Vilka sjukdomar lider finländarna av?

advertisement
Hälsan är inte jämnt fördelad

Problem i u-länder:







Brist på utbildning
Brist på hygien
Undernäring
Brist på hälsovårdspersonal, sjukhus, ambulanser,
läkemedel
Brist på rent vatten och sanitet
Spädbarns- och mödradödlighet
Infektionssjukdomar
Incidens och prevalens är centrala begrepp när man
mäter ferekomsten av en viss sjukdom
 Prevalens: fall under en viss tidpunkt/folkmängd under
samma tidpunkt
 Incidens: antal nya fall/folkmängd/år
Hur mäter man hälsa?

Dödlighet

Utnyttjande av hälsovårdstjänsterna

Folkpensionsanstaltens ersättningar

Medborgarna berättar själva om sitt hälsotillstånd i
enkäter, intervjuer…

Befolkningsundersökningar
Sjukdomar som ger upphov till
sjukpension:
Mentala sjukdomar
49,4%
Sjukdomar i stöd och rörelse organen 24,7%
Hjärt och kärlsjukdomar
8,2%
Sjukdomar i andningsorganen
2,4%
Tumörer
2,3%
Andra skador
4,7%
M. Vanhala 2008
Sjukdomar som förorsakar
dödsfall:
•
•
•
•
•
•
•
•
Kranskärlsjukdomar
24,6%
Cancersjukdomar
22,2%
Övriga blodkärlssjukdomar
16,8%
Sjukdomar i nervsystemet och sinnen
5,9%
Sjukdomar i matsmältningskanalen
5,2%
Demens
5,1%
Lungsjukdomar
5,0%
Olycksfall och våldsoffer
9,0%
•
Mauno Vanhala 2008
Folksjukdomar
 Vilken sjukdom som helst som har en stor inverkan på
befolkningens hälsa
 Prevalensen är över 3%
 Förbrukar mycket hälsoresurser
 Är ofta orsaken till arbetsoförmögenhet och dödsfall
Folksjukdomar I Finland
 Hjärt- och kärlsjukdomar
 Cancersjukdomar
 Mentala störningar
 Sjukdomar I stöd- och rörelseorganen
 Sjukdomar I andningsorganen
Många folksjukdomar kan
förebyggas
 Genom att påverka centrala riskfaktorer kan man på
samhällsnivå förebygga folksjukdomar
North Karelia Project
 På 1960-talet var dödligheten I hjärt- och kärlsjukdomar
betydligt större i Finland än andra länder
 I Östra Finlands län dog 700/100 000 män vs. 500/100
000 i övriga delar av landet
 I projektet uppmuntrade man människor att förbättra
matvanorna, öka fysisk aktivitet, minska rökning och få
bukt med sitt blodtryck
 Under två årtionden halverades dödligheten i hjärt- och
kärlsjukdomar
Främja och förebygga
Sid 28-36
Hälsans byggstenar
1. Arvsmassa
2. Levnadsvanor
3.
Samhälle och hälsovård
4. De egna valen och slumpen
Hälsofrämjande arbete
 Den process som gör det möjligt för människorna att
genom att få kontroll över sina hälsodeterminanter
(styrande faktorer)
 förbättra sin hälsa
 kunna leva ett aktivt och produktivt liv
Ottawa manifestet 1986
WHOs strategier för främjande av hälsa
1. Att skapa en hälsoinriktad samhällspolitik.
2. Att skapa en hälsofrämjande miljö.
3. Att utveckla den hälsofrämjande verksamheten på lokal nivå. Att
skapa organisationer som främjar hälsa.
4. Hälsoupplysning och hälsofostran för befolkningen att förbättra
hälsokunskap.
5. Att utveckla hälsovårdsservicen.
1. Att skapa en hälsoinriktad
samhällspolitik
 Att göra det hälsosamma valet till det enklaste valet
 Att utveckla en sund samhällspolitik och
 Att minska ojämlikheterna i samhället
Åtgärder:
- Lagstiftning ex.?
- Ekonomiska åtgärder ex.?
- Beskattning ex.?
- Organisatoriska förändringar ex.?
2. Att skapa en hälsofrämjande miljöer
 Att skydda och bevara naturen och naturtillgångarna
ex.?
 Att göra omgivningen så hälsofrämjande som möjligt
ex.?
3. Att utveckla den hälsofrämjande
verksamheten på lokal nivå
 Att hjälpa människor till självhjälp
 Att stärka gemenskap och delaktighet
 Att stödja föreningsverksamhet
 Att öka det sociala kapitalet
4. Hälsoupplysning och
hälsofostran för befolkningen
 Hälsokunskap som läroämne
 Hälsorådgivning
 Hälsokampanjer
Ökar kunskap och färdigheter och förändrar attityder
5. Att utveckla hälsovårdsservicen
Hälsovårdstjänsterna riktas mot nya målgrupper
Ex
 Hjälp, stöd och råd i sexuella frågor
 Motionsgrupper för seniorer
Hälsovård
Förebyggande hälsovård
Kurativ hälsovård och
rehabilitering
• Primärprevention
Riktas mot friska människor. Ex
vaccinering hälsorådgivning
• Sekundärprevention
Riktas mot personer som fått
sjukdomssymptom för att
förhinda att symptomen förvärras.
Ex. screeningundersökningar
• Tertiärprevention
Riktas mot människor som redan
insjuknat för att förhinda att
sjukdomen förvärras. Ex. vård
och rehabilitering av patienter
med kroniska sjukdomar
Nationella mål för hälsa
Hälsa 2015
Barn. Att öka hälsa, välbefinnande och trygghet
Ungdomar. Rökning minskas från > 30% till <15% bland 1618åringarna. Alkohol och narkotikaförbrukning till 1990 års nivå
Unga vuxna. Att minska dödsfall pga olycka eller våld med 1/3 från
nivån år 1990
Äldre personer. Att förbättring av funktionsförmågan hos >75åringar
fortsätter i samma takt som senaste 20 år
Jämlikhet. Att skillnaden i dödlighet mellan könen, grupper med olika
utbildning och olika yrkesgrupper minskar med 1/5
Hjärt- och
kärlsjukdomar
Sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat och/eller
blodkärl (artärer och vener)










Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar
Genetiska faktorer
Bukfetma
Diabetes
Rökning / Riklig alkoholförbrukning
Saltintag > 5g/dag
Dålig kondition
Stress
Högt blodtryck > 140/90 mmHg
Kolesterol > 5mmol/l
LDL > 3mmol/l, HDL < 1mmol/l
Tips och råd för förebyggande
 Ät mindre salt
 Ät hälsosamt
 Avhåll dig från överdrivet alkoholbruk
 Motionera regelbundet
 Behåll normal vikt
 Rök inte
 Om riskfaktorerna är många, är det viktigt att
kontrollera blodtrycket, fettvärdena och vikten
Förhöjt blodtryck
 Trycket I blodet är förhöjt
 Orsakas av arvsmassan, övervikt, rökning, stress,
mycket salt I maten m.m.
 Ofta utan symptom. När blodtrycket är betydligt förhöjt
kan man drabbas av huvudvärk, svindel, svaghet eller
hjärtklappning
 Obehandlad blodtryckssjukdom kan ge upphov till hjärtoch kärlsjukdomar
Utveckling
av ateroskleros
1. Fett i form av kolesterol fastnar i kärlväggen
(åderförfettning)
2. Kärlväggen blir allt tjockare  hålrummet i artären
blir mindre (arterosklerotiskt plack)
3. Kalcium inlagras i placket (åderförkalkning)
4. Blodflödet försämras
5. Om plackets yta skadas ökar risken för proppbildning
Diabetes
Sid 75-76
Diabetes typ I
 I Finland förekommer diabetes typ I mer än någon
annanstans I världen
 Incidensen har ökat under de senaste årtiondena
 Orsaken är oklar
 Produktionen av insulin minskar eller avtar helt I
betacellerna I bukspottskörteln
 Sockret kan inte då transporteras från blodet till
cellerna
Diabetes typ I
 Det leder till att cellerna svälter medan
blodsockerhalten stiger
 Socker kan detekteras I urinet
 Man magrar, blir törstig och trött
 Diabetes typ I behandlas med insulinmedicinering
Diabetes av typ 2
• Samma symptom som vid typ 1 diabetes
• Kroppen kan inte utnyttja sig av det insulin som
produceras (mer eller mindre än normalt) =
Insulinresistens
• Kallas även åldersdiabetes
• Uppkommer småningom
• Fasteglukosvärde > 7 mmol/l (normalt 4-6 mmol/l)
• Prevalens ca 250 000 personer i Finland. Beräknad
ökning med 70% på 10 år
Diabetes av typ 2
Orsak:
- Genetisk/nedärvd -70% risk om vardera förälder har
- 40% risk om ena föräldern har
- Livsstil – sockerrik diet, övervikt
- Stress / sömnbrist
Behandling
Vård beroende på hur svår sjukdomen är :
- Balanserad diet
- Medicinering
- Insulinintag
 Målet med behandlingen är att diabetikern ska må bra
och att följdsjukdomar ska förebyggas, livslängden
förlängas och livskvaliteten bli bättre.
Följdsjukdomar
 Diabetes ger upphov till en ämnesomsättningsrubbning som
förkalkar blodkärlen
 Risken att få kranskärlssjukdom 2–4 gånger så stor som för andra.
 Diabetiker får inlagringar av det onda LDL-kolesterolet i
kärlväggarna lättare än andra.
 Ständigt förhöjt blodsocker kan ha skadlig påverkan på både
artärer och kapillärer (de små blodkärlen).
Ögon och njurar drabbas lättast av skador. Det kan leda till sämre
syn och nedsatt njurfunktion.
 Cirkulationsrubbningar och alltför högt blodsocker medför också
nervpåverkan. Det kan bl.a. leda till fotskador och impotens.
 Diabetes förkortar livet med 10 år
 Om man diagnostiseras I tid och sköter om sin diabetes
omsorgsfullt kan man lindra och rentav förhindra
eventuella följdsjukdomar
 En övervikt på tjugo kilogram ökar incidensen tiofalt
under en uppföljningsperiod på tio år
Metabolt syndrom
En anhopning av olika faktorer som ökar risken för diabetes och hjärt
- och kärlsjukdomar:
A.
Bukfetma. Midjemått: > 94 cm för män. > 88 cm för kvinnor
B.
Minst två av följande:
-
Förhöjt blodtryck >130/85
-
Förhöjt fasteglukosvärde > 6,1 mmol/l
-
Förhöjda fettsyror (triglycerider) fs-Trigly >1,70
-
Lågt HDL-kolesterol
-
< 1,2 mmol/l för kvinnor
< 1,0 mmol/l för män
C. Ofta även: Gikt, sömnapne’, depression
Cancer
Benign och malign
 Godartade (benigna) tumörer är inte cancer. De växer
inte okontrollerat, förstör omkringliggande vävnad eller
bildar metastaser
 Cancer är elakartade (maligna) tumörer.
 Cancerceller växer okontrollerat, de är resistenta mot
signaler som kontrollerar celltillväxten
 Cancerceller kan bilda metastaser – cancerceller från
primärtumören förflyttar sig via blod- och/eller lymfkärl
till andra delar av kroppen och bildar dottertumörer
Hur bildas cancerceller?
 En cancercell bildas från en normal cell.
 Ett antal skador uppkommer i cellens
arvsmassa.
=>Den del som styr celldelning
skadas och cellen börjar föröka sig
och utvidga sig okontrollerat.
=>Celler samlas och en tumör bildas
Cancer
 Okontrollerad celltillväxt som penetrerar
omkringliggande vävnad
 Kan sända dottersvulster (metastaser) via lymfan eller
blodet
Cancer i Finland
 Cancer är en folksjukdom i Finland.
 2010 upptäcktes 14913 nya fall hos män och 14542
nya fall hos kvinnor.
 År 2010 i Finland dog 6143 män och 5542 kvinnor.
 Män drabbas oftare av lungcancer vilket är en
svårbotlig cancer.
 Varje år konstateras även 150 tumörer hos barn och
unga. (Bara 1% av alla fall)
Våra vanligaste cancerformer
2002
Män:
- prostatacancer
- lungcancer
- tarmcancer
- lymf-&blodcancer(lymfom, leukemi)
Kvinnor: - bröstcancer
- lymf-&blodcancer(lymfom, leukemi)
- livmodercancer
Barn
- leukemi
CANCER I VÄRLDEN
 I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer,
prostatacancer, lungcancer och bröstcancer.
 I Japan är magsäckscancer som är en mycket vanlig
cancerform.
 I utvecklingsländer är cancerformer ovanlig vilket kan
bero på låg medellivslängd och dålig sjukvård vilket gör
att man inte vet om man har cancer.
Cancer hos barn
 Den största gruppen av cancersjukdomar hos barn utgörs
av blodcancer
 Hos barn som lider av leukemi har de vita blodkropparna i
benmärgen förändrats och blivit elakartade.
 Symptom: trötthet, feber, smärtor i skelettet och
blödningar.
 Ganska ovanlig. 30-50 nya fall per år.
 Man kan numera bota 80 % av leukemi.
Bröstcancer
Symptom:
 Knölar
 inflammation
 Formförändring
 Ovanlig före 40-års ålder
 En av de vanligaste formerna hos kvinnor
 1/ 125 insjuknade är män
 Ärftlig
Malignt melanom
Malignt melanom – den farligaste sorten av hudcancer
Orsak:
 Solbad utan solkräm och regelbundna solariebesök är vanliga
orsaker till hudcancer
Symptom
 Sår som inte läker
 svullnader
 rodnader
 Exem
 födelsemärke som blöder
 Ju tidigare man uppsöker läkare och får behandling, desto större
chans är det att man slipper sjukdomen.
Risker i omgivningen
 Carcinogener: tobak, alkohol, asbest, bränd grillmat,
vissa läkemedel (estrogen)...
 Strålning: jordens joniserande strålning, ultraviolett,
röntgen...
 Virus: hiv, human papillom (hpv), B-hepatit...
Hur förebygga ???
 Ät mångsidigt och
hälsosamt
 Motionera minst ½h/ dag
 Undvik stora mängder
av UV-strålning
 Rök inte och andvänd
alkohol med måtta.
Cancer
Diagnostisering:
 Röntgen
 Ultraljud
 Cellprov
 Provbit (biopsy)
Behandling av cancer
 Kirurgi - vanligaste för enskilda tumörer
 Strålbehandling
 Kemoterapi (cellgifter) effektivaste för leukemi och spridd
cancer
 Hormonbehandling
 Selektiv medicinering
Syöpäjärjestöt
 Cancerregistret registrerar alla cancerfall i Finland.
 Deras vård, prognos, mortalitet…
 En av Finlands största hälsoförbund
 Sedan år 1936
 Ca 140 000 medlemmar runtom i Finland
 Unikt i världen
Cancer
 Ca 1/2 av den medicinska forskningen i Finland i dag
är cancerforskning
 Vårdformerna blir allt effektivare och dyrare
 Verkningar av förbättrade levnadsvanor är långsamma.
EX. Minskad rökning syns i lungcancer-statistiken först
ca 30 år senare
Begrepp
 Carcinogen = cancerframkallande
 Benign =
godartad tumör
 Malign =
elakartad tumör
 Metastas =
dottersvulst
 Cytostatika = kemoterapi / cellgift
Mental hälsa
Mental hälsa
En stark känsla av sammanhang (Antonovsky)
Förmåga att älska och arbeta (Freud)
Verklighetstrogen och hel jagbild (Erikson)
Förmåga att ta hand om andra
Förmåga att uppleva tillfredsställelse och lycka
Förmåga till kreativt arbete
Förmåga till växelverkan med andra
God anpassningsförmåga
Positiv självbild och livssyn
Depression
 Prevalens ca 9%. Kvinnor oftare än män.
 Definition: under två veckor lider av fem av symptomen
nedan
 Stark nedstämdhet
 Oförmåga att känna lust och glädje
 Kraftlöshet och trötthet
 Försvagad självkänsla, en känsla av värdelöshet
 Obefogade skuldkänslor
 Sömnstörningar, viktökning, eller -minskning
 Nedsatt tanke- och koncentrationsförmåga
 Självmordstankar
Psykisk störning
 Sinnesstämning, känslor, tankar eller beteende
försämrar hennes funktionsförmåga eller förorsakar
lidande.
 I bakgrunden kan finnas olidliga eller övermäktiga
känslor av rädsla, ångest, sorg, vrede, skam, skuld,
mindervärde eller hjälplöshet.
Psykiska störningar
 Neuroser - lindrig depression
- lindrig ångeststörning
- flera personlighetsstörningar
 Psykoser - psykotisk depression
- kortvariga psykotiska störningar
- schizofreni
Psykos
 Svår mental störning.
 Innebär att de krafter som håller ihop en människas
personlighet och hennes verklighetsuppfattning rubbas.
 En psykotisk människa kan inte skilja mellan egna inre
impulser och den yttre världen, därför upplever hon
sina hörselvillor och vanföreställningar som verkliga.
 Kan bero på sjukdomar i hjärnan, ofta är orsaken
okänd.
Psykos
Schizofreni
 Bryter ofta ut i tidig vuxenålder i
självständighetsprocessen
 Förlust av verklighetskontakt Hallucinationer,
hörselvillor
Manodepression / bipolärt syndrom
 Sinnesstämning växlar mellan djup depression och
mani
Schizofreni
 Den svåraste formen av psykos.
 Innebär att en människas tankar och handlingar blir
splittrade och att hon förlorar kontakten med
verkligheten.
 Hörselhallucinationer, overklig, skrämmande och
obegriplig tankevärld hör till sjukdomen. Det kan vara
svårt att förstå människan som lider av schizofreni.
Bipolärt syndrom eller
manodepressiv sjukdom
 En annan form av psykos.
 Innebär att en människas sinnestämning växlar mellan
djup depression och mani.
 Oförmögen att kontrollera sitt liv, särskilt i den maniska
fasen.
 En halv procent av finländarna har detta.
 Gener påverkar benägenheten att insjukna.
Mani
 Innebär en kraftigt uppskruvad sinnestämning som
tydligt avviker från det normala.
 Under den maniska fasen är patienten företagsam,
talför och fysiskt rastlös, svårt att koncentrera sig, sover
mindre än valigt, slösar pengar och uppför sig
ansvarslöst.
Neuroser: Ångest och rädsla
 Panikstörning
 Rädsla för sociala situationer
 Fobier
 Tvångsstörningar
Neuroser
 Med neuroser avses en större grupp av störningar i
känslolivet.
 Verkilghetsuppfattnigen är normal men livets försvåras
av ångest och rädslor.
 Var femte lider av någon form av neuros.
 Den neurotiska skräcken kan riktas till t.ex. flygresor,
högt belägna, slutna eller öppna platser och sociala
situationer.
Neuroser
 Trots att rädslan inte har någon rationell förklaring är
det svårt för människan att komma från neurosen.
 Den är ofta förknippad med olika fysiska reaktioner,
t.ex. att man kallsvettas, rådnar, får panik etc.
Paniksyndrom
 3% lider av regelrätt paniksyndrom, börjar ofta i
ungdomen.
 En panikattack kommer överraskande och plötsligt, ofta
på en offentlig plats.
 Man kan känna sig yr och darrig, få en känsla av att
man kvävs eller svimmar, man får hjärtklappning och
börjar hyperventilera.
Panikattack
 Man kan även känna att man förlorar förståndet eller
kontrollen över sig själv och rentav känna dödsskräck.
 Ibland kan oron över att få en panikattack leda till att
man verkligen få en.
 Vården går ofta ut på att patienten i en trygg miljö får
vänja sig vid situationer som utlöser rädsla eller ångest.
Läkemedel kan ordineras i svåra fall.
Smittosamma
sjukdomar
Smittosamma sjukdomar
 Bakterier
 Virus
 Svamp
 Parasiter
Resistens
 Bakteriernas enda uppgift är att förökas och leva.
 När de blir hotade börjar de söka nya vägar för sin
överlevnad
 Genförflyttning
 Mutation
Influensa
• Influensaviruset kan inte föröka sig på egen hand.
• Använder taggar på sin yta för att bryta sig in i
luftvägarnas celler och tvingar cellen att tillverka
tiotusentals viruskopior
• Immunsystemet lär sig känna igen taggarna och kan
därmed slå tillbaka inkräktaren
Influensa
• Den som redan har haft en influensa blir inte sjuk av
samma virus igen
• Viruset ändrar utseende på sina taggar och den nya
smittan kan orsaka en svår pandemi
• En person blir smittad av influensa ca sex till åtta
gånger under sin livstid
Influensa
Tre pandemier under 1900-talet.
 1918-19 Spanska sjukan - 1/50 dog
 1957-58 Asiaten – 1/1000 dog
 1968-69 Hongkonginfluensan– 1/1000 dog
Influensa under 1900-talet
 Spanska sjukan 1918-1919
 dödade mellan 25 och 50 miljoner
människor över hela världen (cirka
38 000 i Sverige
 troligen den mest dödliga pandemin
hittills i mänsklighetens historia
 orsak till fler dödsfall än såväl pesten
som aids.
Fästingsjukdomar
Kumlingesjukavirus
Borreliosbakterie
Fästing
Borrelia
Borrelios
 Bakteriesmitta via fästingar
 Drabbar >3000 finländare varje år
vård
 Abtibiotikabehandling genast
 3v intravenöst  månader
 Kan bli symptomfri kvar i kroppen
Allergier
Uppkomstmekanism:
Kroppen har producerat antikroppar i större mängd än
normalt mot ett främmande ämne (allergen) 
nästa gång kroppen exponeras för ämnet
utvecklas allergiska symptom
Exempel:
 Atopiskt anlag
 Atopiskt exem
 Nässelutslag
Korsreaktioner
 då man reagerar mot andra ämnen som påminner om
det ämne som man är allergisk mot.
 Ex. Björkpollen - hasselnötter, kiwi, körsbär, morot,
plommon, potatis, päron och äpple.
ORSAK
 Kroppens immunförsvar
överreagerar mot vissa
ämnen som för andra är
helt ofarliga
 Det är själva
överreaktionen som
orsakar symptomen
 Ämnena som orsakar
överreaktion kallas
allergener
HUR FÅR MAN ALLERGIER?
 Ärftliga
 Miljöfaktorer
 Utvecklas när man är barnavtar med tiden
 Barn som växer upp på landet har färre allergier än barn
som växer upp i städerna
Allmänna symptom
 astma (andnöd), pipande andning
 hosta
 rinnande snuva, klåda i näsan, täppt näsa, nysningar
 klåda, rodnad i och/eller rinnande ögon
 eksem, utslag, rodnad på hyn, blåsor, fjällning,
hudsprickor och andra hudreaktioner
 kliande och svullna läppar
 sår på slemhinnorna i munnen
 diarré, kolik, illamående, kräkningar
Diagnostisering Pricktest
 Vanligaste allergitestet.
 Man prickar en droppe med en allergen under huden på
armens undersida, och om man är allergisk mot ämnet blir
det en rodnad och/eller en svullnad.
 Pricktest diagnostiserar
t.ex. matallergier
pollen och djurallergier
BEHANDLING
 Allergier går inte att bota
 Undvika ämnet som orsakar symptom
 Pollenallergi: mediciner kan lindra symptomen
 Olika behandlingssätt beroende på svårighetsgrad
 Sluta röka (rökning försämrar luftvägsbesvären)
VANLIGA ALLERGIER
 Födoämnesallergi
 Pollenallergi
 Pälsdjursallergi
 Kvalsterallergi
 Kontaktallergi med eksem (nickel)
 Allergi mot bi- och getingstick
 Reaktioner mot mediciner
Överkänslighet
 Då allergiska reaktioner inte beror på immunförsvaret
 Besvären märks i ögonen, på huden, i näsan,
luftvägarna, magen och tarmarna
 Huden kan få nässselutslag eller eksem,
ögonen blir irriterade.
 Ex. På överkänsligheter:
- Celiaki
- Laktosintolerans
Celiaki
 Celiaki, alltså glutenintolerans innebär att man inte tål
gluten, en viss sort av protein, som förekommer i bl.a.
vete, råg och korn
 Finns inget botemedel.
 Celiaki -> näringsupptagningen minskas -> brist på
vitaminer och näringsämnen.
 Diagnostisering: blodprov eller colonoskopi
Laktosintolerans
 Laktosintolerans = överkänslighet mot laktos
 Beror på bristen av enzymet laktas
 -> gaser och knip i magen.
Sjukdomar i
matsmältningsorganen
 Laktosintolerans
 Celiaki
 Tarminfektion
 Magkatarr, magsår, ruokatorviinfektion
 Gallsten
 Elakartade tumörer
Astma
 Var femte finländare lider av astma (ca 300 000)
 Astma är den vanligaste långtidssjukdomen bland barn (ca 30 000
<15 åringar)
Symptom:
 Luftrörens slemhinnor inflammerade och svullna
 Förträngning av luftrören
 Ökad känslighet för olika retningar, såsom;
tobaksrök, damm, starka lukter, kall luft, fysisk ansträngning
Orsak:
 Ärftliga faktorer
 Retningar i omgivningen.
 Allergier (speciellt hos unga astmatiker)
Behandling av astma
 specifik medicinbehandling
en medicin som botar astmainflammationen
en nöd- eller anfallsmedicin
doseringen baserar sig på PEF-mätning
 omgivning som är fri från retningar/ allergener
 motion
www.hengitysliitto.fi
Lungsjukdomar
 kroniskt obstruktiv lungsjukdom
 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL eller COPD) är
den fjärde största dödsförorsakande sjukdomen i
världen
 I Finland finns 200 000 diagnostiserade patienter.
 Dessutom uppskattas cirka 200 000 personer lida av
kronisk luftrörsinflammation, som kan anses som ett
förstadium till KOL
Motion & näring
Sid 50-59
Motionens hälsoeffekter
• Uthållighet - Förbättring av lungkapacitet och
blodomloppet
• Rörelsekontroll - Smidighet, koordination och balans
• Muskelstyrka
• Ledrörlighet
• Stöd- och rörelseorganens kondition – bentäthet
• Viktkontroll
Motion på olika nivåer
• Lätt motion – främjar fettomsättningen. Ska pågå länge
och I lugn takt
• Måttlig motion – förbättrar uthålligheten. Hjärtats
slagvolym ökar och kapillärnät öppnas till musklerna
vilket leder till att syre- och energiintaget ökar.
Motion på olika nivåer
• Aerob träning – stärker hjärtmuskeln, andnings- och
cirkulationsorganen (förbättrar uthålligheten.)
Förmågan att uppta syre och avlägsna koldioxid ökar.
Rask och lite påfrestande träning.
• Anaerob träning – Utvecklar förmågan att spjälka
mjölksyra vilket förbättrar förmågan att träna längre
utan att tröttna. Anaerob träning ärpåfrestande och gör
en trött I musklerna, riktigt anfådd och utmattad.
Intervallträning.
Motion på olika nivåer
• Maximal effektiv träning – rekommenderas bara för
personer som har en mycket god kondition.
Ämnesomsättning I de snabba muskelcellerna
förbättras. Intervall träning där enskilda övningar
endast varar 10-60 sek.
Maximal puls
 Maximal pulsfrekvens - högsta möjliga hjärtfrekvensen
(ökar inte ytterligare fastän belastningen ökar)
 Beräknad maximal pulsfrekvens: 220-ålder
Syreupptagningsförmåga
 Lungkapaciteten ökar
 Hjärtats slagvolym ökar
 Nya kapillärer bildas runt musklerna
 De energiproducerande mitokondrierna i
muskelcellerna ökar i antal
Energikällor
 Musklerna använder kolhydrater och fetter som
energikkälla
 Proteinernas andel är vanligtvis mindre än 5%
Fysiologiska effekter av fysisk
aktivitet
 Uthållighetsträning





Energi förbrukas
Utnyttjande av fetter som energikälla ökar
Kolesterolvärden förbättras
Glukostoleransen förbättras
Blodtrycket sjunker
Fysiologiska effekter av fysisk
aktivitet
 Styrketräning
 Muskelmassan ökar
 Benstommen blir starkare
 Förbättrar sannolikt sockertoleransen
Fysiologiska effekter av fysisk
aktivitet
 Motion med hopp och mångsidiga rörelser
 Stärker benstommen
 Förbättrar balansen
Rekommendationer
 Hälsan främjas av fysisk aktivitet som räcker
minst 10 minuter i rask takt och som sker
sammanlagt minst 2 timmar och 30 minuter i
veckan.
 Alternativt kan man utöva mer ansträngande
konditionsmotion som sammanlagt räcker
minst 1 timme och 15 min i veckan. Dessa går
också bra att kombinera.
 Det är de minimum som krävs för att uppnå
hälsovinster.
 Utöver detta behöver alla utöva fysisk aktivitet som
ökar muskelstyrkan och förbättrar kroppskontrollen
minst två gånger i veckan
 Rör dig mångsidigt under så många dagar som möjligt,
åtminstone tre gånger i veckan.
 Ur hälsosynvinkel är det bättre med lite regelbunden motion än
ingen motion alls.
 Som hälsofrämjande motion räcker inte vardagliga sysslor som
räcker några minuter.
 Hälsovinsterna ökar när du rör dig längre eller mer
ansträngande än motionskakans rekommendationer.
Näring
 Kost (bröd, köttbullar)
 Näring (ost, margarin, mjöl)
 Näringsämnen
 Energigivande näringsämnen:
 Fetter, kolhydrater och proteiner
 Icke energigivande näringsämnen:
 Vitaminer, mineraler (spårämnen)
Näringsämnen
Proteiner består av aminosyror. Det finns 20 olika slag av
aminosyror, av vilka 9 är essentiella. Protein är
nödvändigt för cellernas uppbyggnad, för bildandet av
hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret.
 Kolhydrater: socker, stärkelse och fibrer. Behövs främst
för energi. Fibrer bidrar inte med energi men har
däremot flera hälsofrämjande effekter
 Fett: Essentiella och icke essentiella fettsyror. Mättade
och omättade fettsyror. Fett behövs för energi, för att
bygga och reparera celler, tillverka hormoner och för att
ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.
Energibehov
Den mängd energi som behövs för:
 Basalmetabolismen
 Att bygga upp och reparera vävnader
 Aktivitet (motion och rörelse)
Energibehov
1500-3000 kcal/dygn
Varierar beroende på
- Ålder (18år ca 11MJ=2600kcal/dyg
- Kroppsstorlek
- Hormonförändringar
- Kön
- Temperatur
- Fysisk aktivitet
Dynamo TE1 17
Rekommenderad
energifördelning
 Kolhydrater 55-65 E%
4 kcal/g
 Fett högst 30 E%
9 kcal/g
 Protein 10-15 E%
4 kcal/g
 Alkohol högst 5 E%
7 kcal/g
 Fibrer
25-35 g
Transfetter
 Finns naturligt i mjölkprodukter
 Har framställts av omättade fetter för att öka
hållbarheten – produkterna får längre “shelf life”
 Dessutom är konsistensen fördelaktig vid bakning och i
bredbart margarin
 Har visat sig vara mer hälsoskadligt än mättade fetter
 Idag finns transfetter i mycket begränsad mängd I våra
livsmedel och är därför inte längre ett stort bekymmer
Kostcirkeln
1. Mejeriprodukter (inte
smör)
2. Kött, fisk, ägg
3. Rotfrukter inkl potatis
4. Grönsaker
5. Frukt och bär
6. Bröd och spannmål
7. Matfett
Illustrerar sju huvudgrupper av livsmedel som bör ätas varje dag
Kostcirkeln
Tallriksmodellen åskådliggör hur man komponerar en bra måltid
- lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika
ingredienser i måltiden, säger ingenting om hur mycket man
ska äta.
Ämnen som motverkar skade- effekten av
fria radikaler
Antioxidanter kan själv dela med sig av en elektron utan att
skadas eller bli skadliga
Via kosten
 Betakaroten (förstadium till A-vitamin), E-vitamin, C-vitamin
 Selen, zink
 Fytokemikalier från färgstarka födoämnen
Genom kroppens egen produktion
 Melatonin i tallkottkörteln (produceras vid sömn)
Fytokemikalier
 Kommer från växtriket (Phyton = växt)
 Mikronäringsämnen som varken är vitaminer, mineraler
eller spårämnen
 Saknas i vitamintabletter och skalade frukter, bär
(apelsin) och nötter
 Karotenoider och flavonoider
Fytokemikaliernas hälsoeffekter
 Antioxidanter
 Inflammationshämmande
 Kolesterolsänkande
 Inhiberar uppkomsten av blodpropp
 Fungerar som växtöstrogen
Glykemiskt index
Anger hur snabbt sockerkoncentrationen i
blodet stiger efter en måltid
GI > 85 = snabba kolhydrater (ex socker100)
GI 60-85 = måttliga
- ” - (ex banan 84)
GI < 60 = långsamma - ” -
(ex apelsin 60)
GI - glykemsikt index
Lågt GI
 Linser, bönor
 Bär
 Kanel
 Äppelcider vinäger
stabiliserar blodsockret
Matallergi
 = immunförvarets överreaktion mot främmande,
också harmlösa ämnen (allergener - vid matallergi
ett visst protein i maten)
 matallergi finns i Finland hos 2-4 % av
vuxenbefolkningen och hos 5-10 % av barnen.
Mjölkallergi
 Vanligas hos barn < 2år.
 Exem, kräkningar, diarre’, anafylaktisk chock
Intolerans
 andra överkänslighetsreaktioner än de som allergi
orsakar.
 Laktosintolerans beror till exempel på att kroppen inte
kan spjälka mjölksockret laktos, eftersom det enzym
som spjälkningen kräver saknas eller utsöndras i för
små mängder
 Vid celiaki orsakar proteinet gluten som förekommer i
vete, råg och korn en immunologisk reaktion i
tunntarmens slemhinnor och skador på tarmluddet,
vilket stör upptagningen av näringsämnen.
CELIAKI ca 24 000 (1%) i Finland
Definition: Glutenöverkänslighet
Tål inte: vete, korn, råg
Tål: havre, bovete, majs hirs, ris
 Gluten åstadkommer inflammation som skadar tarmluddet 
Näringsupptagning försvåras
Symptom:
 Smärtor i mage och tarm, diarre’, kräkning
 förstoppning, avmagring, järnbrist
 Huvudvärk, svullnad, nedstämdhet
 Hudsymptom: kliande blåsor och
 hudutslag
DIAGNOS
 Blodprov: man söker efter en viss sorts antikroppar som
ofta bildas hos personer med celiaki
 Tunntarmsbiopsi: görs med hjälp av gastroskopi
 Man kontroller om tunntarmens tarmludd har
försämrats
BEHANDLING
 Då celiaki har konstaterats besöker man en dietist
 Enda sättet att behandla celiaki är en glutenfri diet
 Man kan äta utländska sädesslag och havre normalt
 Det är viktigt att följa dieten för att inte få följdsjukdomar
 T.ex. Osteoporos, tunntarmscancer
Laktosintolerans
 Enzymet laktas som spjälker mjölksocker saknas.
 Laktos spjälks inte till glukos och galaktos och kan inte
uppsugas i tunntarmen
 Ger upphov till gasbildning, magont och diarre’
Veganism
 Vad avstår man ifrån?
 Alla animaliska produkter:
 Kött, fisk, fågel, mjölkprodukter, ägg, honung, gelatin,
vaxprodukter
 Även från andra produkter av animaliskt ursprung ss.
läder, ylle, päls, dun

Veganism
 Vad äter man?
 Baljväxter, nötter, frön är goda proteinkällor
 Man måste känna till vilka proteinkällor som måste
kombineras för att få fullvärdigt protein
 B12 fås endast från djurriket och man måste ta B12
kosttillskott om man är vegan I flera år (våra reserver
räcker tre år)

Veganism
 Flera livsmedel som ersätter kött: tempeh, seitan, tofu,
soyakött
 Livsmedel som ersätter mjölkprodukter är många:
 Vegetabilisk mjölk och grädde, havre mjölk, soyamjölk
och yoghurt, vegetabiliskt margarin, cashew och
mandel grädde/mjölk, hasselnötsmjölk, ostar gjorta på
soya eller nötter m.m.
Vegetarianism
 Menas oftast lakto-ovo-vegetarianer
 Äter inte kött, fisk, fågel, skaldjur
 Äter ägg (ovo) och mejeriprodukter (lakto)
 Finns även lakto-vegetarianer och ovo-vegetarianer
 Om man äter livsmedel med honung, gelatin, löpe
skiljer sig från person till person
 Livsmedelsverkets märkning “vegetarisk” betyder att
produkten inte innehåller ingredienser eller tillsatser av
animaliskt ursprung
Sömnen förbättrar:
 Prestationsförmågan
 Kognitiva utvecklingen
 Reaktionsförmågan
 Minnet
 Kreativiteten
 Inlärningsförmågan
 Motivationen
 Koncentrationsnivån
 Skolprestationer och trivsel
 Social förmåga
 Självkänslan
Inlärningsförmågan befrämjas
 Inlärning av nya saker
 Inlärda saker förflyttas från arbetsminnet till långtidsminnet
 Mer fakta fastnar om vi sover tillräckligt
 Rutiner kan lyckas trots sömnbrist
 problem löser vi sällan trötta
 Lönar sig inte att vaka inför ett prov
 Kunskapsmaterial som nyligen lagrats hittas bättre genom
repetition följande dag
 Den tidiga djupa sömnen viktigast för kunskapsinlärningen
 Inlärning av motoriska färdigheter sker under den lätta
sömnen
 Känslolivet utvecklas när vi drömmer
 Under sömnen utsöndras växthormon. Man växer på
nätterna - viktig för barn och ungas tillväxt
Sömnens olika stadier
 Insomnandet: dåsighet, slumrande.
 Lätt sömn: man reagerar knappt på yttre stimuli. Utgör
hälften av en människas sömn.
 Djup sömn: Total avlappning. Hjärnan återhämtar sig
mest. En fjärde del av en vuxen människas sömn.
 REM-sömn: vi drömmer. REM sömnen återställer
hjärnan från djupa sömnen till ett tillstånd som närmar
sig vakenhet.
Brist på sömn försämrar:
 Immunförsvaret
 Sockertoleransen
 Hjärnan och hjärtats funktion
 Humöret och välbefinnandet
 ..och har ett eventuellt samband med fetma
Hur främjar man en god
nattsömn?
 Sunda levnadsvanor: motionera, äta sunt, undvika
överdriven stress och lägga sig i tid
 Alkohol är inte ett bra sömnmedel, leder till att sömnen
blir orolig och full av avbrott
 Drick inte kaffe på kvällen
 Ät ett lätt kvällsmål
 Läs en bok/lyssna på lugn musik och klä dig
skönt/varmt. Ta en dusch eller varmt bad/bastu innan
läggdags.
Ätstörningar
 Bulimia Nervosa
 Anorexia Nervosa
 Ortorexia Nervosa
 Hetsätning /fetma
Allmänt om ätstörningar
 Har ökat märkbart i de västerländska länderna
 Hör till de psykiska sjukdomar trots att
konsekvenserna även kan vara fysiska
 Oftast flickor i puberteten
 Börjar oftast omärkbart, men blir värre med tiden
 Orexis betyder aptit på grekiska
 Anorexia betyder ”utan aptit”
 Bulimia betyder ”omättlig hunger”
 Ortorexia betyder ”rätt aptit”/”korrekt diet”
Anorexia och bulimia
 Självrensning
 Kräkning, användning diuretika, laxeringsmedel eller
lavemang
 Eller ingen självrensning
 Kompenserar intagna kaloriintaget med dieter och/eller
överdriven fysisk aktivitet
Anorexia Nervosa
-psykiska symptom
 När sjukdomen utvecklas upptar den allt större del av livet
 Anorektiker gör allt för att dölja sin sjukdom för att kunna fortsätta magra
 Lättretlighet
 Koncentrationssvårigheter
 Depression
 Trötthet
 Överaktivitet
 Kan uppslukas av mat, recept, matlagning
 Ensamhet
Anorexia Nervosa
-Somatiska syptom
 Amenorre (mensen uteblir)
 Xerosis (torr/dehydrerad hud)
 Lanungobehåring
 Hårlossning
 Kalla händer och fötter
 Märken på huden av självdestruktiva beteenden
Anorexia nervosa
-konsekvenser
 Bradyarytmi (låg puls)
 Hjärtrytmstörningar
 Osteopeni och Osteoporos
 Hormonella störningar
 Aptitreglerande hormonrubbningar
Bulimia Nervosa
-Psykiska symptom
Vikt är en besatthet
Intensiv ångest infinner sig efter hetsätnings episod
Olämpliga metoder används för att kompensera
kaloriintaget
BN patienter döljer och hemlighåller sitt beteende
Hetsätnings episoderna sker nästan uteslutande i
ensamhet
Känsla av att tappa kontrollen över matintaget infinner
sig
Efter självrensning –en känsla av lättnad
Bulimia Nervosa
-Somatiska symptom
 Svaghet
 Känsla av uppsvälldhet
 Pösiga kinder
 Tandproblem
 Förhårdnader på händerna p g a självvållad kräkning
Bulimia nervosa
-konsekvenser
 Hypokalemi (för lite kalium i blodet)
 Alkalos (pH värdet stiger - basiskt)
 Acidos (pH värdet sjunker - surt)
 Ödem (svullnad)
 Erosion av tänder
 Irriterade slemhinnor i mun och svalg
 Förstorade örönspottkörtlar
 Problem i matstrupen
 Problem med tjocktarmen
Ortorexi
 Ohälsosam fixering av att äta så som han/hon anser
hälsosamt
 Undviker mat som personen anser ohälsosamt; fett,
tillsattsämnen, animaliska produkter, kolhydrater eller
annat
 Vanligtvis strävar inte ortrorektikern efter att bli
smalare utan att känna sig ren och hälsosam
 Inte lika stor fysiskt hot som AN och BN, men kan
leda till AN eller BN
 Bryr sig mera om matens näringsinnehåll än om
maten är god
Ortorexi
 Tänker mycket på mat (>3h&dag)
 Livet blir begränsat
 Kompenserar nästan alltid ett “för stort” kaloriintag med
träning
 Svårt att bibehålla ett normalt socialt liv eftersom de
inte kan äta samma mat som sina vänner, måste träna
ofta och ha kontroll över sin vardag
 Ortorektiska individer har egna definitioner av vad som
är hälsosamt
Do I Have Orthorexia?
 Do you wish that occasionally you could just eat and not worry about food
quality?
 Do you ever wish you could spend less time on food and more time on
living and loving?
 Does it sound beyond your ability to eat a meal prepared with love by
someone else – one single meal – and not try to control what is served?
 Are you constantly looking for the ways foods are unhealthy for you?
 Do love, joy, play and creativity take a backseat to having the perfect diet?
 Do you feel guilt or self-loathing when you stray from your diet ?
 Do you feel in control when you eat the correct diet?
 Have you positioned yourself on a nutritional pedestal and wonder how
others can possibly eat the food they eat?
Hetsätning
 Tappar kontrollen över sitt ätande och frossar
 Har hetsätnings episoder där han/hon äter rikting stora
mängder mat
 Äter i snabbare takt än under normala måltider
 Äter tills hon/han mår illa
 Äter när hon/han är ledsen eller har tråkigt
 Oftast sker hetsätningen i ensamhet
 Lider av ångest och depression över sitt ätande
Hetsätning
 Går upp i vikt
 Kompenserar inte det stora kaloriintaget med att träna,
fasta eller spy
 Känner skam och döljer sitt beteende
 Har ofta svag självkänsla och kan undvika sociala
sammanhang
 Har högre risk för diabetes typ II, högt blodtryck, höga
kolesterol värden, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa
cancerformer
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards