Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

STRATEGI OCH BUDGET 2017
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Planeringsförutsättningar
Mål, strategier, åtaganden
Ekonomisk ram
Planer
Kvalitet och utvärdering
1
Strategi och budget 2017, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
1. Förord
1.1 Vision
Haninge ska vara en attraktiv och inkluderande kommun som drivs av viljan att alltid bli bättre.
Här ska personer med olika bakgrund och ambitioner ges möjlighet att utvecklas och förverkliga
sina drömmar.
I Haninge ska företag växa och människor finna bostad, arbete och livskvalitet. Vi ska bygga ett
långsiktigt hållbart samhälle och värna miljön för att ge trygghet till kommande generationer.
Barn och unga i Haninge ska ha framtidstro och förberedas för framgångsrika liv.
Vi ska vara en kommun där varje individ känner trygghet genom livets alla skeden. Omsorgen ska
vara både nära och närvarande genom att medborgarna är delaktiga. I Haninge ska vi bygga ett
samhälle där vi ser, stödjer och tar hand om våra medmänniskor efter var och ens behov.
1.2 Vår värdegrund
All verksamhet som bedrivs i Haninge kommun vilar på en tydlig värdegrund. Värdegrunden
säkerställs genom att varje medarbetare vet vad Haninge kommun står för. Haninge kommuns
värdegrund är att:
Verksamheten präglas av långsiktigt hållbar utveckling med fokus på människa och samhälle.
Ständigt arbeta för medborgarna samt förbättra och utveckla verksamheten utifrån uppdraget
med ansvar för helheten.
Bemöta våra medborgare med professionalitet och respekt.
Värna om kommunens resurser genom god ekonomisk hushållning där medarbetaren utgör vår
viktigaste tillgång.
1.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Utbildning är nyckeln till goda framtidsutsikter och utveckling. Kunskap skapar trygghet och den
ger möjlighet att ifrågasätta samt kritiskt granska den information och de utmaningar vi ställs
inför. Haninge värnar det livslånga lärandet och möjligheter till utbildning ska finnas genom hela
livet.
Gymnasieskolorna i Haninge kommun ska hålla hög kvalitet, motsvara elevernas förväntningar
och förbereda inför såväl vidare studier som arbetsmarknadens krav och framtida behov.
Gymnasieutbildning har blivit allt viktigare för att en ung människa ska kunna göra sig gällande
på arbetsmarknaden. Att minska avhoppen från gymnasiet ska därför prioriteras.
2
Haninges gymnasieskolor ska fortsätta arbeta för ett gott mottagande av nyanlända elever. Inom
gymnasieskolan finns behov av att aktivt arbeta med simkunnighet, särskilt inom
språkintroduktionsprogrammet.
Vi fortsätter att satsa på vuxenutbildningen. Särskilt viktigt är att möta behoven inom bristyrken.
Vid sidan av de reguljära gymnasieutbildningarna utvecklas bristyrkesutbildningar för att möta
upp arbetsmarknadens behov av arbetskraft.
Anders Nordlund (S)
Ordförande gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
3
2. KF – mål, indikatorer och informationsmått
Målområde Välmående kommuninvånare
1. God folkhälsa
Nämndens strategi 2017
1.1 Att förbättra elevhälsan avseende alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT).
Indikator
Titel
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
KF Andel elever som inte använder ANDT
gymnasiet åk 2
Mål
2018
35%
KF informationsmått: God psykisk hälsa gymnasiet åk 2
1.2 Utveckla kvalitén och likvärdigheten inom elevhälsan.
GVN indikator:
Årlig kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser EMI och elevhälsans psykologiska
insatser läsåret 2015/16.
1.3 Arbeta strategiskt tillsammans med koststrategen för att öka lägstanivån på skolmaten.
GVN indikator:
Andel skolrestauranger som uppfyller kostpolicyns checklista.
1.4 UNGSAM grupper ska finnas vid gymnasieskolorna i Haninge kommun.
GVN indikator:
Andel berörda skolor som har UNGSAM grupp.
2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet
Nämndens strategi 2017
2.1 Öka tryggheten genom vålds- och brottsförebyggande arbete.
2.2 Skolorna utarbetar tillsammans med personal och elever en plan mot diskriminering och
kränkande behandling i enlighet med skollagens krav.
GVN indikator
Trygghet och trivsel gymnasiet årskurs 2, Andel elever som känner sig trygga, årskurs 2.
2.3 Skolorna ska i vardagen arbeta med elevinflytande
GVN indikator
Inflytande och delaktighet gymnasiet årskurs 2, ”Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt i min
skola.”
Inflytande och delaktighet Centrum Vux, ”Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen.”
Inflytande och delaktighet SFI, ”Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på
lektionerna.”
4
3. Stöd och omsorg som ger mervärde för individen
Nämndens strategi 2017
3.1 Att säkra goda uppväxtvillkor för barn och unga genom samarbete med kultur- och
fritidsförvaltningen och socialförvaltningen.
3.2 Säkerställa att särskilt utsatta ungdomar kommer i skola eller i arbete.
Målområde Utveckling
4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden
Nämndens strategi 2017
4.1 Alla ungdomar ska stödjas och motiveras till arbete eller studier.
KF Resultatindikator: Andel 16 – 20 åringar som varken arbetar eller studerar.
4.2 Skolorna ska arbeta för att utveckla undervisningen så att alla elevers resultat förbättras.
4.3 Regelbunden uppföljning av resultat och vidtagna åtgärder.
Indikator
Titel
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Mål
2018
KF Andel med gymnasieexamen inom tre år
(%)
Informationsmått
Titel
KF Andel som upplever arbetsro/studiero i
skolan, gymnasiet åk 2
KF Grundläggande vuxenutbildning; andel (%)
godkända.*
KF Svenska för invandrare (SFI); andel
godkända
KF Övergångsfrekvens till eftergymnasiala
studier (%)
Utfall
2014
Utfall
2015
50%
Utfall
2016
52%
Utfall
2017
36%
*Definition Skolverket: Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel i grundläggande vuxenutbildning som slutfört
kurs.
KF Informationsmått: Andel med examensbevis från gymnasiet.
4.4 Alla elever ska uppleva arbetsro.
GVN indikator
Andel elever som upplever arbetsro/studiero i skolan, Centrum Vux, ” Det är arbetsro på mina
lektioner”.
Andel elever som upplever arbetsro/studiero i skolan SFI, ” Det är arbetsro i klassrummet.”
5
5. Meningsfull fritid
Nämndens strategi 2017
5.1 Utreda hur simundervisning kan erbjudas de gymnasieelever som har otillräckliga
simkunskaper.
6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning
Nämndens strategi 2017
6.1 Arbeta för att fristående aktörer ska ha rätt förutsättningar för att verka och vilja etablera sig i
Haninge.
6.2 Systematisera och fördjupa samarbetet med fristående aktörer.
Målområde Attraktiv närmiljö
7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer
Nämndens strategi 2017
7.1 Att andelen ekologiska livsmedelsinköp ökar inom nämndens ansvarsområde.
Indikator
Titel
Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2018
50%
KF Andel ekologiska inköp (kommun)
7.2 Att synliggöra Barnkonventionen inom nämndens ansvarsområde.
8. Nya bostäder i bra lägen
Nämndens strategi 2017
8.1 Attraktiva gymnasieskolor med brett programutbud.
8.2 God tillgång till vuxenutbildning.
9. Hög tillgänglighet
Nämndens strategi 2017
9.1 Säkerställa att alla barn/ elever har god fysisk tillgänglighet till skolans lokaler.
6
Målområde Effektivitet, kvalitet och service
10. Ordning och reda på ekonomin
Nämndens strategi 2017
10.1 Säkerställa att varje enhets ekonomi ska vara i balans.
10.2 Genomföra effektiva inköp genom att följa avtal.
10.3 Arbeta med avtalsnöjdhet.
Indikator
Titel
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Mål
2018
KF Avtalstrohet
KF Avvikelse mot budget (budgetföljsamhet)
KF Årets resultat som andel av skatt och
generella statsbidrag
11. Hög kvalitet i kommunens tjänster
Nämndens strategi 2017
11.1 Frågeställare ska få direkt svar på enkel fråga per telefon. (KSF)
11.2 Frågeställare ska få svar på e-post till kommunen inom två dagar. (KSF)
Indikator
Titel
KF Andel som får direkt svar på enkel fråga
(telefon)
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Mål
2018
56%
7
12. En attraktiv arbetsgivare
Nämndens strategi 2017
12.1 Skolorna ska arbeta för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
Indikator
Titel
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Mål
2018
KF Frisknärvaro
KF Hållbart medarbetarengagemang
(HME)
KF Sjukfrånvaro
KF Uppdrag och utredningar
GFN 1 Tid för simundervisning (KOFN, GVN)
I samarbete med kultur- och fritidsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
säkerställa att det finns tillräckligt med tider för simundervisning för Haninges skolelever.
GVN 1 Elever bättre förberedda för arbetsmarknaden (även KS)
Utveckla samarbetet mellan utbildningsförvaltningen, näringsliv och arbetsförmedling i syfte att
bättre förbereda elever för arbetsmarknaden.
GVN 2 Utreda kommungemensam arbetsmarknadsdag
Utreda möjligheter för en kommungemensam arbetsmarknadsdag för gymnasieelever.
GVN 3 Utveckla snabbspårsutbildningar (även KS)
GVN ska tillsammans med kommunstyrelsen utveckla snabbspårsutbildningar inom
bristyrkesområden.
8
3. Ekonomiska ramar 2017 - 2018 – Förutsättningar och bakgrund
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har för 2017 tilldelats en ram på 417 000 tkr (2016:
387 000 tkr). Ramen för 2017 innebär en ökning med 30 000 tkr vilket motsvarar en ökning med
7,8 procent. Nämndens tilldelade ram ska täcka pris-, löne- och volymförändringar.
Nämnden ska prioritera att minska avhoppen från gymnasiet och arbeta aktivt med
simkunnighet, särskilt inom språkintroduktionsprogrammet. Kommunfullmäktige har avsatt
7 000 tkr till att utveckla snabbspårsutbildningar för att möta upp arbetsmarknadens behov av
arbetskraft. Kommunfullmäktige uttrycker att ett nära samarbete med näringsliv, högskolor och
universitet i regionen krävs för en vital och konkurrenskraftig kommun.
3.1 Driftbudget 2017
Nämndens budget återspeglar bland annat utbildningsförvaltningens fördelning av insatser
mellan grund- och förskolenämnden respektive gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, då
förvaltningens centrala arbete utförs till förmån för båda skolnämnderna. Tabellen nedan visar
fördelningen av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens driftbudget.
Tabell 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens driftbudget 2017
Verksamhet, tkr
Budget 2017
Eleversättningar till gymnasieskolor
306 357
Tilläggsbelopp till gymnasiesärskolan och gymnasiet
14 997
Skolskjutsar
1 499
Centrum Vux
44 567
Navigatorcentrum
9 429
Central förvaltning
7 020
IT-infrastrukturkostnader
9 731
Hyreshöjning nya Fredrik
12 400
Introduktionsprogrammen (KF 2014-12-08, §196), EVI
1 500
Snabbspårsutbildning
7 000
Nämndreserv
2 500
Summa
417 000
Budget 2016
295 548
14 148
1 414
42 992
7 795
5 438
9 465
6 200
1 500
0
2 500
387 000
3.1.1 Eleversättningar till gymnasieutbildning
I budgeten har 306 357 tkr avsatts för eleversättningar till gymnasieskolan. Hela detta belopp
utgör ersättning till utförare och dessa utgår i regel i enlighet med den i Stockholms län
gemensamma prislistan för gymnasiet. Uppräkningen i den gemensamma prislistan på nationella
program motsvarar i genomsnitt 1,8 procent och Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har
tagit hänsyn till kommunernas ekonomiska förutsättningar. Strukturtillägget är uppräknat med
3,22 procent och nämnden avser tillämpa det nya gemensamma priset för
modersmålsundervisning, som för Haninge kommun innebär en ökning med 36,9 procent
jämfört med 2016 års prisnivå.
9
Programersättningen för introduktionsprogrammen som kommunen själv styr över är däremot
uppräknade med 3,0 procent, utom programinriktat individuellt val, som följer utvecklingen av
motsvarande nationellt program som inriktningen är knuten till. Tillämpningen av 3,0 procent
grundar sig i Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos på prisförändring inom
kommunal verksamhet.
Den genomsnittliga volymökningen av elever på årsbasis, med maj 2016 som utgångspunkt,
beräknas bli 3,0 procent. Totalantalet Haningeelever i gymnasiet och gymnasiesärskolan beräknas
uppgå till drygt 3 000 elever, vilket även var fallet inför budgetåret 2016. Det faktiska antalet på
vårterminen 2016 blev dock lägre än budgeterat, vilket förklarar varför skillnaden mellan förra
årets budget och nästa års budget inte är större.
3.1.2 Tilläggsbelopp till gymnasiesärskolan och gymnasieskolan
Tilläggsbelopp betalas ut för alla elever i gymnasiesärskolan och beloppet varierar beroende på
hur allvarlig elevens funktionsnedsättning är. Tilläggsbelopp i vanliga gymnasiet betalas ut till
elever med mycket stort behov av särskilt stöd efter ansökan och behovsprövning. Denna
verksamhet är svår att budgetera eftersom små förändringar i volym kan orsaka stora
förändringar i utbetalat belopp. Inför budgetåret 2016 baserade central stödavdelning den
beräknade ramen på verkligt utbetalda tilläggsbelopp under det gångna läsåret. Hänsyn togs till de
elever i grundskolans årskurs 9 under det gångna läsåret 2014/15, som utgör referensunderlag för
de som beräknas söka till gymnasiet under höstterminen 2016. Inför 2017 har istället en generell
uppräkning gjorts med 3,0 procent motsvarande SKL:s prisprognos, plus 3,0 procent
motsvarande den beräknade generella volymförändringen.
Ramen för tilläggsbelopp till gymnasiesärskolan är fastställd till 10 976 tkr, medan ramen för
tilläggsbelopp till vanliga gymnasieskolan blir 4 021 tkr, varav 643 tkr avser skolkostnader för
personer som är placerade hos Statens institutionsstyrelse.
Tilläggsbeloppen bedöms och handläggs av central stödavdelning, som även administrerar
utbetalningar av tilläggsbelopp till respektive skola. Här finns även personalkostnader för
skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare i gymnasiesärskolan, skolläkare, medicinsk ledning av
skolhälsovården, centrum för mottagning av nyanlända och viss administration. Kostnaden för
denna verksamhet får inför 2017 en ram på 4 452 tkr, vilket är en ökning jämfört med föregående
år. I tabell 1 ingår dessa kostnader i raden för central förvaltning.
Ökningen förklaras dels av en uppdaterad fördelningsnyckel av kostnader mellan grund- och
förskolenämnden respektive gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, som inneburit en liten
kostnadsökning för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Vidare fick grund- och
förskolenämnden del av statsbidrag för nyanlända under 2016 för att finansiera två tjänster på
centrum för mottagande av nyanlända. Inför år 2017 kommer dessa två tjänster ingå i ordinarie
ram och delas mellan nämnderna som alla andra delade kostnader, vilket också bidrar till en
kostnadsökning för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden jämfört med det budgeterade
beloppet för 2016.
10
Den totala ramen för tilläggsbelopp och verksamhetskostnader inom central stödavdelning
summerar till 19 450 tkr.
3.1.3 Skolskjutsar
Ramen för skolskjutsar är uppräknad med 3,0 procent vilket motsvarar SKL:s prisprognos och
ytterligare 3 procent motsvarande volymökning av elevantalet. Både pris- och volymförändringar
är svåra att beräkna för en liten grupp individer med olika behov, olika körsträckor beroende på
var bostaden är förlagd och för färd till en icke-obligatorisk skolform. En generell uppräkning är
därför bästa estimat.
3.1.4 Centrum Vux
Centrum Vux ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, svenska för invandrare (SFI) och
särvux. Inför 2017 görs två förändringar i Centrum Vux ram. Dels flyttas ram motsvarande två
tjänster för studie- och yrkesvägledare från Centrum Vux till Navigatorcentrum och dels sker en
ramökning för den beräknade ökningen av SFI-elever med anledning av den ökning av flyktingar
som inleddes under hösten 2015. Att ökningen av SFI-elever sker med så lång eftersläpning beror
på att SFI endast medges individer som beviljats uppehållstillstånd. Med en uppräkning för
generella prisförändringar på 3,0 procent blir verksamhetens ram 48 513 tkr inför 2017. Ett
administrationsavdrag på 3 946 tkr görs från den tilldelade ramen, för att täcka centrala kostnader
på utbildningsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen, vilket betyder att nettoramen blir
44 567 tkr. Det administrativa avdraget ökar jämfört med 2016 för Centrum Vux, framför allt för
att fördelningsnyckeln mellan gymnasiet och vuxenutbildningen uppdaterats baserat på elevantal.
3.1.5 Navigatorcentrum
Navigatorcentrums verksamhet består av det kommunala aktivitetsansvaret för 16-20-åringar som
varken arbetar eller studerar och av studie- och yrkesvägledning för grund- och gymnasieskolan.
Under 2016 har ytterligare ett steg tagits i den organisatoriska flytten av studie- och
yrkesvägledare från skolorna till Navigatorcentrum, i och med att två tjänster har flyttats från
Centrum Vux till Navigatorcentrum, vilket ökar Navigatorcentrums ram. För alla skolformer som
genomgått den organisatoriska flytten gäller fortfarande att den praktiska verksamheten bedrivs
bland eleverna ute på skolorna, men de anställda studie- och yrkesvägledarna leds av
Navigatorcentrum.
Hela verksamheten får en ram på 11 232 tkr inför 2017, varav 1 803 tkr finansieras av grund- och
förskolenämnden för studie- och yrkesvägledning. Kvar för gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnden att finansiera återstår 9 429 tkr som dels tas från nämndens ram och
dels ingår i uttaget av det administrativa avdraget som de kommunala gymnasieskolorna
finansierar. I den tilldelade ramen ingår även en beräknad ökning av SFI-samordning i takt med
att antalet SFI-elever förväntas öka.
11
3.1.6 Central förvaltning – myndighetsutövning och centrala overhead-kostnader för egen
verksamhet
I denna verksamhet ingår kostnader som är kopplade till nämndens myndighetsansvar och
ansvaret för att bedriva egen skolverksamhet. Skillnaden mellan de båda ansvaren kan enkelt
beskrivas som att det första handlar om att administrera den demokratiska process och de
kommunala skyldigheter som är förknippade med utbildning. Det andra handlar om
administrativa kostnader för att bedriva skolor som tillhandahåller studieplatser för de elever som
söker sig dit. Den största delen av kostnaderna av det andra slaget finns naturligtvis på plats på
skolan, men en del centrala resurser delar alla skolorna på och därför ska de hållas isär från de
centrala myndighetskostnaderna. Skulle Haninge välja att inte bedriva egen gymnasieskola längre,
skulle kostnader av det andra slaget också försvinna, medan myndighetskostnaderna fortfarande
skulle vara kvar.
De totala uppgifter som den centrala förvaltningen har är:











Nämndstöd, nämndarvoden och möteskostnader
Initiering av nämndärenden
Underlag/tjänsteskrivelser för beslut och yttranden
Uppföljning och utvärdering
Utveckling av bidragsbelopp för ett effektivt resursutnyttjande
Verka för ett varierat och allsidigt utbud med hög kvalitet som tillgodoser föräldrars och
elevers önskemål
Systemförvaltning och systemutveckling
Information och kommunikation om verksamheten till elever, föräldrar och anordnare
Utbetalning av bidragsbelopp till samtliga anordnare samt fakturering av avgifter
Service gentemot allmänhet och myndigheter
Aktivt samarbete med olika aktörer lokalt, regionalt och nationellt
Det är endast kostnader för myndighetsansvaret som finansieras genom att nämndens ram tas i
anspråk medan overheadkostnader för egen verksamhet finansieras genom ett avdrag på den
elevpeng som betalas ut till skolorna. I tabellen ovan visas endast kostnader som påverkar
nämndens ram, det vill säga motsvarande myndighetsansvaret, och de är budgeterade till 16 751
tkr och då ingår verksamhetskostnader för central stödavdelning som nämndes ovan i stycket om
tilläggsbelopp och som har ökat jämfört med 2016. Andra myndighetskostnader som ökar är SLkort till elever, där Landstinget signalerar en prishöjning utöver den beräknade volymökningen,
och en förstärkning av central utredare. Kommunfullmäktige uppmanar nämnden till ett aktivt
arbete med simkunnighet i Mål och budget 2017 – 2018. Nämnden planerar att ge förvaltningen
utredningsuppdrag, varav ökad simkunnighet och lovskola är två exempel. Hos central
förvaltning har därför medel på 1 000 tkr reserverats för genomförande av olika
verksamhetsstödjande projekt.
Som en separat rad visas budgeterad kostnad för den del av kommunens kostnader avseende ITinfrastruktur som belastar gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Denna kostnad samlas upp
12
centralt och merparten fördelas vidare till verksamheterna som en del av det administrativa
avdraget.
Eftersom Haninge kommun betalar elevpeng för elever som är folkbokförda i Haninge, betalar
Haninge kommun indirekt även centrala overheadkostnader för dessa elever via
eleversättningarna. Resonemanget kring centrala overheadkostnader kan dras till sin ytterlighet
genom att säga att ifall de försvann från centralt håll, skulle skolorna tvingas utföra motsvarande
uppgifter själva för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Kostnader som finansieras via det
administrativa avdraget från elevpengen uppgår till 23 213 tkr. Centrum Vux blir belastad 3 946
tkr av detta medan återstående del på 19 267 tkr bekostas av kommunens två gymnasieskolor.
Som nämnts ovan har fördelningsnyckeln mellan Centrum Vux och gymnasieskolorna
uppdaterats inför 2017, vilket inneburit att Centrum Vux andel av kostnaden ökat. Storleken på
det totala administrativa avdraget har ökat något jämfört med föregående år och det beror bland
annat på pris- och löneökningar.
3.1.7 Övrigt
Liksom förra året har nämnden reserverat ett utrymme för att kompensera hyreshöjning i
samband med att den nya skolbyggnaden för Fredrik invigs till höstterminen 2016. Den
beräknade helårseffekten är 12 400 tkr och samma belopp är avsatt för att bära
kostnadsökningen.
Verksamheten som tidigare betecknades arbetslivsförberedande har bytt namn till En väg in –
EVI. Liksom förra året avsätts 1 500 tkr för denna verksamhet. EVI bedrivs av Riksäpplet, som
även får programersättning för varje elev.
Kommunfullmäktige har i Mål och budget explicit angett ett belopp på 7 000 tkr för
snabbspårsutbildningar, vilket nämnden naturligtvis hörsammat.
Enligt Haninge kommuns ekonomistyrningsregler ska respektive nämnd se till att en central
reserv finns med syfte att vid behov kunna hantera volymförändringar och oförutsägbara
merkostnader. Reserven disponeras av nämnden och budgeteras till 2 500 tkr för 2017, vilket är
oförändrat jämfört med föregående år.
3.1.8 Riktlinjer för resultatöverföring till resultatenheter
Systemet med resultatenheter och överföring av resultat mellan åren är till för att stimulera god
ekonomisk hushållning i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler. Målsättningen är att
ge enheterna förutsättningar för en friare och mer långsiktig användning av resurser som inte
hämmas av indelningen i kalenderår, i goda såväl som dåliga tider. Huvudregeln för enheter med
underskott ett kalenderår är att de medges en återbetalningsperiod på tre år. Återbetalning sker
genom månatlig debitering i enhetens resultaträkning.
Huvudregeln för enheter med överskott ett kalenderår är reglerad i nämndens beslut (2015-04-20,
§ 32) om ett maximalt överföringsbelopp på 3,0 procent av respektive enhets bruttobudget.
Överföringsbeloppet fastställs dock inte med automatik, utan kräver beslut av nämnden varje år
13
beroende på nämndens aktuella ekonomiska situation. I de fall överskott beviljas en enhet,
kommer ramen finnas på förvaltningschefs kostnadsställe i redovisningssystemet. Enheterna
signalerar överskottsförbrukning på sitt eget kostnadsställe via en aktivitetskod vid konteringen.
Controllerenheten uppfattar signalen och bokför en motsvarande intäkt på enhetens
kostnadsställe, genom att debitera förvaltningschefs kostnadsställe. Vid varje månadsbokslut får
varje enhet besked om hur mycket som finns tillgodo att förbruka under återstående delen av
året.
En enhet som beviljats överföring av överskott ett kalenderår och går med underskott påföljande
år, tillåts kvitta nya underskott mot gamla oförbrukade överföringsmedel så långt de räcker.
Kvittning är även tillåtet i det omvända fallet då en enhet uppvisar underskott ett kalenderår och
överskott påföljande år. I båda fallen fastställs beloppen genom beslut i nämnden.
4. Investeringsbudget 2017 och plan 2018-2019
Kommunfullmäktige har tilldelat gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden investeringsbudget
2017 - 2019 enligt nedan.
Tabell 2 Gymnasie- och vuxenutbildningens investeringsbudget 2017 - 2019
Investering, tkr
Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
Inventarier och lokalanpassningar m m
8 000
8 000
8 000
För löpande investeringar har nämnden erhållit en ram på 8 000 tkr. Inför budgetåret 2016
infördes en ny process för enheter att äska om investeringsmedel. Samma process kommer att
gälla inför 2017 och innebär att enheternas behov ska presenteras i samband med
driftsbudgeteringen. Äskanden samlas in från enheterna och beviljas av förvaltningschef enligt
nedanstående prioriteringsordning.
Tabell 3 Specifikation av löpande investeringar 2017 - 2019
Inventarier och lokalanpassningar mm , tkr
1. Arbetsmiljö
2. Mindre ombyggnationer
3. Inventarier och utrustning
Summa
Budget 2017
3 000
2 000
3 000
Plan 2018
3 000
2 000
3 000
Plan 2019
3 000
2 000
3 000
8 000
8 000
8 000
Pågående investeringsprojekt följs upp i varje månadsrapport till nämnden.
Omslag: Fredrika Bremergymnasiet, foto: David Bicho • Johan Alp/bildarkivet.se
136 81 Haninge tel 08-606 70 00 haninge.se