Diabetesutbildning
Studiematerial för omsorgspersonal
•
Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för
hälso- och sjukvårdsenheten – Tjörns kommun
•
Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg. sjuksköterskor
2013-12-08
Sjukdomen diabetes mellitus
• Orsaken till diabetes är att
bukspottskörteln producerar bristfälligt
med insulin.
• Diabetes mellitus (sockersjuka) är en
endokrin sjukdom, där blodets innehåll av
socker (glukos) är förhöjt. Blodets halt av
glukos (blodsockernivån) stiger om
kroppen har brist på eller saknar hormonet
insulin.
Två huvudformer av diabetes mellitus
• Typ 1- diabetes
• Typ 2 -diabetes
Typ 1
• Är insulinberoende diabetes och
karaktäriseras av att insulinsekretionen är
nedsatt eller helt har upphört
• Debuterar före 40 års ålder
• Ärftligt anlag i kombination med utlösande
faktor
Typ 2
•
•
•
•
Icke insulinberoende diabetes mellitus
Viss grad av insulinresistens i vävnader
Debuterar vanligen i vuxen ålder
I sjukdomsbilden ingår nedsatt fysisk
aktivitet och viktökning
• Faktorer som ökar risken av att drabbas
av typ 2 diabetes är: Rökning, ålder,
övervikt, stress, sömnbrist, arv, inaktivitet
Insulinets uppgift
• Insulin är ett hormon som produceras i
bukspottskörteln som är ansvarig för att hålla
blodsockret på lagom nivå
• Insulin fungerar som en ”nyckel” som låser upp
cellerna så att glukos kan ta sig från blodet in i
cellerna och tillföra energi
• För att detta ska fungera krävs att
bukspottskörteln producerar tillräckligt mycket
insulin samt att cellerna är känsliga/mottagliga
Insulinets roll i kroppen
1. Efter en måltid färdas sockret i
blodbanan på väg mot
lagringsplatserna inne i cellerna
2. För att sockret ska ta sig in
i cellerna måste särskilda
dörrar låsas upp.
3. Dörrarna kan
endast öppnas av
hormonet insulin.
4. När cellerna tagit hand om
sockret från maten håller sig
blodsockret på en bra nivå.
Hur ställs diagnos?
• Normalt blodsocker 3,5-7 mmol/l
• Ett slumpmässigt mätt blodsocker som ligger
över 11 mmol/l tyder på diabetes
• Fasteblodsocker över 7mmol/l vid två mätningar
• HbA1c: Visar hur blodsockret har varit i 8-10
veckor
• Uringlukos: Vid blodglukosvärden som
överstiger njurtröskelvärdet cirka 8-10 mmol/l
klarar inte njuren av att återabsorbera all glucos
Symtom vid hypoglykemi
(lågt blodsocker)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Svettning
Yrsel och darrning
Huvudvärk
Hunger
Synstörning
Irritation, aggressivitet
Blekhet
Svårt att hålla koncentrationen
Andedräkten luktar aceton
Gör så här vid hypoglykemi
(lågt blodsocker)
• Ge 4 druvsockertabletter, 2 dl mjölk och en smörgås
• Kontakta sjukvården
• Kvarstår tecken efter 10-15 min ta några
druvsockertabletter till
• Mät blodsockret igen
• Om sänkt medvetande smörj tex honung på
munslemhinnan
• Vid kramper eller medvetslöshet, ring 112
Symtom på hyperglykemi
(högt blodsocker)
•
•
•
•
•
•
•
Stor urinmängd
Ökad törst
Illamående
Trötthet
Dimsyn
Kräkningar
Magsmärtor
Gör så här vid hyperglykemi
(högt blodsocker)
• Kontakta sjuksköterska
• Ge vid behov insulin om det finns
ordination, detta görs i samråd med
ansvarig sjuksköterska
• Upprepade blodsockerkontroller
• Uppmuntra pat. att dricka mycket vatten
• Vid kramper eller medvetslöshet, ring 112
Varför stiger blodsockret?
•
•
•
•
Infektion
Feber
För lite insulin
Felaktig kost
Varför sjunker blodsockret?
•
•
•
•
•
För mycket insulin
För lite mat
Försenad måltid
Ökad fysisk aktivitet
Alkohol
Vad måste uppmärksammas
•
•
•
•
•
Diarré
Kräkning
Infektion
Feber
Stress
Insulindos kan behöva justeras
Sena Komplikationer
• Nervskador
• Sår bildning
• Ögonförändringar som kan leda till
blindhet
• Njurskador
Kost
Kosten bör vara fiberrik, rik på långsamma
kolhydrater och fettbalanserad.
Måltidsfördelning
• Fördela måltidordningen över dagen med
tre huvudmål och 2-3 mellanmål/dag
• Tag hänsyn till personens behandling
• Utgå från individen
• Tallriksmodellen
Motion
• Vävnadernas glukosupptag och musklernas
blodcirkulation ökar
• Syreupptagningsförmågan befrämjas i både lungor och
vävnader
• Hjärtmuskulaturen stärks
• Gynnar insulinets distribution i
blod och till vävnader
• Ökar insulinkänslighet
Insulin
• Måltidsinsulin = snabbverkande tas i samband med
måltid och durationen är mellan 10 min – 4 timmar
(Novorapid, Humalog, Apidra)
• Mixinsulin = snabb- och långtidsverkande tas i samband
med måltid och ordineras ofta 2ggr/dag, duration upp till
12 timmar (Novomix, Humalog mix)
• Långtidsverkande insulin har duration upp till 24 timmar
(Insulatard, Lantus, Levemir)
Blodsocker mätning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hand hygien och handskar är viktigt
Rent finger
Stick inte i tumme eller pekfinger
Sätt i testremsan i blodsockerapparaten
Använd en lansett och stick i sidan på fingret, det gör mindre ont än
på själva fingerblomman
Torka bort första droppen
För teststickan mot droppen
Läs av värdet på mätaren när den piper och skriv in det i journalen
Släng lansetten och testremsan i en burk för stickande/skärande
avfall
Rekommendationer
• Kontrollera utgångsdatum på
förpackningen till blodsockerstickorna
• Kontrollera alltid att koden på
blodsockerstickorna stämmer överens
med koden på blodsockermätaren
• Håll blodsockerstickorna torra genom att
alltid återförsluta behållaren
Dygnsprofil P-Glucos
•
•
•
•
•
Fastande + 1,5 tim. efter frukost
Före lunch + 1,5 tim. efter lunch
Före middag + 1,5 tim. efter middag
Vid sänggåendet
Samtidigt görs ibland mat- och vätskeregistrering
Injektionsteknik
• Vicka försiktigt på pennan 10 gånger eller
rulla den mellan dina handflator
• För att prova pennan. Ställ in en dos på
1-2 enheter. Håll pennan i en upprätt
position ca 45-90 grader och tryck
långsamt på knappen. En liten droppe
insulin ska kunna ses på kanylspetsen.
Om inte, ställ om dosen och tryck på
knappen igen tills du ser en droppe.
Injektionsteknik
Fortsättning
• Utgå alltid från ordinationshandling
• Vrid fram ordinerad mängd insulin, lyft upp
ett hudveck, tryck in kanylen hela vägen
genom huden och injicera insulinet. Håll
därefter in knappen under minst 10
sekunder så att hela dosen insulin
injiceras. Dra långsamt ut kanylen.
• När du är klar, ta bort kanylspetsen och
lägg den i en låda för stickande/skärande
avfall
• Dokumentera given dos
Val av injektionsställe
• Insulinet skall injiceras i underhudsfettet där det sugs upp i jämn
takt. Kommer det för ytligt hamnar det i huden och tas inte upp. Går
injektionen för djupt hamnar den i muskulaturen som innehåller mer
blodkärl och riskerar att sugas upp för snabbt.
• Variera injektionsstället för att optimera upptagning och minska risk
för bildning av fettkuddar (lipohypertrofier)
•
•
•
•
Insulin kan ges i:
Buk
Lår
Glutealregionen (skinkan)
Injicera aldrig genom kläderna ! Delvis har man svårare att se var
injektionen hamnar, delvis kan kanylen skadas
Förvaring av insulin
• Skriv öppningsdatum på insulinpennan
• Insulin som injiceras skall ha rumstemperatur och
förvaras i rumstemperatur
• Insulinsprutor som ej används skall förvaras i kyl- eller
svalskåpsdörren
• Insulin får absolut inte frysa (mister omedelbart all sin
effekt)
• Insulin skall aktas för direkt solljus och temperaturer över
25 grader C (Vid stark värme tappar insulinet successivt
effekt)
Fotvård
• Daglig inspektion av fötterna
• Tvätta fötterna varje dag, torka väl mellan
tårna
• Håll huden mjuk (smörj inte mellan tårna)
• Ha bekväma skor, gå aldrig barfota
• Klipp tånaglar rakt, fila förhårdnader
• Känn efter om det finns främmande
föremål i skorna innan påtagning
Praktisk övning
Lycka till
