Ämnesdidaktiska projekt i
samhällsvetenskapliga ämnen
Vetenskaplig ledare: Ingrid Carlgren
Koordinatorer: Anna-Karin Frisk, Ann-Sofie Jägerskog, Kerstin
Hudner-Sidén, Jörgen Stridh, Hans Ytterberg
Pågående projekt
Analys och värdering i samhällskunskapsämnet
Projektperiod
Ht 2013 – Vt 2014
Bakgrund
Samhällskunskap har ett dubbelt uppdrag där det både ska bidra till att utveckla elevernas
möjligheter att delta i det politiska livet samtidigt som det ska ge eleverna inblick i hur
samhällsvetare arbetar och förhåller sig till politiska, ekonomiska och sociala frågor på ett
vetenskapligt sätt. I GY11 har det disciplinära arbetssättet kommit att allt mer stå i förgrunden för de
mål som eleverna arbetar mot. En aspekt av samhällsvetenskaplig analys är att frågor har en
värderande dimension, det vill säga att varje samhällsfrågas lösning vilar på olika värden som kan
betonas olika beroende på individers politiska ställningstaganden. För elever är det en utmaning i att
se skillnaden mellan en saklig framställan av problemet och en värderande framställan av densamma.
Genom projektet hoppas vi kunna belysa några sådana utmaningar och hur samhällskunskapslärare
kan möta dem i klassrummet.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur elever analyserar en samhällsfråga och hur de förhåller sig
frågans värderande dimension.
Frågeställningar
Vad innebär det att kunna skilja på sakliga och värderande aspekter i en samhällsvetenskaplig analys
med hjälp av disciplinära begrepp, och vad fungerar möjliggörande i den samhällsvetenskapliga
klassrumspraktiken?
Metod
Vi är i det inledande arbetet med att ta fram en undersökningsdesign och planerar för en förstudie
där eleverna kommer att arbeta med en serie påståenden som de kommer att instrueras att
analysera genom att hitta sakliga argument för och emot påståendet. Varje påstående påbörjas med
kortskrivning individuellt och sedan diskussion i grupp. Den sista frågan kommer att vara knuten till
den undervisning de just har och efter kortskrivningen kommer vi att intervjua elever enskilt.
Materialet kommer att användas för att kartlägga elevernas erfarande och svårigheter i mötet med
den samhällsvetenskapliga analysprocessen och relevanta disciplinära begrepp. Resultaten från
1
förstudien kommer att användas för att designa uppgifter, modeller och undervisningssekvenser som
preliminärt genomförs under januari och februari 2014. Förstudien syftar också till att definiera
lärandeobjekten för studien. Genom att ett flertal lärare deltar i studien med sina elever kan vi
möjligen genomföra en kvasi-­­experimentell studie där vi testar olika undervisningsdesign mot
kontrollgrupper. En annan möjlighet är att genomföra forskningslektionerna som en Learning Study
där vi dokumenterar, analyserar och reviderar forskningslektioner i en cyklisk process.
Förväntat kunskapsbidrag
Genom studien förväntar vi oss att belysa några utmaningar i samhällskunskapsundervisningen,
främst elevers möte med vetenskaplig analys och hur denna relaterar till elevernas egna
ställningstaganden.
Vi hoppas att resultaten också ska öka våra möjligheter att förstå vad det innebär för eleverna att
göra samhällsvetenskapliga analyser, och att detta ska vara ett viktigt bidrag när man designar
uppgifter och undervisning i samhällskunskapsämnet.
Projektdeltagare
Eva Hasselträd, Globala gymnasiet
Charlotte Brimark, Globala gymnasiet
Johan Sandahl, Globala gymnasiet
Patrik Johansson, Globala gymnasiet
Historiska källor och litteracitet
Projektperiod
Ht 2013 – Vt 2015
Bakgrund
Arbetsområdet källkritik har alltid haft en central plats i historieundervisningen men med
gymnasiereformen GY11 har den källkritiska granskningen fått en än mer central position. I och med
den nya reformen blir Historia dessutom ett gymnasiegemensamt ämne.
Vår erfarenhet är att såväl lärare som läromedel fortfarande koncentrerar undervisning i källkritik
kring de strikt vetenskapliga metoder som bröderna Lauritz och Curt Weibull arbetade fram för över
100 år sedan. Inte sällan används fyra grundbegrepp för att avgöra en källas värde:
Äkthet
Tid
Beroende
Tendens
Vanligtvis synar eleven den skriftliga källan och bedömer densamma genom att schematiskt bocka av
ovanstående kriterier. Undervisningen blir instrumentell, statisk och eleven har ofta svårt att sätta in
källan i ett större historiskt sammanhang.
Sverige är idag inte samma homogena nation som bröderna Weibull verkade i. Det moderna Sverige
är en mångkulturell stat, präglad av språkpluralism. På S:t Botvids gymnasium i Norra Botkyrka,
utgångspunkten för denna studie, har i stort sett samtliga elever ett annat modersmål än svenska.
Detta är naturligtvis en komplicerande faktor, inte minst när det gäller förståelsen av originaltexter
författade på äldre svenska.
Teorier om litteracitet
Begreppet ”litteracitet” användes först för att beskriva läsande och skrivande men har med tiden
också kommit att omfatta exempelvis bilder, tabeller, figurer och dylikt. Begreppet har inte längre en
2
enbart kognitiv eller utvecklingspsykologisk innebörd utan har i allt högre grad också kommit att
innefatta de kulturella och sociala aspekterna av läsning och skrivning (Nationalencyklopedin 2011).
Rent allmänt kan man tala om förmågor att förmågan att kunna skapa, analysera samt kreativt
hantera språk.
Alan Luke och Peter Freebody (1990) hävdar att det finns fyra färdigheter som främjar
litteracitetsutveckling:
Kodknäckaren måste förstå sambanden mellan talade ljud och skrivna symboler, alfabet och
liknande
Textdeltagaren kopplar ihop texten med sina förkunskaper
Textanvändaren deltar i kommunikationen och förstår vikten av de sociala sammanhangen i
förhållande till texten.
Textanalytikern klarar av att läsa mellan raderna och förstår att varje text speglar ett visst
synsätt på världen och varje läsare läser den ur sitt perspektiv.
Vår erfarenhet är att våra elever ofta stupar redan på den första färdigheten när det gäller
förståelsen av äldre texter.
Syfte
Syftet med projektet är att, utifrån färdigheterna ovan, ta fram en lektionsmodell och ett
analysverktyg som möjliggör en metodisk angreppsstrategi för texter av äldre snitt. Också elever med
svårigheter av andraspråksnatur skall med hjälp av modellen kunna förstå, tolka och använda den
aktuella källan. Vår förhoppning är dessutom att analysverktyget skall kunna appliceras på andra
sammanhang, utanför historieämnet. Arbetsplanen för S:t Botvids gymnasium stipulerar ett
språkutvecklande arbetssätt för samtliga lärare. Vi ser vårt projekt som ett led i detta arbete.
Metod
Forskarlaget kommer att arbeta med analysverktyget (se ovan) samt förbereda ett antal källkritiska
övningar. Övningarna hålls ihop av ett övergripande tema. Vi låter en klass arbeta med någon övning
per månad. En lärare är huvudansvarig för undervisningen, en agerar stöd och en sköter den
övergripande dokumentationen. Empirin består av lektionsmaterial, filminspelningar, elevtexter och
dylikt. Vid gruppövningar filmar eleverna sig själva via sina Ipads. Exakt hur vi skall analysera
materialet är ännu inte fastslaget.
Förväntat kunskapsbidrag
Målet är således att ta fram en konkret lektionsmodell som är anpassat för elever med
språksvårigheter, att testa denna i reella klassrumssituationer för att sedan analysera resultatet.
Arbetet kommer att utmynna i en artikel som förhoppningsvis kan publiceras på Skolporten.
Dessutom kommer spridning att ske genom Botkyrka kommuns ämnesnätverk.
Projektdeltagare
Nancy Haddad, S:t Botvids Gymnasium
Martin Holmén, S:t Botvids Gymnasium
Anders Ohlsson, S:t Botvids Gymnasium
3
Att upptäcka världen med paddan som hjälp
Projektperiod
Ht 2013 – Vt 2014
Bakgrund
Ett nytt centralt innehåll har tillkommit geografiämnet i och med implementeringen av Lgr 11. Där
ingår numera fältstudier, arbete med geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg
som finns tillgängliga på internet som nya moment. Eleverna förväntas lära sig metoder att samla in,
bearbeta, värdera och presentera geografiska data. Då många lärare upplever en tveksamhet inför
dessa moment vill vi undersöka hur sådana uppgifter kan utformas för att bäst utveckla de förmågor
som de syftar till.
I betygskraven för betyget A står det att eleven ska visa sin kunskap i geografiämnet genom att föra
välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Vi vill undersöka vad ett sådant kvalificerat
kunnande innebär. Hur IKT används i Geografiundervisningen är fortfarande under utveckling och
behovet av relevanta metoder har ökat med Lgr 11 där det nu ingår fältstudier, arbete med
geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet. Vi ser
vissa svårigheter med detta då det saknas läromedel och exempel på hur detta kan genomföras.
Dessutom saknar många geografilärare egen utbildning i GIS och att avgöra vilket kunnande som
eleven ska visa upplevs som svårt.
Att utveckla digital kompetens är en självklarhet i styrdokumenten, men hur gör vi det bäst i
geografiundervisningen? Då digitala surfplattor ger eleven så många multimodala möjligheter vill vi
undersöka hur detta kan vara en fördel inom geografiundervisningen.
Syfte
Vårt syfte är att undersöka hur användandet av digitala surfplattor påverkar lärandet med GIS,
fältstudier och redovisningen av kunskap inom geografiämnet.
Vi vill utveckla ökad kunskap om hur ett innehåll ska presenteras för att eleverna ska utveckla
betydelsefulla förmågor inom geografiämnet och undersöka hur goda exempel inom GIS och
fältstudier kan se.
Dessutom vill vi undersöka vilket kunnande som krävs av eleven och hur detta kan bedömas samt hur
man definierar vad ett välutvecklat och väl underbyggt svar innebär.
Frågeställningar
Vad är ett resonemang utifrån detta innehåll?
Hur kan eleverna använda GIS vid fältstudier och för att resonera?
Vilken typ av kunnande visar eleverna vid fältstudier och när de resonerar?
Metod
Vi planerar att genomföra en lesson study. Utgångspunkten är att producera en serie uppgifter i
geografi för digitala surfplattor. Elevernas arbete med dessa uppgifter kommer att filmas för att
sedan utvärderas.
Arbetsområdet är ”Stockholms utveckling och en framtida hållbar stad” och uppgifterna kommer
innefatta GIS och fältstudier. Ett samarbete med Stockholmskällan kan ske då de har historiska kartor
över Stockholm och andra källor som kan knytas till hållbarhetsfrågor och stadsplanering. Genom en
analys utifrån inläst litteratur, tidigare erfarenheter och elevernas svårigheter gör lärarna en
avgränsning av innehållet i undervisningen. Den serie uppgifter som ska utvärderas kommer löpa
under ett mindre antal lektioner och dessa pass kommer att filmas. Därefter revideras uppgifterna
utifrån analysresultaten. En ny grupp elever får utföra de reviderade uppgifterna, även dessa filmas
och utvärderas av lärargruppen. Därutöver använder vi oss av ett för- och eftertest av samtliga
elever för att få ytterligare, kvantifierbara data inför analysen. Eventuellt gör vi en jämförande studie
4
där ett par klasser arbetar utan surfplattor men med snarlika uppgifter för att undersöka hur
surfplattor kan utveckla undervisningen i geografi. I nuläget är inte detta bestämt.
Förväntat kunskapsbidrag
Genom studien förväntar vi oss att åskådliggöra hur arbetet med fältstudier, geografiska
informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet kan utformas. Vi
räknar med att bättre förstå hur eleverna kan ges möjlighet att utveckla undersökande förmågor som
metoder att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data.
Projektdeltagare
Åsa Colliander Celik, Mälarhöjdens skola
Gustav Forsblad, Mälarhöjdens skola
Josefina Hultqvist Garcia, Mälarhöjdens skola
Jannike Kohinoor, Mälarhöjdens skola
Lars-Erik Lagander, Mälarhöjdens skola
Avslutade projekt
Hur elevers analyserande kommer till uttryck i geografi i år 4
Nyckelord: analys, uttrycksförmåga, konnektorer, avläsning, förklaring, se samband och se samband i
flera led.
I kursplanen i geografi för år 4-6 (lgr11) preciseras två förmågor som vi pedagoger upplever är svåra
att utveckla hos eleverna. Dessa är:
Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar
livsmiljöer i olika delar av världen.
Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och
andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.
Vi har genomfört en praxisnära forskningsundersökning i två klasser, år 4, med syfte att försöka
utveckla nämnda förmågor hos eleverna. Undersökningen delades upp i diagnos, förtest,
undervisning och eftertest. Vi såg också ett behov av att använda en analysmodell för att göra det
möjligt för oss synliggöra hur eleverna utvecklade läroplanens preciserade förmågor. Då vi inte kunde
hitta en vedertagen analysmodell som gick att använda utifrån vårt syfte formulerade vi en egen
analysmodell, ett utvecklat Venndiagram, grundat på elevsvaren i förtestet.
Resultat
Resultatet visar att när vi pedagoger ger eleverna stöttning i form av en medveten pedagogisk
scaffoldingmodell, som i detta fall gick ut på att introducera eleverna i att använda så kallade
konnektorer när de arbetade med uppgifterna, kan eleverna utveckla sina svar både muntligt och
skriftligt. Med stöd av denna scaffoldingmodell utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig analytiskt.
Läs rapporten: Hur elevers analyserande kommer till uttryck i geografi i år 4
Projektdeltagare
Angelica Bellman, Banslättsskolan
Malin Dannemann, Adolf Fredriks musikklasser
5
Sara Yoder, Banslättsskolan
Gymnasieelever lär sig historisk källtolkning
Vi planerade och genomförde under läsåret 2012/2013 två Learning study (LS) i historia på gymnasiet
som fokuserade elevernas arbete med historiska primärkällor, och där lärandeobjektet var historisk
källtolkning. Utgångspunkten var att undervisningen om källtolkning och källkritik inte varit
tillfredsställande, och vi hade också observerat några av de problem som beskrivits i den
historiedidaktiska forskningen. Syftet med de båda LS blev därför att rikta fokus mot tolkningen av de
historiska källorna, snarare än mot de källkritiska begreppen, och att skapa förutsättningar för
eleverna att gå in i en tolkningsprocess där de engagerades i historiskt resonerande. Vi hoppades
skapa förutsättningar för lärande av historisk källtolkning genom fyra strategier. För det första; låta
eleverna arbeta med flera historiska källor inom ramen för ett historiskt tema, i stället för med
enskilda källövningar. Därmed skulle de få chansen att öva tolkning flera gånger. För det andra; låta
eleverna arbeta med egna historiska undersökningsfrågor i relation till källorna. Därmed skulle
eleverna kunna förstå hur frågande och tolkning hör ihop i historieämnet. För det tredje; erbjuda
tolkningsredskap som uppmanade till tolkning och kritiskt tänkande, snarare än klassificering. Och för
det fjärde; låta eleverna arbeta med tolkningarna tillsammans i grupp. På så sätt skulle de
tillsammans utforska, pröva och argumentera för olika tolkningar av källorna.
Undervisningsmomentet fokuserade demokratiseringen av Sverige mellan 1850 och 1930 som
historisk förändringsprocess. Vi arbetade med tre historiska gruppers inkludering och exkludering i
den demokratiska processen. De historiska grupperna var arbetare, kvinnor samt prostituerade (som
representerade de s.k. asociala), som vi sammanställde historiskt källmaterial för. Genom
undervisningen skulle eleverna lära sig formulera och ställa historiska frågor, tolka och använda de
historiska källorna för att belysa frågorna, samt lära sig om den historiska förändringsprocess som
Sveriges demokratisering innebar. Lektionsdesignen byggde på att växelvis arbeta med de historiska
källorna och den historiska kontexten.
Resultat
Det huvudsakliga resultatet från studierna var en ökad kunskap om lärandeobjektet, bl.a. i form av
kritiska aspekter för historisk källtolkning, men också om tolkningsredskapens utformning. Dessutom
gav studierna oss kunskap om elevernas lärandeprocess och meningsskapande när de jobbar med
historiska primärkällor. Vi hoppas att resultaten ska kunna användas i designen av uppgifter och
lektioner när man arbetar med historiska källor i undervisningen.
Johansson, P. (2014). Vad kan gymnasieelever när de kan tolka historiska primärkällor? Ett
utforskande av innebörder och kritiska aspekter av historisk källtolkning. I L. Kvande (Red.), Faglig
kunnskap i skole og lærerutdanning. Nordiske bidrag til samfunnsfag- og historiedidaktikk.
Akademika Forlag. Trondheim.
Johansson, P. (2014 KOMMANDE). Hur går det till när gymnasieelever lär sig tolka historiska källor?
Ett utforskande av gymnasieelevers lärandeprocess och meningsskapande i arbetet med två
källtolkningsuppgifter i historia.
Projektdeltagare
Olle Haglund, Globala gymnasiet
Niklas Biller, Globala gymnasiet
Patrik Johansson, Globala gymnasiet
STLS nätverk
Anna-Karin Frisk
Kerstin Hudner-Sidén
Ann-Sofie Jägerskog
Jörgen Stridh
6
Hans Ytterberg
Är Bordurien en diktatur eller demokrati?
En Lesson Study i samhällskunskap om värdet av pressfrihet
Många elever visar en ytlig förståelse kring demokratibegreppet. De förknippar främst demokrati
med ett styrelseskick och olika mänskliga rättigheter kommer lätt i skymundan. Inför studien
preciserade vi en fråga:
Kan ett pedagogiskt rollspel kring pressfrihet fördjupa elevernas förståelse kring begreppet
demokrati som ett värde?
Vi konstruerade ett pedagogiskt rollspel kring pressfrihet där eleverna fick agera journalister. Hälften
av eleverna verkade i en demokrati och hälften i en diktatur. Studien genomfördes som en Lesson
Study. Den gemensamt planerade rollspelslektionen utfördes på tre olika skolor vid tre skilda
tillfällen, däremellan reviderades lektionen.
Resultat
Resultatet av projektet visar att rollspel kan vara en bra metod för att utveckla elevers förståelse för
demokratibegreppet som värde. Lektionen upplevdes som rolig av eleverna vilket ökade deras
motivation att lära. Elevgrupper som verkade i en diktatur föreföll utveckla sin förmåga att resonera
kring pressfrihet som värde mer nyanserat än de elevgrupper som verkade i en demokrati. Enligt vår
analys berodde den visade ökade förmågan att resonera hos dessa elever att värdet av pressfrihet
framträdde tydligare i en inte demokratisk situation än i en demokratisk. Det var således kontrasten i
upplevelsen mellan det förgivettagna (demokrati) och det oväntade (diktatur) som skapade lärandet.
För att ett lärande ska uppstå om innebörden av pressfrihet som demokratiskt värde räcker det
emellertid inte med ett rollspel. En efterföljande lärarledd klassdiskussion där innebörden
reflekteras, tydliggörs och problematiseras över är helt nödvändig för en fördjupad förståelse.
Läs rapporten Är Bordurien en diktatur eller demokrati?
Projektdeltagare
Åsa Colliander Celik, Mälarhöjdens skola
Thérése Juthberg, Sofia skola
Fredrik Kihlström, Sturebyskolan
Eeva-Liisa Purolainen, Ross Tensta gymnasium
Patrik Söderström, S:t Eriks gymnasium
STLS nätverk
Kerstin Hudner-Siden, koordinator
Annika Nylén, koordinator
Lars Santelius, koordinator
7
