Finns det ett korrekt uttal?
Språkfestivalen oktober 2013
Bosse Thorén
Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i
svenska som andraspråk.
Umeå universitet
Tal är inte detsamma som skrift
•
På måndag slutar kursen och det är
riktigt tråkigt.
•
Lyssna på ett nyhetsankare på Ekot
•
Fö föʂta gången ska foʂkare ta fram vetenskaplit undelag
för att säkrare kunna avgöra hur en misshandelskada
uppkommit. Bakrunden ti(ll) studien vi Lunds univeʂitet e
atåm flesta fall av kvinnomisshandel inte lede till åtal å en
föklaring ti de e att dom rättsintyg som bedriver (!)
skadorna e för osäkra
–
Vi lyssnade på en erfaren nyhetsuppläsare i dagens eko.
Talets och uttalets
flyktiga karaktär
Kan man säga att
skånska eller
finlandssvenska har ett
felaktigt uttal?
Har småbarn ett korrekt
uttal?
Varför är det svårt att
ställa in sitt uttal till ett
annat system/annat språk?
Varför kan man inte direkt
tala ett annat språk utan
brytning?
Hur svårt kan det va’?
Vi tittar på universella
tendenser i världens språk
Vi tittar lite extra på några områden och
några exempel
Uttal av utländska/lånade ord och namn?
”Peking – Beijing”
”Ahmed” ”Lahti”
Finska namn, t.ex. ”Veli” och ”Mäkitalo”,
”Erkki” Tyska ”von” ”VW” Holl. ”van”
Uttal av ”vetenskapliga” ord; ftalater,
psykologi, xylofon
Andraspråkstalare
Vad är rimliga
kravnivåer för
dessa olika
områden?
Ordföljd, ordval, böjning, stavning
och UTTAL
•
•
•
•
Igår
Igår
Igår
Igår
jag köpte mat.
tryckte jag mat.
köpade jag mat
köppte jag mat.
• Tala(n)de exempel
•
Vi lyssnade på finlandssvenska, västgötska, en andraspråkstalare och en 16månaders förstaspråksinlärare
Talets flyktighet
• Det skrivna står kvar och kan undersökas
• Det talade är ögonblickligt och beroende av
minnet.
• En felaktig ordföljd eller ändelse är lättare
att konstatera än t.ex. ett ö-ljud som är lite
för e-aktigt eller å-aktigt, eller ett
konsonantljud som är lite för kort
• Inspelat uttal underlättar analys, men det
låter sig inte göras regelbundet eller till
vardags.
Talets och uttalets
flyktiga karaktär
Kan man säga att
skånska eller
finlandssvenska är fel?
Har småbarn ett korrekt
uttal
Varför är det svårt att ställa
in sitt uttal till ett annat
system/annat språk?
Varför kan man inte direkt
tala ett annat språk utan
brytning?
Hur svårt kan det va’?
Vi tittar på universella
tendenser i världens språk
Vi tittar lite extra på några områden och
några exempel
Uttal av utländska/lånade ord och namn?
”Peking – Beijing”
”Ahmed” ”Lahti”
Finska namn, t.ex. ”Veli” och ”Mäkitalo”,
”Erkki” Tyska ”von” ”VW” Holl. ”van”
Uttal av ”vetenskapliga” ord; ftalater,
psykologi, xylofon
Andraspråkstalare
Vad är rimliga kravnivåer
för dessa olika områden?
Uttal kan variera på grund av:
• Tidigt i talutvecklingen
• Andraspråksinlärning
• Dialekt
• Talarstil
• Olika norm
• Muskulär, anatomisk, neurologisk störning
Neurologiskt och muskulärt
• Motoriska mönster och vanor
• T.ex. köra bil i vänstertrafik
• Talet involverar muskler från bålen via
struphuvudet, tungan, gomsegel, läppar,
käke med samordningskrav på millisekund-nivå
– Märkligt att det alls är möjligt att tala…
– Man kan träna artikulationen
– Vi lyssnade på en kille som sjöng en mycket artikulationskrävande aria ur Barberaren i Sevilla (Opera av Rossini)
Vanligt i världens språk
• Ord och stavelser ska helst börja på EN
KONSONANT och sluta på VOKAL: ta, gå,
ni, fe, ko.
• Flera stavelser går ofta bra om man följer
samma regler: bada, koka, leka, bero,
bolagisera, passera, Zuzuki, Sanoma
• Om vi absolut ska ha en slutkonsonant ska
det helst vara en nasal eller annan
sonorant: hem, kom, säng, den, bal, hej
• Ord som håller sig inom de strukturerna
brukar inte vålla uttalsproblem för
andraspråksinlärare men*
Svenska som värstingspråk – en
generös fonotax
• Sprint, text, mixtra, skälmskt, bjurholmskt
(obs att boksaven x motsvarar k+s i uttalet)
• KKK V KKKKK
• Ännu värre i sammansättningar:
inkomstklyftor (5) textstruktur (6) men en
ord- eller morfemgräns underlättar
talplaneringen, åtminstone för
modersmålstalaren, eller?
– Vi lyssnade på en svensk som hade problem att säga ”inkomstklyftor”; blandade
ihop konsonanter. Sedan en radioreporter som ibland lade till en vokal efter ord
som slutade på konsonant; ’i fjolə’, ’indexə’
Villkor för andraspråksuttal
• Inlärarens startålder
• Inlärarens förstaspråk
• Exponering
• Motivation
• Träning
• Begåvning/språköra
• Betänk samordningen på millisekundnivå
Vad är nytt i ett andraspråksuttal?
• Kanske vissa språkljud; vokaler eller
konsonanter
• Fonotaxen
• Prosodin / språkmelodin
• Alltså: minst lika svårt att lära sig ljudens
organisation, som ljuden själva
Talets och uttalets flyktiga karaktär
Kan man säga att skånska eller
finlandssvenska är fel?
Har småbarn ett korrekt uttal
Varför är det svårt att ställa in sitt uttal till
ett annat system/annat språk?
Varför kan man inte direkt tala ett annat
språk utan brytning?
Hur svårt kan det va’?
Vi tittar på universella tendenser i världens
språk
Vi tittar lite extra på några områden och
några exempel
Uttal av utländska/lånade ord och namn?
”Peking – Beijing”
”Ahmed” ”Lahti”
Finska namn, t.ex. ”Veli” och ”Mäkitalo”,
”Erkki” Tyska ”von” ”VW” Holl. ”van”
Uttal av ”vetenskapliga” ord; ftalater,
psykologi, xylofon
Andraspråkstalare
Vad är rimliga
kravnivåer för dessa
olika områden?
Ort- och personnamn
• Utländska/lånade ord och namn som av
olika skäl är svåra att uttala (eller svåra att
komma överens om uttalet av)
• Fransk getost…
• Fransk alport…
• Krångliga facktermer
Ort- och personnamn
• Peking – Beijing
• Två stavelser: 1 ner-upp 2 jämn hög
• Vi tittade och lyssnade på ett klipp från Youtube; hur man
uttalar ’Beijing’ korrekt på mandarin.
• Hur nära mandarinuttalet ska den svenska
normen ligga?
Ort- och personnamn
• Finska, arabiska namn med icke-initialt /h/
• Lahti
• Exempeluttal med genuin finska på nätet.
• Ahmed
– Vi lyssnade på en lektion från nätet med demonstration av två sorters hljud i arabiska; ett ’vanligt’ och ett ’skarpare’ ungefär som att viska/väsa
ett ä-ljud.
Ort- och personnamn
• Exempel på finska, tyska och nederländska
namn
– Veli, Mäkitalo, Erkki,
– Finskans prosodi, vokalfonem vs svenskans
– J. von Anka, Vincent van Gogh, VW (Das Auto)
– Vi lyssnade på ett klipp från Wikipedia, med det nederländska
uttalet av ’Finshent van Xox’
• Veta om, klara av, orka, snobba?
Ort- och personnamn
• Krångliga facktermer
– Ftalater, psykolog, xylofon, zylitol
– Inspelat från radio: en kemist/forskare som sade ’ftalater’ och en
reporter som sade ’eftalater’
Förenklingar
• Psykolog sykolog
• Xylofon sylofon
• Ftalater eftalater / fta.la.ter – ef.ta.la.ter
• Jämför ’eskola’ ’estudera’ (spanska,
persiska som förstaspråk)
Andraspråksuttal
• Vistas i målspråksmiljö = högre krav på
anpassning till lokal norm
• Vill bli förstådd
• Det beror lite på var man bor
Varför är det svårt att ställa in sitt uttal till
ett annat system/annat språk?
Talets och uttalets flyktiga
karaktär
Kan man säga att skånska eller
finlandssvenska är fel?
Varför kan man inte direkt tala ett annat
språk utan brytning?
Hur svårt kan det va’?
Har småbarn ett korrekt uttal
Vi tittar på universella tendenser i världens
språk
Vi tittar lite extra på några områden och några exempel
Uttal av utländska/lånade ord och namn?
”Peking – Beijing”
”Ahmed” ”Lahti”
Finska namn, t.ex. ”Veli” och ”Mäkitalo”, ”Erkki”
”von” ”VW” Holl. ”van”
Tyska
Uttal av ”vetenskapliga” ord; ftalater, psykologi, xylofon
Andraspråkstalare
Vad är rimliga
kravnivåer för
dessa olika
områden?
Rimlighetsaspekten
• Hur långt ska vi gå i strävan att efterlikna
det lokala uttalet (av t.ex. en utländsk ort)?
• Hur långt ska man få anpassa uttalet av en
utländsk ort för att det ska bli lättare för
icke infödda talare att uttala ordet?
• Svenskars uttal av finska efternamn är ett
närliggande exempel.
Finns det ett korrekt uttal?
• Nja
• Ett uttal som är lätt begripligt och inte
innehåller något som drar uppmärksamheten från innehållet, kan ju kallas
korrekt om man vill…
• Vissa uttal är näst intill obegripliga och drar
lyssnarens uppmärksamhet från innehållet
till formen.
• Mer meningsfullt att tala om begriplighet,
lyssnarvänlighet och funktionalitet.
Slutsats
• Det finns mer eller mindre lämpliga uttal
för olika syften.
• Det finns mer eller mindre lyssnarvänliga
uttal beroende på vem som talar och vem
som lyssnar.
• Det finns mer eller mindre begripliga uttal
beroende på vem som talar och vem som
lyssnar.
Tack för att ni
lyssnade!
[email protected]
