Linköpings universitet
Statsvetenskap 2
Självständigt arbete, 7.5 hp
Johanna Blixt
821021-1929
Jämställdhet och familj
En analys av två partiers inställning till föräldraförsäkringen
Equality and family
An analysis of two parties’ attitude towards parental leave
av
Johanna Blixt
Handledare: Ester Andréasson
Antal ord: 7095
Sammandrag
Författare: Johanna Blixt
Statsvetenskap 2
Självständigt arbete, 7.5 hp, VT 2014
Handledare: Ester Andréasson
Linköpings universitet
Jämställdhet och familj – En analys av två partiers inställning till föräldraförsäkringen
Den här uppsatsen har syftet att ta reda på Kristdemokraternas och Feministiskt initiativs
inställning till föräldraförsäkringen i relation till jämställdheten i samhället. Den ställer
följande frågor:
Hur vill partierna att föräldraförsäkringen skall vara utformad för att det ska gynna
familjerna?
Ser partierna något samband mellan föräldraförsäkringen och jämställdhet?
Kan man göra en feministisk-teoretisk klassificering av partierna utifrån deras syn på
hur föräldraförsäkringen bör vara utformad?
För att ta reda på detta har jag valt metoden kvalitativ textanalys för att på bästa sätt kunna
besvara mina frågeställningar. Mitt tillvägagångssätt är att läsa feministisk teori samt ta fram
det material från respektive parti som finns om föräldraförsäkringen och synen på
jämställdhet i relation till detta. Mina slutsatser blir att partierna har mycket olika syn på hur
föräldraförsäkringen bäst borde vara utformad, samt att det går att knyta Feministiskt initiativ
till likhetsfeminismen, men att det inte går att knyta Kristdemokraterna till någon feministisk
teori.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1. Introduktion
1.1.1. Ämnesval
1.1.2. Problembild
1.1.3. Syfte
1.1.4. Frågeställning
1.1.5. Uppsatsens relevans
1.2. Föräldraförsäkringen – En bakgrund
1.3. Disposition
2. Metod
2.1. Operationalisering av begreppet jämställdhet
2.2. Textanalys som metod
2.3. Tillvägagångssätt
2.4. Material
2.5. Avgränsningar
2.6. Motivering av metodval
3. Teori
3.1. Feminism – En politisk teori
3.1.1. Likhetsfeminism
3.1.2. Särartsfeminism
4. Resultat
4.1. Bakgrund om partierna
4.1.1. Kristdemokraterna
4.1.2. Feministiskt initiativ
4.2. Partierna om föräldraförsäkringen
4.2.1. Kristdemokraternas syn på hur föräldraförsäkringen bör utformas
4.2.2. Feministiskt initiativs syn på hur föräldraförsäkringen bör utformas
4.3. Partierna om familj, arbetsliv och jämställdhet
4.3.1. Kristdemokraterna om familj, arbetsliv och jämställdhet
4.3.2. Feministiskt initiativ om familj, arbetsliv och jämställdhet
4.4. Partierna om feminism
4.4.1. Kristdemokraterna och feminismen
4.4.2. Feministiskt initiativ och feminismen
5. Analys
5.1. Jämställdheten
5.2. Föräldraförsäkringen
6. Slutsats
7. Referenser
3
1. Inledning
1.1 Introduktion
Jämställdheten i Sverige är ständigt aktuell. Bland våra svenska politiska partier finns olika
syn på vad som vore de bästa lösningarna för ett mer jämställt samhälle. Det kan handla om
kvotering, diskrimineringslagar som ska motarbeta icke jämställda förhållanden på
arbetsplatser och i samhället, regleringar runt föräldraskapet som t.ex. pappamånader, lika lön
för lika arbete etc. etc. Jämställdhet handlar förstås inte endast om jämställdhet mellan kön,
men det är den jämställdheten jag kommer att fokusera på i den här uppsatsen.
En sak som är tydligt ojämnt i samhället idag är nämligen hur föräldrar tar ut sin
föräldraförsäkring när de får barn. En rapport från Försäkringskassan publicerad 2012
behandlar föräldraförsäkringen från att den infördes 1974 fram till 2011. Där framgår att män,
eller papporna, år 2011 stod för 23,7% uttag av betalda föräldradagar.1 Papporna idag tar
alltså i genomsnitt inte ens ut en fjärdedel, fastän att det är fullt möjligt för familjen att dela
lika. Det här har förstås många olika orsaker, men så länge män generellt tjänar mer än
kvinnor2 kanske familjen lätt prioriterar ekonomin framför jämställdhet. Om partierna ser det
på det här viset, och ifall de tror att föräldraförsäkringen kan möjliggöra en förändring, vill
jag ta reda på med den här uppsatsen.
1.1.1 Ämnesval
Jag vill undersöka hur två partier utifrån föräldraförsäkringen ser på jämställdhet, ifall de
kopplar ihop föräldraförsäkringen och familjen med jämställdhet eller om
föräldraförsäkringen handlar mer om att ta han om barn under en begränsad period.
1.1.2 Problembild
Det finns mycket forskning inom området jämställdhet, och det är ganska klarlagt och allmänt
accepterat att Sverige inte är ett fullständigt jämställt land, även om man absolut kan
konstatera att vi i Sverige har arbetat mycket effektivt med jämställdhet inom många delar av
samhället. I jämförelse med många andra länder ligger vi väldigt högt.
1.1.3 Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka två olika partiers syn på föräldraförsäkringen
som en del av arbetet med, och politiken runt, jämställdhet. Jag har valt att analysera hur
Kristdemokraterna, och Feministiskt Initiativ, eftersom dessa skiljer sig åt ideologiskt. Ser
partierna föräldraförsäkringen som ett viktigt instrument för att minska skillnaderna för män
och kvinnor i samhället (till exempel arbetsmarknadsmässiga skillnader, familjen, sociala
strukturer) och om de har förslag på förändringar, vad kan det då vara de vill förändra?
1.1.4 Frågeställningar
Mina frågor för uppsatsen blir följande:
Hur vill partierna att föräldraförsäkringen skall vara utformad för att det ska gynna
familjerna?
Ser partierna något samband mellan föräldraförsäkringen och jämställdhet?
Kan man göra en feministisk-teoretisk klassificering av partierna utifrån deras syn på
hur föräldraförsäkringen bör vara utformad?
1 http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/cb691e27-2e59-4d26-b3cd-
d32057b7fa04/socialforsakringsrapport_2012_09.pdf?MOD=AJPERES
2 http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2012A01_BR_X10BR1201.pdf
4
1.1.5 Uppsatsens relevans.
Jämställdhet och feminism är under detta supervalår 2014 högt uppe på den politiska agendan
och någonting som jag själv tycker är viktigt och är mycket intresserad av. Det är fortfarande
flest kvinnor som tar ut föräldradagar och senare vab-dagar (vård av barn) vilket man kan
förmoda är en av flera anledningar till att kvinnor generellt har lägre lön och därmed senare
även lägre pension än män. Ofta har de även sämre chanser än män på arbetsmarknaden, pga.
arbetsgivare riskerar att se på kvinnor som är i den ålder då man normalt skaffar barn (om
man nu vill/eller kan det), eller som redan har mindre barn, som en risk att anställa då de
förutsätter att kvinnan kommer vara hemma med barnet. (Man skulle alltså kunna säga att de
ser på kvinnor med barn som den som har huvudansvaret, fast där i många fall finns en till
helt vanligt fungerande och ansvarstagande förälder) Därför tycker jag att det är relevant att
titta på hur två av landets partier ställer sig i förhållande till uppsatsens frågeställningar.
1.2 Föräldraförsäkringen – en bakgrund
1974 infördes föräldraförsäkringen i Sverige och ersatte moderskapsförsäkringen.3 Detta
innebar alltså att männen nu i princip hade samma rättigheter och möjligheter att ta hand om
sitt barn, och att föräldrarna kunde dela ledigheten (som då tillät sex månader med rätt till
ersättning4) mellan sig. Sedan dess har antalet dagar med rätt till ersättning ökat till 480 och
motsvarar nu ca 16 månader. 1995 reserverades dessutom 30 dagar till pappan eller den andre
föräldern, (den kallades för pappamånad), och 2002 reserverades ytterligare 30 dagar. Dessa
60 dagar kan inte överföras till mamman, och mamman har själv 60 dagar som inte kan
överföras till pappan/den andre föräldern. Föräldraförsäkringen utgår från
Föräldraledighetslagen (1995-584)5. I föräldraförsäkringen ingår dels rätt till ledighet, dels
rätt till ersättning under delar av ledigheten. Försäkringskassan ersätter för 480 dagars
ledighet, och ersättningen för 390 av dessa dagar baseras på förälderns sjukpenninggrundade
inkomst. De resterande 90 dagarna är ersättningen på lägstanivå, för närvarande 180kr per
dag. Utöver det finns 10 dagar för pappan/den andre föräldern att ta ut i samband med
födseln, där ersättningen blir så kallad tillfällig föräldrapenning.6 Under barnets första år kan
föräldrarna också ta ut dagar samtidigt, så kallade dubbeldagar. Föräldrarna har även rätten att
förkorta sin arbetstid med upp till 25% fram tills barnet fyllt åtta år.
Möjlighet att dela lika på föräldraledigheten har funnits sedan 1974, men trots det tog männen
2011 ut endast 23,7% av det totala antalet utbetalda föräldrapenningdagar.
1.3 Disposition
Efter inledning till denna uppsats, där jag introducerar och beskriver mitt ämnesval och
presenterar mina frågeställningar följer en förklaring av vilken metod jag använder i
3 SOU 2005:073 Reformerad föräldraförsäkring. Kärlek, omvårdnad, trygghet. s.107.
http://books.google.se/books?id=rDUKuWncLZcC&pg=PA107&lpg=PA107&dq=införande+av+föräldraförsäkring&so
urce=bl&ots=u0Y_1RfjtV&sig=K7xNOpYVDjeH5Hus18HcVZTrSEA&hl=sv&sa=X&ei=Qm4cU92FGOKs4AS7q4D4CA&re
dir_esc=y#v=onepage&q=införande%20av%20föräldraförsäkring&f=false
4
Riskförsäkringsverket analyserar 2002:14. Spelade pappamånaden någon roll?
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/5b478ec3-ece6-4159-b8e4e5815025011e/analyserar_2002_14.pdf?MOD=AJPERES
5
Föräldraledighetslagen http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Foraldraledighetslag-1995584_sfs-1995-584/
6 Om dubbeldagar www.forsakringskassan.se se fullständig länk i referenslista
5
uppsatsen, samt vilken teoretisk referensram jag håller mig till. Sedan presenterar jag det
resultat jag tagit fram för att efter det göra min analys utifrån resultatet och teorin. På det
följer min slutsats.
2. Metod
2.1 Operationalisering av begreppet jämställdhet
Jämställdhet är ett begrepp som går att mäta i alla situationer eller lager av samhället, och som
används flitigt som instrument för att påvisa skillnader mellan individer. Ordets vidare
betydelse är jämlikhet. Begreppets motsats kan ofta illustreras med olika typer av
diskriminering. När man tänker på jämställdhet kommer ofta jämställdheten mellan könen
upp, men jämställdhet kan också mätas mellan klass, etnicitet eller religion. Jag har dock valt
att fokusera på jämställdhet mellan könen i den här uppsatsen. Jag vill gärna uppmärksamma
läsaren på att i den här uppsatsen, där fokus ligger på jämställdhet mellan könen, generaliserar
jag alltså grovt när jag pratar om en mamma och en pappa och ett eller några barn som en
familj. Jag är väl medveten om problemet med att detta är normen, och att många andra
familjekonstellationer förekommer, såsom familjer med föräldrar av samma kön och
ensamstående föräldrar, regnbågsfamiljer och andra samansättningar.
2.2 Textanalys som metod
Jag kommer göra en kvalitativ textanalys7 för att klassificera två svenska partier som har olika
syn på vad feminism är, och även vad jag tror, olika syn på familjen som institution. En
kvalitativ textanalys kan man välja att göra på olika sätt. Jag tycker att det för den här
uppsatsen passar bäst att systematiskt undersöka de två partiernas inställning till
föräldraförsäkringen utifrån det teoretiska ramverk jag valt att utgå ifrån, och på det sättet
förhoppningsvis kunna klassificera partierna till teorin. När man genomför en kvalitativ
textanalys läser man de texter man vill analysera och ser till helheten, till skillnad från
exempelvis den kvantitativa textanalysen när man analyserar enheter och ger dem lika stor
vikt. Med en kvalitativ textanalys fokuserar man inte bara på textens innehåll utan även i
vilken kontext materialet är skrivet. Man utgår dessutom från att olika delar i texterna kan ha
olika stor betydelse. Partierna som ska jämföras är (KD) och (Fi). Anledningen till att jag har
valt just dessa två partier beror på deras stora skillnader, dels vad gäller just feminism och
familj, men även gällande hur de står ideologiskt i politiken i övrigt.
2.3 Tillvägagångssätt
För att kunna genomföra den här uppsatsen på ett tillfredställande sätt kommer jag först att
läsa den teori som jag vill försöka knyta partierna till, för att få en klar uppfattning om vad de
står för och vilka skillnader de har. Jag kommer sedan att ta mig an de två partiernas
partiprogram eller manifest och fokusera på de delar som handlar främst direkt om
föräldraförsäkringen, men för att få en bättre kontext och en så bra bild som möjligt även titta
på vad jag kan hitta som indirekt relaterar till föräldraförsäkringen när de talar om
jämställdhet i relation till familj och arbete. När jag går igenom materialet kommer jag guidas
av de frågeställningar jag har ställt i uppsatsen, vilket som jag tidigare nämnt passar bra för en
kvalitativ textanalys.
2.4 Material
7 Esaiasson, Peter et.al. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3., [rev.] uppl.
Stockholm: Norstedts juridik. s.237
6
Materialet jag kommer använda mig av är dels teoretisk litteratur om feminismen där jag har
valt att utgå från tidigare kurslitteratur, nämligen Peri Roberts och Peter Sutchs bok Politiskt
tänkande – En introduktion8, för att fördjupa min kunskap inom feminismen, och dels
partiernas egenpublicerade material om det ämnesområde jag valt, alltså föräldraförsäkringen
i relation till jämställdhet, familj och arbete. Detta gör att jag kan lita på källorna då de är
förstahandskällor.
2.5 Avgränsningar
Jag har valt att avgränsa mig till endast två partier, och till endast två feministiska teorier, då
jag vill mena att detta kommer vara material nog till en uppsats av denna storlek. Jag har även
valt att fokusera främst på föräldraförsäkringen. Det skulle vara väldigt intressant att titta på
partiernas syn på jämställdhet i sin helhet för att utforska vad ytterligare hinder de ser i dag
för ett jämställt samhälle, och vilka åtgärder de eventuellt skulle vilja se för att öka
jämställdheten. Trots ett väldigt lockande ämne ser jag det som för stort i relation till den här
uppsatsens omfång och tidsbegränsning.
2.6 Motivering av metodval
Att jag valt en kvalitativ textanalys beror på att jag tycker att detta är den bästa metoden för
att kunna finna partiernas inställning till ämnet, samt för att kunna tydliggöra skillnaderna
mellan partierna. Andra möjliga tillvägagångssätt hade kunnat vara att göra en analys av
debatter under en viss period, men då Fi är ett relativt nytt parti, och KD visserligen har
familjen som en kärnfråga men oftast inte pratar om den ur ett jämställdhetsperspektiv utan
som en social institution bedömer jag det materialet inte vara tillräckligt för en bra och rättvis
analys.
3. Teori
3.1 Feminism – en politisk teori
Jag har valt att utgå ifrån två feministiska teorier; likhetsfeminism och särartsfeminism. Lite
längre fram kommer jag närmare presentera dem.
Feminismen som teori kan sägas vara en kritik till den politiska teorins tankemisstag, eller
avsaknaden av hänsyn till kvinnor, när det kommer till rättvisa och jämlikhet. Hos flera
tongivande rättviseteoretiker, som John Rawls, eller Robert Nozick, talas det inte om rättvisa
för kvinnor och män, utan för människor. Men med de skilda socialt konstruerade roller vi
har, och då kvinnor aldrig nämns i relation till rättvisa i dessa teorier, och det dessutom i de
flesta fall inte presenteras någon lösning för hur de sociala strukturerna ska brytas för att
uppnå rättvisa, verkar det som att politisk filosofi utgår ifrån män. Därför menar feminismen
att hela den struktur vi idag har som grund för hur vårt samhälle styrs, har ett stort problem,
nämligen att man i denna grund har bortsett från kvinnorna, och därmed finns ingen
jämlikhet. Samhället idag är ett patriarkat, och feminismen kommer med lösningar på hur vi
egentligen borde strukturera vårt samhälle för att det ska bli jämlikt. Två av de feministiska
teorier som ses som tongivande och som blir breda nog att ta hänsyn till för denna uppsats är
alltså likhetsfeminism och särartsfeminism. Jag har valt dem för att de tar den feministiska
analysen åt två olika håll. Nedan följer en förklaring till dem båda.
3.1.1 Likhetsfeminism
8 Roberts, Peri. Sutch, Peter. Politiskt tänkande – en introduktion. (2007) Studentlitteratur, Lund.
7
Likhetsfeminismen utgår ifrån att de skillnader som finns mellan könen - förutom de rent
biologiska (fysiologiska?) - är socialt konstruerade. Det är inte så, menar likhetsfeminister, att
kvinnan är bättre lämpad att ta hand om barn än mannen, bara för att hon fött barnet. En man
är precis lika kapabel att känna känslor, omsorg och ansvar för (små) barn som en kvinna, och
alltså precis lika kapabel att ta hand om det. Men i politisk teori talas det inte särskilt om
kvinnorna och männen i familjen, utan det verkar förutsättas att den tid och energi som läggs
på barn och arbete i en familj bara händer, och underförstått blir att det är kvinnan som står
för det arbetet. Den här konstruktionen och strukturen vill likhetsfeminismen komma ifrån,
eftersom de menar att det inte är naturligt. Manligt och kvinnligt – genus – är för
likhetsfeminister socialt konstruerat, och att strukturerna idag ser ut såhär beror på hur vi
uppfostras och färgas av traditioner och normer. Den politiska teorin måste alltså förändras till
att även inkludera kvinnor. Likhetsfeminismen står för en ”rättviseetik”, en universell rättvisa
som även inkluderar kvinnor, där fokus ligger på rätt och orätt utifrån ett moraliskt perspektiv,
oavsett kön, och där en rättvis familj är själva grunden för ett rättvist samhälle.
3.1.2 Särartsfeminism
Särartsfeminismen utgår från att det finns moraliska och psykologiskt instinktiva skillnader
mellan män och kvinnor. Kvinnan som den som föder barn, är också bättre lämpad att vårda
och ta hand om barn. Omsorgsinstinkten som kvinnan har äger hon för att hon är född just
kvinna, inte för att det är en socialt konstruerad roll, enligt särartsfeministerna.
Särartsfeminismen håller med likhetsfeminismen om att den politiska teorin har utvecklats
utifrån fel premisser, nämligen avsaknaden av kvinnoperspektivet. Däremot håller inte
särartsfeminismen med likhetsfeminismen om att könsbundna skillnader i dagens samhälle är
socialt konstruerade och att man måste komma bort ifrån dem. Tvärtom, menar
särartsfeminismen, är problemet att man inte synliggör de skillnader som finns mellan män
och kvinnor och bygger samhället mer utifrån dessa skillnader, för att på så sätt göra alla
rättvisa. Till skillnad från likhetsfeminismens rättviseetik fokuserar särartsfeminismen på en
omsorgsetik, där moralen har en mer central roll än den har i rättviseetiken, och där man tror
att känslan för moral handlar om att minska och begränsa upplevelsen av smärta hos andra.
Vad särartsfeminismen vill komma fram till är precis vad likhetsfeminismen vill, nämligen att
utplåna ojämlika förhållanden mellan könen, men för särartsfeminismen handlar det mer om
att erkänna de biologiska skillnader män och kvinnor har, och ge dem samma status. På det
sättet kommer både män och kvinnor tillåtas komma till sin fulla rätt och vi kan bli jämlika.
4. Resultat
4.1 Bakgrund om partierna
4.1.1. Kristdemokraterna
Kristdemokraterna kan klassas som ett konservativt parti på högerflanken. Nu sitter de i
regeringen sedan 2006 och är en del av Alliansen9. De bygger sin politik på en kristen
värdegrund och människosyn. Några av partiets hjärtefrågor är barn och ungdomars
uppväxtvillkor samt valfrihet och rättvisa för familjen.10
4.1.2. Feministiskt initiativ
9 http://www.alliansen.se/om-alliansen/
10 https://www.kristdemokraterna.se/Om-oss/
8
Feministiskt initiativ bildades 2005. De ser sig som ett parti som vill kämpa för jämlikhet och
jämställdhet, och de finns för att tillföra ”den saknade dimensionen”11, en dimension som
ifrågasätter samhället som det ser ut idag byggt på en könsmaktsordning där män har mer
makt än kvinnor. De vill arbeta för ett helt jämställt samhälle där man oavsett kön, etnicitet,
trosuppfattning, sexualitet, ålder eller medborgarskap ska ha samma möjligheter och
förutsättningar att leva i vårt samhälle. De vill inte placera sig på höger-vänster-skalan i
svensk politik.
4.2 Partierna om föräldraförsäkringen
4.2.1 Kristdemokraternas syn på hur föräldraförsäkringen bör utformas
Kristdemokraterna vill se ett minskat inflytande från staten och kommunerna när det gäller
hur familjer väljer att leva och prioritera sin vardag, och vill se en ökad valmöjlighet för
familjerna. Man ser det inte som sin uppgift att lägga sig i utan vill undanröja de hinder som
familjer har idag för att kunna ta egna beslut över vardagen. Man vill öka möjligheten för
föräldrar att vara hemma längre med små barn. För Kristdemokraterna, som ser familjen som
samhällets fundament, är det viktigt att barn får en god relation till båda sina föräldrar.
I sitt faktablad om familjepolitiken12 listar Kristdemokraterna några punkter som specifikt
gäller föräldraförsäkringen:
De vill göra föräldraförsäkringen mer flexibel genom att förlänga rätten till
tjänstledighet under barnets första tre år
Förlänga skyddet av den sjukpenninggrundade inkomsten för föräldralediga till 36
månader
Avskaffa tvångskvoteringen och motverka all typ av vidare kvotering
Förlänga föräldraförsäkringen med trettio dagar
Höja grundnivån i föräldraförsäkringen från 225 till 250 kronor per dag
4.2.2 Feministiskt initiativ syn på hur föräldraförsäkringen bör utformas
Feministiskt initiativs förslag på hur föräldraförsäkringen bör utformas är att den bör
individualiseras, vilket innebär att dagarna lagstadgat delas lika mellan vårdnadshavarna. I
partiprogrammet skriver man att det fria val som idag finns för vårdnadshavarna att dela lika
på föräldraförsäkringen i själva verket är en illusion, och inget fritt val. Detta pga de invanda
mönster som finns i samhället, och de förväntningar familjerna har på hur det ”ska” se ut och
fungera. Fi redovisar siffran 83% som den andel mammorna tar ut av all föräldraledighet,
vilket ju tyder på ett mycket ojämnt uttag mellan män och kvinnor. För att komma till bukt
med det här problemet att familjer, trots möjligheten de har att dela lika på
föräldraförsäkringen inte gör det, ser Fi individualisering som den enda lösningen. Detta alltså
inte bara för att bryta mönstren med hur familjer idag väljer att fördela sin föräldraledighet
mellan sig, men även för att bryta könsmönster överlag i samhället. Könsmönstren börjar i
familjen, och i och med ett jämnt uttag av föräldraförsäkringen tror Fi att man kan påverka
många av de rådande strukturer som finns. Man vill förutom individualiseringen inom
Feministiskt initiativ även se en utökning av föräldraförsäkringen som ger andra personer än
barnets vårdnadshavare möjlighet att ha omsorg om barnet. Dessutom vill man se en reform
av lagstiftningen så att den erkänner mer än den heteronormativa syn på familjen som är
idag.13
11 http://feministisktinitiativ.se/politik/var-politik/
12 https://www.kristdemokraterna.se/Global/Faktablad/Faktablad_om_familjepolitiken.pdf
13 http://feministisktinitiativ.se/wp-content/uploads/2013/11/For_en_feministisk_politik_2013.pdf
9
4.3 Partierna om familj, arbetsliv och jämställdhet
4.3.1 Kristdemokraterna om familj, arbetsliv och jämställdhet
Kristdemokraterna är tydliga med att jämställdhet finns i den kristdemokratiska idétraditionen
av att se alla människor som lika mycket värda. De erkänner självklart att jämställdheten inte
är tillräcklig i Sverige. Det behövs förändringar inom både familj, arbetsliv och samhället i
stort. De vill dock inte att man försöker arbeta med jämställdheten som projekt ovanpå andra
befintliga strukturer, utan jämställdheten ska genomsyra alla delar av samhället naturligt. Allt
som hindrar ett jämställt samhälle ska arbetas bort, och därför ska alla politiska beslut
analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att kunna finna medvetenhet om alla
konsekvenser det ger både män och kvinnor. 14
Kristdemokraterna definierar i sitt principprogram jämställdhet som ”…att båda könen får
makt över sitt liv, makt att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål. Det är en viktig uppgift
att undanröja traditionella föreställningar, fördomar, strukturer och juridiska hinder som
försvårar och förhindrar jämställdhet mellan kvinnor och män.” 15 Kanske är inte lagstiftning
och kvotering de bästa medlen för att uppnå jämställdhet mellan könen, tror
Kristdemokraterna, utan istället bör man jobba med opinionsbildning och attitydförändringar.
När det gäller familj och arbetsliv ser Kristdemokraterna att det är arbetsgivarna som spelar
en stor roll i att till exempel uppmuntra både kvinnor och män att ta ut föräldraledighet. Det
ska vara lättare att förena familjelivet och arbetslivet.16
Under de två mandatperioder hittills, mellan 2006 och 2014 i regering med Alliansen har man
och fortsätter man jobba med jämställdhet inom fyra områden:
Jämn fördelning av makt och inflytande
Ekonomisk jämställdhet
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Mäns våld mot kvinnor måste upphöra
Under rubriken ”Naturligt i familjen” på Kristdemokraternas sida om jämställdhet står
följande om jämställdhet inom familjen: ”Jämställdhet börjar naturligt i hemmet där barnen
lär sig tidigt av sina föräldrars könsroller. För att jämställhet ska uppnås är det viktigt att både
mans- och kvinnorollerna förändras, och att kvinnor och män delar ansvaret och det praktiska
arbetet i hemmet, i familjen och i samhällslivet.”17
För att uppnå jämställdhet här vill Kristdemokraterna ge familjerna så stor frihet som möjligt.
Som samhällets viktigaste gemenskap är familjen grunden för allt. Det är viktigt för
Kristdemokraterna att familjen fungerar som en trygg bas för individerna i samhället, och utan
den tryggheten står sig samhället inte lika starkt. I en idéskrift från 2012, kallad ”Jämställdhet
14 https://www.kristdemokraterna.se/Global/Faktablad/Faktablad_om_jämställdhet.pdf
15 https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Principprogram/Kapitel-3/
16 https://www.kristdemokraterna.se/Global/Faktablad/Faktablad_om_jämställdhet.pdf
17 https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Politikomraden/Jamstalldhet/
10
som genomgripande princip”18, skriver Penilla Gunther, riksdagsledamot och partiets
talesperson för jämställdhet19, om familjen såhär: ”För att jämställdhet ska uppnås är det
viktigt att mans- och kvinnorollerna förändras och att kvinnor och män delar ansvaret och det
praktiska arbetet i hem, familj och samhälle. […] Jämställdhet är bra för barnen. Föräldrarna
har lika stort ansvar för barnens välbefinnande. Båda föräldrarna har rätt och skyldighet att
delta i barnens omvårdnad och fostran. Betydelsen av både manliga och kvinnliga förebilder
under barnens uppväxt får inte undervärderas.”20
Kristdemokraterna tycker alltså att politiken bör utformas på det sätt att familjerna själva kan
ta aktiva beslut runt uppfostran och umgänge med barnen när de är mindre, och
Kristdemokraterna vill utöka familjernas möjlighet att välja själva hur de vill hantera sina
familjesituationer. Jag har tidigare i uppsatsen presenterat hur Kristdemokraterna vill se
föräldraförsäkringen utformad. Här kommer några andra viktiga punkter Kristdemokraterna
radar upp i sitt faktablad om familjepolitiken för att på ett bra sätt bygga samhället runt
familjen:
Att alla politiska beslut ska analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjer
och nära relationer
En familjerådgivningscheck för två besök ska ges till alla nyblivna föräldrar och ett
besök ska kosta max 300 kronor.
Avskaffa vårdnadsbidragets belopps- och åldersgräns
Införa en skyldighet för kommunen att erbjuda familjedaghem (dagbarnvårdare) för de
föräldrar som efterfrågar det
Minska barngrupperna i förskolan, särskilt för de minsta barnen. Kommunerna ska
införa ett maxtak för barngruppens storlek. Kommunerna som minskar barngrupperna
med minst ett barn ska få höja maxtaxan med 100 kronor. Staten och kommunen ska
bidra med ytterligare drygt 1 miljard kronor.
Utöka utbudet för föräldrautbildning, särskilt för föräldrar med tonårsbarn.21
4.3.2 Feministiskt initiativ om familj, arbetsliv och jämställdhet
Feministiskt initiativs partiprogram antogs vid deras kongress i april 2013.22 Eftersom
feminismen i sig utgår från att samhället inte är jämställt, genomsyrar jämställdhetskravet alla
punkter i partiprogrammet. Feministiskt initiativ har därför inte, till skillnad från
Kristdemokraterna, en egen rubrik för jämställdhet i partiprogrammet. Feminismens kärna är
jämställdhet och Feministiskt initiativ utgår ifrån den feministiska analysen att samhället
genomsyras av diskriminerande strukturer. I och med detta faktum vill Feministiskt initiativ
problematisera och förändra nuvarande politik fundamentalt. När de talar om familjen
poängteras barnets perspektiv som det som bör sättas i fokus. I Feministiskt initiativs syn på
hur välfärdssamhället bör vara, är det en förutsättning att man utgår från barnen, och tillåter
familjen, oavsett hur den ser ut, att fungera för barnens bästa. Ett av Feministiskt initiativs
förslag i sitt partiprogram är arbetstidsförkortning, att arbetsdagen ska vara 6h och inte som
nu 8h. En del av anledningen till detta förslag är de förbättrade möjligheter det skulle ge
familjer att stressa mindre och få mer tid tillsammans. Som samhället är uppbyggt idag, menar
18https://www.kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/Jämställdhet%20som%20övergripande%2
0princip%202012.pdf
19 https://www.kristdemokraterna.se/Kontaktportal/Kontaktportalsida/?pId=10894
20https://www.kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/Jämställdhet%20som%20övergripande%2
0princip%202012.pdf
21 https://www.kristdemokraterna.se/Global/Faktablad/Faktablad_om_familjepolitiken.pdf
22 http://feministisktinitiativ.se/wp-content/uploads/2013/11/For_en_feministisk_politik_2013.pdf
11
Feministiskt initiativ att många lider av ”tidsfattigdom”, där hälsa och miljö inte tas hänsyn
till. På det sättet vår tid disponeras mellan arbete och fritid idag förbises till exempel hälsa,
familjerelationer och föräldraansvar. En arbetstidsförkortning skulle innebära mer tid för
familjen och nära relationer, och därmed bättre möjlighet för alla till både ökad psykisk och
fysisk hälsa. Feministiskt initiativ menar också att kvinnodominerade yrken dels oftare har
deltidsanställning som anställningsform i högre utsträckning än män, vilket medför lägre
löner och högre osäkerhet på arbetsmarknaden, samt ”arbetsmiljö som i högre utsträckning
leder till förslitningsskador och långtidssjukskrivningar.” Det här vill man se över och åtgärda
genom att analysera det ur ett könsperspektiv med kvinnors villkor i arbetslivet som fokus.
Man menar också att den ökade pressen på arbetsmarknaden drabbar kvinnorna extra hårt,
just eftersom det även oftast är de som tar hand om och ansvarar för hur familjen och hemmet.
Fi har staplat 10 viktiga punkter när det gäller förändringar man vill se gällande arbete, och
några av dem följer här.
Fi ska verka för en generell arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag
Fi ska verka för en ökad satsning på åtgärder som förbättrar arbetsmiljön inom
kvinnodominerade arbetsområden, att sambanden mellan obetalt och betalt arbete
kartläggs ur ett hälsoperspektiv och att genusperspektivet integreras i allt
arbetsmiljöarbete
Fi ska verka för att det inrättas en handlingsplan med genusperspektiv för att
förebygga och minska sjukskrivningarna, öka hälsan i arbetslivet samt stärka
satsningarna på att förebygga de allvarligaste folkhälsoproblemen. Förebyggande
insatser, behandling och aktiv rehabilitering kommer att minska
sjukskrivningskostnaderna.
I partiprogrammets del om arbete finns underrubriken ”Likabehandling”, där Fi tar upp flera
aspekter av jämställdhet, alltså inte bara den mellan kvinnor och män. Som exempel kritiseras
dagens svårighet att själv påverka, och ha makten över, sin egen arbetsplats och även sitt eget
liv. Gällande normer och strukturer som könsmaktsordning och rasism gör att människor
diskrimineras i arbetslivet, eller kanske helt hindras att få ett arbete. ”Mannen som norm för
den förvärvsarbetande människan skapar förhållanden som leder till att kvinnor
diskrimineras”. Även här listar Fi ett antal punkter som de vill jobba efter:
Fi ska verka för att alla offentliga upphandlingar ska innehålla en
antidiskrimineringsklausul. Jämställdhetsplaner, mångfaldsplaner,
likabehandlingsplaner eller motsvarande ska bifogas vid varje anbud.
Fi ska verka för att arbetsgivares skyldigheter att vidta aktiva åtgärder för att främja
jämställdhet och annan likabehandling ska utökas och att en arbetsgivares
underlåtenhet kan straffas.
Även underrubrikerna ”Lön och anställningsvillkor”, ”Pensioner”, ”Arbetslöshet” och
”Företagande” tar upp problematiken med avsaknaden av jämställdhet i våra nuvarande
samhällsstrukturer. Så länge utgångspunkten är män kommer kvinnor tjäna sämre, vilket i sin
tur ger sämre pension eftersom pensionen baseras på livsinkomst, det kommer fortsatt vara
svårare för kvinnor att avancera i arbetslivet och som egenföretagare, och det som behövs för
att häva dessa strukturer är en feministisk politik som analyserar alla nuvarande strukturer och
kommande beslut utifrån ett feministiskt och antirasistiskt perspektiv.
4.4 Partierna om feminism
4.4.1 Kristdemokraterna och feminismen
12
När man går in på Kristdemokraternas hemsida och läser under fliken ”Om oss”23, en rubrik
som man antar kärnfullt vill sammanfatta Kristdemokraternas politik, finns där inget direkt
uttalat om varken feminism eller jämställdhet, men däremot valfrihet och rättvisa. Det är en
kort beskrivning av partiets genomgående fokus på familjens betydelse, och att deras
demokratisyn alltid fokuserar på en kristen värdegrund och människosyn. Tittar man under
fliken ”Vår ideologi”24 finner man att partiet igen poängterar vikten av familjen och den
gemenskap en familj ger. Under rubriken ”Den gyllene regeln” skriver man om
solidaritetsprincipen, den medmänsklighet och kärlek som finns i samhället när man utgår
ifrån att man behandlar andra så som man själv vill bli behandlad. Under denna rubrik
beskriver Kristdemokraterna hur de vill: ”solidarisera oss med de svaga och förtryckta, sträva
efter social rättvisa, utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av
samhällets goda.”25 Går man då vidare in på ”Jämställdhet”26 under ”Politikområden”27 för att
ta reda på hur de vill sträva efter social rättvisa och utjämna strukturella orättvisor, står där
just, att för att undanröja de hinder som idag finns för jämställdhet krävs att ”de strukturer,
attityder och traditioner som försvårar och förhindrar verklig jämställdhet undanröjs". Hur de
vill undanröja dessa hinder beskriver de som jag tagit upp tidigare i uppsatsen, nämligen
genom opinionsbildning och attitydförändringar, och inte bara med lagstiftning alltså.
Feminism nämns inte i dessa stycken. Det finns heller inte som en egen underkategori i
”politikområden”, men däremot när man letar under fliken ”Vår politik A-Ö”.28 Där beskrivs
feminismen som en icke enhetlig ideologi, som kristdemokrater därför vanligtvis inte kan se
sig knutna till. De förklarar vidare att feminismens största inriktningar talar om att kvinnor
generellt sett är underordnade män och att detta förhållande ska ändras. Det är på grund av
detta som kristdemokrater inte känner igen sig i feminismen, då de själva inte vill att
jämställdhet är något som ska läggas ovanpå befintliga strukturer, utan istället alltid finnas
som en genomgripande princip inom alla politikområden. Det är även precis såhär som
feminismen igen beskrivs i idéskriften från 2012 som jag tagit upp tidigare, som heter just
”Jämställdhet som genomgripande princip”.29
4.4.2 Feministiskt initiativ och feminismen
Feministiskt initiativ har som namnet antyder sin grund i den feministiska ideologin. Med den
som utgångspunkt bygger partiet hela sin politik och det, tillsammans med jämställdhet är
ständigt närvarande begrepp i alla politikområden. Feministiskt initiativ skriver under
rubriken ”En feministisk politik” att de vill utmana den nuvarande maktordningen. De vill
problematisera den könsmaktsordning som finns idag och menar att dagens politik helst
saknar den dimensionen.30 Feministiskt initiativ breddar feminismen till att inkludera alla
slags ojämlika förhållanden i de strukturer som finns i samhället idag, och vill med den
feministiska analysen arbeta med alla typer av diskriminering. Underrubriken
”Antidiskriminering är inget särintresse – diskriminering sker överallt” tar just upp det faktum
att könsmaktsordningen får olika konsekvenser för alla, och att fokus på kvinnors villkor inte
23 https://www.kristdemokraterna.se/Om-oss/
24 https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Var-ideologi/
25 https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Var-ideologi/
26 https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Politikomraden/Jamstalldhet/
27 https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Politikomraden/
28 https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Korta-Svar-AO/#F
29https://www.kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/Jämställdhet%20som%20övergripande%20princip%202
012.pdf
30 http://feministisktinitiativ.se/politik/var-politik/
13
betyder att de tror att alla kvinnor är lika eller påverkas lika.31 I partiprogrammet skriver
Feministiskt initiativ såhär om vad som är målet med deras feministiska politik: ”Målet för
den feministiska politiken är ett samhällsbygge som skapar utrymme för alla människor att
utveckla sin fulla potential, i ett jämlikt samspel med andra, oberoende av kön, könsidentitet,
ålder, funktionsduglighet, sexualitet, trosuppfattning, hudfärg, etnicitet eller
medborgarskap.”32
5. Analys
5.1 Jämställdheten
Jämställdheten är ett strukturproblem som måste problematiseras och lösas, enligt både
Kristdemokraterna och Feministiskt initiativ. Båda dessa partier jag undersökt är överens om
att vi inte har nått fullständig jämställdhet i Sverige, och de har egna förslag på hur det borde
förändras. Båda partierna framhåller också vikten av familjens funktion i samhället. Här kan
man dock se en liten skillnad i hur partierna definierar vad som är en familj.
Kristdemokraterna talar utifrån barnets perspektiv mest om den normativa familjen med ett
heterosexuellt föräldrapar som antingen lever tillsammans eller separerade. Feministiskt
initiativ betonar även de barnets perspektiv, men poängterar vikten av att andra typer av
familjer finns och att de måste börja bli inkluderade när politiska beslut runt familjen fattas.
5.2 Föräldraförsäkringen
Den första frågan i den här uppsatsen behandlar själva föräldraförsäkringen och dess
utformning. Partierna står i det här avseendet i motsats till varandra. Kristdemokraterna vill
mena att regler inte kan gynna familjen, medan Feministiskt initiativ vill genomföra just en
mängd regler, runt hur familjen använder sig av föräldraförsäkringen. Anledningen till deras
skilda syn på frågan beror på deras olika utgångsperspektiv. Genomgående i
Kristdemokraternas texter läser man om individens fria val, och hur möjligheten till rättvisa
minskar i takt med att reglerna runt familjen ökar. Detta fokus på det individuella valet gör att
Kristdemokraterna vill ta bort de regler och kvoteringar som finns i föräldraförsäkringen, för
att låta familjerna själva göra de val som passar just dessa familjer bäst. Det är först när dessa
krav utifrån på hur man ska göra försvinner som familjerna kan bli jämställda och
föräldraförsäkringen en tillgång och ett verktyg för jämställdhet. Feministiskt initiativ utgår
istället från statistiken om jämställdhet som finns, och att fakta visar att vi inte lever jämställt.
De fria valen vi idag har, har alltså inte har lett Sverige mot att bli ett tillräckligt jämställt
land, och för att avhjälpa det problemet är individualisering av föräldraförsäkringen den bästa
lösningen menar Feministiskt initiativ. På så sätt tvingas familjerna att bli jämställda.
Feministiskt initiativ ser jämställdheten som någonting mätbart och att dela lika blir
lösningen, medan Kristdemokraterna ser det som något individuellt, och det betyder att det
fria valet är lösningen. Båda partierna tar upp barnen som utgångspunkt. Kristdemokraterna
vill att alla politiska beslut ska tas utifrån barnens perspektiv, för att på så sätt utreda och
klargöra alla möjliga konsekvenser för barnen. Barnens rätt till båda föräldrarna är viktigt,
och här är Feministiskt initiativ eniga. Det är barnens rättigheter som ska stå i fokus, och
barnets förutsättningar för att växa upp som måste beaktas först och främst. Men hur man bäst
tar tillvara barnens rättigheter ser alltså partierna väldigt olika på. Medan Feministiskt initiativ
ser det som statens ansvar att ge barnet sin rätt till båda sina föräldrar för att få en bra relation
till dem, ser Kristdemokraterna det som familjens ansvar att besluta runt den bäst ska fungera.
31 http://feministisktinitiativ.se/politik/var-politik/
32 http://feministisktinitiativ.se/wp-content/uploads/2013/11/For_en_feministisk_politik_2013.pdf
14
Båda partierna tycker ju att de för familjernas skull har den bästa lösningen på hur
föräldraförsäkringen ska vara utformad, men lösningarna är helt motsatta. Feministiskt
initiativ vill för jämställdhetens skull individualisera, medan Kristdemokraterna för
valfrihetens skull vill ta bort all kvotering, och motverka all framtida kvotering. Av detta tror
båda partierna att jämställdheten kommer ta sig framåt. Det Kristdemokraterna saknar i sin
diskussion om föräldraförsäkringen tycker jag är det faktum att de inte synliggör andra typer
av familjekonstellationer. Kristdemokraterna är ett parti med en kristen värdegrund, men med
det sagt kan man kanske inte bortse från det faktum att det finns andra människor i Sverige
som lever i icke normativa eller traditionella familjer. Jag har visserligen själv valt att utgå
ifrån en normativ familj när jag har formulerat mina forskningsfrågor, detta då jag valt att
fokusera på skillnaden mellan män och kvinnor och i vilken utsträckning de tar hand om barn,
men jag saknar problematisering från Kristdemokraternas håll om hur familjer ser ut idag och
hur regler och lagar är stiftade i relation till det.
Den andra frågeställningen i den här uppsatsen tar upp är föräldraförsäkringen och familjens
betydelse i jämställdhetspolitiken. Tror partierna att just föräldraförsäkringen och familjen har
stor påverkan på jämställdheten i dagens samhälle? Här är Feministiskt initiativ tydliga.
Jämställdhet och synen på jämställdhet börjar i hemmet och påverkar sedan hur samhällets
normer och förväntningar på människor utvecklas. För att alla ska ha sin fulla potential att
utvecklas krävs att gamla normer och strukturer rivs ner för mer jämställda villkor. Som redan
tidigare konstaterat i uppsatsen är det därför de vill se en individualisering av
föräldraförsäkringen, för att bryta gamla strukturer. Kristdemokraterna tror också att det är
mycket av gamla normer och strukturer som idag hindrar oss att leva jämställt, och vill även
de se att man gör allt i samhället för att förhindra att de består, om de står i vägen för
jämställdheten. De är tydliga med att det är viktigt för jämställdhetsarbetet att kvinnor och
män tar lika mycket ansvar i familjen för att få ett mer jämlikt samhälle, och dessutom ser de
ju familjen i sig som en av de viktigaste institutionerna vi har. Ju bättre familjer desto bättre
samhällen, verkar Kristdemokraterna tänka. Kristdemokraterna vill att alla politiska beslut ska
analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och de vill att kvinnor och män ska ta lika stort
ansvar både vad gäller familj och gällande det praktiska arbetet i hem och samhälle. Men
kristdemokraterna menar även de att jämställdheten börjar i hemmet. Det finns faktiskt flera
punkter hos Kristdemokraterna och Feministiskt initiativ där utgångspunkten är densamma,
även om de kommer till helt olika slutsatser om bästa möjliga sätt att hantera situationen.
Nämnas kan alltså familjen som grunden, den är de överens om. Sedan jämställdheten som
startar i familjen. Det icke jämställda klimatet i dagens samhälle, det är båda överens om.
Sedan har de faktiskt en formulering som är exakt likadan, nämligen den att politiken måste
utformas så att den tillåter varje människa att utveckla sin fulla potential. Men det kan å andra
sidan vara en formulering som alla partier skriver under på. Det är väldigt intressant dock att
jämföra två så pass ideologiskt olika partier och hitta så olika lösningar på samma problem.
Den tredje frågeställningen i uppsatsen behandlar feminismen. Kan man koppla dessa två
olika partier till de två feministiska teorier jag presenterade i uppsatsens teoridel? Ja, vid
första anblick hos Kristdemokraterna tycker jag nog att man kan se drag av särartsfeminism,
när de pratar om de könsroller som barnen tidigt ska lära sig från. De verkar se könsroller
inom familjen som något positivt, och det stämmer ganska väl in på särartsfeminismens vilja
att ofta vilja bevara det som är typiskt manligt respektive typiskt kvinnligt. Det är viktigt för
Kristdemokraterna med både kvinnliga och manliga förebilder. De vill att jämställdheten ska
finnas i samhället naturligt och inte genom punktinsatser och som projektarbeten utanpå de
befintliga strukturer vi har. Det här synsättet skulle också kunna tyda på att de liknar
15
särartsfeminismen, som ju vill erkänna de naturliga skillnader som män och kvinnor har, ta
tillvara på dem och värdera dem på samma nivå. Kristdemokraterna är ju däremot tydliga med
att de själva inte kan erkänna feminism av något slag som en enhetlig ideologi, och väldigt få
kristdemokrater tillskriver sig själva epitetet feminism. De framhåller snarare vikten av att
varje människa på sitt sätt ska få komma till sin rätt genom möjligheten att göra de val som är
bäst för just den. De framhåller inte könsrollernas betydelse tydligt nog för att kunna
klassificeras som särartsfeminister enligt mig. Om man tar feminismen som begrepp och ger
det betydelsen lika villkor för alla, som är själva grunden i feminismen, kan man definitivt
utifrån det material jag tagit fram klassa Kristdemokraterna som feministiska, även om de
själva inte skulle välja att kalla sig det. Men att knyta dem till särartsfeminister blir för
långsökt enligt mig.
När man ser på Feministiskt initiativs hållning till föräldraförsäkringen verkar det inte bli så
svårt att knyta deras teorier till likhetsfeminismen. I deras förslag till hur föräldraförsäkringen
ska vara utformad gör de ingen skillnad på kön. Det finns ingen anledning för mammorna att
fortsätta vara hemma med barnen största delen av tiden, när papporna är lika kapabla. Det
påverkar ju dessutom kvinnors ställning i samhället överlag, om man individualiserar
föräldraförsäkringen och på det sättet förändrar synen hos arbetsgivare på vilken typ av
människor som kan vara en risk att anställa. Så som det ser ut idag menar Feministiskt
initiativ, beror på socialt konstruerade normer som måste brytas och som det som hindrar
kvinnor att bli jämlika på till exempel arbetsmarknaden. Eftersom Feministiskt initiativ har
tagit ett väldigt tydligt ställningstagande för alla människors lika villkor, och använder sig av
jämställdhetsstatistik
6. Slutsats
För att sammanfatta den här uppsatsen ställer jag nu upp mina frågeställningar och försöker
ge dem korta svar. Den första frågeställningen jag hade i min uppsats var denna:
Hur vill partierna att föräldraförsäkringen skall vara utformad för att det ska gynna
familjerna?
Jo, båda partierna vill ha ganska kraftiga reformer av föräldraförsäkringen.
Kristdemokraternas viktigaste insats i frågan är att de vill häva all tidigare kvotering, och
motverka all framtida kvotering. Feministiskt initiativ å andra sidan, vill göra det motsatta och
individualisera föräldraförsäkringen, alltså kvotera den så att föräldrarna inte har någon annan
möjlighet att dela lika på dagarna och ansvaret under barnets första år. Det som gynnar
familjen ur Kristdemokraternas perspektiv är att de själva får välja utifrån sina egna
förutsättningar, vilket alltså inte nödvändigtvis skulle bli jämställt i just den familjen, men
däremot rättvist menar Kristdemokraterna, eftersom det innebär att de själva fått ta de beslut
som endast berör dem. Feministiskt initiativ tar in familjen i en mer politisk kontext när de
vill individualisera föräldraförsäkringen, och tycker inte att egna val skulle vara rättvist
eftersom det enligt dem tillåter normer och strukturer att finnas kvar. De vill därför införa
regler som gör att uttaget av föräldraförsäkringen blir jämställt, vilket i sin tur kan påverka
nuvarande normer och strukturer. Min andra fråga följde upp den första:
Ser partierna något samband mellan föräldraförsäkringen och jämställdhet?
Ja, det verkar partierna göra. Deras olika lösning på föräldraförsäkringen beror ju på deras
skilda inställning till vad som är jämställdhet. Där Kristdemokraterna fokuserar på den fria
individen som själv gör genomtänkta val ser Feministiskt initiativ till hur det i dagens
samhälle ser ut med jämställdheten i familjerna. Båda partierna menar att de strukturer som
idag finns förhindrar jämställdhet. De båda partierna verkar se samband mellan
föräldraförsäkringen och jämställdhet i Sverige på grund av den viktiga roll de tycker att
16
familjen spelar i samhället. Det båda ser som jämställdhet är allas lika möjlighet att göra det
de vill, men de skiljer sig alltså åt när det gäller under vilka förutsättningar de ser som viktiga
för att få göra det man vill. Kristdemokraterna menar att valfriheten spelar störst roll och
Feministiskt initiativ menar att gamla normer och strukturer spelar större roll och tar över de
fria valen man tror sig ha. Min tredje fråga var denna:
Kan man göra en feministisk-teoretisk klassificering av partierna utifrån deras syn på
hur föräldraförsäkringen bör vara utformad?
Den här frågan var lite svårare att besvara än vad jag först hade tänkt mig. Vid första anblick
är det enkelt att tro att Kristdemokraterna är särartsfeminister, och det finns påståenden i deras
texter som också tyder på det, till exempel det att könsroller är viktiga för barn att lära sig av,
och att det behövs både manliga och kvinnliga förebilder. De vill alltså gärna prata om och
befästa manligt och kvinnligt, vilket går hand i hand med hur särartsfeminismen ser på genus.
Men det är ändå svårt att kunna klassificera dem som särartsfeminister utifrån endast detta.
De pratar om den viktiga grund familjen skapar i samhället när den ger omsorg och trygghet,
men de säger ingenstans att det troligare är kvinnan i familjen som kommer stå för denna
omsorg och trygghet. Det Kristdemokraterna hela tiden vill fokusera på är individualismen,
och allas möjlighet att själva välja vad som passar dem. Nej, jag får nog säga att det inte går
att klassificera Kristdemokraterna till en feministisk teori utifrån hur de ser på
föräldraförsäkringen. När det gäller Feministiskt initiativ och ifall jag kan klassificera dem,
tycker jag att det blir lättare. Feministiskt initiativ är tydliga med att hur dagens
ansvarsfördelning i familjen ser ut till stor del beror på förlegade normer och strukturer. De
vill bryta dem genom att enkelt dela föräldraförsäkringen mellan föräldrarna, vilket skulle
innebära att den andra föräldern, (som inte burit barnet och sedan fött det) skulle ta lika stort
ansvar under de första åren. Deras inställning är alltså att kvinnans och mannens roll inte
behöver vara det minsta olika utan att det är roller som är socialt konstruerade. Alltså går det
väldigt i linje med hur likhetsfeminister ser på föräldraskapet och familjen.
Sammanfattningsvis vill jag alltså säga att det går att knyta Feministiskt initiativ till
likhetsfeminismen, men att det inte går att knyta Kristdemokraterna till någon feministisk
teori.
Slutligen kan jag konstatera att det finns många intressanta frågeställningar runt familjepolitik
och jämställdhet som jag skulle vilja fördjupa mig i, och det skulle även vara intressant att
titta på andra partiers inställning i frågan. Men valet av just de här två partierna blev intressant
när det visade sig att de står i motsats till varandra i mycket, trots att de har samma tankar runt
vikten av familjen som trygghet i samhället. Jag trodde kanske inte innan att Feministiskt
initiativ hade familjen som utgångspunkt i den grad det visade sig att de har. Dessutom trodde
jag att det var en enkel sak att knyta Kristdemokraterna till särartsfeminismen, men det visade
sig inte stämma.
17
7. Referenser
Tryckta källor:
Esaiasson, Peter et.al. Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad.
Upplaga 3:2. (2007) Norstedts Juridik
Roberts, Peri et. al. Politiskt tänkande – En introduktion. Upplaga 1:5. (2007)
Studentlitteratur, Lund.
Elektroniska källor:
Alliansen – om Alliansen
http://www.alliansen.se/om-alliansen/ (Hämtad 2014-05-22)
Feministiskt initiativ
Partiprogrammet
http://feministisktinitiativ.se/wpcontent/uploads/2013/11/For_en_feministisk_politik_2013.pdf (Hämtad 2014-05-22)
Vår politik
http://feministisktinitiativ.se/politik/var-politik/ (Hämtad 2014-05-22)
Föräldraledighetslagen http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Foraldraledighetslag-1995584_sfs-1995-584/
(Hämtad 2014-05-22)
Kristdemokraterna
Om oss
https://www.kristdemokraterna.se/Om-oss/ (Hämtad 2014-05-22)
Idéskrift – Jämställdhet som genomgripande princip
https://www.kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/Jämställdhet%2
0som%20övergripande%20princip%202012.pdf (Hämtad 2014-05-22)
Faktablad om jämställdhet
https://www.kristdemokraterna.se/Global/Faktablad/Faktablad_om_jämställdhet.pdf
(Hämtad 2014-05-22)
18
Principprogrammet: Människan – unik eller ett djur bland alla andra
https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Principprogram/Kapitel-3/ (Hämtad
2014-05-22)
Politikområden
https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Politikomraden/ (Hämtad 2014-05-22)
Politikområden – om jämställdhet
https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Politikomraden/Jamstalldhet/ (Hämtad
2014-05-22)
Vår politik – Vår ideologi
https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Var-ideologi/ (Hämtad 2014-05-22)
Vår politik – A-Ö: Familjen
https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Korta-Svar-AO/#F (Hämtad 2014-0522)
Riksförsäkringsverket analyserar 2002:14. Spelade pappamånaden någon roll?
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/5b478ec3-ece6-4159-b8e4e5815025011e/analyserar_2002_14.pdf?MOD=AJPERES (Hämtad 2014-05-22)
Socialförsäkringsrapport 2012:9 Föräldrapenning – analys av användandet 1974-2011
http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/cb691e27-2e59-4d26-b3cdd32057b7fa04/socialforsakringsrapport_2012_09.pdf?MOD=AJPERES (Hämtad 201405-22)
SOU 2005:073 Reformerad föräldraförsäkring. Kärlek, omvårdnad, trygghet.
http://books.google.se/books?id=rDUKuWncLZcC&pg=PA107&lpg=PA107&dq=införan
de+av+föräldraförsäkring&source=bl&ots=u0Y_1RfjtV&sig=K7xNOpYVDjeH5Hus18HcV
ZTrSEA&hl=sv&sa=X&ei=Qm4cU92FGOKs4AS7q4D4CA&redir_esc=y#v=onepage&q=inf
örande%20av%20föräldraförsäkring&f=false (Hämtad 2014-05-22)
19
