Monbijouskolans plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem
Läsår: 2015/2016
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem
Ansvariga för planen
Rektor Kristina R Persson Tel:040-34 67 36 mail: [email protected]
Vår vision
På Monbijouskolan tar vi avstånd från alla former av diskriminering och annan kränkande
behandling. Detta synsätt ska genomsyra all verksamhet på skolan. Med detta menar vi att alla, både
elever och personal, ska känna sig trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö och inte riskera att bli utsatt
för diskriminering och annan kränkande behandling. All personal är ansvarig för elevernas trygghet,
detta innebär att alla vuxna på skolan reagerar på både diskriminering och annan kränkande
behandling.
Planen gäller från
2015-09-25
Planen gäller till
2016-09-25
Läsår
2015/2016
Elevernas delaktighet
Vid upprättandet av planen har eleverna identifierat och kartlagt platser som känts otrygga både
under skoltid och fritidshemstid. Planen implementeras i september och följs upp på skolans
värdegrundsvecka i oktober månad varje år. Den följs även kontinuerligt upp på elev- och klassråd
samt samlingar under året. Elevrådet lämnar synpunkter på arbetet baserat på
likabehandlingsplanen kontinuerligt. Detta sker på deras möten enligt dagordning.
Vårdnadshavarnas delaktighet
På skolrådet tas planen upp och föräldrarna får komma med synpunkter på planen. Vårdnadshavarna
har dessutom möjlighet att lämna synpunkter på föräldramöten och utvecklingssamtal samt via
epost och brev till skolledningen.
Personalens delaktighet
Personalen är med och utvärderar planen samt kommer med synpunkter kring hur vi ska arbeta
vidare under kommande år. Detta sker under konferenstid och på utvärderingsdagarna i juni.
Medlemmarna i likabehandlingsgruppen lämnar in synpunkter på planen inför den nya planen som
ska skrivas.
Förankring av planen
Planen diskuteras under vår värdegrundsvecka. Den tas också kontinuerligt upp på elev- och klassråd
så väl som på fritidsråd. Planen ligger på skolans hemsida. Planen kommer att tas upp på
skolrådsmöten under läsåret. Planen kommer att tas upp på föräldramöten. Vid behov tas planen
upp på utvecklingssamtal.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering har gjorts i likabehandlingsgruppen som består av representanter från skolans arbetslag
och yrkeskategorier. Förslag på förbättringsområden har lämnats i samband med detta.
Elevrådet har utvärderat de främjande och förebyggande insatser som planen innehåller.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledningen
Deltagarna i Likabehandlingsgruppen
Deltagarna i elevråd.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
De främjande insatserna "Fadderverksamhet", "Storsamling" och "Värdegrundsveckor" upplever
pedagogerna som mycket värdefulla då de tydligt bidrar till Vi-känsla, trygghet och generositet.
Eleverna menar att fadderverksamheten fungerar bra överlag. Pedagogerna upplever dock att den
tynar bort mer och mer vart efter läsåret lider. Det är viktigt att hålla vid då man menar att
aktiviteten är mycket meningsfull. Man har träffats 1-3 gånger detta läsår. Man har lekt, pratat, ätit
och pysslat tillsammans. Eleverna upplever att insatsen är bra för att det är bra att ha en fadder som
tar hand om en, man blir snällare mot varandra, man lär känna nya människor, man kan få hjälp av
sin fadder på rasterna, de yngre känner sig välkomna. Eleverna menar att storsamlingarna ger
möjlighet att lär känna de andra på skolan, det är roligt, man får information, alla samlas som ett
stort skolmöte, roligt att höra andra sjunga och man får sjunga själv inför andra, man umgås och lär
känna varandra. Men vi har inte storsamlingar så ofta längre. Pedagogerna menar att
Värdegrundsveckan måste ges mer tid redan i juni för planering så att aktiviteten verkligen kan bidra
till verksamheten i alla klasser. Dessutom bör man lägga tid till att planer aktiviteter i samband med
FN-dagen då man också lyfter fram barnkonventionen.
De främjande insatserna "Planen för arbetso", "rastaktiviteter" och "Monbijoufestivalen" fungera
också bra och man upplever att de bidrar till ett gott klimat. Pedagogerna menar att man arbetar
efter planen för arbetsro och eleverna tycker att arbetsro Ibland/oftast infinner sig i klassrummet och
då jobbar man bättre och lär sig mer. När det är mycket prat så tappar man koncentrationen. Flera
lärare förebygger genom att ha en speciell signal t ex en klocka eller en triangel. Rastaktiviteterna är
igång och eleverna uppskattar att alla som vill kan vara med, man får frisk luft, man lär sig nya saker
även under rasten, det är kul, alla har någonting att göra. Till Monbijoufestivalen får man lär sig att
framföra något inför publik, det ger glädje, det bygger upp självförtroendet.
Vi är i stort sett nöjda med våra främjande insatser och som förslag på ny sådan är en idrottsdag där
stor vikt läggs vid att heja och lyfta fram varandra till goda insatser. För Monbijousfestivalen bör vi
fundera mer kring hur eleverna ytterligare kan stimuleras till personlig utveckling. Det hade varit
roligt om man kan få med lite andra grenar än bara sång och dans. Inför festivalen kan tex fritids
presentera ett antal olika grenar att uppträda med. Skall det vara tävling? Vad skall man vinna på?
Kan man jobba med att vara publik? Hur arbetar vi kring genus och normbrytande val?
Uppföljningen av festivalen har brustit.
Våra förebyggande åtgärder är Mentorssamtal, Rastvärdar, Kompissamtal och kontinuerlig dialog
mellan hem och skola. Eleverna menar att det beror på vilka som är rastvärdar om det fungerar bra
eller dåligt. Det borde vara mer samarbete dem emellan. Vissa säger att ”Jag är inte din lärare. Gå till
din egen lärare” eller så engagerar de sig inte utan säger att eleven ska vänta och sedan händer det
ingenting. De vuxna som är bra hjälper till och reder ut konflikter.
De elever som har mentorssamtal tycker att det fungerar bra. Man kan prata om privata saker med
sin lärare, hur man känner sig, hur man har det med kompisar och på lektionerna och man får veta
vad man ska jobba mer med för att bli bättre. I några klasser förekommer mentorssamtalen mer
sporadiskt. Eleverna i stort upplever inte att de har kompissamtal.
Rutiner för akuta situationer följer de rutiner som Malmö stad föreskriver och därmed står vi kvar vid
dem.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-06-20
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Planen kommer att utvärderas av personalen på konferenstid eller på en kompetensutvecklingsdag.
Eleverna i åk. 3 och åk. 5 genomför även en attitydundersökning som bland annat berör
likabehandlingsplanen där årets arbete utvärderas. Varje termin genomförs en trivselenkät där alla
elever på skolan deltar samt en egen enkät för fritidsverksamheten under året. Resultatet av dessa
analyseras av personalen och är underlag för kommande plan. Föräldrarna kommer att ha möjlighet
att lämna synpunker på planen på skolrådet, föräldramöten och via brev och mail till skolledningen.
Elevrådet utvärderar planen på ett elevrådsmöte i slutet av läsåret.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor Kristina R Persson
Främjande insatser
Namn
Fadderverksamhet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Skolan ska främja förståelsen för andra människor och öka förmågan till inlevelse och respekt för
andras egenvärde. Genom fadderverksamheten ger vi eleverna möjlighet att förstå andra
människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
Fadderverksamheten ger möten som skapar trygghet mellan elever i olika åldersgrupper.
Uppföljning sker genom kontinuerligt samarbete under läsåret mellan fadderklasserna utifrån
samplanering mellan berörda pedagoger.
Insats
Eleverna informeras om syftet med fadderverksamheten. Fadderns uppgift är att stödja, vara en
god förebild och god kamrat.På fritidshemmet har man fadderverksamhet i samband med Mixen.
Skolans elever i åk F-5 deltar i fadderverksamheten. Under skolans värdegrundsvecka i början på
läsåret byggs fadderverksamheten upp genom flera gemensamma aktiviteter.
Ansvarig
Rektor/pedagoger
Datum när det ska vara klart
2016-06-14
Namn
Storsamling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Syftet är att skapa en gemenskap mellan klasser och elever och en förståelse för andra människor
utanför den närmsta gruppen. Storsamlingens syfte är även att inspirera och stärka elevernas vilja
att lära, elevernas tillit till den egna förmågan och medvetandegöra sin egen roll i sammanhanget.
I anslutande lärar- och fritidskonferens utvärderas och diskuteras storsamlingen, den ska även
utvärderas på klassråden.
Insats
Storsamling sker en gång i månaden och innefattar alla elever från åk. F-5 och all personal.
Eleverna får möjlighet att presentera sina arbeten för varandra både enskilt och i grupp inom olika
teman som följer läsårets planeringar. Presentationerna sker genom olika estetiska
uttrycksformer.
Ansvarig
Rektor/musiklärare
Datum när det ska vara klart
2016-06-14
Namn
Värdegrundsvecka
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Alla på Monbijouskolan skall vara väl förtrogna med diskrimineringsgrunderna och känna att de
har möjlighet att utvecklas utifrån den man är.
Uppföljning sker på klassråd och arbetslag i anslutning till veckan.
Insats
Syftet är att visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå ifrån ett
demokratiskt förhållningssätt. Arbete under värdegrundsveckan ska utgå ifrån Monbijouskolans
plan mot diskriminering och kränkande behandling, där pedagogerna tydliggör de olika
diskrimineringsgrunderna för eleverna. Arbetet ska även ligga till grund för en gemensam
plattform för vidare värdegrundsarbete. Höstterminen startar med en Värdegrundsvecka och
under oktober månad i samband med FN dagen har skolan en eller ett par dagar för uppföljande
arbete kring värdegrunden. Dessa dagar innehåller olika aktiviteter som gemensamma utflykter,
pedagogisk drama(värderingsövningar, samarbetsövningar mm), film och diskussioner där man går
igenom skolans regler och förhållningssätt. Dessa aktiviteter fortsätter under
fritidshemsverksamheten. Detta ligger sedan som grund för fortsatt värdegrundsarbete under
läsåret. Under värdegrundsveckan i augusti startas också fadderverksamheten.
Ansvarig
Rektor/pedagoger
Datum när det ska vara klart
2016-06-14
Namn
Arbetsro
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Alla elever på skolan ska ha arbetsro för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar i skolan
och på fritidshemmet. Arbetsron följs upp kontinuerligt i verksamheten. Det är en stående punkt
på klassråds- och elevrådsmöten samt under samlingarna under fritidsverksamheten. Arbetsron
utvärderas också i den årliga attitydundersökningen samt i skolans-och fritidshemmets
trivselenkät.
Insats
Arbetet utgår från skolans "Plan för arbetsro i skolan". Där beskrivs de rutiner som samtlig
personal ska följa för att skapa arbetsro på skolan och på fritidshemmet.
Ansvarig
Rektor/personal
Datum när det ska vara klart
2016-06-14
Namn
Rastaktiviteter
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
På ett antal raster erbjuds organiserade rastaktiviteter som leds av pedagoger. Aktiviteten följs
upp regelbundet på fritidshemskonferens, fritidsråd och på utvärderingsdagar i juni.
Insats
Syftet är att erbjuda lekar och aktiviteter som kan vara alternativ till de aktiviteter barnen själva
tar initiativ till. Aktiviteterna skall inkludera alla som vill vara med och ge möjlighet till att pröva
något nytt. Det kan vara gamla beprövade lekar som fallit i glömska men också annat t ex
samarbetsövningar och lagsporter.
Ansvarig
Rektor/pedagoger
Datum när det ska vara klart
2016-06-14
Namn
Monbijoufestivalen
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Att skapa vi-känsla, bejaka kamraters insatser, glädjas åt varandras framgång och utveckla
generositet hos eleverna. Festivalen följs upp på klassråd och konferenstid i anslutning.
Insats
Under vårterminen håller skolan festival där alla som vill får uppträda. Varje elev får själv avgöra
om han eller hon vill vara med och vad denne i så fall skall bidra med. Det ges utrymme att träna
på bidraget och att få feedback från personal och kamrater som på så sätt hjälper eleven att
utveckla sin förmåga och person. Som publik tränas eleverna att respektera varje individs
ansträngning, särart och förmåga.
Ansvarig
Rektor/pedagoger
Datum när det ska vara klart
2016-06-14
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
På Monbijouskolan använder vi oss av följande kartläggningsmetoder:
• På klassråden finns en fast dagordning där arbetsmiljö och likabehandling finns med.
• På elevrådet finns en fast dagordning där arbetsmiljö och likabehandling finns med.
• På fritidsråd finns en dagordning där arbetsmiljö och likabehandling finns med.
• Varje termin genomförs en trivselenkät för eleverna i årskurs F-5. I den finns frågor som berör
problematik kring kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religiositet och funktionshinder. Enkäten
riktas till både skol- och fritidsverksamhet.
• Varje år genomförs en attitydundersökning i Malmö stad där trygghet och studiero är en av
punkterna. I den finns frågor som berör problematik kring kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet,
religiositet och funktionshinder.
• Elevrådet genomför trygghetsvandringar på skolan där otrygga platser identifieras. Detta sker även
på fritidshemmet.
• skyddsrond rörande psykosocial arbetsmiljö genomförs enligt Malmö stads plan för
arbetsmiljöarbete.
• Skolans fackliga samverkansgrupp går regelbundet igenom tillbudsrapporter och
kränkningsanmälningar. Då kan mönster upptäckas.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Deltagarna i Elevrådet involveras genom trygghetsvandringen. På klassråden och elevrådet samt
samlingarna under fritidsverksamheten diskuteras, enligt dagordningen, trygghet och utemiljö,
regelbundet. Eleverna svarar på en trivselenkät en gång per termin samt på Malmö stads
attitydundersökning.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Skyddsombudet deltar i skyddsronden. Fackliga representanter i samverkan. Pedagogisk personal
som deltar i samlingar och råd. Personalen analyserar resultat från de olika kartläggningsmetoderna.
Resultat och analys
Trivselenkät
En jämförelse av trivselenkäterna vt-15 och vt-14 visar att det inte skett så stora förändringar på de
flesta punkter. Fem frågor sticker dock ut;
Vt-14
trivs i skolan
VT-15
89%
93,5%
retar aldrig någon på skolan
blir slagen ofta eller ganska ofta
Upplever rädsla på raster
upplever att det finns barn i
klassen som är ensamma
94%
10%
6,5%
13%
91,5%
14%
4%
25,3%
Positivt att fler upplever trivsel och trygghet i skolan men samtidigt ser vi att fler upplever sig slagna,
fler retas och fler upplever att andra är ensamma. Det är svårt att peka på vad detta kan bero på,
några tankar kan dock vara:
På skolan går ett antal barn med beteendeproblematik och personalen har svårt att hindra incidenter
och konflikter uppstår. Övriga barn har dock en hög förståelse för elevernas svårigheter och tolkar
kanske inte in just dessa händelser i trivselbegreppet.
Attitydundersökningen
En analys av attitydundersökningen vt-15 visar Monbijouskolan ligger under Malmö stad när det
gäller trivsel både i skolan och på fritids:
skola
fritids
känner sig trygg i skolan
81,5%
80,5%
Fördelningen mellan pojkar och flickor visar att flickor känner sig mindre trygga i båda fallen och
särskilt utmärkande är det på fritids där endast 71,8% av flickorna känner sig trygga.
När det gäller nöjdhet med skola och fritids i stort ligger Monbijouskolan över Malmö stad med
skola
fritids
Är nöjd som helhet
76,8%
78%
Men om vi ser på fördelningen pojkar och flickor så visar siffrorna återigen att flickorna inte har det
lika bra som pojkarna och här ligger Monbijouskolan under Malmö stads resultat.
skola
fritids
Är nöjd som helhet flickor
64,7%
65,4%
Inessant att notera är att flickorna generellt svarat mer positivt än pojkarna på trygghetsenkäten.
Vad dessa skillnader står för är mycket svårt att avgöra. Malmös gemensamma attitydundersökning
som dessutom genomförs digitalt kan framstå som mer seriös och eleverna kan möjligen därför svara
mer genomtänkt och kritiskt. Dock visar resultaten från de båda undersökningarna att personalen
behöver arbeta mer med att förhindra otrygghet i verksamheten och att hitta metoder för att
flickorna skall känna sig mer nöjda. På fritids behövs tidig uppföljning på fritidsmöte och i
verksamhetsbesök för att tillse att organiserad och läroplansförankrad verksamhet verkligen kommer
igång. Fritidshemsråd med dagordning där punkter från enkäten finns med så att eventuella brister
tydliggörs på ett tidigt stadium bör också införas.
Trygghetsvandring
Eleverna tog upp en rad punkter som främst gäller risk att snubbla, halka eller ramla. Utifrån
perspektivet kränkningar och likabehandling tog man upp punkter som:
Man är rädd för att bli knuffad i trappan på väg till och från lektion.
Man är rädd för okända personer som passerar utanför staketet och ibland tar kontakt med eleverna.
Man är ängslig för att klockan går fel och att man skall komma för sent in efter rast.
Skolans rutiner kring rastvärdar och deras uppgifter behöver tydliggöras ytterligare. Viktigt att lyfta
fram, inte bara, att något skall göras utan också varför. Rastvärd skall alltid finnas vid grind så att
uppsikt kan hållas över den intilliggande cykelbanan/trottoaren. Rastvärd skall alltid hjälpa eleverna
att komma in i tid efter rast. Dessutom följer pedagog med i trappan.
Förebyggande åtgärder
Namn
Kontinuerlig dialog mellan skola och hem.
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Då skola och vårdnadshavaren har gemensamt ansvar för elevens skolgång, är förutsättningarna
för utveckling och lärande, en god kommunikation mellan hem och skola. Samverkan där tät
kontakt och information står i fokus skall bygga på kontinuerlig kommunikation och information
som genomsyras av ömsesidig respekt, öppet klimat och ett förtroendefullt samtalsklimat.
Åtgärd
Den dagliga kontakten då eleven lämnas och hämtas ,på skolan eller fritidshemmet, ger möjliget
till kommunikation. För de föräldrar som inte hämtar och lämnar sina äldre barn upprätthålls
kontakten genom mail, telefonsamtal, föräldramöte, veckobrev, skolråd och utvecklingssamtal.
Pedagoger på skolan uppmuntrar vårdnadshavare till delaktighet och öppenhet.
Motivera åtgärd
Genom vår täta kontakt med vårdnadshavare skapar vi en viktig grund för informationsutbyte om
elevens situation under skol-och fritidshemstid. Forskning (bl.a. Hattie) visar att en helhetssyn och
ett bra samarbete mellan skola och hem är en av flera avgörande faktorer för elevens trygghet och
skolframgång.
Ansvarig
Skolledning, pedagoger
Datum när det ska vara klart
2016-06-14
Namn
Mentorssamtal
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Tryggare elever/barn som känner att de får det stöd de behöver för sin utveckling
kunskapsmässigt och socialt. Uppföljning sker vid varje terminsslut i samband med utvärderingen
av Åtagandeplanen.
Åtgärd
Varje vecka håller pedagogerna mentorssamtal med ett antal elever. Varje elev kommer då under
en fyraveckorsperiod att vara med om minst ett samtal. Mentorssamtalet syftar till att diskutera
elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling och eventuella svårigheter som eleven hamnat i
och åtgärder för dem.
Motivera åtgärd
Samtalet ger bl.a. utrymme för att få syn på olika typer av svårigheter som eleverna kan behöva
hjälp med att ta sig ur. En elev som blir sedd och stöttad i sin situation kan utvecklas mer
harmoniskt och därmed också vara ett bättre stöd för sina kamrater och tryggheten på skolan.
Ansvarig
Rektor/pedagoger
Datum när det ska vara klart
2016-06-14
Namn
Kompissamtal
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Ökad trygghet och färre konflikter på skolan. Uppföljning sker på klassråd, elevråd och vid varje
terminsslut. Samt samverkansgruppens möten under terminen.
Åtgärd
Var annan vecka genomförs strukturerade kompissamtal i klasserna.
Motivera åtgärd
Kompissamtalen följer en särskild struktur och syftar till att var och en skall våga öppna sig och
tala om vad man känner i olika situationer. Detta för att eleverna skall medvetandegöras om hur vi
påverkar varandra genom vårt sätt att agera; det spelar roll om vi är vänliga och hjälpsamma mot
varandra eller inte.
Ansvarig
Rektor/pedagoger
Datum när det ska vara klart
2016-06-14
Namn
Rastvärdar
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Trygghet på skolgården och minskat antal konflikter i elevgruppen.
Åtgärd
Rastvärdar ute varje rast. Rastvärdarna fördelar sig på strategiska platser på stora och lilla
skolgården så att mindre trygga platser är under uppsikt. Viktigt att hålla särskild uppsikt på
gångbanorna intill skolan så att inte okända tar kontakt, på ett obehagligt sätt, med de barn som
leker i närheten. Rastvärdarna hjälper också barnen att komma in i tid för lektion. Rastvärdarna
bär gula västar för att vara synliga; lätta att upptäcka och verka lugnande.
Motivera åtgärd
Vi har en begränsad yta för rast och lek. Med många barn som skall samsas uppstår då och då
problem. Gott om vuxna ute på rasterna ger en tryggare och lugnare miljö. Eventuellt bus, knuff
och stök kan hanteras omedelbart innan större konflikter utvecklas.
Ansvarig
Rektor/pedagoger
Datum när det ska vara klart
2016-06-14
Rutiner för akuta situationer
Policy
Monbijouskolan ska ha en verksamhet där alla är trygga och känner glädje i att utvecklas både
kunskapsmässigt och socialt. På vår skola möts varje individ med respekt och ska känna att man
bidrar med något unikt. Varje individ får utvecklas efter sina egna förutsättningar. Detta innebär och
kräver att all personal reagerar omedelbart när det kommer till vår kännedom att någon elev
upplever trakasserier eller kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
All personal arbetar för att tidigt upptäcka utsatta elever genom att kontinuerligt uppmärksamma
och synliggöra klimatet i elevgrupperna. Mentorsamtal, klassråd, fritidsråd och spontana samtal i
vardagen är instrument för att fånga upp konflikter, trakasserier och kränkningar. Alla elever
uppmuntras att ta kontakt med någon personal och beskriva problem de upplever eller iakttar. I varje
arbetslag är en pedagog särskilt ansvarig för att lyfta dessa frågor på arbetslagstid. För att säkra
bemanning under skolans alla raster arbetar vi utifrån ett rastvärdsschema. Personalen har särskilda
platser, som identifierats som otrygga, att vara vaksamma på. Detta gäller även under
fritidshemsverksamheten.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Skolledningen:
Kristina R Persson 040-34 67 36 [email protected]
Sussi Sundblad 040-34 67 33 [email protected], Specialpedagog:
Eva Garnö 040-34 67 82 [email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Personal som ser, hör eller får kännedom om något som eleven upplever som en kränkande
behandling eller trakasserier anmäler detta skyndsamt till rektor. Rektor anmäler kränkningen
skyndsamt till huvudmannen. Rektor eller den som rektor delegerar till (vanligtvis medlemmarna i
likabehandlingsgruppen) utreder händelsen. Utredningen går till på följande sätt: • Två i personalen
från likabehandlingsgruppen träffar inblandade elever var för sig. De vuxna pratar med eleverna
utifrån öppna frågeställningar. • Målsmän till berörda elever kontaktas samma dag. • Personal i
samtalet ger berörda hjälp att hitta ett annat förhållningssätt och att den/de som utsätter andra för
kränkningar får möjlighet att berätta om sin situation. • Tillsammans med de inblandade planeras en
tydlig och hållbar åtgärd för att direkt stoppa vidare kränkningar eller trakasserier. • Rektor fattar
beslut om skäliga åtgärder om sådana behövs och rapporterar till huvudman.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Barn och elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt
utsatt situation eftersom de befinner sig i en beroendeställning. Dessa kränkningar betraktas därför
som mycket allvarliga. Personal som ser, hör eller får kännedom om något som eleven upplever som
en kränkande behandling eller trakasserier anmäler detta skyndsamt till rektor. Rektor anmäler
kränkningen skyndsamt till huvudmannen. Rektor eller bitr. rektor utreder händelsen. Utredningen
går till på följande sätt: • Rektor eller bitr. rektor träffar inblandade personer och samtalar utifrån
öppna frågeställningar. • Målsmän till berörda elever kontaktas samma dag. • Tillsammans med de
inblandade planeras för en tydlig och hållbar åtgärd för att direkt stoppa vidare kränkningar eller
trakasserier. • Rektor fattar beslut om skäliga åtgärder om sådana behövs och rapporterar till
huvudman.
Rutiner för uppföljning
Till en början är uppföljningsintervaller för enskilda samtal med berörda elever mycket korta, för att
se att kränkningarna eller trakasserierna har upphört. Med vetskap om att kränkningarna upphört
sker uppföljningssamtalen med längre intervaller. Utsatt elev följs upp över längre tid. Mentor håller
fortlöpande kontakt med berörda föräldrar.
Rutiner för dokumentation
Alla samtal och planerade åtgärder dokumenteras kontinuerligt på blankett "Dokumentation vid
kränkande behandling" av ärendeansvariga. Dessa diarieförs och skickas till huvudman.
Ansvarsförhållande
Personal som ser, hör eller får kännedom om något som upplevts som kränkande behandling eller
trakasserier är ansvariga för att skyndsamt anmäla detta till rektor. Personalen i
likabehandlingsgruppen har ett ansvar att i samråd med rektorn agera direkt när gruppen får
kännedom från personal, förälder eller elev om att någon form av kränkning förekommer. Gruppen
ska snarast utreda, föra samtal med berörda, följa upp och dokumentera. Mentorer har ett ansvar att
informera förälder och dokumentera dessa kontakter.
