VESTA projekt
Antibiotikaförskrivning och användning av CRP test
vid luftvägsinfektioner
Följsamhet till SFAMs rekommendationer på Spånga VC
Denis Stygar, ST-läkare, Spånga Vårdcentral
November 2011
Handledare
Teresa Saraiva Leao, spec. i allmänmedicin, Rosenlunds Vårdcentral
Eva Melchersson, spec. i allmänmedicin, Spånga Vårdcentral
SAMMANFATTNING
Bakgrund
Luftvägsinfektioner är mycket vanliga i samhället. De flesta fall av luftvägsinfektioner har
viral genes och bör därför inte behandlas med antibiotika. Trots det förskrivs ca 40% av
patienterna med luftvägsinfektion antibiotika i Sverige. Överanvändning av antibiotika kan
leda till utveckling av resistenta bakterier, ökad frekvens av läkemedelsbiverkningar, onödig
miljöpåverkan och ökade sjukvårdskostnader.
För att skilja mellan viral och bakteriell infektion används ofta snabb laboratorietest Creaktivt protein (CRP). Användbarheten av CRP har diskuterats då det har visat sig att
markören ej kan differentiera mellan bakteriella och virala nedre luftvägsinfektioner hos barn
och vid övre luftvägsinfektioner hos vuxna.
Syfte
Att studera antibiotikaförskrivning och användning av CRP vid luftvägsinfektioner på Spånga
Vårdcentral i relation till kvalitetsmått framtagna av Svensk Förening för Allmänmedicin.
Metod
Studiegruppen består av män och kvinnor i alla åldrar som besökte Spånga VC och erhöll
diagnos för luftvägsinfektion under perioden 2009-09-15 – 2010-09-15.
Antibiotikaförskrivning, val av preparat och användning av CRP-test studerades hos 200
slumpmässigt valda patienter från studiegruppen.
Resultat
Drygt en fjärdedel av studiepatienterna (26,5%) erhöll antibiotikabehandling. Mer än hälften
av dem fick bredspektrumantibiotika. CRP-test genomfördes hos varannan patient (53%).
Antibiotikaförskrivning ökade med stigande CRP.
Slutsats
Andelen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner på Spånga VC är låg i förhållande till
genomsnittet i Sverige och uppfyller SFAMs kvalitetsmål. Studien visar att vårdgivare väljer
att förskriva bredspektrumantibiotika medan gällande riktlinjer föreslår användning av PcV
som förstahandspreparat vid okomplicerade luftvägsinfektioner i de fallen där
antibiotikabehandling indicerad.
Användningen av CRP-test vid luftvägsinfektioner på Spånga VC överstiger betydligt SFAMs
kvalitetsmål.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
BAKGRUND . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
MATERIAL OCH METOD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
RESULTAT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
DISKUSSION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
SLUTSATS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
REFERENSLISTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
BILAGOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
3
BAKGRUND
Luftvägsinfektioner är mycket vanliga i samhället. Patienter med luftvägsinfektioner utgör
upp till 30 % av alla konsultationer inom primärvården i de nordiska länderna (1).
Luftvägsinfektioner är bland de vanligaste anledningarna till antibiotikaförskrivning i
primärvården (2). De flesta fall av luftvägsinfektioner har viral genes och bör därför inte
behandlas med antibiotika. Trots det förskrivs ca 40 % av patienterna med luftvägsinfektion
antibiotika i Sverige (2). Överanvändning av antibiotika vid luftvägsinfektioner har troligtvis
stor betydelse för utveckling av resistenta bakterier (3). Det finns tydligt samband mellan
användning av antibiotika i olika länder och förekomst av resistenta luftvägspatogener (4,5).
Antibiotikaförskrivningen varierar stort mellan olika länderna i Europa och mellan olika
region i Sverige. Sedan 90-talet har mycket uppmärksamhet riktats mot utveckling av
antibiotikaresistens bland vanliga bakterier inom sjukvården. Resistensproblem av större
omfattning ses inom storskalig djuruppfödning i Europa och globalt där
antibiotikaanvändning har exploderat senaste decennierna och förekomsten av resistenta
bakterier är mycket vanlig. Huvudorsaken anses vara ökad användning av antibiotika (4).
Förutom resistensutveckling och ökad miljöpåverkan kan överanvändning av antibiotika leda
till ökade läkemedelsbiverkningar och sjukvårdskostnader. Det finns därför skäl till begränsad
användning av antibiotika och mer nyanserad förskrivning som riktar sig till rätt
patientgrupper.
I jämförelse med många andra länder i Europa har Sverige låg antibiotikakonsumtion och
relativt låg förekomst av resistenta bakterier. Strategigruppen för rationell
antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (STRAMA) har under åren arbetat
aktivt med riktlinjer för behandling av flera vanliga infektionstillstånd vilket ledde till
minskad antibiotikakonsumtion under slutet av 90- och början av 2000-talet. Inom Sverige
finns dock stora skillnader i användning av antibiotika. Stockholms län har traditionellt haft
högre användning än genomsnittet, det utfärdas ca 500 antibiotikarecept per 1000 invånare
och år (6). Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) har tagit fram kvalitetsindikatorer för
att följa upp vårdkvaliteten i primärvården. När det gäller antibiotikaförskrivning vid
luftvägsinfektioner är målet att andel antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner understiger
40% (7).
4
Snabblaboratorietestet C-reaktivt protein (CRP) är ett mycket vanligt diagnostiskt instrument i
primärvården. CRP räknas som akutfasprotein som finns i mycket låga halter i serum hos
friska individer. Serumkoncentrationer av CRP kan stiga kraftigt vid vissa bakteriella
infektioner eller i samband med vävnadsskada orsakad av ex operation eller inflammation.
Användbarheten av CRP har diskuterats då det har visat sig att markören ej kan differentiera
mellan bakteriella och virala nedre luftvägsinfektioner hos barn (8) och inte är lämplig att
användas vid övre luftvägsinfektioner (9). Det är framförallt vid misstänkt pneumoni som
CRP har visat sin styrka (10). Studier har visat att CRP tas vid ca 30 % av besöken men
spridningen är stor mellan vårdcentralerna (17-50%) (2). Huvuddelen av CRP-tester görs vid
diagnosen övre luftvägsinfektion där ett lätt förhöjt CRP (>25 mg/l) gör det svårt för många
läkare i primärvården att avstå från antibiotika även om läkaren bestämt sig för en diagnos
med trolig viral genes (10). Enligt SFAM bör användning av CRP vid luftvägsinfektioner ej
överstiga 25 % (7).
SYFTE
Att studera antibiotikaförskrivning vid luftvägsinfektioner på Spånga VC i relation till
kvalitetsmål framtagna av SFAM. Att studera användning av CRP vid luftvägsinfektioner
på Spånga VC.
FRÅGESTÄLLNINGAR
1. Hur stor andel av patienterna med diagnostiserade luftvägsinfektioner behandlades med
antibiotika?
2. Hur stor andel av de antibiotikabehandlade luftvägsinfektionerna förskrevs penicillin V?
3. Hur stor andel av patienter med luftvägsinfektion genomgick CRP analys?
MATERIAL OCH METOD
Studien är en kvantitativ retrospektiv register- och journalstudie. Studiepopulationen består av
män och kvinnor i alla åldrar som besökte Spånga VC och erhållit diagnos luftvägsinfektion
under perioden 2009-09-15 - 2010-09-15. Spånga Vårdcentral är belägen i västra Stockholm
och har ca 17000 listade patienter och ca 24000 läkarbesök per år.
5
Antibiotikaförskrivning och användningen av CRP studerades vid följande diagnoser: J01.Akut sinuit, J02.- Faryngit, J06.-P Övre luftvägsinfektion, J18.-P Pneumoni, J22.-P Akut
bronkit, R05.- Hosta. Dessa luftvägsinfektioner studerades tillsammans för att inte skillnader i
vanor när det gäller diagnossättning skulle göra att det inte gå att jämföra olika vårdcentraler.
Patienter med diagnos B34 Virusinfektion ingår ej i studien då diagnosen förutsätter att
patienten ej får någon antibiotikabehandling. Även diagnoser med väldefinierade
behandlingsrekommendationer J03.- Tonsillit och H67.- Media Otit ligger utanför denna
studies ram.
Studiepatienterna togs fram ur journalsystemet Profdoc Journal III med hjälp av
rapportverktyget RAVE 3. Rapportverktyget användes för att ta fram data om det totala
antalet läkarbesök och antal läkarbesök med de definierade diagnoserna för
luftvägsinfektioner.
Registrering av provsvar i journalen har under studieperioden skett på två olika sätt: i
labmodulen eller i journaltexten, vilket föranledde behov av manuell granskning av journaler.
Tvåhundra tio journaler valdes ut för granskning och detaljanalys med hjälp av OpenOffice 3
slumpgenerator. Vid manuell granskning av 210 patientjournaler har 10 patienter
exkluderades från studien: 3 patienter som remitterades till akutsjukhus för behandling, 7
patienter som hade ingen aktuell infektion eller kom för kontroll på grund av kroniska besvär.
Följande parametrar studerades: andel luftvägsinfektioner som behandlades med antibiotika,
valet av antibiotika, användningen av CRP. Data från de granskade journalerna
sammanställdes med hjälp av programmet OpenOffice Calc 3 i registreringsformulär baserat
på SFAMs rekommendationer för kvalitetsuppföljning av diagnostik och behandling av
luftvägsinfektioner i primärvården (10). Statistisk analys utfördes med hjälp av OpenOffice
Calc 3 och Paleontological Statistics (PAST 2.11)
Etik
Verksamhetschefen har godkänt projektet och gett sitt tillstånd att studieledaren får läsa
journalerna och loggas i journalsystemet som behörig. Patientdata avidentifierades och
omkodades till nummer, kön och ålder vilket garanterar anonymitet för studiepatienterna.
Endast studieledaren hade tillgång till det insamlade materialet som förvarades inlåst på
6
vårdcentralen. Studien tillför nya kunskaper till vårdcentralen och kommer att bidra till det
pågående kvalitetsarbetet på vårdcentralen.
RESULTAT
Under perioden 2009-09-15 - 2010-09-15 gjordes 24350 läkarbesök på Spånga VC (14155
planerade och 10195 oplanerade besök). Av det totala antalet läkarbesök, erhöll ca 7 % (1728
patienter) luftvägsinfektionsdiagnoserna: J01.- Akut sinuit, J02.- Faryngit, J06.-P Övre
luftvägsinfektion, J18.-P Pneumoni, J22.-P Akut bronkit, R05.- Hosta.
Studiepatienterna bestod av 106 kvinnor (53 %) och 94 män (47 %). Åldersspannet var 0-92
år med genomsnitt ålder 35,1 år. De flesta av patienterna var i åldersgrupp 19-65 år (59 %)
Antal patienter
(Figur 1).
118
120
100
80
60
40
20
0
36
26
0-6 år
20
7-18 år
19-65 år
>65 år
Figur 1. Åldersfördelning av patienterna med diagnos
luftvägsinfektion i studien.
Den vanligaste luftvägsdiagnosen var J06 ÖLI vilket förekom hos 37 % av patienterna.
Nästan lika vanlig var diagnosen R05 Hosta 25,5%. J01 Sinuit och J 18 Pneumoni tillhörde de
minst förekommande diagnoserna (Figur 2).
73
antal patienter, n
80
60
51
40
27
22
20
13
13
0
J02 Faryngit
J18 Pneumoni
R05 Hosta
J01 Sinuit
J06 ÖLI
J22 Bronkit
Figur 2. Diagnosfördelning av olika luftvägsinfektioner hos
patienterna i studien.
7
Andel antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner
Under studieperioden har läkarna på Spånga VC utfärdat totalt 1959 antibiotikarecept för
olika åkommor. En tredjedel (669 recept) förskrevs till patienter med luftvägsinfektioner som
ingår i studien.
Drygt en fjärdedel (26,5%) av studiepatienterna erhöll antibiotikabehandling. Andelar kvinnor
och män som fick antibiotikabehandling var 28,3 % respektive 24,5 % (p=0,64).
Alla 13 patienter som fick diagnos J18 Pneumoni behandlades med antibiotika. Även i
gruppen J01 Akut sinuit fick de flesta patienterna antibiotikabehandling (84,6%). Hälften av
patienterna med Akut bronkit J22 fick antibiotikarecept (48,1%). I övriga diagnosgrupperna
har man i regel inte använt antibiotikabehandling (Figur 3).
0%
20%
40%
60%
80%
J01 Sinuit
J02 Faryngit
J06 ÖLI
J18 Pneumoni
J22 Bronkit
R05 Hosta
100%
Utan antibiotika
Antibiotika
Totalt Spånga VC
SFAM
Figur 3. Andel patienter i procent som erhållit antibiotikabehandling på Spånga VC
fördelat på olika diagnoser, totalt och enligt SFAM:s rekommendationer. SFAM
rekommenderar att andel antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner understiger 40 %.
Val av preparat
Drygt hälften av alla patienter (49,1%) som fick antibiotikabehandling förskrevs doxycyklin
(Doxyferm) vilket gör det till det mest använda antibiotikum i studiepopulationen.
Förskrivning av bredspektrumantibiotika utgjorde ca 58 procent av den totala förskrivningen
vid luftvägsinfektioner på Spånga VC. Penicillin V, PcV (Kåvepenin) förskrevs till
41,5procent av antibiotikabehandlade patienter (Figur 4.)
8
49,1%
41,5%
Doxyferm
Kåvepenin
Amimox
Ery-max
Figur 4. Val av preparat vid antibiotikabehandling av
luftvägsinfektioner på Spånga VC fördelat i procent.
Andelen patienter med antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner som förskrivits PcV
varierade mellan diagnoserna. PcV valdes oftare vid J06 ÖLI (63 %) och varierade mellan 23
och 38 procent vid andra studiediagnoserna (Figur 5).
0%
20%
40%
60%
80%
100%
J01 Sinuit
J06 ÖLI
J18 Pneumoni
J22 Bronkit
Totalt Spånga VC
SFAM
Figur 5. Andel patienter med luftvägsinfektion i procent som förskrivits Kåvepenin (PcV)
uppdelat i olika diagnoser och totalt på Spånga VC. Diagnoserna J02 Faryngit och R05 Hosta
ej medtagna på grund av otillräckligt antal patienter. SFAM rekommenderar att behandling
med PcV överstiger 80 %.
CRP analyser vid luftvägsinfektioner
Mer än hälften av studiepatienterna (53 %) genomgick CRP-provtagning. Hälften av de
provtagna patienterna hade CRP <8 och 90 % hade CRP<50. CRP analysen utfördes hos 57,4
procent av männen och 49,1 procent av kvinnorna (p=0,54).
Andel patienter som genomgick CRP test varierar vid olika diagnoserna (Figur 6).
9
0%
20%
40%
60%
80%
100%
J01 Sinuit
J02 Faryngit
J06 ÖLI
Ej CRP
CRP
J18 Pneumoni
J22 Bronkit
R05 Hosta
Totalt Spånga VC
SFAM
Figur 6. Andel patienter med luftvägsinfektioner som lämnat CRP-prov fördelat på olika
diagnoser och totalt på Spånga VC. Enligt SFAM bör andel CRP analyser vid
luftvägsinfektioner ej överstiga 25 %.
Vanligast var CRP test vid diagnosen pneumoni (76,9%). Minst vanligt var CRP test i
patientgruppen J01 Sinuit (20 %).
Antibiotikaförskrivning och CRP
Antibiotikabehandling tillämpades i 28,3 procent av patienter som genomgick CRP test. I
gruppen där man avstått från CRP analysen fick 24,1 procent recept på antibiotika (p=0.54).
Bland patienterna med CRP<8 förskrevs antibiotika till 7,5 procent. Vid högre CRP ökade
antibiotikaanvändningen. Vid CRP 8-25 och CRP 26-50 behandlades 29,6 respektive 37,5
procent av patienter. Av nio patienter med CRP>50 erhöll 8 patienter antibiotikabehandling.
DISKUSSION
I denna studie kartläggs Spånga Vårdcentralens antibiotikaförskrivning vid
luftvägsinfektioner. Studien visar att andelen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner är
26,5 procent vilket är betydligt lägre än genomsnitt i Stockholm och ligger under den 40 % nivån rekommenderad av SFAM.
10
Å andra sidan dominerar bredspektrumantibiotika fortfarande i receptförskrivningarna vid
luftvägsinfektioner på Spånga VC. I denna studie utgör doxycyklin majoriteten av utfärdade
recept.
Vidare visar studien att CRP test tagits vid 53 procent av besöken på grund av
luftvägsinfektioner, vilket är mycket hög användning.
Med anledning av ökad antibiotikaanvändning och dess konsekvenser har
behandlingsrekommendationer och riktlinjer tagits fram. Det ledde till minskad
antibiotikaförskrivning i norra Europa och Sverige under 90-talet och början av 2000-talet.
Sedan 2004 ses dock en trend som tyder på ökad antibiotikaförskrivning (10).
Studien visar att antibiotikaanvändningen på Spånga VC är relativt låg. I genomsnitt
förskrivs antibiotika till 40 % av patienter med luftvägsinfektioner i Sverige men i
Stockholms län kan siffran vara högre. Under studie perioden har 26,5 % av patienter med
luftvägsinfektioner behandlats med antibiotika. Resultatet av studien tyder på att antibiotika
används restriktivt på Spånga VC.
Emellertid när det gäller valet av preparat, visar studien att majoriteten av patienterna
förskrivs bredspektrumantibiotika med doxycyklin som det vanligaste preparatet. Dessa
resultat står i motsats till gällande rekommendationer. Antibiotika med smalt spektrum
påverkar normalfloran i mindre utsträckning och ger därför en lägre risk för
resistensutveckling. Enligt Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av
okomplicerade luftvägsinfektioner, ska penicillin V användas i första hand i de fall där
antibiotikabehandling är indicerad. SFAM rekommenderar att mer än 80 % av
antibiotikabehandlande luftvägsinfektioner bör behandlas med PcV. I denna studie har
andelen PcV vid valet av receptförskrivning för luftvägsinfektioner varit låg (41,4%).
CRP
CRP-test tillhör de vanligaste laboratorietesterna i primärvården. Användning av CRP varierar
mellan vårdcentraler i Sverige, provet tas vid 17-50 procent av besöken relaterade till
luftvägsinfektioner (2). Inom denna studies ram har CRP-test tagits vid 53 procent av besöken
vilket är mycket hög användning enligt SFAMs kvalitetsgrupp som rekommenderar att
andelen CRP analyser vid luftvägsinfektioner inte ska överstiga 25 procent.
11
CRP-test kan underlätta bedömning vid misstänkt pneumoni (10). Vetenskapligt stöd saknas
för rutinmässig användning av CRP vid övre luftvägsinfektioner och sinuit. Emellertid utförs
majoriteten av CRP-tester i primärvården vid övre luftvägsinfektioner där analysen har visat
sig vara mindre informativt (9). Studier har visat att en måttlig CRP-stegring upp till 25 mg/l
ofta påverkar beslutet för många allmänläkare till förskrivning av antibiotika även om läkaren
efter den kliniska undersökningen bestämt sig för en diagnos med trolig viral genes (10). En
prospektiv norsk studie visade att ett måttligt förhöjt CRP (10-60 mg/l) ofta observeras vid
virala övre luftvägsinfektioner med en topp på dag 2-4 av sjukdomsförloppet. Slutsatsen blev
att måttligt förhöjda CRP-värden inte kan stödja diagnosen bakteriell infektion vid
sjukdomsförlopp mindre en vecka (11). Statusfynd och kliniska symptom talande för
pneumoni bör ligga till grund för bedömning och behandling. CRP bör användas endast som
komplement till den kliniska diagnostiken och kan i regel utelämnas vid frånvaro av
väsentliga kliniska symptom som till exempel feber, dyspne eller allmänpåverkan.
Ytterligare studier kan behövas för att kartlägga orsaker till den höga användningen av CRPtest. Spånga VC har en relativt stor andel utbildningsläkare som kan tänkas ha behov att ta fler
prover i utbildningssyfte och på grund av begränsad klinisk erfarenhet. Högre användning av
CRP analyser kan också bero på lokala traditioner och att CRP-test är lättillgängligt på
vårdcentralen och snabbt kan utföras på närlaboratorium. Studien visar att
antibiotikaförskrivning ökar med stigande CRP. Det finns dock inga säkra belägg för att
överutnyttjande av CRP skulle leda till ökad eller minskad antibiotikaförskrivning (10, 11).
Begränsad användning av CRP test som riktar sig till rätt patientgrupper kan bidra till bättre
handläggning av patienter genom ökad effektivitet, sparad tid och minskade
sjukvårdskostnader.
Styrkor och begränsningar
Till studiens styrkor hör att den har mätt data under en längre period hos ett relativt stort antal
patienter.
Studien har sina begränsningar. Det har inte studerats om eventuella skillnader i
förskrivningsmönster och diagnossättning hos individuella vårdgivare på vårdenheten kan
påverka studieresultat. I studiegruppen kan det finnas patienter med kroniska sjukdomar som
kan ha påverkat behandlingsval i vissa fall.
12
SLUTSATS
Antibiotika förskrivs till var fjärde patient med luftvägsinfektioner (sinuit, faryngit, ÖLI,
bronkit och pneumoni) på Spånga VC. Andelen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner är
mindre än genomsnittet i Sverige och uppfyller SFAMs rekommendationer.
Studien visar att man föredrar att välja bredspektrumantibiotika såsom tetracykliner medan
gällande riktlinjer föreslår användning av PcV som förstahandspreparat vid okomplicerade
luftvägsinfektioner i de fallen där antibiotikabehandling indicerad.
Användning av CRP-test vid luftvägsinfektioner på Spånga VC överstiger betydligt SFAMs
kvalitetsmål. Antibiotikaförskrivningen ökade med högre CRP.
Resultatet av studien kan bidra till att läkargruppen får möjlighet att se över handläggningen
av luftvägsinfektioner på Spånga VC och aktivt arbeta med att förändra förskrivningsmönstret
av antibiotika samt användandet av provtagning av CRP.
13
REFERENSLISTA
1. Grimsmo A, Hagman E, Faiko E, et al. Patients, diagnoses and processes in general practice
in the Nordic countries. An attempt to make data from computerised medical records
available for comparable statistics. Scand J Prim Health Care 2001;19(2):76–82
2. Engström S, Mölstad S, Nilsson G, et al. Data from electronic patient records are suitable
for surveillance of antibiotic prescriptions for respiratory tract infections in primary health
care. Scand J Infect Dis 2004;36(3):139-143
3. Ball P, Baquero F, Cars O, et al. Antibiotic therapy of community respiratory tract
infections: strategies for optimal outcomes and minimized resistance emergence. J Antimicrob
Chemother 2002;49(1):31–40.
4. Bronzwaer SL, Cars O, Buchholz U, et al. A European study on the relationship between
antimicrobial use and antimicrobial resistance. Emerg Infect Dis 2002;8(3):278–82.
5. Goossens H, Ferech M, Vander Stichele R, et al. Outpatient antibiotic use in Europe and
association with resistance: a crossnational database study. Lancet 2005;365(9459):579–87.
6. Cars O, Olsson-Liljequist B, Lundh K., et al. A Report on swedish Antimicrobial
Utlilisation and Resistance in Medicine. Euro Surveill. 2007 Mar 1;12(3):225.
7. Mål & Mått i allmänmedicin: SFAMs kvalitetsindikatorer (version 2011-04-09), tillgängligt
online via
http://sfam.se/index.php?=com_content&view=article&id=111%3Akvalitetsindikatorer&catid
=60%3Asfams-raddokument&Itemid=70
8. Heiskanen-Kosma T, Korppi M. Serum C-reactive protein cannot differentiate bacterial and
viral aetiology of community-acquired pneumonia in children in primary healthcare settings.
Scand J Infect Dis 2000;32(4):399-402.
9. Diederichsen HZ, Skamling M, Diederichsen A, et al. Randomised controlled trial of CRP
rapid test as a guide to treatment of respiratory infections in general practice. Scand J Prim
Health Care 2000;18(1):39-43.
10. André M, Vernby A, Odenholt I, et al. Allmänläkare förskrev mindre antibiotika men
utnyttjade CRP-test mer. Diagnos-förskrivningsstudier för aren 2000-2005.Lakartidningen
2008:105(41):2851-4.
11. Melbye H, Hvidsten D. The course of C-reactive protein response in untreated upper
respiratory tract infection. Br J Gen Pract 2004; 54,653-658.
14
BILAGA 1
REGISTRERINGSFORMULÄR LUFTVÄGSINFEKTIONER
Spånga VC, tidsperiod 2009-09-15-2010-09-15
Studiedeltagarna: 200 slumpmässigt valda patienter med luftvägsinfektioner.
Pat Nr
Ålder
Kön
CRP
15
Diagnos
Antibiotika
