras av Jordbruksveket för att
samla och presentera kunskap kring mat, miljö och
klimat.
– Syftet med projektet är att öka medvetenheten
om livsmedel i Sverige, särskilt med avseende på
matens miljö- och klimatpåverkan från jord till bord,
säger projektledare Karolin Bergman. Vi vill också
erbjuda engagerade konsumenter information om
hur de kan göra för att välja och hantera maten rätt
med tanke på miljö och klimat.
Projektets mål kommer att uppnås genom att
ett enkelt och tillgängligt webbmaterial utformas,
det omfattar både faktatexter och intervjuer med
forskare. Ett antal utåtriktade aktiviteter i olika
regionala områden från norr till söder kommer också
anordnas. Webbplatsen är tänkt att kunna användas
i undervisning för gymnasieskolan. Det första informationsmaterialet som görs tillgängligt handlar om
jordbruket och dess miljöpåverkan.
Webbplatsen finns på www.miljösmartmat.se
Gör så här:
1. Sätt ugnen på 225°C.
2. Placera muffinsformar,
eller bakplåtspapper för
rulltårta, på plåten. Smörj och bröa en form
för sockerkaka eller tårta.
3. Vispa ägg och socker pösigt.
4. Rör ner Risgröt eller Ströbröd OLDA med
bakpulver och ev smaksättning.
Fyll tårta / rulltårta med sylt, vispad 5. Blanda försiktigt i fettet och vätskan.
grädde (även med kakao och socker), 6. Bred ut smeten på bakplåtspapper för rulltårta,
eller crème fraiche.
fyll i muffinsformarna, eller häll i formen för
sockerkaka / tårta.
7. Grädda i mitten av ugnen 8 - 10 min.
GRUNDRECEPT:
3 ägg
1,5 dl socker
3 dl Risgröt eller Ströbröd OLDA
0,5 dl flytande margarin eller olja
(ej olivolja)
0,5 dl mjölk eller vatten
2 tsk bakpulver
Förslag på smaksättning av kakor till GRUNDRECEPTET:
* 1 dl hackade nötter, hackad choklad, russin eller kokos
* 1 dl skivade äpplen eller bitar av en annan fast frukt
* 1 påse pepparkakskryddor
* rivet skal av 1/2 citron eller apelsin
* 2 tsk vaniljsocker eller vanillin ( + 3 msk kakao )
www.oldana.se
3 ägg
3 dl Ströbröd OLDA
4-5 dl grovt hackade grönsaker
3 dl riven ost
3 dl matlagningsgrädde
1/2 tsk bakpulver
Gör så här:
1. Sätt ugnen på 175°C.
2. Blanda grönsaker, ost, grädde och äggula i ett skål.
3. Vispa äggvitorna till hårt skum
4. Tillsätt grönsaker och till sist ströbrödet med
bakpulver. Blanda smeten snabbt och försiktigt.
6. Grädda i smord pajform i 175° i ca 40 min eller
tills pajen får färg och blir fast innuti.
Förslag på grönsaker som smakar bra ihop:
1: riven squash + brokkoli + purjolök
2: riven squash + lök + paprika + torkade tomater
inlagda i olja och kryddor (tag gärna med allt)
Det går även bra att blanda i skinka
För ännu enklare recept på
sockerkaka, tårtbotten... använd vår
SOCKERKAKA- kakmix!
E-mail: [email protected]
tema: livsmedel
Ny WHO-rapport om
fett och fettsyror
MATTFETT
En rapport om hälsoeffekter av fett och fettsyror har nyligen tagit fram av Världshälsoorganisationen
(WHO) och FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor (FAO). Rekommendationerna om fett är i
stort sett oförändrade. Rapporten betonar energibalansens betydelse, det vill säga att man får i sig lika
mycket energi som man gör av med. När det gäller vilken mat man ska äta är rekommendationen att välja
vegetabiliska oljor, magra mejeri- och köttprodukter och att äta fisk regelbundet. Rapporten är omfattande och kommer att ingå som en del i underlaget vid översynen av de nordiska näringsrekommendationerna.
R
apporten redovisar resultatet av en
expertkonsultation om betydelsen av
fett och fettsyror för hälsan som hölls
under hösten 2008. Den omfattar en genomgång av den vetenskapliga litteraturen
om betydelsen av fett och fettsyror för bland
annat övervikt/fetma, diabetes, hjärtsjukdomar och cancer. Man konstaterar att både
mängden och framför allt typen av fett har
betydelse för hälsan. Rekommendationerna i
rapporten tar, förutom fett och fettsyror, även
hänsyn till hur mycket energi man får i sig
och gör av med, hur matvanorna i sin helhet
ser ut och hur mycket och vilka näringsämnen maten innehåller.
I den nya rapporten rekommenderas att
20-35 procent av den totala mängden energi
vi får i oss (energiprocent) bör komma från
fett. De gamla rekommendationerna låg på
15-30 energiprocent och de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) ligger på 25-35
energiprocent (se tabell nedan). Rekommendationer för fett och olika fettsyror redovisas
för barn och vuxna. Det innebär att nivån för
mängden mättat fett och transfett ska ses
som en maxnivå att begränsa sig till medan
nivåerna för fleromättat fett, både omega-3
och omega-6, ska ses som intervall – de
mängder som är lämpliga för att vi ska må
bra.
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) jämfört
med de nya och gamla rekommendationerna från WHO
Fett, E% Mättade fettsyror
Transfettsyror Enkelomättade
Fleromättade
n-6-fettsyror n-3-fettsyror
NNR 2004
25-35
~10
Tillsammans
med mättade*
10-15
5-10
4
1
FAO/WHO 2009 WHO 2003
20-35
15-30
<10
<10
<1
**
6-11
2,5-9
0,5-2
<1
**
6-10
5-8
1-2
*intaget av transfettsyror från delvis härdade fetter bör begränsas i
22månvol. XIX No 6 dec 2009 DietistAktuellt
möjligaste
**bidrar med återstående mängd av fettsyrorna
MÖTER DU PATIENTER MED ÖVERVIKT?
Än en gång har det visat sig att vägen till normalvikt inte
snabbt och effektivt resultat som liknande produkter med
handlar om att utesluta vare sig fett eller kolhydrater. Enligt
ännu lägre kaloriinnehåll. Det väldigt låga energiinnehållet
en ny, uppmärksammad viktminskningsstudie i New England
hos så kallade VLCD-produkter pressar alltså kroppen
Journal of Medicine1 är balansen mellan intag och förbrukning av
onödigt hårt.
energi det enda som har betydelse för resultatet.
Det kan tyckas vara logiska basfakta. Ändå är det ofta
problematiskt att få gehör och följsamhet när det gäller kost-
En analys av interventions- och observationsstudier visar inget samband mellan intaget
av fett eller mättat fett och risken för hjärtsjukdom. Författarna påpekar att det kan
bero på metodproblem. Däremot minskar
risken för hjärtsjukdom när en del av det
mättade fettet ersätts med fleromättat fett.
Mot bakgrund av effekter på riskfaktorer för
hjärtsjukdom rekommenderas en begränsning av intaget av mättat fett till högst 10
energiprocent. Rapporten visar att det finns
en koppling mellan intag av fisk och minskad
risk för hjärtsjukdom.
Cancer
Sambandet mellan fett och cancer är
komplext. Rapporten pekar på att en ökning
av det totala fettintaget och av mättat fett
kan innebära en måttligt ökad risk för vissa
cancerformer, medan omega-3-fettsyror från
fisk möjligen kan minska risken. Underlaget
bedöms som otillräckligt för att fastställa
samband mellan omega-6-fett och transfett
och cancer.
Diabetes
Man konstaterar att underlaget är otillräckligt för att fastställa samband mellan intaget
av totalfett eller olika fettyper och typ
2-diabetes. Däremot finns enligt rapporten
klart tillräckligt med studier som tyder på att
ökat intag av fett och mättat fett ökar risken
för metabolt syndrom medan ökat intag
av enkelomättat och fleromättat fett kan
minska risken. Metabolt syndrom är tillsammans med övervikt/fetma en stark riskfaktor
för diabetes.
Källa: Livsmedelsverket
användningen mot en bredare patientgrupp.
och motionsråd till överviktiga. Det tar tid för patienterna att
Produkterna från Modifast finns i många goda smaker. Till
nå viktnedgång och positiva hälsoeffekter, vilket gör att många
skillnad mot andra produkter i samma kategori baseras de på
ger upp. Då är Modifast LCD2 kostersättning ett bra verktyg.
mjölkprotein. Det gör dem fylliga i smaken och extra goda,
Att ersätta vanlig mat med Modifast under en period
Hjärtsjukdom
Enligt studien är det rimligt att utgå från att produkter
med högre energiinnehåll är säkrare, vilket kan underlätta
vilket också är viktigt för en lyckad viktminskning.
ger ett säkert och kontrollerat energiunderskott som leder
Modifast säljs på Apoteket men kan även beställas via
till snabb viktminskning. Det begränsade kaloriintagets tydliga
Modifast Kundservice eller på www.modifast.se, där priserna är
resultat gör dessutom att patienten blir sporrad till ett långsik-
anpassade till patienter som går längre kurer. På webbplatsen
tigt lättare liv med hälsosam kost och motion.
hittar du också praktiska verktyg, referat av kliniska studier och
Modifast LCD ger drygt 800 kcal per dag. Enligt en studie
av professor Stephan Rössner3 ger LCD-produkter ett lika
beställningsformulär för olika typer av information för dig som
arbetar inom vården.
1
Sacks F. M. et al. Comparison of weight-loss diets with different compositions of fat, protein, and carbohydrates. N Engl J Med. 2009 Feb 26;360(9):859–73. 2 Low Calorie
Diet. Innehållet i Modifasts produkter uppfyller kraven i EU-direktiv 96/8/EG och följer Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att användas i energibegränsad
kost för viktminskning. (SLVFS 1997:30) 3 Rössner S. et al. VLCD versus LCD in long-term treatment of obesity.International Journal of Obesity (1997) 21, 22–26
NY
DESIGN
I nästa nummer av Dietistaktuellt kommer
de båda dietisterna Ingrid Larsson och Inger
Öhlund att närmare kommentera WHOs nya
rekommendationer
Impolin AB. För materialbeställning: telefon 08-544 999 00, fax 08-755 23 68
eller e-post [email protected]. Modifast Kundservice: 0200-24 24 21.
PÅ GOD VÄG MOT ETT LÄTTARE LIV
Kongressrapport från Budapest
ESPGHAN 2009
European Society for Pediatric Gastroenterology Hepatology and Nutrition
Årets ESPGHAN-kongress hölls i Ungerns vackra huvudstad Budapest. Under fyra dagar fick deltagarna lyssna
på givande och inspirerande föreläsningar med fokus på
gastroenterologi, hepatologi och nutrition.
J
ag kommer i denna reserapport ge er ett ax-
plock ur det gedigna och välordnade programmet.
Inflammatorisk tarmsjukdom
Jo s e f i n G råf ors
leg. dietist,
Barndietistsektionen,
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
[email protected]
24
vol. XIX No
6
dec 2009
Flera föreläsningar och postrar handlade om
exklusiv enteral nutritionsbehandling (EEN).
Denna behandling ges till barn med aktiv
Crohns sjukdom som antiinflammatorisk behandling och effekten har i barnstudier likställts
med den av steroidbehandling. EEN innebär
att barnet under 4-8 veckor enbart får näringslösning och allt annat intag av vanlig mat och
dryck avbrytes.
Det finns ingen konsensus för hur återinförseln av mat efter avslut av EEN ska göras. Falconer från Chelsea Westminister Hospital i London presenterande en sammanställning av hur
man gör detta i England. Majoriteten av de center som svarade använde en helproteinbaserad
näringslösning under kostbehandlingen. Trots
detta var det vanligt att vid återinförsel av mat ta
ett livsmedel i taget eller exkludera ett eller flera födoämnen under återinförseln. En femtedel
av centrerna introducerade normalkost från dag
ett och på hälften av centrerna gav man normalkost till patienterna sju dagar efter att man börjat återinföra maten. I litteraturen finns det ingen evidens för att exkludera ett eller flera födoämnen vid återinförsel av mat efter EEN och
Falconer önskar en mer enad syn i denna fråga
inom en snar framtid.
I kontrast till föregående presentation visade
DietistAktuellt
Hill från Great Ormond Street Hospital for Children i London sin studie där man studerat risken
att utveckla matrelaterade symptom vid återinförsel av mat efter EEN. I denna studie kom
man fram till att en tredjedel av barnen fick matrelaterade problem vid återinförseln av mat efter EEN och då framförallt i form av buksmärta eller eksem. Av de barn som hade en atopisk
historia hade hälften matrelaterade symptom
vid återinförseln av mat. De födoämnen som oftast orsakade bekymmer var mjölk, vete, ägg, soja
och potatis. Denna presentation bemöttes med
många kommentarer från publiken då dietister
runt om i Europa inte kände igen detta från sin
kliniska erfarenhet.
Om det är någon skillnad mellan att få diagnosen Crohns sjukdom som barn eller i vuxen
ålder hade Jung från Hopital Robert Debré i Paris undersökt. Medelåldern vid diagnos var 12,6
år för barnen och 28,4 år för de vuxna. För barnpatienterna var det mindre vanligt med strikturer och lokalisation av sjukdomen i terminala
ileum men mer vanligt med viktförlust vid diagnos än för de patienter som insjuknade i vuxen
ålder. EEN användes oftare till barn än till vuxna
annars skiljde sig inte behandlingsstrategier och
svar på behandling mellan barn och vuxna. Lika
mycket steroider hade används i de båda grupperna men om barnen hade behövt ännu mer
steroider om EEN ej används förtäljer inte denna studie men det kom upp som en intressant
diskussion efter föredraget.
Rubio från Hopital Necker Enfants Malades i
Paris presenterade sin studie som jämfört om det
är någon skillnad i remissiontal på om man väljer att ge näringslösning i måltider dagtid eller
kontinuerligt via sond vid EEN vid nydiagnostiserad Crohns sjukdom. I denna studie kom man
fram till att det inte är någon skillnad i remis-
sionstal om man ger näringslösningen via munnen eller via sond och att administrationsväg inte heller verkar påverka compliance. Något som
dock påverkade remissionstal var om patienten
höll exklusiviteten vid behandlingen, det vill säga om patienten ej åt annat vid sidan om var remissionstalet högre.
På Great Ormond Street Hospital for Children
har man sedan 2007 använt en helproteinbaserad lösning vid EEN. Kiparissi som arbetar på
detta sjukhus hade gjort en studie där man jämfört resultatet av att använda en aminosyrabaserad lösning med att använda en helproteinbaserad lösning vid EEN. Två tredjedelar av barnen
som fick aminosyrebaserad lösning jämfört med
en tredjedel av barnen som fick helproteinbaserad lösning gick i remission. Denna studie tyder
alltså på att den helproteinbaserade lösningen
skulle vara mindre effektiv på att få barnen i remission vid nydiagnostiserad svår Crohns sjukdom. Studien har motstridigt resultat jämfört
med Chochranes systematiska sammanställning
gjord 2007.
Gastroesofageal reflux (GER)
Att MCT-berikad (medium chain triglycerides)
formula sannolikt inte har några terapeutiska
fördelar vid GER visade Schwarzer från Dr. von
Hauners Children Hospital i München i sin studie. Man hade mätt GER och magsäckstömning
och jämfört dessa då man gett en MCT-berikad formula jämfört med en standard LCT-baserad (long chain triglycerides). Magsäckstömningen var signifikant långsammare då man gett
MCT-berikad formula men det var ingen skillnad på GER.
Celiaki
På Great Ormond Street Hospital hade Kiparissi vidare undersökt incidensen av IgE-förmdelad
och icke-IgE-förmedlad födoämnesöverkänslighet hos patienter med typisk serologisk och histologisk bild av celiaki men som svarat dåligt på
den glutenfria kosten. Denna studie tyder på att
IgE-förmedlad komjölksproteinallergi är vanligare än icke-IgE-förmedlad komjölksproteinallergi hos barn med celiaki. Kiparissi anser att totalt IgE och specifikt IgE borde ingå som en del
i screeningen för barn med celiaki. Men även att
komjölksproteinallergi bör övervägas hos barn
med celiaki som ej svarar på den glutenfria kosten.
Levertransplantation
Livskvaliteten är signifikant sämre för tonåringar som genomgått en levertransplantation jämfört med andra tonåringar med kroniska sjukdomar. Vilka faktorer som påverkar livskvalitet efter levertransplantation hade Taylor från King´s
College i London undersökt. Den minskade livskvaliteten var framförallt relaterad till biverk-
ningar av immunosuppressionen och psykosociala faktorer. Dessa kunde bestå i ökad trötthet, humörsvängningar, fula ärr, huvudvärk, svårt
att sova, viktökning (ca hälften av barnen), kort
längd (ca en tredjedel av barnen), utvecklat diabetes, återkommande infektioner med flera.
Cakir från Ege University School of Medicine i Izmir presenterade en studie om infektiösa komplikationer efter levertransplantation. I
denna studie kommer man fram till att infektiösa komplikationer fortfarande är ett problem
efter levertransplantation och att de framförallt
är bakteriellt orsakade. De största riskfaktorerna för att få en infektiös komplikation efter levertransplantationen var malnutrition och låg
kroppsvikt vid tiden för levertransplantationen.
Långtidsbehandling med EN
Hur mikronäringsämnesstatusen ser ut hos barn
vid långtidsbehandling med enteral nutrition
hade Gottrand från Lille-Hopital Jeanne de
Flandre i Lille studerat. Barnen i denna studie
hade haft enteral nutrition i hemmet i mer
än sex månader och med mer än hälften av
beräknat behov i form av enteral nutrition.
Resultatet visade att 22 % av barnen hade
zinkbrist, 15 % järnbrist och 11 % kopparbrist.
Inget av barnen hade brist på selen, vitamin
D, E eller C. Slutsatsen i studien är att brist
på mikronäringsämnen är ovanligt men bör
utvärderas årligen vid långtidsbehandling med
enteral nutrition.
Tidig nutrition och hälsopåverkan på sikt
Singhal från Institute of Child Health University College i London höll en spännande föreläsning om tidig nutrition och påverkan på hälsan
på lång sikt. Snabb tillväxt under spädbarnsperioden har associerats med insulinresistens, högt
blodtryck och tendens till fetma senare i livet.
Det finns även allt fler studier som visar att proteinintag tidigt i livet påverkan vår hälsa senare i livet. Högt proteinintag ger en bättre tillväxt
på kort sikt. I en stor europeisk fetmastudie såg
man dock att spädbarn som föddes upp på en
modersmjölksersättning med sänkt proteininnehåll hade en långsammare viktökning och lägre BMI vid 2-års ålder och hade då en 13% lägre risk för att utveckla fetma senare i livet (gäller ej för tidigt födda barn som behöver ett högre proteinintag tidigt i livet). Intressant i denna diskussion är att bröstmjölk innehåller ca 10
g protein/liter medan modersmjölksersättningar brukar ligga runt 15 g/liter. Detta gör att barn
uppfödda på modersmjölksersättningar har ett
högre proteinintag. Det är dock svårt att sänka
proteininnehållet i modersmjölksersättningarna
på grund av att humanmjölk och komjölk innehåller olika koncentrationer av essentiella aminosyror.
Tack till Nutricia som gjorde
mitt deltagande på kongressen möjligt.
DietistAktuellt dec 2009
No 6 vol.XIX
25
Gör ditt magisterarbete utomlands
Populär Matens Dag i Uppsala
V
Rapport från Human Nutrition Center, Cambridge
I
M i m m i H äg g
leg.dietist
[email protected]
HNR:s hemsida:
www.mrc-hnr.cam.ac.uk/
Senaste publikationen från RISCKstudien: Successful Manipulation
of the Quality and Quantity of Fat
and Carbohydrate Consumed by
Free-Living Individuals Using a Food
Exchange Model. Moore C et al. J
Nutr. 2009 Aug;139(8):1534-40
26
vol. XIX No
6
dec 2009
dag har dietiststudenter i Sverige möjlighet att välja att läsa ett fjärde år på utbildningen och därmed ta en magisterexamen.
Den åttonde och sista terminen består då av ett
arbete inom ämnet nutrition. Jag fick via Göteborgs universitet möjlighet att genomföra mitt
magisterarbete på ett forskningscenter i Cambridge – en upplevelse som varit väldigt lärorik
för mig i mitt yrke som dietist.
Vårterminen 2008 packade jag resväskan och
begav mig till Cambridge, England. Jag hade
fått chansen att genomföra mitt magisterarbete på Human Nutrition Centre (HNR), ett statligt forskningscenter som bedriver studier om
sambandet mellan kost och hälsa. På HNR jobbar ett hundratal forskare och dessutom flertalet
internationella studenter som i likhet med mig
arbetar med magister- eller doktorandarbeten.
Våren 2008 var jag den enda svenska studenten
där, medan majoriteten av studenterna kom från
Tyskland och Irland.
På HNR utvärderade jag en del av den så
kallade RISCK-studien (Reading, Imperial, Surrey, Cambridge, Kings). Studien involverade fem
forskningscenter i olika städer i England och rekryterade deltagare med risk för att utveckla det
metabola syndromet. Deltagarna randomiserades till en kontrollgrupp och fyra interventionsgrupper, varpå grupperna fick besked om att förhålla sig till olika typer av koster. Efter studiens
slut analyserades vilken typ av kost som eventuellt minskade eller ökade risken för deltagarna
att utveckla det metabola syndromet.
Min uppgift bestod i att titta närmare på
de två interventionsgrupper som tilldelats koster med hög andel enkelomättat fett, 20 E%. Jag
kontrollerade från vilka livsmedelsgrupper deltagarna intog den största andelen enkelomättat fett. Jag undersökte också om det skulle vara möjligt – och i så fall hur – för befolkningen
i stort att kunna uppnå ett så stort intag av enkelomättat fett i den vardagliga kosten? Resultatet visade att utbudet av livsmedel och engelsmännens matval gör det omöjligt att uppnå ett
intag av 20 E% enkelomättat fett i dagens sam-
DietistAktuellt
hälle. För att uppnå den nivån skulle det krävas
att specialutvecklade livsmedel med extra hög
andel enkelomättat fett fanns tillgänliga i engelska matbutiker.
Utöver arbetet med min egen uppsats, var
det spännande och lärorikt att uppleva tillvaron
på ett engelsk forskningscenter. Jag lärde mig
mycket om hur vetenskapliga studier bedrivs,
men fick även en inblick i den engelska matkulturen. (Lunchen för mina engelska kolleger bestod varje dag av vitt bröd med majonnäs och
chips. Till dessert en chokladkaka).
Via Cambridge universitet hölls regelbundna föreläsningar om nutrition. Vi studenter uppmuntrades att närvara vid dessa och flera gånger
lyssnade jag på erkända forskare som berättade
om sina senaste projekt och resultat. Jag spenderade också en dag hos dietisterna på Cambridge
sjukhus och fick ta del av hur engelska dietister
arbetar klinisk.
Att genomföra mitt magisterarbete på HNR
var ett fantastisk sätt att lära mig om hur vetenskaplig forskning bedrivs och få ta del av intressanta resultat om kost och hälsa. Dessutom är Cambridge en vacker stad och jag träffade många spännande människor under min termin där. Till dem som funderar på att skriva sitt
magisterarbete utomlands kan jag varmt rekommendera det!
i i DRF Uppland har under
många år satsat på fortbildning
för oss själva. För ett par år sedan
påbörjades diskussioner kring hur vi också skulle kunna sprida information till allmänheten och marknadsföra vår kompetens. Vi började arbeta med en idé om att
ordna ”Matens Dag”, det vill säga föreläsningar riktade till allmänheten med olika teman och med föreläsare från vår egen
lokalförening. Dagen annonserades via
vår lokaltidning och via berörda patientföreningar. Vi tackar ödmjukast för länsdelsberedningen ekonomiska bidrag som
hjälpte till att finansiera annonser i tidningen.
En lördagseftermiddag i oktober gick
äntligen vår första Matens Dag av stapeln.
Dagen bestod av två föreläsningar under temat Mage Tarm. Temat och föreläsningarna drog en publik på 160 personer
vilket vi är oerhört nöjda och glada över.
Åhörarna fick chans att både lyssna och
ställa frågor till dietisterna Hanna Andersson och Anna Pettersson som föreläste om IBS och till Marie Karpmyr som
föreläste om Glutenfritt i vardagen. Nya
rön såväl som grundläggande baskunskaper förmedlades på ett utmärkt sätt av alla tre föreläsarna. Det visade sig dessutom
vara en mycket engagerad publik och tiden för frågor fylldes snabbt med enskilda
personers funderingar såväl som delgivande av erfarenheter.
I detta inarbetade format känner vi oss
nu peppade att arbeta vidare med nästa års Matens Dag där ett nytt tema förhoppningsvis kommer att dra en minst lika stor och nyfiken publik.
Matens Dag lockade en publik på 160 personer.
Dietist Marie Karpmyr föreläste om Glutenfritt i vardagen.
Arbetsgruppen för Matens Dag,
DRF Uppland.
Dietisterna Hanna Andersson och Anna Pettersson
föreläste om IBS.
Suckarnas Bro, Kings College, Cambridge
Varje dag Glutano, varje dag nöje.
Glutanoprodukterna ger glädje till Glutenallergiker.
Läckra specialiteter från hela Europa, t.ex. italienska pasta, traditionella engelska te kex och krispiga
Salta Pinnar. Unna dig bara det bästa. Alla Glutanoprodukterna produceras med mycket stränga
kvalitetskontroller och garanteras glutenfria.Det gör livet lättare för alla glutenallergiker.
Besök vår webbplats för mer information och läckra recept:
www.glutano.se
Endast det bästa, varje dag.
Julläsning
Grattis Sophie Rodebjer!
Vinnare av Dietistaktuellt Jultävling är Sophoe Rodebjer som presenterade ett mycket spännande recept.
Det uppfyller med råge de kriterier som ställts. Både smaker och utseende minner om traditionell jul,
men det var ändå mycket originellt med ovanliga ingredienskombinationer. Att din sallad dessutom är
hälsosam blir ju liksom löken på den gravade laxen. Grattis igen. Boken kommer i brevlådan/Red
Julsallad
8 portioner
30 minuter
”En fräsch sallad med syrliga inslag.
Bryter av mot den övriga julmaten
men fortfarande tillagad med traditionella julsmaker!”
Ingredienser
Sallad:
2 syrliga äpplen
4 kokta rödbetor (ca 100
gram/styck)
50 gr blandad sallad, t.ex.
ruccola, mangold
100 gr ädelost
1 dl valnötter
Dressing:
1,5 dl lingon
2 msk olivolja
2 tsk honung
salt och svartpeppar
Ladda ned rapport om ett
nytt enportionssystem på sjukhus
I
förra numret av Dietistakrtuellt berättade vi om Ylva
Orrevalls uppmärksammade
rapport Utvärdering av nytt enportionskostsystem på Karolinska
Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus.
Om du är intresserad av att
ta del av hela rapporten kan
du ladda ned den på bl a DIO:s
hemsida:
www.dio-nutrition.se/ladda/
Rapporutvenrderingenportion.
slut.pdf
Tillagning:
Dressing: Mixa lingonen med
stavmixer eller mosa ordentligt i en skål. Spara dock
några till dekoration! Droppa
i oljan, tillsätt honung och
smaka av med salt och svartpeppar.
Skala och skär rödbetorna i
klyftor, Skär sedan äpplena i
små bitar. Blanda detta med
salladsbladen och lägg upp
på ett vackert fat. Slå över
dressingen. Smula därefter
över ädelost och valnötter.
Dekorera med lingonbär!
28
vol. XIX No
6
dec 2009
eye q™ säljs i
hälsobutiker och
på Apotek
Lyckan är
att lyckas i köket
Om du blandar Fibrex® i degen
lovar vi att ditt bröd blir både
mjukare, saftigare och matigare.
Dessutom är Fibrex en färskhållare
och har den fina egenskapen att
det håller magen igång, med sina
73% kostfibrer.
Men bröd är inte det enda.
Köttbullar och färsrätter blir också
saftigare och godare med Fibrex.
Hemligheten är att Fibrex har
en vattenhållande förmåga.
Inga konstigheter alltså.
Lite julmatssiffror
julbord med klassiska rätter och
smaker
39 % Föredrar ett julbord med
En undersökning genomfördes av
en blandning av nya och tradiScandinfo under november-decemtionella smaker och rätter
ber 2008. Antal svarande: 500.
4 % Föredrar ett julbord med
Äter man julmat?
nya smaker och rätter.
97 % Ja, jag äter julmat
Egen tillagning respektive köp
3 % Nej, jag äter ej julmat
av färdig julmat
Favoriter på julbordet
52 % Lagar några rätter till
85 % Julskinka
julbordet från grunden och
kompletterar med färdiga
62 % Köttbullar
produkter
61 % Inlagd sill
24 % Är inte inblandad i matin58 % Janssons frestelse
köp/matlagning till julbordet
57 % Lax
14 % Lagar själv all mat till
53 % Prinskorv
julbordet från grunden
Preferenser för ny och traditionell
10 % Köper helst maten till juljulmat
bordet så förberedd och färdig
56 % Föredrar ett traditionellt
som möjligt
Det finns bara ett original
ligt
Natur fri
gluten
Goda recept gratis. Beställ broschyren
”Glutenfritt med Fibrex” på
www.dansukker.se eller konsumentkontakt
020-74 02 00 telefontid 9-12.
Över 1400 skolbarn har deltagit i kliniska
studier med eye q™
För koncentration och fokus
eye q är ett unikt kosttillskott, speciellt framtaget för
hjärnan och ögats funktioner. Studier* har visat att
ett dagligt tillskott av eye q kan underlätta koncentrationen och skolarbetet hos barn och ungdomar.
Produkten används idag av tusentals nöjda familjer
och rekommenderas av många skolpedagoger.
Naturlig
Vissa barn kallar sin dagliga dos för ”tänkaren”, andra
kallar det ”smartpillret”. Oavsett vad man kallar eye q
innehåller produkten naturliga fettsyror från fisk
och nattljus. Forskning visar att rätt kombination
Johnson M et al. Omega-3/omega-6 fatty acids for attention-deficit/hyperactivity disorder. A randomized placebo-controlled trial in children and adolescents. Journal of Attention Disorders, April 2008.
Richardson AJ. A randomized, controlled trial of dietary supplementation with
fatty acids in children with developmental coordination disorder. Pediatrics
2005;115(5):1360-1366.
Sinn N et al. The effect of supplementation with poly unsaturated fatty acids
and micronutrients on ADHD-related problems with attention and behavior.
Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics. April 2007;28:82-91.
av dessa fettsyror i sin naturliga form
är viktiga för hjärnans utveckling och
funktion. Naturlighet och hög kvalitet är ett viktigt signum för eye q och
därför ett tryggt val för hela
familjen.
Mest undersökta
eye q är framtagen av ledande
forskare och är idag det mest
vetenskapligt undersökta
omega-tillskottet för barn och
ungdomar i skolmiljö. Hittills har
över 1400 skolbarn deltagit i kliniska
studier med eye q. Vi vågar därför påstå
att eye q inte kan jämföras med någon
annan fettsyraprodukt.
eye q™ - ett tryggt val för hela familjen.
DietistAktuellt
Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller [email protected] www.iqmedical.se
Julläsning
Julläsning
Kostråd i perspektiv
Intet nytt under solen?
Häromdagen bläddrade jag i ett nummer av den folkbildande tidskriften ”Vår Jord” . Utgivningsåret var 1900. Jag fastnade för ett avsnitt som handlade om kostråd, och lätt road började jag ta
del av de förväntade tossigheterna. Men ganska snart kom jag att ställa mig frågan: Hur mycket
har egentligen förändrats under de dryga hundratio åren. Avgör själv. Nedan följer ett utdrag
från artikeln ”Några små kapitel om mat” med sekelskiftande kostrådgivning./Red
H
elt annorlunda är det med den si-
Festmåltid från tiden då texten
skrevs vid 1800-talets slut
Den pampiga dukningen med
brutna servetter har släktskap med
1600-talet. Fortfarande är måltiden
indelad i tre avdelningar, två från
köket och en från konditorn.
Maträtterna står inte på bordet, utan
betjäningen serverar rätterna från
köket varefter de ska ätas. Vid varje
kuvert finns en matsedel på franska
där gästerna kan se vad som bjuds.
Konfekten, en del av desserten, står
framme på bordet som dekoration
under hela måltiden. På den här
middagen bjuds det på hönsfärsbullar, fyllda smördegspastejer, ångkokta piggvarsfiléer, rådjursstek, färserad
oxtunga, stekt järpe, gåsleverterrin,
sparris, engelsk plumpudding, glass,
ost och frukt.
Bordets blickfång är platån av
förgylld brons och spegelglas med
kristallskålar fyllda med konfekt,
frukt och nötter. Servisen är av fältspatporslin och besticken av silver.
Gafflarna ligger med klorna neråt
på franskt vis. Glasen är många. Till
varje ny rätt serveras ett passande
vin i ett nytt glas. Foto: Mats Landin,
Nordiska museet.
30
vol. XIX No
6
dec 2009
dan af vår näring, som försiggår genom matsmältningen[Man har tidigare talat om ”lungmaten”, dvs frisk luft]. »Magmaten» får man icke för intet. Den kan det bli
så svårt att få nog af, att »matsträfvandet» lätt
blir en af de djupast bestämmande driffjädrarna för det mänskliga samfundslifvet i stort som i
smått. Mat och dryck kunna dock alldeles undvaras under vissa korta perioder och kunna vara
otillräckliga under längre tider, utan att vi därför sätta livet till. Man kan, för att bruka ett vanligt uttryck, för någon tid »draga åt svältremmen». Men snart sagdt allt öfverflöd, för att ej
tala om öfverdåd i mat och dryck, är det sundast
för människan att undvika. Vi stå oss bäst genom att nöja oss med det, som är nödvändigt för
vår tillräckliga näring – en sanning, som vi finna uttryckt i mångfaldiga ordspråk, t ex »människan bör äta för att lefva, men icke lefva för att
äta» eller eller »måttlighet är bra i allting, äfven i
mat och dryck».
Men hvad menas nu med tillräckligt? Därpå är det alls icke så lätt att gifva ett någorlunda
uttömmande svar, i synnerhet om det skall göras kort.
Vi vilja fråga vetenskapen. Den säger oss, att
människan allt efter ålder, storlek, kön, ras, klimat, årstid och i synnerhet efter sin sysselsättning, efter det högst olika bruk vi göra af vår
kropp kräfver mycket olika mängd af mat och
dryck, i det vi nämligen allt efter sådana olika
omständigheter få olika stora kropps-»utgifter»
(med utandningsluften, i urinen, genom huden)
och därför också behöfva olika »inkomster» för
att täcka utgifterna.
Det måste — liksom i hvarje handels- eller fabriksverksamhet — för att kroppen ej
DietistAktuellt
skall gå under — härska jämvikt i räkenskaperna, åtminstone i längden. Hur stor kroppsutgiften närmare granskad är för människan under
de olika lifs- och lefnadsförhållandena, har vetenskapen också på olika vägar sökt att bestämma — följaktligen också hur stor intäkten måste vara i hvarje fall, och slutligen har vetenskapen
för oss bestämt den kemiska sammansättningen af våra olika födoämnen, hur mycket de innehålla af de hufvudsakliga näringsbeståndsdelarna
(ägghvita, fett, stärkelse eller sockerämne o.s.v.),
hur mycket de sålunda äro värda såsom inkomstkällor för kroppen. När vi nu för, hvad vi vilja
kalla, en genomsnittsmänniska — närmast tänkt
som en medelstor, med genomsnittlig kraft och
ihärdighet arbetande man — såsom dagligt näringsbehof här i landet kunna uppställa följande:
Ägghvita ................ 100 gram
Fett ........................ 80
Stärkelse (sockerämne) 300 »
»
i allt svarande till c:a 2,800 värmeenheter*, så
kunna vi exempelvis, i det vi blott hålla oss till.
några vissa af våra vanligaste födoämnen, uträkna balansen på följande sätt:
Ägghvita Fett Stärkelse o
sockerämne
Kött 250 grm
50 grm 15 grm —
Bröd 400» 30» — 200 grm
Smör 70» — 55» —
Gryn 100» 10» — 75»
Potatis 200» 5» — 40»
15» 20»
85 grm
335 grm
Mjölk 1/2 liter 20» (hvartilL kommer
öl eller dricka)
S:a
115 grm Vår genomsnittsmänniska skulle sålunda, såsom
man ser af tablån, få sitt behof af föda tillräckligt fylldt, om hon förtärde detta kvantum hvarje dag. Men det kan hon icke, hon måste hafva
omväxling; och en man lefver därtill för det mesta icke ensam. Han har hustru och barn i olika
åldrar, med olika näringskraf. Skulle han nu räkna ut detta särskildt för hvar och en och på nytt
för hvar dag, då blef det vidlyftigt och besvärligt. Han gör det icke; man kan i alla händelser
icke räkna på, att han gör det. Den vetenskapliga
vägen kan sålunda i och för sig vara bra nog —
men praktisk är den knappast. Någon kort anvisning i denna riktning kan i hvarje fall icke gifvas.
Skulle det då icke finnas någon annan utväg,
som vi kunde begagna oss af för att med större
bekvämlighet och dock med någorlunda pålitlighet få svar på frågan om, hvad som är tillräckligt,
t. ex. i form af en allmän lefnadsregel? I slutet af
förra århundradet lefde i Tyskland en berömd läkare och hälsoaposteI vid namn Hufeland, som
i full öfverensstämmelse med många andra hälsolärare, äfven sådana från den grå forntiden, har
uttalat följande sats:»Man kan med tillförlitlighet påstå, att den största delen människor äta
mycket mer, än som är nödvändigt för att uppehålla lifvet, ja, att vi redan i barndomen genom
den våldsamma proppning, den öfverdrifna fodring, som då är så vanlig, förlora den naturliga
förmågan att veta, när man är mätt» — Detta är
ett uttalande, som kan ge en mycket att tänka på.
Skulle det sedan den tiden hafva blifvit mindre
sannt? Man kan väl snarare antaga motsatsen
med hänsyn till tidernas stigande välstånd och
ständigt högre kraf på»lifvet», på »njutningen».
Härvid måste vi dock ihågkomma, att samma utveckling å andra sidan har medfört, att det
nu snarare finns flera af de olyckliga i samfundet,
som från barndomen eller sedermera icke kunna få nog att lefva af, och, stå inför faran för det
otillräckliga, för »undernäring». Om »öfvernäring» kan det förnuftigtvis endast blifva tal under förhållanden, då man kan få nog och mera
därtill. Då skulle »mätthetskänslan», om den eljes icke blir förstörd eller vi själfva förstöra den
för oss: vara den rätta vägledaren; och då borde vi hälst ända från barndomen vänjas vid den
rättta måttligheten, liksom i alla andra riktningar, så ock med hänsyn till mat och dryck. Det
blir väl då närmast modern — »matmodern» —
som också i detta hänseendet får uppgiften av
vara hälsans väktare i hemmet genom att från
början lära barnet att icke sluka i sig för mycken
*De af läkarne Hultgren och Landergren på Lorenska
stiftelsens bekostnad verkställda undersökningarna
öfver svenska arbetares näringsbehof gifva som
medeltal 134 grm äggvita, 79,4 grill fett och 485 grm
kolhydrat, hvarill komma 22 grm alkohol, i allt motsvarande c:a 3,400 värmeenheter).
mat (och naturligtvis över hufvud taget att aldrig
sluka maten, utan tugga den väl).
Emellertid finns det ett gammalt ordspråk,
som säger:»När maten smakar bäst; skall man
sluta.»Detta torde dock vara något för mycket
sagdt, ty ofta händer det, att det smakar bäst, just
när man börjar äta. Det heter också: »Den, som
ej äter, förrän han är hungrig, och som slutar
upp, innan han blir mätt, behöfver hvarken doktor eller apotekare»
Att vara riktigt mätt skulle alltså vara en grad
för mycket. Och vi äro då kanske inne på den
rätta medelvägen, om vi kan säga att den riktiga
graden av mätthetskänsla (eller bättre tillräcklighetskänsla) är nådd, innan man har ätit sig »riktigt mätt».
Ihågkomma vi ännu ett gammalt ordspråk:
»litet och ofta» — väl att märka icke för ofta
[…] — kunde då den regeln användas att man
vid hvar och en af sina måltider (3–4, högst 5 pr
dag) bör sluta, när man ännu har lust till att äta
mera.
»
Kungsparken, Malmö. Höstafton
anno 1900. En animerad diskussion
kring LCHFs eventuella förtjänster
och faror. Handkolorerat fotografi.
»Den, som ej
äter, förrän
han är hungrig, och som
slutar upp,
innan han
blir mätt, behöfver hvarken doktor eller apotekare»
Namnsdagskaffe vid förra sekelskiftet
Man har släppt in solen, ljuset och
naturen i hemmet. Vilda blommor
pryder kaffebordet. Sju sorters
kakor, vetebröd och sockerkaka är
framsatta. Tack vare järnspisen med
bakugn, jästpulvret, pressjästen
och det inhemskt odlade vetet, kan
husmor baka en helt annan sorts
bröd än tidigare.
Kaffekalas blir ett omtyckt nöje.
Kanske du saknar gräddtårtan? Inte
förrän på 1920-talet kommer den
på kaffebordet, den tillhörde länge
en av festmiddagens många rätter.
Foto: Mats Landin, Nordiska museet.
DietistAktuellt dec 2009
No 6 vol.XIX
31
Medlemssidor
Medlemssidor
VÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE
DRF-stipendium
Stärk ditt professionella
kunnande inom
ARTIFICIELL NUTRITION
Kurs på avancerad nivå, 7,5 hp
(5 poäng med gamla skalan. Kan med
fördel ingå i magister i klin. nutrition)
Plats: Avd. för kliniska näringslära,
Medicinaregatan, Göteborg
Tid: 2010, veckorna 6, 11 och 22
Måndagar 10.30- torsdagar 15.30
Studiebesök på University of Adelaide,
Centre of Clinical Research Excellence in Nutritional Physiology,
Interventions and Outcomes
J
ag kom till Adelaide den 7
januari. Det var en varm och
härlig sommardag med 26ºC
i luften och solen sken. Det var
planerat att jag skulle träffa forskarteamet vid Centre of Clinical
Research Excellence in Nutritional
Physiology, Interventions and Outcomes vid Universitet i Adelaide
den 8-9 januari. Timothy Murphy,
organisatören på avdelningen,
hade gjort upp ett program för
mig.
Jag var intresserad av att få
göra studiebesöket hos dem för
att de har en världsledande forskning på diabetes och gastropares.
Professor Michael Horowitz har
varit i Sverige och föreläst om
gastropares vid diabetes både
på diabetologdagarna och på
läkarstämman.
Forskarteamet har olika
forskningsfält – diabetes, alla
områden inom nutrition, endokrin forskning, obesitas, äldre
individer, kritisk sjukdom, gastrooch oesophagus reflux sjukdom,
funktionella och inflammatoriska
sjukdomar.
Varje forskarteam är uppbyggda av olika specialister. Till
exempel så bestod diabetesteamet av professor Michael Horowitz, som är diabetolog och leder
diabetesforskningen, Karen Jones
är specialist i nuklearmedicin och
associerad professor och Chris
32
vol. XIX No
6
dec 2009
Rayner, associerad professor, är
gastroenterolog. En ung diabetesläkare Elizabeth Beckett från USA
var doktorand.
Centret har ett gott internationell anseende inom forskning som rör tarmfunktionen,
med tekniker som mamometri,
scintigrafi, 3D ultrasond, intraluminal impedance och analyser
av peptidforskning. Centret har
en kraftigt förankrad forskning
då det gäller diabetes, obesitas,
kritisk sjukdom och nutrition hos
äldre.
Mer än 20 % av den australienska befolkningen har diabetes
och 60 % har övervikt. Däremot
har 40 % av den äldre befolkningen en malnutritionsproblematik.
Den 8 januari fick jag under
förmiddagen vara med vid ett
försök, som Paul Kuo gjorde. Den
friska forskningspersonen fick
dricka glukoslösning. Plasmaglukos låstes med clampmetodik
på olika nivåer och vid varje nivå
togs biopsier i duodenum för att
studera hur receptorerna reagerade. Paul hade varit i Bergen hos
forskarteamet där.
Lunch med Horowitz
Professor Horowitz bjöd ut, mig,
Karen Jones och Timothy Murphy
på en lång lunch. Vi hade det
mycket trevligt och professor
Horowitz talade mycket om Ade-
laides alla fördelar, som klimat,
museer och bebyggelse. Det är
bara i centrum av Adelaide, som
man får storstadskänsla. Resten
av staden är bebyggd av låghus
och villor och den känns därför
som en mysig mindre stad, trots
att det bor mer än 1 miljon människor i Adelaide.
Efter lunchen berättade
Karen Jones om att kliniken hade
landets enda tre-dimensionella
ultrasonografi, som Diana Gentilcore använder. Vi diskuterade
olika kit vid isotopmärkning. Julie
Stevens var Karen Jones doktorand och hon skulle disputera i
februari. Hennes ämne är magsäckstömning. Hon studerar hur
magsäckstömningen bland annat
påverkas av C-peptid och itopride.
På fredagen var jag med Lora
Vanis, när hon mätte magsäckstömningen på en äldre frisk
kvinna. Hon studerade om en
äldre person får postprandiellt
blodtrycksfall. Forskningspersonen fick dricka en glukoslösning,
som var +22ºC. En kontinuerlig
blodtrycksmätare tog blodtrycket
samtidigt som plasmaglukos
mättes och magsäckstömningen
registrerades av en gammakamera. Forskningsperson satt i
upprätt ställning med gammakameran mot ryggen. Gammakameran samlade information
varannan minut.
Chris Rayner träffade jag på
fredag eftermiddag. Han är
handledare för en doktorand som
studerar hur protein påverkar
magsäckstömningen. Vi diskuterade kostråd till patienter med
diabetes typ 2.
Slutligen så visade en intensivvårdsläkare Adam Deane mig sin
vårdavdelning. Han har skrivit en
översiktsartikel om vilka mekanismer som ligger bakom magsäckstömningen. Han har studerat risk
och nytta med erytromycin hos
kritiskt sjuka patienter.
Horowitz bjöd in mig till
Adelaide för att göra studier
tillsammans med dem. Han bad
mig därför komma med olika förslag på studier. Tim Murphy fick
i uppdrag av professor Horowitz
att berätta om de ekonomiska
förutsättningarna för forskning
på kliniken.
Under studiebesöket kände
jag mig mycket väl mottagen. De
var inte prestigefulla utan öppna,
intresserade, positiva och tog sig
tid till att förklara och visa sin
forskning för mig.
Jag är därför mycket tacksam
för att jag fick resestipendiet
av Dietisterna riksförbund, som
gjorde det möjligt för mig att
göra detta studiebesök.
Eva Olausson, leg dietist, Diabetescentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kursen vänder sig till dietister med
begränsad erfarenhet av enteral och/eller
parenteral nutrition, som vill stärka sig
professionellt inom detta område
Kursen ger också övning i terminologin i
ämnet, vetenskaplig diskussion och
medicinsk fördjupning
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
formulera och utvärdera behandlingsmål
utifrån ett helhetsperspektiv i övergången
mellan olika nutritionsterapier, d.v.s.
– ta totalt nutritionsansvar för patienten
Anmälan senast den 25 januari 2010 till
Christel Olsson, [email protected]
Vi hälsar dig välkommen till DRF:s årsmöte
söndagen den 14 mars i auditoriet Kammaren,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Årsmötesförhandlingarna hålls från kl 13.00.
Lunch serveras från kl 12.00
Frist för att skicka in motioner och förslag
på årets dietist är den 1 februari.
Var och en ansvarar själv för att ta med aktuella
handlingar till mötet. Dessa handlingar kommer att skickas
elektroniskt via e-post till alla medlemmar samt finnas
på DRFs hemsida senast den 22 februari.
Styrelsen ser fram emot att träffa
så många medlemmar som möjligt.
Anmäl dig senast 1 mars.
Hjärtligt välkommen!
DRFs styrelse
Anmälan (med önskemål om specialkost),
motioner och nominering till årets dietist skickas
till Stine Störsrud via e-post [email protected]
Eller
Tumlehedsvägen 105, 423 44 Torslanda
Skapa julstämning med Finax
DietistAktuellt
Finax AB +46 42 298605 • www.finax.com • [email protected]
Medlemssidan
Sveriges kommunanställda
dietister sköter sin egen lönestatistik
D
å kommundietistyrket är relativt
M ade le i ne Ahlg re n
Nutritionsansvarig dietist
Äldreförvaltingen
Karlskrona kommune
nytt och under utveckling såg vi ett
behov av att ha en egen lönestatistik.
Jag började i Karlskrona kommun i maj 2008
och tog då på mig uppgiften att skicka ut en
löneenkät till alla i nätverket (kommundietisternas egna mailnätverk) samt att sammanställa resultatet. Det är mycket spännande och intressant! År 2008 tittade vi närmare på om det
är skillnad lönemässigt om man är tillsvidareanställd eller har en visstidsanställning (ofta kallad
projektanställning).
Det visade sig inte utgöra en skillnad.
År 2009 valde vi att se om det är skillnad
om man arbetar i en liten, medelstor eller stor
kommun – och där kan man faktiskt se att det
är en skillnad! Andra faktorer som kan spela in
i vilken lön man har är om man har budgetansvar, har varit chef tidigare, lång yrkeserfarenhet
eller om man har doktorerat eller har någon
form av dubbelkompetens. En kommundietist
har en lite annorlunda tjänst och den kan variera från kommun till kommun men sammantaget är vi en grupp mycket självständiga och
drivande individer. År 2008 var det sex stycken
som hade en lön över 30000 kr och 2009 hade
det ökat till 15 stycken.
Naturligtvis önskar vi oss alla en lön över
30000 kr och trenden visar att vi är på väg dit!
laddad med
energi och god smak
+ energi- och proteinrik
2 kcal/ml, 10 g protein/100 ml
+ finns med och utan fiber
beroende på patientens behov
Lönestatistik för kommundietister 2009
Antal dietister
Spridning:
Medel
Median
2009
2008
95 st
21500 – 41000
26826
26000
95 st
20200 – 40000
25573
25000
+ finns i sJu goda smaker
aprikos-persika, cappuccino, choklad,
citron, skogsbär, toffee och vanilj
Anställda i liten kommun (under 30 000 invånare)
Ordförande
Elisabet Rothenberg
Göteborg
[email protected]
Vice ordförande
Lena Ljungkrona-Falk
Mariestad
[email protected]
Sekreterare
Stine Störsrud
Göteborg
[email protected]
Antal dietister
Spridning
Medel
Median
Anställda i medelstor kommun (30 000 – 100 000 invånare)
Antal dietister
Spridning
Medel
Median
Antal dietister
Spridning
Medel
Median
Suppleant
Karin Wiberg
Uppsala
[email protected]
Studeranderepresentant
Åsa Ottoson
Göteborg
[email protected]
6
4
28 st
21600 – 41000
28458
27100
Övrig statistik - anställningsform samt arbetsområde
Ledamot
Pia Nevala Westman
Dalsjöfors
[email protected]
vol. XIX No
43 st
23600 – 35020
26822
26000
Anställda i stor kommun (över 100 000 invånare)
kassör
Susann Ask
Växjö
[email protected]
34
24 st
21500 – 27295
24928
25000
dec 2009
sept
2009 DietistAktuellt
Tillsvidareanställda
Vikariat
Visstidsanställning
Annan anställningform
29 st
6 st
50 st
11 st
Äldreomsorg
Handikappomsorg
Barn och skola
Övrigt arbetsområde
90 st
23 st
11 st
4 st
goda nyheter från
sveriges näringsliv
fresubin® 2 kcal drink &
fresubin® 2 kcal fibre drink
i sju läckra smaker
Nordiska Dietistdagarna i Finland 2011
Styrelsen för Nordisk Dietistförening har beslutat att förlägga de elfte Nordiska Dietistdagarna i Helsingfors, Finland den 15-17 juni 2011. Notera redan nu tiden i almanackan. Kom ihåg att du fortfarande
kan påverka programmets utformning. Är det ämnen du brinner för att diskutera, kontakta gärna frode.
[email protected]
OBS! NYTT DATUM
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se
kundservice 020-116 68 44
[email protected]
POSTTIDNING B
Returadress:
MUL
NGREDIENT t
ItI
XTR
T
Dietistaktuellt
Box 48
267 21 BJUV
B ÄT
S!
F
ÖR
A
Isosource®
Mix
TRE TOLER
AN
Isosource® Mix – mer än bara sondnäring
Isosource Mix är den enda sondnäringen som är baserad på riktig mat. Den innehåller naturliga ingredienser som kan motverka
både diarré och förstoppning.1, 2, 3 20 års erfarenhet av Isosource Mix talar för en mycket god tolerans. Riktig mat har även många
näringsmässiga fördelar:
••
•
Flera proteinkällor – från mjölk, kyckling och grönsaker
Flera fiberkällor – frukt, grönsaker, inulin, soja och havre
Prebiotisk effekt från inulin4
•
•
En bra balans omega-3 och omega-6 som motsvarar
kvoten i den svenska kosten5, 6
Näring som tarmen känner igen
Isosource Mix ges till patienter med normalt näringsbehov där man vill undvika toleransproblem. Den är därför lika lämplig som
startsondnäring som för användning under lång tid.
1. Volkert et al Clin Nutr 2006;25:330-360 2. Meier et al Clin Nutr 2004;1(suppl 2):73-80 3. Lochs et al
Clin Nutr 2006;25:180-186 4. Bosscher et al Nutr Reaserch Rew 2006;19:216-226 5. Becker W, Lyhne N,
Pedersen AN, Aro A, Fogelholm M, _órsdottír I, Alexander J, Anderssen SA, Meltzer HM, Pedersen JI.
Nordic Nutrition Recommendations 2004 – Integrating nutrition and physical activity. Nord 2004:13,
Nordic Council of Ministers, Copenhagen 6. Riksmaten 97-98, SLV
Nestlé HealthCare Nutrition
Kundservice: 020-78 00 20
www.nestlenutrition.se