Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning
läsåret 2006/2007
Katarina Norra skola
1
Förutsättningar
Katarina Norra skola vårdar en stolt tradition av demokrati och nära samarbete mellan elever,
personal och föräldrar – vi kallar det ”Katarina Norra-andan”. Vi är övertygade om att de
bästa resultaten uppnås om elever, föräldrar och personal samarbetar och tillsammans
utvecklar skolan. Skolan leds av en styrelse som består av representanter för elever, personal,
föräldrar och skolledning. Föräldrar verkar genom föräldrarådet och eleverna genom
elevrådet.
Skolan är en plats för kunskap och lärande. Varje elev får hjälp att nå de mål han eller hon
strävar mot. Eleverna har direkt inflytande över undervisningens innehåll, arbetssätt och
redovisningsform med hänsyn taget till ålder och mognad. Detta diskuteras och beslutas
tillsammans i tex Planeringsråd. Vi tror på omväxling i arbetet, vi skapar sammanhang genom
ämnesövergripande teman där teoretiskt arbete varvas med praktiskt estetiskt. För oss är
lärandet en livslång process. Vi vill skapa nyfikenhet, väcka intresse och kombinera detta med
självständighet och kritiskt tänkande och helt enkelt göra lärandet lustfyllt. Vi har en
gemensam pedagogisk grundsyn som genomsyras av exempelvis ett gemensamt
förhållningssätt till eleverna. Bemötandet spelar en avgörande roll. Alla; elever, personal och
föräldrar, ska alltid känna sig välkomna till skolan. Atmosfären på skolan är lugn och trygg –
alla har en självklar rätt att få vara som man är. De vuxna är verkligen vuxna, och behöver
man hjälp eller vill ha någon att prata med så finns det alltid någon till hands.
Vi betonar alla människors lika värde – på skolan och globalt. Vi vill lära oss att använda
jordens resurser på ett förnuftigt sätt så att vårt välstånd inte blir till andras fattigdom. Ingen
får särbehandlas på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder. Man ska bli välkomnad, bemött, respekterad och
undervisad utifrån sin egenart.
Vi arbetar aktivt med Livskunskap för att skapa en gemensam värdegrund, där vi lär oss att
respektera varandra och lösa konflikter. Mobbing eller översitteri får inte förekomma. För att
motverka detta har vi en aktiv anti-mobbinggrupp där elever och personal ingår.
Katarina norra är en del av samhället – både lokalt och globalt. Vi lever i en värld under
ständig förändring. Genom att ge våra barn och ungdomar en god självkänsla och en positiv
framtidstro ger vi dem goda förutsättningar att möta en framtid som vi idag inte vet så mycket
om. Detta är också en del av den goda »Katarina Norra-andan«.
2
Hur vår skola styrs och utvecklas
Vår skola leds av en styrelse med representanter för föräldrar, personal, elever och
skolledning. Föräldrarna är i majoritet och innehar också ordförandeposten. För det dagliga
arbetet i skolan, enskilda personal- och elevärenden ansvarar skolledningen. Styrelsens
viktigaste uppgifter är att arbeta med långsiktiga strategiska frågor. Skolledningen har det
yttersta ansvaret för alla beslut som fattas. Representanterna i styrelsen sitter på uppdrag av
respektive grupp – föräldrar, personal och elever – och är därmed också ansvariga mot sin
grupp. Varje grupp har demokratiskt uppbyggda samrådsorgan – föräldraråd,
personalkonferens och elevråd.
Styrelsen och dess samrådsorgan blir därmed en form av kollektivt ledarskap för skolan, där
alla intressenter har goda möjligheter att påverka beslutsprocessen. Vem som helst kan
dessutom väcka en fråga, bereda den och lägga den på styrelsens bord för beslut.
Eftersom beslutsvägar och förslagsflöden tillåts gå kors och tvärs i skolan blir fler och fler
delaktiga i de beslut som fattas. Vi är övertygade om att både elever och vuxna på så sätt
växer i sina roller, tar ansvar och blir mer engagerade.
3
Varje höst tar vi emot ca 65 sexåringar
(inklusive10 till vår Montessoriverksamhet)
och på våren lämnar ca 65 elever
årskurs nio. Det är en fördel att eleverna
går hos oss i tio år. Respektive årskurs är
indelad i mindre grupper.
Mentorsgrupper med 8-12 elever och
en vuxen (mentor) från arbetslaget som
ansvarig.
Undervisningsgrupper som varierar från
15 till 25 elever beroende på ämne och
aktivitet. För varje årskurs ansvarar ett
arbetslag med pedagoger. I barnskolan
arbetar pedagogerna från fritids integrerat
under hela dagen.
Styrdokument Katarina Norra
Vår verksamhet regleras av en rad olika dokument. Dessa finns att tillgå på
skolans hemsida samt i skolans reception.
På internationell nivå
• FN:s barnkonvention
På nationell nivå
• Skollag och grundskoleförordning
• Grundskolans läroplaner
• Skolverkets kursplaner med innehåll
och mål för varje ämne
På kommunal nivå
• Skolplan för Stockholm
• Utbildningsförvaltningens
verksamhetsplan
På Katarina Norras nivå
• »Här vill vi ...«
• Verksamhetsplan med åtaganden
• Handlingsplaner för bl a arbetsmiljö,
elevvård, mentorskap med
utvecklingssamtal, livskunskap,
antimobbningsarbete, elevinflytande,
PRAO
• Arbetsplan med betygskriterier i
varje ämne
Vår skola är en dynamisk arbetsplats där vi strävar efter att ständigt utveckla och förbättra vår
verksamhet. Till grund för detta arbete ligger det kvalitetsarbete som görs dels på central nivå
i kommunen där man mäter skolans måluppfyllelse genom betyg, nationella prov och olika
brukarundersökningar. Dels genom skolans egna utvärderingar där både elever, föräldrar och
personal deltar. Det kan vara formella enkäter, öppna frågeställningar och diskussioner.
Resultatet utgör underlaget för följande års utvecklingsarbete.
4
Kvalitetsarbetet
Informationssökning
Betyg/nationella prov
Betygsnivån på vår skola ligger högt, vilket ställer extra stora krav på underlagets
tillförlitlighet och bedömarnas kompetens. Det finns en alltför stor skillnad i nivån mellan
resultaten i nationella prov åk 9, och faktiskt satta betyg. Detta är ett problem som vi hanterar
på följande sätt: Under terminerna och vid sammanvägningstillfällena görs kalibreringar och
gråzonsanalyser i ämnesgrupper, där alla betygsättande lärare i ett ämne hjälps åt med
gränsfallsbedömningar. Vid en mitterminskonferens görs avstämning och gemensam
bedömning av underlagets tillförlitlighet. Skolledningen har löpande diskussioner med alla
lärare om kursplanerna, men särskilt med betygsättande lärare om bedömningens inriktning.
IUP
I en IUP-rutin framtagen på skolan formulerar eleven och föräldrarna – skriftligen och i flera
led - sin syn på elevens kunskapsutveckling och trivsel. Den top to down-karaktär som
riskerar att prägla utvecklingssamtalet är helt borta och skolans kunskaper om hur framför allt
eleverna uppfattar vårt arbete har ökat betydligt.
Kulturanalys
Vid tre tillfällen vartannat år – senast hösten -05 – har vi genomfört kulturanalys. Inför denna
höst har vi tankar om en förenklad variant där alla, elever, personal och föräldrar, deltar. Det
bygger på öppna frågeställningar för att hitta just vår skolas unika utvecklingsområden; ett
sätt att undersöka skolans jordmån, så att vi vet vilka frön som ska sås för att resultatet ska bli
så bra som möjligt.
Hälsoprofil
Skolsköterskan gör enkätundersökning i åk 4 och åk 8 varje år. Resultatet avspeglar
upptagningsområdets karaktär, dvs det finns en god medvetenhet om kroppshälsa men också
exempel på stress och prestationsångest.
Drogvaneundersökning
En centralt initierad drogvaneundersökning görs varje år i åk 9. Också denna avspeglar
områdets karaktär, dvs de flesta av våra elever är försiktiga, men vittnar också om hur lätt det
är att få tag på exempelvis alkohol.
Det informella samtalet
Elevrådet, planeringsråden, föräldrarådet, styrelsen, elevvårdsgruppen, samverkansgruppen,
arbetsplatsträffarna, klassråden, mentorsgrupperna är alla – förutom det formaliserade
samtalet – fora för spontana åsikter och erfarenheter.
Önskan att placera sina barn på Katarina Norra skola
Det finns ett starkt önskemål från föräldrar utanför upptagningsområdet att placera sina barn
på vår skola. De skäl de brukar anföra är att skolans personal har gott rykte, att eleverna
verkar trivas eller att vänner och bekanta rekommenderar skolan.
5
Brukarundersökningen
I brukarundersökningen vt -07 ligger nästan samliga resultat över eller lika med staden som
helhet. Några avviker rejält: Våra äldre elever verkar trivas betydligt bättre än i staden som
helhet. Trivseln verkar tom öka med åldern.
Skolverkets inspektion
Skolverket konstaterade att Katarina Norra skola fungerar väl, att eleverna trivs; men också
att det finns brister som måste åtgärdas. Till dem hörde ordningen i korridorerna, att elevens
val saknades, att likabehandlingsplanen inte var tillfyllest, att det rådde oklarhet bland
eleverna om vem som var deras rektor.
Analys
Tillgänglig information analyseras i skolans ledningsgrupp, men också i planeringsråden, i
elevrådet och i styrelsen.
Återkoppling
Muntlig återkoppling ges i planeringsråden, i elevrådet och i styrelsen. Skriftlig återkoppling
ges i verksamhetsplanen, i skolans arbetsplan och i årskursernas planeringsdokument. I VP
görs åtaganden på gängse sätt.
Sammanfattning
Skolan kännetecknas av en sammansatt men väl utvecklad demokratikultur, där elevers och
föräldrars medverkan i nästan varje beslut är en självklarhet. Försöksverksamheten med lokal
styrelse med elev- och föräldramedverkan genomsyrar vardagen i sådan omfattning att
medinflytandet uppfattas som naturligt. Elever och föräldrar tar för sig tar för sig i stor
omfattning. Det är dynamiskt, lärorikt, utvecklande. Dialogen kännetecknar all undervisning
och all annan verksamhet på skolan.
Uppföljning av läroplanens övergripande mål
Kunskap och lärande
Verksamhetens mål
Andelen elever som når nivån godkänd ska öka.
Metoder att nå målen
Skolan har en utpräglat horisontell organisation med årskursvisa arbetslag. Nästan all
undervisning utförs av det egna arbetslagets lärare, i sällanämnen lånar man in undervisning
från andra arbetslags lärare. Konstruktionen ger bättre kontakt mellan lärare och elev.
Kännedomen om varje enskild elevs lärstil och behov – och möjligheten att tillmötesgå dessa
– blir bättre. Det innebär också att färre vuxna har att samarbeta med varandra om
undervisning och elevvård; nätverken blir mindre och mer överblickbara.
I de yngre åren görs omfattande screeningar av läs- och skrivförmåga, samt allmänt av
elevernas förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Relevanta åtgärder kan därför sättas in
tidigt. Skolan har 6 specialpedagoger/speciallärare med olika inriktning. Evidensbaserade
metoder används i uppföljningen av läs- och skrivtesten.
6
Läsning är prioriterad verksamhet i alla åldrar, särskilt de yngre. En särskild
undervisningsgrupp finns, för utåtagerande elever och elever med koncentrationssvårigheter.
För elever med inlärningsproblematik finns stöd att få i varierande grad av avskildhet – från
enskild undervisning under delar av dagen, till stöd av specialpedagog i klassrummet under
ordinarie lektion. I några fall tar vi hjälp av specialister från uppdragsavdelningen
All tillsvidareanställd personal har relevant utbildning.
Resultat
Andelen elever behöriga till nationellt program sommaren -07 var, liksom sommaren innan,
96%, vilket innebär att tre elever inte hade godkänt i alla kärnämnen dessa år. År 2005 var
andelen 100%. Andelen elever med godkänt i alla ämnen var 2007: 93%, 2006: 87% och 2005
89%. Statistiken påverkas av att mycket få elever placeras externt – elever med omfattande
inlärningssvårigheter eller social problematik finns alltså med i underlaget. Katarina Norra
skola väljer aldrig bort elever med svårigheter som söker sig till oss.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Sambandet mellan betygsnivåerna i åk 9 och resultaten på nationella prov är ett uppenbart
förbättringsområde. Variationerna i andelen elever som når undervisningsmålen är annars så
små, att de helt avgörs av enstaka elevers livsöden.
Satsningen på läs- och skrivträning samt screeningarna av elevernas läs- och skrivförmåga ska
fortsätta. Vi kommer att fortsätta att vara återhållsamma med externa placeringar, vilket
förmodligen återspeglas av statistiken, men är en kvalité för de elever det berör. Vi räknar
med att behålla vår stora andel specialpedagoger/speciallärare och kommer att använda
evidensbaserade metoder i uppföljningen av läs- och skrivtesten.
Vi kommer att öka antalet redovisningsformer för att säkerställa att varje elev kommer till sin
rätt. Estetiska lärprocesser bör spela en större roll i undervisningen.
Normer och värden
Verksamhetens mål
Mobbning ska minska
Alla elever i skolår F-6 Ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg
Skolan ska vara ett föredöme i miljöansvar
Metoder att nå målen
Alla elever i Katarina Norra skola undervisas i livskunskap varje vecka. Arbetet inspireras av
Birgitta Kimbers böcker, och all deltagande personal instrueras kontinuerligt av tränade
livskunskapshandledare. På livskunskapen görs värderingsövningar, trygghetsövningar och
samtal förs om viktiga frågor utifrån elevernas erfarenheter.
Kränkningar hanteras enligt skolans antimobbingplan, som bygger på en modifierad
farstamodell. Ett team tar sig an händelsen omedelbart, konfronterar den som gjort fel och
informerar alla berörda på en gång, inklusive föräldrar.
Skolan har ett system med små mentorsgrupper, som träffas varje vecka. Mentorerna har
också löpande kontakt med föräldrarna.
7
Hela personalen har det senaste året fortbildats i konflikthantering, som en del av
likabehandlingsarbetet. Vi har använt Wahl/Molloy mfl Den onda dagen och bearbetat de
frågor boken väckt i dramaövningar under professionell ledning. En studiedag, där elever på
skolan tar med personalen på en vandring i internetdjungeln, kommer att genomföras v44.
Skolans miljöpolicy uttrycks genom att beställningar samordnas så att transporter minimeras.
Råvaror till maten köps om möjligt in från närområdet, och är ekologiskt odlad eller uppfödd.
Ytterst lite mat kastas.
Elever och personal äter tillsammans vid samma bord.
Ett nära samarbete finns med socialtjänst, preventionsenhet och polis. Samarbetet kommer
bland annat till uttryck i projektet Söderandan
Resultat
Andelen elever som trivs och känner sig trygga i skolan ligger enligt brukarundersökningen
högre än i staden som helhet. De rutiner som används är väl förankrade i elev- föräldra- och
personalgrupperna.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Arbetet med att bekämpa kränkningar och främja trygghet och trivsel måste intensifieras.
Likabehandlingsplanen skrivs nu om, med fördjupat deltagande av eleverna. Miljösatsningen
måste bli ännu mer ambitiös. Pappers- och energiförbrukningen måste minska. Arbetet med
livskunskapen fortsätter, och systemet med mentorsgrupperna består.
Ansvar och inflytande
Verksamhetens mål
Elevernas ansvar och inflytande
Skola och hem
Metoder att nå målen
Katarina Norra skola har en styrelse med elev- och föräldra- och personalrepresentation. Det
är en försöksverksamhet som tänktes pågå till sommaren -07 men nu förlängts ett år. En
mycket spridd uppfattning bland alla dessa grupper är att systemet borde permanentas.
Eleverna utser sina representanter i elevråden, föräldrarna på föräldrarådet och personalen på
personalkonferensen. Samtliga aktörer deltar aktivt.
Elevernas närvaro och faktiska delaktighet i skolarbetet stäms av hela tiden, och om en elev
uteblir från en lektion utan att vara ledig eller sjukanmäld så kontaktas vårdnadshavare direkt.
Skolan kommunicerar med hemmen med en hemsida och med veckobrev från arbetslagen.
Hemsidan uppdateras löpande och kan redigeras av ett tiotal personer på skolan. All personal
med elevkontakt har ett mailkonto i stadens kommunikationssystem GroupWise, men alla
använder det inte.
Resultat
Systemet med lokal styrelse har gjort att prioriteringarna ibland blir annorlunda än vad
skolledningen tänkt sig. Så har exempelvis miljöarbetet intensifierats efter påtryckningar från
elever och föräldrar, och elevrådet har drivit igenom att alla elever ska erbjudas gratis skidresa
till Romme. Annars innebär styrelserepresentationen allmänt bättre förankrade beslut, en
8
förståelse hos elever och föräldrar för ekonomins realiteter och att diskussioner om skolans
organisation förs på de mest oväntade ställen. Systemet har också lett till att klimatet och
framförhållningen i samverkansgruppen blivit bättre. Skolk är ovanligt.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Vi menar att systemet med lokal styrelse ger en faktisk påverkansmöjlighet för elever och
föräldrar som annars är ovanlig i en kommunal skola. Likaväl måste elevernas inflytande över
skolans vardag öka. Inte minst gäller det utformningen av kunskapskontroll och
redovisningar. Även möjligheterna till fördjupningsuppgifter på olika nivåer behöver
förbättras. Planeringsråden som forum för vardagsfrågor och diskussioner om den löpande
undervisningen behöver beredas större utrymme.
Vi behöver bli bättre och snabbare i vår kommunikation. Mailanvändningen måste öka och
hemsidan uppdateras snabbare. Vi hoppas mycket på det nya kommunikationssystemet
Skolwebb, där elever och vårdnadshavare kan logga in och få direkt tillgång till
diskussionsfora, närvaroregistrering etc.
Samverkan
Verksamhetens mål
Skola och hem
Metoder att nå målen
Den viktigaste formen för samverkan är det löpande samtalet mellan skola och hem. Systemet
med små mentorsgrupper och avgränsade årskursvisa arbetslag gör nätverken små och
effektiva. Mentorerna är ofta väl informerade om sina mentorselevers situation, och kontakten
mentor/elev blir ofta förtrolig.
Inför utvecklingssamtalen och den individuella studieplanen får elevens reflektioner över sin
situation stort utrymme, men också föräldrarna får reflektera skriftligt över elevens och egna
iakttagelser.
Skolsköterska, kurator/samtalsterapeut och SYV finns till elevers och föräldrars förfogande.
Hela elevvårdsgruppen samverkar med socialtjänst och polis.
Vi behåller de rutiner för överlämnanden mellan förskola och förskoleklass som fanns före
förvaltningsbytet. För överlämnande från grundskolan till gymnasieskolan saknas rutiner.
När eleverna lämnar åk 3 så byter de rum och får en del nya lärare. Det är förstås ömtåligt och
kan väcka oro. Vår erfarenhet är att nästan alla elever klarar övergången mycket bra. Vår
strävan är att det alltid finns personal med från det gamla arbetslaget i det nya.
Resultat
Av brukarundersökningen framgår att de flesta föräldrar är nöjda med samverkan med skolan.
Det finns dock ett litet antal familjer som inte är nöjda, eller som varken är nöjda eller
missnöjda. Svaren är bättre eller liknar svaren i staden som helhet, men vi vet inte vad det
beror på när några inte är nöjda.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Vi behöver bli bättre på att undersöka orsakerna till att några inte är nöjda eller varken nöjda
eller missnöjda. Vaga antaganden om orsakerna måste ersättas av raka frågor. Vi behöver
9
utveckla samarbetet med gymnasieskolorna, dels för att underlätta övergången för våra elever,
men också för att få en sidobelysning på vår egen verksamhet.
Övriga mål
En likabehandlingsplan ska skrivas, den ska vara väl förankrad hos skolans personal, elever
och deras föräldrar. Den ska gälla enligt den lag som trädde i kraft den 1 april 2006, och
arbetas fram i enlighet med Skolverkets råd och anvisningar. Huvuddelen av arbetet med
likabehandling ska vara förebyggande och integrerat i den löpande verksamheten.
Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument, med ständigt pågående
förändringsdiskussioner i skolans olika grupper. Likabehandlingsplanen ska utvärderas och
förnyas varje år.
Målet formulerades till VP 2006. Version 2 av likabehandlingsplanen är nu under
utarbetande. Omfattande fortbildningsinsatser enligt den första likabehandlingsplanen har
genomförts.
Nya visioner ska formuleras, och de gamla ständigt omprövas. Den process som pågått i flera
år med en ständig diskussion om verksamheterna i både personal- elev- och föräldragrupperna
ska fortsätta. Visionerna formuleras och utvärderas i elev- föräldra- och personalgrupperna
och beslutas av styrelsen.
Visionsgruppen är just färdig med sina omarbetade visioner. Se bil 1.
Skolan ska förberedas för de skriftliga omdömen, som aviserats av riksdagsmajoriteten. Detta
innebär att mål och kriterier ska analyseras, rutiner för kommunikationen formuleras, och att
de personalgrupper som hittills inte skrivit omdömen tränas i detta.
En intensiv och vardagsnära diskussion pågår i personalen om hur det nya regelverket ska
tillämpas.
Åtgärder för utveckling
Estetiska lärprocesser
Hos både elever, personal och föräldrar finns en stark vilja att utveckla själva lärprocessen.
Det handlar om att förstärka inspirationsarbetet, förstärka reflektionens roll och minska
upprepande eller sammanfattande redovisningar till förmån för tillämpningar, gestaltningar
eller ställningstaganden. Processen förutsätter intensiv kommunikation, fortbildning och ett
visst svängrum vad gäller lokaler.
Verktyget IT
Skillnaderna är mycket stora inom personalgruppen vad gäller kompetens och
användarkulturer. Vi vill utveckla verktyget för samtal och diskussioner med och mellan
elever, föräldrar och personal. Snabbare och effektivare hårdvaruservice och en något högre
avskrivningstakt gör att vi effektivare använder de maskiner vi disponerar. Vidare behövs
fortbildning inom informationssökning, särskilt kunskaper om sökmotorer och källkritik, samt
användning av it i film-, musik- och bildskapande.
10
Elevernas medinflytande
Om elevens val koncentreras till elevernas fördjupningsperioder, skapas ett större utrymme
för individualisering, och alla elever får en bättre möjlighet att komma till sin rätt. Det skulle
betyda att man rutinmässigt kan ha breda grundkurser för alla elever, och däremellan
fördjupningskurser med möjlighet till vitt skilda bearbetnings- och redovisningsformer inom
samma ämne/tema. Åtgärden förutsätter en tydligare styrning av schema- och
planeringsprocesserna.
Rektors slutord
Läsåret 06/07 har på många sätt varit ett omtumlande läsår. Vår trebenta ledningsgrupp
förändrades. Rektorn gick i pension och vi två biträdande blev rektorer. Vi anställde en ny
biträdande rektor. Det har tagit ett år att formera oss och nu går vi framåt med stormsteg. Vårt
demokratiarbete har kommit in i en ny utvecklingsfas. Den lokala styrelsen, föräldrarådet och
elevråden kommer under följande läsår ta ett större ansvar för verksamhetsplanen som måste
vara skolans ryggrad. Den ska bli ett mer levande dokument, dit alla handlingsplaner ska
kopplas som bilagor och finnas med i många fler sammanhang. Vi vill att de satsningar vi gör
när det gäller budget och personalens fortbildning ska gå att härleda ur VP.
Vi vet att Katarina Norra är en populär skola med många elever i kö och vi vet att nöjdheten
hos föräldrar och elever handlar mycket om personalens förhållningssätt och engagemang.
Skolans känns trygg och alla elever blir verkligen sedda. Det arbetet fortsätter självklart men
nästa stora utmaning är elevernas kunskapsutveckling. Hur vi ska utveckla olika lärstilar, bli
bättre på uppföljning och analys av elevernas resultat och måluppfyllelse.
Slutligen vill vi säga att det är en fantastisk arbetsplats att vara chef över. Personalen håller en
mycket hög kvalitet och vi har fantastiska elever och föräldrar med ett stort engagemang. Vi
känner stor lust att gå till arbetet vi har kul tillsammans, personal, elever och föräldrar.
Stockholm 070926
Ansvariga för kvalitetsredovisningen:
Urban Härdin
Kerstin Andersson
Agneta Bodin-Söderström
11
Bilaga 1 till kvalitetsredovisning
070320
NYA VISIONER
Rubrik
Tillsammans skapar vi (elever, föräldrar och personal) framtidens
skola och lever efter FN:s barnkonvention.
Här vill vi
 att varje elev får hjälp att nå sina mål
 uppmuntra olika sätt att visa kunskap
 ha en bra planerad verksamhet för alla
 att alla ska känna lust att lära sig mer
 att alla hjälps åt
 att alla lyssnar och lär av varandra
 att alla känner sig som en del av världen
 att alla känner sig delaktiga och kan påverka skolans arbete
 att alla känner sig viktiga och jämlika
 att alla har roligt
 ta vara på allas olikheter
 att alla känner sig sedda och trygga
 att alla arbetar i en bra och trivsam miljö
 att alla äter god och nyttig mat
 att alla får tid att tänka till och tänka efter
 att all information ska vara tydlig och lätt att nå
 att alla ska uppmuntras att ta hand om sin kropp och själ
 att alla ska minnas sin skoltid med glädje
 att alla får kunskap om hur man skapar och lever i en hållbar miljö
12