Therese
Nour
Anna-Karin
Linda
Månens
verksamhetsplan ht- 10 och vt-11
Projekt
Efter ett besök på biblioteket så väcktes barnens intressen för kroppens olika funktioner och
utseenden. Vi lånade hem ett antal böcker om kroppen och därefter valde vi att ha kroppen
som projektarbete.
Normer och värden
Mål: Skapa god kamratskap där vi lär barnen ta hänsyn till varandra och dess olikheter.
Arbetssätt
Pedagogisk miljö och material.
Vi har varit på biblioteket tillsammans med barnen och lånat hem bra böcker om
kroppen. Vi har beställt hem material; lera, gips, färg, kroppspussel mm. Vi har
materialet tillgängligt så barnen kan ta egna initiativ.
Skapande verksamhet, lek, bild, rörelse, sång, musik och drama och förutsättningar
för dessa.
Vi vill att barnet ska bli tryggt i sin identitet. Genom att rita kompisporträtt av
varandra skapas en förståelse för olikheter som stärker deras självkänsla.
Bygg- och konstruktionslek.
Genom olika material uppmuntrar vi barnen till att skapa och konstruera kroppens
olikheter och likheter utifrån deras synsätt.
Språkutveckling och kommunikativ förmåga.
I våra smågrupper ges varje barn möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor, samt
att öva sin språkliga förmåga.
Matematiskt och logiskt tänkande.
Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra att lösa olika situationer t.ex. då de inte
når (beroende på längden), knäppa knappar, bära (stark – svag).
Förståelse för naturvetenskapligt tänkande.
Vi lär barnen att respektera djur och natur. Tillsammans skapar vi en god relation till
naturen och miljön. Vi lär ut att man ska värna om miljön, att ej skräpa ner. På
avdelningen har vi en återvinningsback där vi sorterar ritpapper.
Uppföljning
Hur ska vi följa upp? Genom att ha god planering och arbeta i smågrupper.
När ska vi följa upp målet? Kontinuerligt under avdelningsmötena.
Vad, hur och vem ska dokumentera? Barnens projektarbeten visas via bilder, texter och
utställningar. Vi pedagoger dokumenterar tillsammans.
1
Therese
Nour
Anna-Karin
Linda
När ska målet vara uppnått? Våren 2011
Vem ansvarar? Samtliga pedagoger på avdelningen.
Utveckling och lärande
Mål: Barnen lär sig begreppen för en rad olika kroppsdelar och förstår hur dessa är kopplade
till sinnena.
Arbetssätt
Pedagogisk miljö och material.
Vi kommer använda oss utav gips, lera, färg, böcker, pussel, bilder mm.
Skapande verksamhet, lek, bild, rörelse, sång, musik och drama och förutsättningar
för dessa.
Genom att använda oss av dessa olika verktyg upptäcker barnen kroppens olika
funktioner samt våra 5 sinnen (lukt, smak, känsel, hörseln och synen).
Bygg- och konstruktionslek.
Genom att barnen får arbeta enskilt och i grupp kan deras kunskap om kroppen
vidgas.
Språkutveckling och kommunikativ förmåga.
När vi arbetar i smågrupper synliggörs varje barn. Deras individuella frågeställningar
lyfts fram samt att deras språk utvecklas.
Matematiskt och logiskt tänkande.
Barnen lär sig motsatser och begrepp; gammal – ung, lång – kort, lite – mycket, lätt –
tung och mörkt – ljust.
Förståelse för naturvetenskapligt tänkande.
Barnen blir medvetna om hur kroppen fungerar i olika situationer och miljöer t.ex.
skogens ojämna terräng.
Uppföljning
Hur ska vi följa upp? God planering, dokumentation och arbeta i smågrupper.
När ska vi följa upp målet? Vid våra avdelningsmöten.
Vad, hur och vem ska dokumentera? Barnens projektarbeten visas via bilder, texter och
utställningar. Vi pedagoger dokumenterar tillsammans.
När ska målet vara uppnått? Våren 2011
Vem ansvarar? Linda och Therese ansvarar för smågrupper och utvärderar dessa.
Barns inflytande
2
Therese
Nour
Anna-Karin
Linda
Mål: Att barnen oavsett kön och etnisk bakgrund har inflytande över den dagliga
verksamheten.
Arbetssätt
Pedagogisk miljö och material.
Genom att ha ett inbjudande och pedagogiskt lättillgängligt material i de olika
hörnorna som lockar barnen utifrån deras individuella utvecklingsnivå.
Skapande verksamhet, lek, bild, rörelse, sång, musik och drama och förutsättningar
för dessa.
Genom att ha varierat material och verktyg utmanas barnens kreativitet.
Bygg- och konstruktionslek.
Förståelse för naturvetenskapligt tänkande.
Genom projektet kroppen tar vi tillvara barnens intressen och erfarenheter. Vi
kommer tillsammans med barnen samla material från naturen t.ex. kottar, löv, stenar
och pinnar som vi sedan tar in till avdelningen som kommer till användning under
vårat projektarbete.
Språkutveckling och kommunikativ förmåga.
Vi uppmuntrar barnen till ett gott självförtroende och en stark självkänsla genom att
få komma till tals. ”Jag kan, jag duger”.
Matematiskt och logiskt tänkande.
Genom att barnen får turas om att vara dukvärd tränas barnet på att använda sina
sinnen t.ex. hörsel och syn, sitt logiska tänkande; bordsplacering, bestickplacering
mm. och vid de dagliga rutinerna så som toalettbesök, av – och påklädning.
Uppföljning
Hur ska vi följa upp? God planering, dokumentation och arbeta i smågrupper
När ska vi följa upp målet? Vid våra avdelningsmöten.
Vad, hur och vem ska dokumentera? Den dagliga verksamheten visas via bilder och texter.
Vi pedagoger dokumenterar tillsammans.
När ska målet vara uppnått? Våren 2011
Vem ansvarar? Samtliga pedagoger på avdelningen.
Förskola och hem
Mål: Föra en god dialog mellan föräldrar och pedagoger, genom att bjuda in dem på
avdelningen och tydliggöra barnens projektarbete och därigenom göra föräldrarna mer
delaktiga i deras arbete.
Arbetssätt
3
Therese
Nour
Anna-Karin
Linda
Pedagogisk miljö och material.
Genom att kontinuerligt dokumentera barnens projektarbete synliggör vi vår
verksamhet för föräldrarna.
Bygg- och konstruktionslek.
Vi uppmuntrar föräldrarna att delta med material hemifrån till barnens projektarbete
t.ex. fotografier när de var små och ev. något babyplagg.
Språkutveckling och kommunikativ förmåga.
Skapande verksamhet, lek, bild, rörelse, sång, musik och drama och förutsättningar
för dessa.
Genom att synliggöra dokumentationen av vårat projekt skapas samtal mellan
föräldrar och barn där de kan berätta om det som hänt/händer i verksamheten.
Matematiskt och logiskt tänkande.
Vi informerar på föräldramöten hur vi arbetar med barnens matematiska tänkande och
deras språkutveckling i vårat projektarbete.
Förståelse för naturvetenskapligt tänkande.
Vi erbjuder föräldrar att vara delaktiga i våra pedagogiska utflykter (skogen, parken,
museer, bibliotek mm).
Uppföljning
Hur ska vi följa upp? Genom att ha en god dialog mellan föräldrar och pedagoger.
När ska vi följa upp målet? Vid våra avdelningsmöten.
Vad, hur och vem ska dokumentera? Den dagliga verksamheten visas via bilder och texter.
Vi pedagoger dokumenterar tillsammans.
När ska målet vara uppnått? Våren 2011
Vem ansvarar? Samtliga pedagoger på avdelningen.
4
