UTMATTNINGSSYNDROM
Hur sjuk blir man av stress?
Susanne Ellbin
Leg psykolog, spec klin. psykologi
Diagnosen utmattningssyndrom, hur kom
den till?
UMS accepterades av Socialstyrelsen 2005
Sjukdomen benämns olika internationellt: vital exhaustion, clinical
burnout, adjustment disorder, fatigue at work, depression……
Dagsläget:
Psykisk ohälsa fortsätter att öka.
Andelen psykiatriska diagnoser har gått upp från 29%-37%
på knappt 10 år och är nu den dominerande
diagnosgruppen.
Bland dessa utgör anpassningsstörning eller reaktion på
svår stress 40%.
Anställda med kontaktyrken har överrisk att insjukna i
psykisk sjukdom.
Bland kvinnor är uppgången markant
Diagnostiska kriterier för
utmattningssyndrom
Utgångspunkten är ett tillstånd som
kännetecknas av påtaglig brist på psykisk energi
eller uthållighet.
Tillståndet skall ha utvecklats som en följd av
identifierbara stressfaktorer
(Utmattningssyndrom-stressrelaterad psykisk ohälsa SoS 2003)
Stresspiralen
Patienterna söker för olika somatiska eller psykiska symptom orsakade av för hög
stressbelastning
Mötet med primärvården
Symptomatisk
behandling, ev
rådgivning
Nya symptom,
upprepade besök
Utmattningssyndrom
Psykofysiologisk reaktion
Hjärnan:
•Tar in intryck
•Tolkar/jämför med tidigare erfarenheter
(cortex, hippocampus)
•Emotionell utvärdering
(frontallober, amygdala)
•Styr reaktion
kamp-flykt-spela död
Reaktion lärs in
www.Playground.com
Varningssignaler vid kamp/flykt
Sömn: svårt att sova, många uppvaknande
Energi: överaktiv, svårt att vila, rastlös
Känslor: irriterad, aggressiv, rädd, ångestfylld
Hjärnan: tankesnurr, konc/minnesproblem
Kroppen: hjärtklappning,mag/tarmproblem,muskelspänning
(Perski.A, Rose.J -08)
Varningssignaler vid spela död
Sömn: stort sömnbehov
Energi: stark trötthet
Känslor: nedstämd, deprimerad
Hjärnan: tomhet, minnesproblem
Kroppen: överkänslig för smärta, tröstbehov
(Perski.A, Rose,J -08)
•För tät upprepning av belastning
•Stresspåslaget kan upplevas som styrka
kontroll och oövervinnlighet, problemet döljs
•På sikt en felreglering av stressystemet.
110-
LIVSKVALITET
105-
-
Ref. population Män (104) 100Ref. population Kvinnor (101) --
Kvinnor med
klimakteriebesvär.
Patienter med lättare
hjärtsvikt (95)
9590-
UMS 6 mån (88)
Patienter med obehandlade magsår,
svårare kärlkramp eller svårare
hjärtsvikt. (85)
8580-
UMS nybesök, med el ut depr (73)
75-
Mentalpatienter
(69)
-
Poängsumma
(22-132)
medelvärde
N (nybesök) = 340
N (6 mån) = 195
Vanliga symtom vid långvarigt hög stressnivå
• Bristande energi. Trötthet (98%) Sömnproblem (83%)
• Huvudvärk (61%) Yrsel (54%) Ökad ljudkänslighet
• Bröstsmärtor (57%) Hjärtklappning (55%)
•Muskel- och ledvärk/annan värk (60%)
• Minnes- och koncentrationssvårigheter(82%)
• Magvärk/orolig tarm (55%)
• Oro och ångest (ca 70-80%)
•Nedstämdhet (ca 70-80%)
Ångest vid UMS
Problemlösningsförmågan minskar, dvs det
systematiska strukturerade tänkandet.
Vi blir då mer känslostyrda.
Överskattar faror.
Mindre flexibla.
Depression vid UMS
Mer av frustration än ledsenhet/lustlöshet.
Bristande initiativförmåga präglas mer av brist på energi
än ”ingen-idé känsla”. Man vill men kan inte. Inte samma
ihållande låga sinnesstämning.
Mindre djup i självanklagelser, mer passiva än aktiva
självmordstankar.
Beteendeaktivering måste ske långsamt.
Stabilisera först. Pat med UMS behöver oftast dra ner på
aktivitetsgraden betydligt mer än man tror.
De kognitiva nedsättningarna
vid UMS påverkar förmågan att:
Ta in ny information
Komma ihåg instruktioner i flera led
Läsa böcker/ tidningar och minnas vad man just läst
Hålla en röd tråd i ett samtal
Komma ihåg vad jag planerade att göra
Strukturera sin vardag
”Ha många bollar i luften”
Fatta beslut lösa nya problem
Mental trötthet
Försämrad bearbetnings hastighet
Låg uthållighet
Lång återhämtning även efter måttlig ansträngning
Svårt bibehålla uppmärksamhet över tid
Snabb överbelastad av yttre stimuli
Trötthet – ett osynligt handikapp
Den vanliga trötthetsmodellen fungerar inte
Oförutsägbarhet
Förlust - sorg
Tröttheten utmanar självbilden
(Upplevelsen av trötthet vid utmattningssyndrom, studentuppsats Johan Lysander)
Sömstörningarna har tredubblats
hos de yngre i arbetsför ålder
sedan 80-talet
12% lider av störd sömn
Ytterligare 20 % har lättare
störningar
Kvinnor dominerar
(SCB)
Sömnen hos UMS
Mindre och mer fragmenterad
djupsömn
Reducerad sömneffektivitet
Kraftigt förhöjd sömnlatens
Normal sömnlängd med
försämrad sömnkvalité
Sömn
Sömnstörning stark prediktor för UMS.
Relation mellan minskad trötthet och microarousels.
Relation mellan förbättrad sömn och återgång i arbete.
15% av pat med UMS rapporterar sömn ö 9 tim/natt,
”oftast eller alltid”. Dessa hade bättre sömnkvalité, men
oftare sskr, mer dep/dagtidssömnig/trötthet, oftare SSRI.
ISM – Institutet för stressmedicin
Fördelning av stressorer
4%
20%
Bara privat
Bara arbete
Både arbete och
privat
76%
Vad skapar stress?
Arbetet:
Privatlivet:
Relationskonflikter
Vård av anhörig
Ekonomiska problem
W o rk
P r iv a te
Kvantitativa krav
Känslomässiga krav
Dåligt ledarskap
Women
Quantitative Demands
Emotional Demands
Deficient leadership
Reorganisation
Conflicts
Management responsibility
Discontent
Irregular working-hours
Job insecurity
Traumatic event at work
Noisy work environment
Relational conflicts
Caring for a family-member
Financial worries
Residential stressor
Death of a family-member
Separation
Single parent
Personal injury or illness
Change in family composition
Worries for ones health
Loneliness
Voluntary engagement in association
Legal matter
41
34
18
16
17
14
12
10
8
16
16
3
10
7
5
11
7
2 3
2 2
4
25
17
14
6
6
6
4
5 4
8 1
6 2
2 6
0 6
21
12
01
0
Men
5
16
11
10
10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80
(Hasselberg et al 2014)
Utmattningssyndrom förlopp
Energi
Akut händelse
Normal energinivå
Nyorienteringsfas
Långdragen stress
Chock/reaktionsfas
Reparationsfas
Balans vila / aktivitet
Kartläggning och analys av dagliga aktiviteter
Stabilisera - etablera en stabil aktivitetsnivå (basnivå)
Strategier för återhämtning
Minska belastningen och öka resurserna
Fysisk träning
Samtalsbehandling
Gruppbehandling
Individuella samtal
Sömnbehandling KBT
Psykoedukation
Arbetslivsinriktad
rehabilitering.
Avstämmningsmöten
Arbetsterapi
Läkemedel
Kunskap
Basal kroppskännedom
Psykologisk behandling
Majoriteten av patienterna med Utmattningssyndrom
söker psykologisk behandling.
Ingen forskning som visar att den ena metoden är bättre
än den andra. Individualisering = viktigt.
Psykologisk behandling
Utveckla problemlösningsstrategier för att hantera stress:
identifiera problem, generera och välja lösning, gör
handlingsplan och utvärdera
Gruppsamtal tillsammans med andra patienter i samma
situation. Fokus: balans mellan vila /aktivitet. Livsstilsförändringar.
Träning i stressreduktion (mindfulness)
Hjälp med professionell arbetsinriktad rehabilitering
Behandling vid UMS ”best practice”:
Gruppsamtal tillsammans med andra patienter i samma
situation.
Hjälp med professionell arbetsinriktad rehabilitering
Träning i stressreduktion (mindfulness)
Livsstilsförändring , balans vila/aktivitet
(M.Åsberg -12)
ISM – Institutet för stressmedicin
Sjukskrivningsgrad efter 3 år (n=106)
Sjukersättning
100%
100%
90%
75%
80%
50%
25%
70%
0%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
nybesök
12 mån
18 mån
24 mån
36 mån
