Smittosamma sjukdomar del 1 Smittosamma sjukdomar Bakterier Virus Svamp Parasiter Bakterier Resistens Bakteriernas enda uppgift är att förökas och leva. När de blir hotade börjar de söka nya vägar för sin överlevnad Genförflyttning Mutation Influensa • Influensaviruset kan inte föröka sig på egen hand. • Använder taggar på sin yta för att bryta sig in i luftvägarnas celler och tvingar cellen att tillverka tiotusentals viruskopior • Immunsystemet lär sig känna igen taggarna och kan därmed slå tillbaka inkräktaren Influensa • Den som redan har haft en influensa blir inte sjuk av samma virus igen • Viruset ändrar utseende på sina taggar och den nya smittan kan orsaka en svår pandemi • En person blir smittad av influensa ca sex till åtta gånger under sin livstid Influensa Tre pandemier under 1900-talet. 1918-19 Spanska sjukan - 1/50 dog 1957-58 Asiaten – 1/1000 dog 1968-69 Hongkonginfluensan– 1/1000 dog Influensa under 1900-talet Spanska sjukan 1918-1919 dödade mellan 25 och 50 miljoner människor över hela världen (cirka 38 000 i Sverige troligen den mest dödliga pandemin hittills i mänsklighetens historia orsak till fler dödsfall än såväl pesten som aids. Fågelinfluensa Influensavirus typ A förekommer normalt i tarmkanalen hos fåglarna. en tredjedel av världens alla vilda fåglar är smittade med någon subtyp av fågelinfluensa Influensa Det finns flera subtyper, och dessa klassificeras genom de två olika proteiner (antigener) som finns på ytan av viruset, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc. 144 olika virustyper. Till två undergrupper (H5 och H7) hör virus (t.ex. nuvarande H5N1), som kan orsaka allvarliga fågelinfluensaepidemier Alla fågelinfluensavirus smittar dåligt till människan Fästingsjukdomar Kumlingesjukavirus Borreliosbakterie Fästing Borrelia Borrelios Bakteriesmitta via fästingar Drabbar >3000 finländare varje år Borrelios – Lumes sjukdom teema 2009 Symptom Hudfläck Influensaliknande symptom Neuroborrelios MS-lika symptom Förlamningar, hjärtsvikt Endel symptomfria Symptomen uppkommer mer av kroppens försvar än av bakterien Endel symptomfria yle vård Abtibiotikabehandling genast 3v intravenöst månader Kan bli symptomfri kvar i kroppen Allergier Uppkomstmekanism: Kroppen har producerat antikroppar i större mängd än normalt mot ett främmande ämne (allergen) nästa gång kroppen exponeras för ämnet utvecklas allergiska symptom Exempel: Atopiskt anlag Atopiskt exem Nässelutslag Antikroppsförmedlad allergi då immunglobulin E reagerar med allergenen och frisätter symptomframkallande substanser från mastcellerna. -> en allergisk reaktion Mastceller finns t.ex. i huden och i luftvägarnas slemhinna. Exempel på antikroppsförmedlad allergi är astma, pollenallergi och födoämnesallergi. Korsreaktioner då man reagerar mot andra ämnen som påminner om det ämne som man är allergisk mot. Ex. Björkpollen - hasselnötter, kiwi, körsbär, morot, plommon, potatis, päron och äpple. ORSAK Kroppens immunförsvar överreagerar mot vissa ämnen som för andra är helt ofarliga Det är själva överreaktionen som orsakar symptomen Ämnena som orsakar överreaktion kallas allergener HUR FÅR MAN ALLERGIER? Ärftliga Miljöfaktorer Utvecklas när man är barnavtar med tiden Barn som växer upp på landet har färre allergier än barn som växer upp i städerna SYMPTOM Påverkar oftast luftrören, ögonen, näsan och tarmkanalen Hudutslag och –eksem förekommer också Symptomen kan variera mycket från person till person (lindriga symptom/ livsfara) Allmänna symptom astma (andnöd), pipande andning hosta rinnande snuva, klåda i näsan, täppt näsa, nysningar klåda, rodnad i och/eller rinnande ögon eksem, utslag, rodnad på hyn, blåsor, fjällning, hudsprickor och andra hudreaktioner kliande och svullna läppar sår på slemhinnorna i munnen diarré, kolik, illamående, kräkningar Diagnostisering Pricktest Vanligaste allergitestet. Man prickar en droppe med en allergen under huden på armens undersida, och om man är allergisk mot ämnet blir det en rodnad och/eller en svullnad. Pricktest diagnostiserar t.ex. matallergier pollen och djurallergier BEHANDLING Allergier går inte att bota Undvika ämnet som orsakar symptom Pollenallergi: mediciner kan lindra symptomen Olika behandlingssätt beroende på svårighetsgrad Sluta röka (rökning försämrar luftvägsbesvären) VANLIGA ALLERGIER Födoämnesallergi Pollenallergi Pälsdjursallergi Kvalsterallergi Kontaktallergi med eksem (nickel) Allergi mot bi- och getingstick Reaktioner mot mediciner Födoämnesallergier Är vanliga hos småbarn, men ganska sällsynt bland vuxna. De vanligaste födoämnesallergierna: ägg, frukt… Mjölkallergi Fiskallergi Nötallergi Pollenallergi Allergi mot olika växters frön. Exempel på läkemedel mot pollenallergi: Tabletter (antihistamin) Nässpray Ögondroppar Vaccination OCH VÄLDIGT OVANLIGA ALLERGIER Kött (hudutslag, andningsbesvär) Vatten (i kontakt med huden och när man dricker, kraftiga utslag) Värme och kyla (utslag av temperaturskillnader) Mobiltelefoner och möbler (nickel) Dofter (parfymer) irriterade luftvägar Chokladallergi (kakaoallergi) Träning (då man tränar får man en allergisk chock) Överkänslighet Då allergiska reaktioner inte beror på immunförsvaret Besvären märks i ögonen, på huden, i näsan, luftvägarna, magen och tarmarna Huden kan få nässselutslag eller eksem, ögonen blir irriterade. Ex. På överkänsligheter: - Celiaki - Laktosintolerans Celiaki Celiaki, alltså glutenintolerans innebär att man inte tål gluten, en viss sort av protein, som förekommer i bl.a. vete, råg och korn Finns inget botemedel. Celiaki -> näringsupptagningen minskas -> brist på vitaminer och näringsämnen. Diagnostisering: blodprov eller colonoskopi Laktosintolerans Laktosintolerans = överkänslighet mot laktos Beror på bristen av enzymet laktas -> gaser och knip i magen. Sjukdomar i matsmältningsorganen Laktosintolerans Celiaki Tarminfektion Magkatarr, magsår, ruokatorviinfektion Gallsten Elakartade tumörer Pekka Palola samlade för första gången den 9.4.1969 en grupp människor för att grunda förbundet. Då hette förbundet ”Allergialiitto”. 1994 ändrades namnet till ”Allergia- ja astmaliitto” Astma Var femte finländare lider av astma (ca 300 000) Astma är den vanligaste långtidssjukdomen bland barn (ca 30 000 <15 åringar) Symptom: Luftrörens slemhinnor inflammerade och svullna Förträngning av luftrören Ökad känslighet för olika retningar, såsom; tobaksrök, damm, starka lukter, kall luft, fysisk ansträngning Orsak: Ärftliga faktorer Retningar i omgivningen. Allergier (speciellt hos unga astmatiker) Behandling av astma specifik medicinbehandling en medicin som botar astmainflammationen en nöd- eller anfallsmedicin doseringen baserar sig på PEF-mätning omgivning som är fri från retningar/ allergener motion www.hengitysliitto.fi Lungsjukdomar kroniskt obstruktiv lungsjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL eller COPD) är den fjärde största dödsförorsakande sjukdomen i världen I Finland finns 200 000 diagnostiserade patienter. Dessutom uppskattas cirka 200 000 personer lida av kronisk luftrörsinflammation, som kan anses som ett förstadium till KOL