Vad är hjärtsvikt?
Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) innebär att hjärtat inte förmår pumpa runt
tillräckligt med blod i kroppen. Följden blir brist på syre och näring, vilket
utlöser en rad destruktiva processer.
Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet. Faktum är att
dödligheten vid hjärtsvikt är högre än vid många av de vanligaste
cancersjukdomarna. Hjärtsvikt kan inte botas, men prognosen kan
förbättras genom tidig diagnostik och olika typer av behandling.
Vad händer i kroppen?
Hjärtat är motorn i vår blodcirkulation. När hjärtat är skadat till exempel
vid en hjärtinfarkt eller av högt blodtryck kan hjärtsvikt utvecklas. För att få
hjärtat att jobba hårdare och därmed öka cirkulationen, sätter kroppen igång
ett antal kompensationsmekanismer. En sådan mekanism är frisättning av så
kallade natriuretiska peptider, NT-proBNP.
När blodtrycket och pulsen stiger, pressas det redan ansträngda hjärtat ännu
hårdare och arbetar allt sämre. Det leder till att andra organsystem i kroppen
påverkas – en ond cirkel har uppstått.
Efter hand försämras genomblödningen i njurarna och kroppen förmår inte
göra sig av med vatten och salt. Följden blir vätskeansamlingar (ödem) – var
de uppstår är beroende av vilken av hjärtats kamrar som är skadad.
Symtomen vid hjärtsvikt är ofta diffusa, till exempel andfåddhet och trötthet
och svullna anklar. Därför kan det vara svårt att ställa diagnosen genom en
vanlig undersökning hos doktorn.
2 (24)
Så många drabbas
Omkring 200 000 personer i Sverige har symtomatisk hjärtsvikt och varje år
insjuknar omkring 30 000 personer. Framför allt drabbas äldre, två av tre är
75 år eller mer. Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer över 65
år läggs in på sjukhus. Tio procent av personer över 80 år har
symtomgivande hjärtsvikt.
Ytterligare runt 200 000 personer beräknas ha hjärtsvikt utan att uppleva
klara symtom (latent hjärtsvikt). Antalet patienter ökar ständigt genom att
människor lever längre och att hjärtinfarktvården förbättrats.
Skillnader män och kvinnor
Män får hjärtsvikt i snitt tio år tidigare än kvinnor. Orsaken är att de drabbas
tidigare av hjärtinfarkt, ofta med hjärtsvikt som följd.
Totalt är hjärtsvikt dock något vanligare bland kvinnor. Kvinnor har högre
medellivslängd och hjärtsvikt förekommer oftare i högre åldrar.
Kvinnor som har diabetes och är i klimakteriet löper drygt tre gånger högre
risk för hjärtsvikt än dem som inte har diabetes.
3 (24)
Vad beror hjärtsvikt på?
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte förmår förse kroppens vävnader med den
mängd syre och näring som krävs.
Den vanligaste bakomliggande orsaken är att hjärtmuskeln har skadats av en
eller flera infarkter eller av långvarigt högt blodtryck. Kranskärlssjukdom
och högt blodtryck beräknas tillsammans svara för omkring 75 procent av
fallen. Minst hälften av alla personer med obehandlat högt blodtryck
utvecklar efterhand klinisk hjärtsvikt.
Andra möjliga/samverkande förklaringar kan vara:
•
förkalkning av hjärtats kranspulsåder
•
medfödd sjukdom i hjärta, hjärtmuskel eller klaffar
•
alkoholmissbruk, läkemedel som NSAID och gifter
•
rytmrubbningar som för snabb eller långsam rytm
•
sjukdomar som diabetes, svår anemi (brist på röda blodkroppar),
lungsjukdom, sköldkörtelsjukdom och infektioner
•
ärftlig benägenhet
Skadorna kan vara av två slag. Vanligast är att hjärtmuskeln försvagats så att
hjärtats ena (oftast vänster kammare) eller båda kamrarna inte orkar dra
ihop sig kraftigt nog för att upprätthålla pumpförmågan (systolisk
dysfunktion).
Om hjärtväggarna är så stela att hjärtats högra halva har svårt att vidgas och
fyllas med tillräckligt mycket blod kallas det diastolisk dysfunktion. Det kan
bli följden om det finns ärrbildningar eller förtjockningar i muskelväggen.
Ofta förekommer dessa tillstånd tillsammans.
Hjärtsvikt kan förvärras av:
•
akut ischemi eller hjärtinfarkt,
•
om patienten inte tar ordinerad medicin
•
rytmrubbningar i hjärtat, till exempel förmaksflimmer
•
anemi (brist på röda blodkroppar)
•
andra sjukdomar som influensa, lunginflammation och infektioner, i
synnerhet i kombination med hög ålder
4 (24)
Symtom
Hjärtsvikt kan utvecklas under lång tid, till exempel vid obehandlad
blodtryckssjukdom, eller snabbt som vid akut hjärtinfarkt. Huvudsymtomet
är andnöd. Vid lindrigare former räcker hjärtats pumpförmåga till i vila,
men inte när man anstränger sig. Det innebär att man kan bli andfådd av att
gå i till exempel backar och trappor.
Den som har en mer uttalad hjärtsvikt får symtom även vid mycket måttlig
ansträngning och efterhand andnöd även vid vila, i liggande ställning och
nattetid. Andra symtom kan vara trötthet, hjärtklappning, hosta,
vätskeansamling (ödem) i ben, buk och lungor, stora urinmängder,
aptitlöshet, illamående, förstoppning, yrsel, leverförstoring och vidgad
halspulsåder.
Symtomen kan skilja sig åt beroende på om det främst är vänster eller höger
kammare som skadats.
Vänstersidig hjärtsvikt
•
Andnöd, trötthet, kronisk torrhosta, onormala ljud från hjärta och
lungor, oregelbunden hjärtrytm. Lungödem genom att blodet ansamlas
i lungorna och vätskeanhopning.
Högersidig hjärtsvikt
•
Andnöd, trötthet, viktförlust, svårläkta sår, onormal puls och hjärtljud.
Eftersom blodet stannar kvar i kroppen samlas vätska i vävnaderna,
benen, buken och inre organ som levern.
Akut livshotande hjärtsvikt:
•
Kraftig andnöd, kallsvett, blekhet, hosta, svår hjärtklappning, ångest.
Latent hjärtsvikt:
•
Symtomen på hjärtsvikt kan ta lång tid på sig att utvecklas även om
hjärtats arbetssätt är rejält stört. Hos äldre och personer med diabetes
kan hjärtsvikt även vara följden av en ”tyst” infarkt som inte ger några
symtom och kan upptäckas först i efterhand. Det är viktigt att kunna
diagnosticera detta för att försöka hindra att det utvecklas till
symtomatisk hjärtsvikt.
5 (24)
Klassificering
Graden av hjärtsvikt bedöms enligt en skala som utarbetats av New York
Heart Association (NYHA) vilken i dag är den mest använda.
NYHA1:
Nedsatt hjärtfunktion där den drabbade inte känner av några symtom.
NYHA2:
Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid mer än måttlig
ansträngning.
NYHA3:
Medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk
aktivitet, som att gå i motlut och klä sig.
NYHA4:
Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan vid vila.
Symtomen ökar vid minsta aktivitet. Patienten är ofta sängbunden.
6 (24)
Prognos
Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med dålig prognos även om den
förbättrats med modern behandling – fler dör i hjärtsvikt än i cancer.
Vid mild hjärtsvikt ligger dödligheten mellan 5 och 10 procent per år.
Prognosen försämras med ökad svårighetsgrad och bland de sjukaste
patienterna ligger den på minst mellan 40 och 50 procent per år.
NYHA räknar med följande dödstal efter ett respektive fem år för de olika
klasserna:
NYHA1:
5 – 20 procent
NYHA2:
10 – 30 procent
NYHA3:
25 – 60 procent
NYHA4:
50 – 80 procent
Blodprov används som prognostisk markör
Med blodprovet NT-proBNP kan man prognostisera vilka patienter som
löper störst risk att dö. I en studie (ICON) ingick 1 256 patienter som sökt
sig till någon akutmottagning på grund av andnöd. 720 av dem visade sig ha
akut hjärtsvikt. De hade i median 4 639 ng/l jämfört med 108 ng/l hos dem
som inte hade hjärtsvikt.
Av samtliga patienter i studien dog 109 (8,6 procent) inom 76 dagar. Av
dessa hade 89 akut hjärtsvikt. Bland dem som hade akut hjärtsvikt och dog
inom 76 dagar var nivåerna NT-proBNP signifikant högre med i genomsnitt
10 426 ng/l (från 5 611 till 23 818 ng/l) jämfört med dem som överlevde där
snittet låg på 4 873 ng/l (från 2 204 till 10 897 ng/l).
Källa: Januzzi et al. The Internationel Colloborative of NT-proBNP Study
(ICON), Eur Heart J 2006; 27:330-7.
I ytterligare en studie visas att patienter som vid intagning på akutavdelning
hade NT-proBNP-nivåer på mer än 1 730 ng/l, hade en tre gånger högre
dödlighet än patienter med nivåer under 430 ng/l. Nivåer över 1000 ng/l var
förknippade med svår hjärtsvikt och dålig prognos.
7 (24)
Källa: State of the art: Using natriuretic peptide levels in clinical practice, Eur J
Heart Failure 10 (2008) 824-839.
Nivåerna av NT-proBNP är ett viktigt prognostiskt verktyg även för
patienter med kronisk hjärtsvikt. I en studie med drygt 5 000 patienter med
mild till måttlig kronisk hjärtsvikt innebar ett värde på 500 ng/l över
baslinjen en ökad att avlida med 3,8 procent och för inläggning på sjukhus
med 3 procent. Vid nivåer över 1 000 ng/l ökar risken att dö markant.
Därför bör nivåerna av NT-proBNP mätas regelbundet hos patienter med
kronisk hjärtsvikt för att hitta dem med som har särskilt höga risk att
drabbas av komplikationer.
Källa: Serge Masson, Roberto Latini. Amino Terminal Pro-B-Type Natriuretic
Peptides and Prognosis in Chronic Heart Failure. Am J Cardiol 2008; 101
(suppl): 56A-60A).
8 (24)
Diagnos
Läkemedelsverket säger i sina nya riktlinjer för diagnostik och behandling av
hjärtsvikt (januari 2006) att dagens diagnostik ofta är bristfällig.
Utredningen ska innefatta anamnes (sjukdomshistoria), status, EKG och
mätningar av natriuretiska peptider (särskilda ämnen som utsöndras av
hjärtmuskeln).
Följande metoder används för att ställa diagnosen hjärtsvikt:
•
Vilo-EKG (elektrokardiografi), då man via hudytan mäter hjärtats
elektriska aktivitet, avslöjar rytmrubbningar och kan ge information om
orsaken till hjärtsvikten t.ex. tecken på genomgången hjärtinfarkt.
Normalt EKG utesluter hjärtsvikt.
•
Blodprov för att kontrollera en hjärtsviktsmarkör, NT-proBNP, är en
metod för att snabbt sortera ut dels personer med hjärtsviktsliknande
symtom som inte har hjärtsvikt, dels identifiera personer som troligen
har hjärtsvikt och bör genomgå ekokardiografi. Det görs via ett enkelt
blodprov på vårdcentraler och sjukhus. NT-proBNP är en biokemisk
markör i blodet, en peptid som uppstår ur hormonet proBNP och
utsöndras från celler i hjärtväggen när hjärtat inte orkar pumpa
tillräckligt med blod. Nivån av NT-proBNP i blodet kan mätas med
hjälp av en patientnära utrustning. Testet tar bara 15 minuter.
•
Ekokardiografi innebär att man mäter hjärtväggarnas och klaffarnas
rörelser och läge med hjälp av ultraljud. Det ger också besked om typ
och grad av rubbning i hjärtats funktion. Ekokardiografi är det säkraste
sättet att diagnostisera hjärtsvikt, men tidiga former av hjärtsvikt kan
missas.
•
Hjärt-lungröntgen ger information om hjärtför storing, blodflöde i
lungkretsloppet, förekomst av vätska i lungorna, lungsjukdom och
eventuell sjukdom i hjärtklaffarna.
•
Arbetsprov, som cykling, kan visa på svårighetsgraden av patientens
hjärtsvikt.
9 (24)
Till detta kommer genomgång av patientens tidigare sjukdomshistoria
(anamnes) och kliniska tester.
Socialstyrelsens rekommendation
NT-proBNP ingår i samlingsnamnet natriuretiska peptider. I de nationella
riktlinjerna för hjärtsjukvård som kom ut i februari år 2008 rekommenderar
Socialstyrelsen följande:
•
Vid låg till måttlig misstanke om hjärtsvikt bör natriuretiska peptider
(NTP) användas för att utesluta hjärtsvikt, särskilt då tillgången på
ultraljud är begränsad.
•
Vid förhöjda värden på NTP, bör fortsatt utredning med ultraljud göras
för att fastställa diagnos och orsak.
•
Låga värden på NTP talar starkt emot hjärtsvikt och då bör ingen
ytterligare ultraljudsundersökning göras.
•
Ultraljud bör inte användas som förstahandsmetod vid låg misstanke
om hjärtsvikt, utan i första hand NTP.
•
NTP kan användas på akutmottagningar för att snabbare komma till
rätt diagnos vid misstänkt hjärtsvikt.
Källa: Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008
Svårtolkade symtom
Diagnosen hjärtsvikt kan vara svår att ställa. Mer än hälften av patienterna
uppfyller inte kraven på accepterade diagnoskriterier och bland kvinnor är
det ännu fler, enligt Nationellt Hjärtsviktsregister. Särskilt gäller det om
patienten har en mildare form av hjärtsvikt.
Symtomen kan vara diffusa och likna dem vid andra sjukdomar, till och med
dem vid ”dålig kondition”. De vanligaste orsakerna till falskt positiv diagnos
är fetma (framför allt hos kvinnor), kärlkramp och lungsjukdomar som
astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), svår anemi (brist på
röda blodkroppar) och njur- eller leversvikt med ödem.
10 (24)
Enligt en studie genomförd vid 158 vårdcentraler 2004-2006 ställdes
diagnosen hjärtsvikt i 30 procent av fallen enligt rekommenderade riktlinjer.
Dessutom var den kliniska träffsäkerheten för hjärtsvikt baserad på symtom
endast 30 procent. Diagnostisk osäkerhet och därigenom utebliven
behandling leder till sämre välbefinnande hos patienterna, fler
sjukhusinläggningar och ökad dödlighet.
Källa: Dahlström et al. OBS CHF-studien. Nationella hjärtsviktsregistret,
referat, årsmöte maj 2007.
Studier har visat att andelen feldiagnostiserade hjärtsviktspatienter minskar
från 43 till 11 procent om läkaren får tillgång till natriuretiska peptider i
samband med undersökningen.
Källa: Silver MA et al. Congest Heart Fail 2004;10(5 suppl 3):1-30
11 (24)
Korrekt diagnos via blodprov
Över- och underbehandling
Idag råder såväl över- som underbehandling. Runt hälften av de patienter
som behandlas för hjärtsikt har inte hjärtsvikt, medan andra har hjärtsvikt
som inte har diagnosticerats.
Spara tid och pengar
Sannolikt skulle många sjukhusinläggningar för hjärtsvikt kunna förhindras
med bättre diagnostik, vilket skulle spara både tid och kostnader.
Biokemisk markör
I de nya rekommendationerna framhåller Läkemedelsverket att vid
misstanke om hjärtsvikt kan analys av mängden natriuretiska peptider
underlätta diagnosen.
Testet kan göras genom ett blodprov som tas på vårdcentraler eller sjukhus.
Det största diagnostiska värdet har NT-proBNP för patienter med
obehandlad misstänkt hjärtsvikt. Där har resultatet ett högt negativt
prediktivt värde – det vill säga att om nivåerna är låga kan hjärtsvikt med
stor sannolikhet uteslutas.
Omvänt pekar förhöjda värden på att sannolikheten för hjärtsvikt är relativt
hög. Diagnosen måste bekräftas med ekokardiografi och den fortsatta
utredningen gå snabbt så att korrekt behandling kan sättas in tidigare.
Med hjälp av testet kan man:
•
utesluta hjärtsvikt
•
hitta riskpatienter för vidare utredning
•
reservera ekokardiografi för dem med störst behov
•
optimera behandlingen
•
följa hur behandlingen utvecklas
•
minska antalet kostsamma undersökningar och vårdtillfällen
Testet har tagits fram av Roche Diagnostics och används redan på många
sjukhus och inom primärvården i Sverige.
12 (24)
Beslutgränser för NT-proBNP
I en konsensusrapport publicerad i The American Journal of Cardiology i
februari 2008 föreslås följande prognostiska värden för patienter som söker
akut för symtom på hjärtsvikt:
Alla åldrar: Hjärtsvikt kan uteslutas om värdet är under 300 ng/l.
Under 50 år: 300-450 ng/l misstänkt hjärtsvikt och över 450 ng/l stark
misstanke om hjärtsvikt.
Mellan 50 och 75 år: 300-900 ng/l misstänkt hjärtsvikt och över 900 ng/l
stark misstanke om hjärtsvikt.
Över 75 år: 300-1 800 ng/l misstänkt hjärtsvikt och över 1 800 ng/l stark
misstanke om hjärtsvikt.
Samma gränsvärden föreslås av en europeisk expertgrupp i en artikel
European Journal of Heart Failure . En av artikelförfattarna är den svenske
kardiologen professor Ulf Dahlström.
Spannet mellan 300 ng/l under vilket hjärtsvikt kan uteslutas och gränsen för
stark misstanke om hjärtsvikt kallas också för gråzon. Det innebär att
värdena kan tyda på hjärtsvikt men också att de kan ha andra
kardiovaskulära orsaker, bero på lungsjukdom eller störd njurfunktion.
Därför kan värden som hamnar inom den grå zonen ha betydelse för hur
patienten ska utredas i fortsättningen även om det visar sig inte vara
hjärtsvikt.
Källa: J.L Januzzi et al. An International Consensus Statement Regarding
Amino-Terminal Pro-B-Type Natriuretic Peptide Testing: The International
NT-proBNP Consensus Panel, The American Heart of Cardiology, February 4,
2008, vol 101 (3a).
Källa: A. Maisel et al. Review, State of the art: Using natriuretic peptide levels
in clinical practice, European Journal of Heart Failure 10 (2008) 824–839.
Utesluta hjärtsvikt
Låga värden NT-proBNP, under 300 ng/l, kan med mycket stor säkerhet
utesluta hjärtsvikt. I den tidigare nämnda ICON-studien kunde dessa
patienter identifieras med 98 procents säkerhet.
13 (24)
En studie vid tre danska sjukhus prövade i vilken mån NT-proBNP kunde
sortera ut vilka av 2 193 patienter som led av försämrad vänsterkammarfunktion och vilka som hade normal funktion. Läkarna gjorde en klinisk
bedömning av patienter, som även undersöktes med ekokardiografi och NTproBNP-analys.
•
Patienter med normala värden (ingen hjärtsvikt) kunde identifieras till
98 procent via NT-proBNP.
•
Testet kunde med 73 procents säkerhet identifiera patienter vars
pumpfunktion var nedsatt med mer än 40 procent (tecken på hjärtsvikt)
Källa: NT-proBNP: a new diagnostic screening tool to difference between
patients with normal and reduced left ventrical systolic function. M Bay et al.
Heart 2003;89:150-154
Brittiska forskare har gått igenom tre europeiska epidemiologiska studier där
nivåerna NT-proBNP hos drygt 3 000 personer analyserats. Testet kunde
identifiera patienterna med störd hjärtfunktion med 75 procents säkerhet
och de med normal hjärtfunktion till 99 procent.
Resultaten visar att mätning av NT-proBNP är en lämplig diagnostisk metod
för att utesluta diagnoserna nedsatt vänsterkammarfunktion och hjärtsvikt
hos patienter med andnöd. Onormala värden pekar på att patienten har
någon form av hjärtproblem och därför måste undersökas närmare.
Källa: McDonagh et al. NT-proBNP and the diagnosis of heart failure: a
pooled analysis of three European epidemiological studies, Eur J Heart Fail
2004 mar 15; 6 (3):269-73)
Säker prognos
Mer än hälften av de patienter som söker på en medicinsk akutavdelning har
symtom med andnöd eller bröstsmärtor. I en studie vid Sahlgrenska
universitetssjukhuset i Göteborg ingick 200 patienter varav hälften hade
bröstsmärtor och hälften andnöd. Syftet var att se om tidig analys av NTproBNP hos patienter som sökte akut för andfåddhet och/eller bröstsmärtor
kunde förbättra diagnostiken och om NT-proBNP taget akut kunde säga
något om prognos för överlevnad och intagning på sjukhus under sex
månader.
14 (24)
Resultaten visade att av samtliga patienter återinlades 65 (33 procent) inom
sex månader. De hade ett NT-proBNP-värde på i snitt 1 340 ng/l i det prov
som togs vid akutintaget mot 208 hos dem som inte behövde läggas in på
nytt. De 19 patienter (9,5 procent) som avled hade en mediankoncentration
på 6 160 ng/l mot 399 ng/l hos de överlevande patienterna.
Studiens slutsats är att:
•
Hög koncentration av NT-proBNP var starkt relaterad till dödlighet och
återinläggning inom sex månader.
•
NT-proBNP lägre än 100 ng/l innebar extremt låg risk för att avlida eller
återintagning inom sex månader efter provtagningen vilket kunde
förutsägas med 98 procents säkerhet.
•
Värden över 5 000 ng/l innebar hög sannolikhet dör död och
återintagning inom sex månader vilket kunde förutsägas med 72
procents säkerhet.
•
Vid mycket högt NT-proBNP, över 5 000 ng/l, är intensifierad
diagnostik och behandling motiverad med tanke på den höga risken för
död och återinläggning inom sex månader.
•
Ett lågt NT-proBNP hos patienter som saknar objektiva tecken på
hjärtsjukdom kan underlätta bedömning och handläggning av dessa
patienter på akutmottagningen som tillägg till befintliga metoder.
•
Akut analys av NT-proBNP förefaller vara ett enkelt prov som kan
användas för mycket tidig diagnostik av hjärtsvikt och för
riskbedömning av patienter som söker för bröstsmärtor och/eller
andnöd vid en medicinsk akutmottagning.
Källa:Jaana Javadzadeh et al. NT-proBNP ger träffsäker diagnos i akutskede.
Läkartidningen nr 9 2008 Volym 105.
Andra faktorer som kan påverka nivåerna av NT-proBNP i blodet
Förutom hjärtsvikt finns ett antal andra faktorer som kan påverka
koncentrationerna av NT-proBNP. De är bland andra:
•
stigande ålder och kvinnligt kön
•
annan hjärtsjukdom än hjärtsvikt
15 (24)
•
högt blodtryck
•
lungsjukdom
•
njursvikt
•
”svår sjukdom”
Faktorer som ger sänkta koncentrationer:
•
blodtryckssänkande medel som ACE-hämmare och angiotensin II
blockerare
•
vätskedrivande medel
•
fetma
Källa: Per Venge, Institutionen för medicinsk vetenskap, klinisk kemi, Uppsala
universitet. Förslag till riktlinjer för användning och tolkning av
plasmamätning av BNP och NT-proBNP vid hjärtsvikt och akut
kranskärlsjukdom. Klinisk biokemi i Norden. Nr 2, vol 19, 2007.
16 (24)
Behandling
Hjärtsvikt kan inte botas. Syftet med behandlingen är därför att minska
symtomen för att ge patienten ökad livskvalitet och överlevnad genom att
förbättra blodflödet och underlätta hjärtats arbete. Behandlingen måste
också riktas in på den bakomliggande sjukdomen för att undvika att
hjärtsvikten försämras.
Den medicinska behandlingen omfattar olika typer av läkemedel:
•
ACE-hämmare blockerar bildandet av hormoner som får blodkärlen att
dra ihop sig. Hjärtat avlastas genom att blodet kan pumpas ut med mindre
motstånd. Både inläggning på sjukhus och dödlighet kan minska.
•
Angiotensin II-receptorantagonister hämmar ett hormon som får
blodkärlen att dra ihop sig.
•
Diuretika är medel som hjälper kroppen att göra sig av med överflödig
vätska. Dosen ska anpassa individuellt,
•
Digitalis lindrar främst symtomen. Om patienten har förmaksflimmer
kan digitalis stabilisera hjärtverksamheten,
•
Betablockerare dämpar verkningarna av hormonet adrenalin som har
en skadlig inverkan på hjärtmuskeln vid hjärtsvikt. Slaghastigheten minskar
och därmed belastningen på hjärtat, dessutom sänks blodtrycket.
Behandling med ACE-hämmare och betablockerare har inneburit vinster
som ökad livskvalitet, minskat behov av sjukvård och minskad dödlighet i
hjärtsvikt. Ändå är det i dag mindre än 50 procent av patienterna som får
rekommenderad behandling, enligt Nationellt Hjärtsviktsregister.
Alla patienter svarar inte lika bra på given behandling. Det finns studier om
att NT-proBNP skulle kunna användas för att individualisera och styra
behandlingen.
17 (24)
Vad patienten själv kan göra
Förutom medicinsk behandling kan en patient med hjärtsvikt göra en hel del
själv för att minska symtom och risker. Det mesta faller under de allmänna
råden för att vårda sin hälsa:
•
rök inte
•
motionera
•
ät väl och undvik övervikt
•
drick inte för mycket vätska
•
undvik alkohol (kan störa hjärtrytmen)
•
var försiktig med salt
•
undvik stress
18 (24)
Vårdorganisation
Hjärtsviktsmottagningar
Ett gott omhändertagande av patienter med hjärtsvikt kräver ett väl
utvecklat samarbete mellan ambulansvård, vårdcentraler, sjukhus och
äldreomsorg, konstaterar Socialstyrelsen i sina riktlinjer för kranskärlssjukvård. Därför är det viktigt att utarbeta gemensamma vårdprogram med
diagnostik, utredning, behandling remissförfarande och vårdkedjor.
Patienter med hjärtsvikt åkte tidigare ofta ut och in på sjukhus. I dag finns
särskilda hjärtsviktsmottagningar vid många sjukhus och vårdcentraler i
Sverige. Personalen har särskild kompetens för att ta hand om denna typ av
patienter. Erfarenheterna är mycket positiva, anser Socialstyrelsen.
Utbilda patienten
Omhändertagande av hjärtsviktspatienter bör också omfatta utbildning.
Många har dålig kunskap om sin sjukdom, mediciner, riskfaktorer och
levnadsvanornas betydelse.
Följden kan bli att de inte känner igen symtom på försämring, inte kontaktar
sin doktor i tid och måste läggas in på sjukhus. Studier har visat att omkring
50 procent av alla inläggningar på sjukhus skulle kunna förhindras, enligt
Nationellt Hjärtsviktsregister. Med utbildade patienter skulle vårdtiderna
kunna förkortas och antalet återinläggningar på sjukhus minska.
Nationellt hjärtsviktsregister
Det nationella hjärtsviktsregistret (RiksSvikt) inrättades 2003 på initiativ av
Svenska Cardiologföreningen. Syftet är att följa upp hur sjukhus och
vårdcentraler följer riktlinjerna för behandling av hjärtsvikt och enheterna
ska kunna jämföra hur de står i förhållande till riksgenomsnittet.
Målet är att minst 85 procent av patienterna ska behandlas enligt de
nationella riktlinjerna och att diagnostik med ekokardiografi ska användas i
minst 85 procent av fallen.
19 (24)
Hälsoekonomi
Hjärtsvikt kostar samhället omkring 2,6 miljarder kronor om året eller cirka
2 procent av hela hälso- och sjukvårdsbudgeten. Av detta svarar sjukhusvården för drygt 70 procent av kostnaderna och läkemedel för mellan 2 och
8 procent.
Samhällets kostnader för hjärt- och kärlsjukdomar ligger på omkring 3,7
miljarder kronor.
Amerikansk studie
I en internationell prospektiv studie över 599 patienter med andnöd som
kommit till någon akutmottagning har man jämfört kostnadseffektiviteten
för att ställa diagnosen hjärtsvikt med antingen standardiserade kliniska
metoder, eller med NT-proBNP. Patienterna följdes upp i 60 dagar efter
besöket.
Studiens utgångspunkter var att:
•
resursutnyttjandet inom vården är relaterat till i vilken utsträckning
man vid en klinisk bedömning hittar de patienter som har hjärtsvikt
eller kan misstänkas ha det,
•
NT-proBNP kan ge vägledning om behovet av ekokardiografi och hur
många av akutvårdens patienter som ska läggas in respektive kan
skickas hem,
•
felbedömning av patienter kan ha betydelse för i vilken mån allvarliga
händelser (serious adverse events) inträffar under uppföljningstiden.
Resultaten visar att:
•
höga nivåer NT-proBNP var den starkaste indikatorn på att patienten
skulle få diagnosen akut hjärtsvikt.
•
användandet av ekokardiografi kunde minska med 58 procent.
•
andelen patienter som inledningsvis måste läggas in på sjukhus kunde
minska med 13 procent.
•
antalet dagar på sjukhus kunde minskas med 12 procent.
20 (24)
Enligt studien skulle diagnostik med NT-proBNP för amerikansk del
innebära besparingar på 492 dollar per patient genom att man direkt kan
sålla bort dem som inte har hjärtsvikt.
Utslaget på hela den amerikanska vårdapparaten skulle det motsvara ungefär
550 miljoner dollarn per år.
Källa: Uwe Siebert et al, studien presenterad vid International Society for
Pharmaeconomics & Outcomes Research, oktober 2004, Hamburg.
21 (24)
Blodomloppet
Hjärtat slår ungefär tre miljarder slag under ett normallångt liv och pumpar
ut omkring fem liter blod i minuten i vila. Varje hjärthalva består av ett
förmak, som tar emot blod, och en kammare som pumpar det vidare.
Det friska blodomloppet är en ständigt cirkulerande process där hjärtats
sammandragningar pumpar syresatt blod från hjärtats vänstra kammare
genom artärerna ut i kroppens alla kärl (stora kretsloppet). Blodet levererar
syre, näring, värme och livsviktiga kemiska substanser och transporterar
avfallsprodukter till njurarna där de utsöndras.
Blodet passerar genom venerna tillbaka till hjärtats högra förmak som fylls
med blod. Höger kammare pumpar blodet genom lungorna (lilla
kretsloppet) där koldioxid lämnar kroppen via utandningsluften och blodet
åter syresätts. Därefter förs blodet via vänster förmak tillbaka till vänster
kammare och pumpas ut i artärerna.
Mellan hjärtats hålrum finns klaffar som öppnas och sluts i takt med
sammandragningarna. Klaffarna ser till att blodet hela tiden förs i rätt
riktning.
När hjärtat, motorn i denna cirkulatoriska process, av någon anledning
skadas kan följden bli hjärtsvikt.
22 (24)
Hjärt- och kärlsjukdomar, dödsorsak
År 2002 avled drygt 95 000 personer i Sverige.
Den vanligaste dödsorsaken var någon hjärt-kärlsjukdom, däribland
hjärtsvikt. Ungefär 45 procent av kvinnorna och 44 procent av männen hade
en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak.
Den näst vanligaste dödsorsaken är cancer med 22 procent av dödsfallen
bland kvinnor och 25 procent bland männen.
Den vanligaste enskilda dödsorsaken är hjärtinfarkt, som svarar för ungefär
30 procent av alla dödsfall. Varje år tas ungefär 90 000 patienter in på
hjärtinfarktavdelningarna. Totalt sett har dock antalet döda i hjärt- och
kärlsjukdom minskat med bättre behandling.
23 (24)
Organisationer
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund
En patientorganisation för att tillvarata de hjärt- och lungsjukas intressen.
Förbundet har 44 000 medlemmar och 160 lokalföreningar runt om i landet.
Adress:
Box 9090, 102 57 Stockholm
Telefon
08-55 606 200
Hemsida
www.hjart-lung.se
Hjärt- och Lungfonden
Främst en insamlingsorganisation och finansiär av svensk forskning runt
hjärt- och lungsjukdomar.
Hemsida
www.hjart-lungfonden.se
Referenser
Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvården (Socialstyrelsen)
Karolinska Universitetssjukhuset
Vårdprogram vid hjärtsvikt (Södersjukhuset i Stockholm)
Patientinformation om hjärtsvikt (Socialstyrelsen)
Behandling av hjärtsvikt och asymtomatisk vänsterkammardysfunktion (Läkemedelsverket)
Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt (Läkemedelsverket)
Nationellt hjärtsviktsregister
24 (24)
Kontaktuppgifter
För mer information om NT-proBNP, kontakta:
Helen Krut, Roche Diagnostics
Tel 08-404 88 25, 076-107 52 11
E-post: [email protected]
Roche, med huvudkontor i Basel, är ett av världens främsta forsknings- och
utvecklingsföretag inom läkemedel och diagnostik. Roche Diagnostics är
världsledande inom in vitro-diagnostik och tillhandahåller produkter och
tjänster till forskare, sjukhus och laboratorier över hela världen. Roche
Diagnostics är ledande även inom patientnära diagnostik, bland annat
diabetesvård. Roche har 65 000 anställda i 150 länder. Företaget har ett
flertal strategiska allianser inom forskning och är bland annat
majoritetsägare i Genentech och Chugai. Företaget har 120 anställda i
Sverige. Mer information: www.roche-diagnostics.se
